STF 25. Stadsfullmäktige Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007
|
|
- Alf Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsfullmäktige Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007 STF 25 Målet för den i regeringsprogrammet angivna kommunrefor men är en livskraftig kommun struktur i starka primärkommuner. Som en del av detta har regerin gen inlett en riksom fattande utred ning av ändamål senliga kommunoch servicestrukturer för varje enskilt område. Stads full mäktige gav sitt utlåtande om utrednin gen En livskraftig kommun- och service struktur som gjorts av arbetsgruppen för kom munal för valtnin gens struktur. Den av finansministeriet tillsatta (2/2012) arbetsgruppen för beredning av en kommunstrukturlag, vars uppgift var bl.a. att följa upp och utvärdera responsen på kommun- och servicestrukturutredningen och utarbeta ett preciserat förslag till kriterier och genomförandesätt för reformen, har berett ett utkast till en regeringsproposition med förslag till en strukturlag som styr kommunreformen. I proportionen föreslås ändringar i den gällande kommunindelningslagen, och samtidigt ändras lagens rubrik till kommunstrukturlag, som bättre beskriver dess innehåll. Till lagen fogas bestämmelser om kommunernas utredningsskyldighet, utredningskriterier och avvikelse från dessa samt ändras bestämmelserna om ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar. Dessutom föreslås att språklagen ändras till vissa delar. Finansministeriet har begärt kommunernas utlåtanden om utkastet till kommunstrukturlag till den Kommunerna ombes yttra sig i synnerhet om följande frågor: - utredningsskyldigheten, utredningskriterierna (inkl. undantagsgrunderna) och innehållet i utredningsskyldigheten), - tidsfristerna och förfarandena i propositionen, - statsrådets behörighet att besluta om en ändring i kommunindelningen och - villkoren för sammanslagningsunderstöden och deras belopp. Begäran om utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag jämte bilagor och lagförslaget inklusive motiveringar delas ut som bakgrundsmaterial. Begäran om utlåtande jämte bilagor kan också läsas på finansministeriets webbplats på adressen Som bilaga till begäran om utlåtande är också social- och hälsopolitiska ministerarbetsgruppens förslag till riktlinjer för servicestrukturen inom social- och hälsovården (promemoria ), som kommunerna också ombes yttra sig om. Servicestrukturarbetsgruppens slutrapport gavs Social- och hälsovårdsministeriet har som stöd för beredningen av reformen tillsatt en arbetsgrupp med utredare. Arbetsgruppens uppgift är att utreda de bästa regionala social- och hälsovårdslösningarna utgående från ovan nämnda riktlinjer särskilt med tanke på integrering av tjänster inom primärvården och den specialiserade vården. Arbetsgruppen inom HUCS specialansvarsområde lyssnade på stadens åsikter vid ett möte På grundval av mötena och de politiska riktlinjerna utarbetar utredarna före utgången av februari sina förslag till servicestruktur.
2 Förslagen och en rekommendation till kommunstruktur och metropolförvaltning i metropolområdet ges 28.2 till finansministeriet, varefter kommunerna ombes ge sitt utlåtande om förslagen. Utredarna hörde fullmäktiges synpunkter om de preliminära förslagen i förhandsutredningen om metropolområdet Den begäran om utlåtande som nu behandlas gäller regeringens förslag till kommunstrukturlag, som hänför sig till regeringens kommunreform. I förslaget föreslås att den nuvarande kommunindelningslagen och samtidigt lagens namn ändras till kommunstrukturlag, som bättre beskriver dess innehåll. Ett nytt kapitel 1 a som är i kraft temporärt föreslås ingå i kommunstrukturlagen. I kapitlet finns bestämmelser om genomförande av strukturreformen. Dessa bestämmelser ska gälla till utgången av Kapitlets centrala innehåll hänför sig till grunderna för kommunstrukturreformen, utredningsförfarandet och tidschemat för reformen. Då det vid sidan om beredningen av kommunstrukturlagen samtidigt är aktuellt med en separat metropolutredning och med en reform av social- och hälsovårdsorganisationen, och när beredningen av dessa fortfarande pågår, tycks det i flera hänseenden vara för tidigt att yttra något slutligt om detaljerna i reformen eller dess genomförande i metropolområdet. Det blir först senare möjligt att bilda en helhetsbild. Av dessa orsaker behandlar stadens utlåtande de allmänna grunderna för förslaget till kommunstrukturlag och deras förhållande till stadens mål för strukturändringarna. STS: Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om ut kastet till kommunstrukturlag: Om målen och utredningsgrunderna för reformen De i lagförslaget angivna målen för utvecklande av kommunindelningen kan allmänt sett anses bra. Att stärka stadsregionerna och utveckla kommunstrukturen så att kommunerna har resurser att svara för ordnandet av basservicen är ett bra mål. Den kommunala självstyrelsen kan stärkas i en servicestruktur som bygger på primärkommuner. Den i lagen fastställda utredningsskyldigheten leder till att man på riksnivå utför en systematisk granskning av kommunstrukturen som främjar de ställda målen. Utredningskriterierna kan anses som kriterier för en idealisk kommunstruktur. Sådana allmänna grunder ska likväl fjädra tillräckligt från fall till fall, i synnerhet när man i dag redan i utgångsläget erkänner att de administrativa lösningarna kan variera i olika delar av landet och i olika förhållanden. Därför bör grunderna i 4 f i lagförslaget, enligt vilka avvikelse från utredningsområdet kan göras, vara tillräckligt flexibla och tillåta prövning samt gälla också metropolområdet. Deltagande i beslutsfattandet och invånarnas självbestämmanderätt i ärenden som berör dem själva är den kommunala självstyrelsens hörnsten. Om målet för att utveckla kommunindelningen är att stärka förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse, dvs. stärka den lokala demokratin och invånarnas medverkan, bör man i samband med grundandet av storkommuner inrätta kommundelsfullmäktige eller liknande interna strukturer som ges verklig beslutanderätt och bl.a. egen budgeträtt. Detta ökar dock förvaltningens interna byråkrati och kostnaderna utan att göra förvaltningen tydligare och enklare och utan att avlägsna behovet av samarbete och samarbetsstrukturer. Ekonomiska effektivitetskalkyler stödjer avsevärt mindre enheter. Sett mot detta faktum är det svårt att förstå motiveringen enligt vilken regeringen i kommunreformen vill minska behovet av samarbete.
3 När det i lagutkastet sätts upp som utredningskriterium som gäller det befolkningsunderlag som krävs för servicen en minimigräns på invånare för kommunen (utredningsområdet) bör man beakta att denna gräns ställts rätt slumpmässigt. Dess första utgångspunkt har varit att skapa en tillräcklig kommunstorlek för ordande av social- och hälsovårdstjänster. Nu har denna motivering likväl ifrågasatts. I den här situationen måste man kunna avvika från gränsen på invånare. Grankulla anser att staden uppfyller det i 4 f 1 mom. i utkastet avsedda villkoret för avvikelse från utredningsområdet, om man utgående från metropolutredningen inte stannar för ett utredningsområde som täcker hela huvudstadsregionens pendlingsområde, till vilket Grankulla naturligtvis utan tvekan hör. Att enbart eliminera Grankulla tjänar enligt stadens ståndpunkt inga förnuftiga syften varken för Grankulla eller för någon annan. Tidsfrister och förfaranden Lagutkastets bestämmelser om utredningsförfarandet och tidsfristerna verkar ändamålsenliga enligt de av regeringen fastställda riktlinjerna. Eftersom kommunreformen redan dragit ut på tiden, är det mycket önskvärt att de nationella baslösningarna blir klara och hela reformen kan börja verkställas så fort som möjligt. Statsrådets behörighet Det är motiverat att ändra statsrådets behörighet i enlighet med 18 i utkastet. Med beaktande av att den kommunala självstyrelsen skyddats i grundlagen är det motiverat att ändringar i kommunindelningen bestäms i lag i sådana fall där dessa inte grundar sig på kommunernas ansökan. Det här behöver inte förhindra eller försvåra verkställandet av en ändamålsenlig kommunindelning eller kommunstrukturreform, men säkerställer att det är riksdagens majoritet som har makt att besluta om kommunstrukturändringarna. Det att en kommunmedlem kan göra en framställning om ett kommunindelningsärende är inte ändamålsenligt. Man bör kunna kräva att det för framställningsrätten ställs ett minimikrav på andelen invånare. Detta kunde vara samma andel som bestämts för initiativ till kommunal folkomröstning. Sammanslagningsunderstöd Det är motiverat att främja kommunstrukturändringarna så att dessa inte hindras av de ekonomiska belastningar som ändringarna vållar. Genom skäliga sammanslagningsunderstöd kan man hindra detta. Ändringar som föreslås i språklagen För att trygga de språkliga rättigheterna föreslår man i språklagen ändringar och preciseringar, vilket i sig måste anses bra. Enbart lagändringarna räcker inte till för att förhindra det faktum att en sammanslagning av en liten kommun med en mycket större kommun för Grankullas del i verkligheten leder till väsentliga förändringar i fråga om de språkliga rättigheterna jämfört med den befintliga situationen. Tidigare exempel i reformprojekt inom den offentliga förvaltningen visar att tillgodoseendet av de svenskspråkigas språkliga rättigheter, dvs. befolkningens möjligheter att få service på sitt eget språk enligt likadana grunder, i praktiken försvagas väsentligt. För Grankullas del blir den nya kommunens språkliga minoritets ställning betydligt svagare än i dag. Det är att missleda befolkningen att påstå att de i språklagen föreslagna tilläggen i verkligheten skulle hindra kommunsammanslagningens negativa effekter för Grankullas svenskspråkiga befolknings språkliga rättigheter. Social- och hälsovårdsreformen
4 Kommunstrukturreformen och dess olika delområden bereds parallellt, men för de olika beredningshelheterna har definierats mål som i flera avseenden är oförenliga. I promemorian Hur de övriga kommunreformsprojekten framskrider, som ingår i materialet för begäran om utlåtande, konstateras att antalet behövliga social- och hälsovårdsområden (sote-områden) och deras närmare struktur fastställs efter att de viktiga lösningarna för kommunstrukturen är klara. I fråga om social- och hälsovårdsreformen skulle det vara nödvändigt att organisera beredningen i första hand som ett normalt och traditionellt av ministeriet lett lagberedningsprojekt. Detta garanterar att beredningen får en tillräckligt analytisk och exakt grund i stället för en fraseologi med riktlinjer. Det finns också goda tidsmässiga skäl för en omorganisering av beredningen. Ovan nämnda i bilaga 3 till begäran om utlåtande framförda princip att strukturerna i social- och hälsovårdsreformen fastställs efter att de viktiga lösningarna för kommunstrukturen är färdiga är det rätta tillvägagångssättet. Också om social- och hälsovårdsstrukturerna i stort sätt byggde på den nuvarande kommunstrukturen, skulle det gagna social- och hälsovårdstjänstereformen att den görs i ett stabilare läge än i dag. Välfungerande samarbete mellan kommunerna kommer också i fortsättningen att vara av stor betydelse för social- och hälsovårdssystemet, men i det rådande läget finns det så mycket spänningar och osäkerhetsfaktorer i samarbetet mellan kommunerna att det på många håll är omöjligt att åstadkomma ett gott samarbete inom social- och hälsovården. Riktlinjerna för beredningen av social- och hälsovårdsreformen har den bristen att man utgår från ett servicesystem på två nivåer utan några garantier för att kommunstrukturen under den skulle vara tudelad (primärkommuner på basnivå och ett separat organiserat specialansvarsområde). Om man säger att basnivån inklusive specialtjänster förutsätter ett befolkningsunderlag på minst invånare, och en väsentlig del av kommunerna ända är mindre än detta, kommer strukturen ofrånkomligen att bestå av tre eller rentav fyra steg och bli allt mer diffus. När ansvaret för att ordna och finansiera verksamheten vill ges kommunerna, leder det ofrånkomligen till en besvärlig situation, där kommunen svarar för något den ändå i praktiken inte kan ansvara för. Den tänkta tudelade strukturen omöjliggörs, om man inte har starka primärkommuner, som är utgångspunkten för reformen, vilka har resurser att ordna tjänster inom den specialiserade sjukvården. Ett centralt (påstått) problem som hänför sig till social- och hälsovårdsorganisationen är att hälsovårdscentralerna ofta är får små och deras serviceutbud begränsat. Tjänsterna inom den specialiserade sjukvården har koncentrerats för mycket till sjukvårdsdistrikten (centralsjukhus och regionala sjukhus). Det är dock svårt att lösa problemet. I glesbygden är det, om man vill trygga tillgången på närservice, nästan ofrånkomligt att utbudet av basservice är begränsat och att de mer specialiserade tjänsterna finns i tätorter eller städer. Med kommunstruktur- eller social- och hälsovårdsreformer kan detta faktum inte ändras. Det är motiverat att lagstiftningen för servicestrukturreformen utarbetas först efter att man vet hur kommunstrukturreformen och i fråga om Helsingforsregionen också metropolförvaltningen genomförs....
5 Ledamot Berg, understödd av ledamot Rehn-Kivi, föreslog att en ny mening som lyder Detta förut sätter ändringar i 4 d i lagförslaget fogas till andra stycket i förslaget till utlå tande och att det sista stycket (som börjar Det att en kommunmedlem ) under rubri ken Statsrådets behörighet stryks. Förslaget godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige beslutade ge finansministeriet följande utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag: Om målen och utredningsgrunderna för reformen De i lagförslaget angivna målen för utvecklande av kommunindelningen kan allmänt sett anses bra. Att stärka stadsregionerna och utveckla kommunstrukturen så att kom munerna har resurser att svara för ordnandet av basservicen är ett bra mål. Den kommunala självstyrelsen kan stärkas i en servicestruktur som bygger på primärkommuner. Den i lagen fastställda utredningsskyldighe ten leder till att man på riksnivå utför en systematisk granskning av kom munstrukturen som främjar de ställda målen. Utredningskriterierna kan anses som kriterier för en idealisk kommunstruktur. Sådana allmänna grun der ska likväl fjädra tillräckligt från fall till fall, i synnerhet när man i dag re dan i utgångsläget erkänner att de administrativa lösningarna kan variera i olika delar av landet och i olika förhållanden. Därför bör grunderna i 4 f i lagförslaget, enligt vilka avvikelse från utredningsområdet kan göras, vara tillräckligt flexibla och tillåta prövning samt gälla också metropolområdet. Detta förutsätter ändringar i 4 d i lagförslaget. Deltagande i beslutsfattandet och invånarnas självbestämmanderätt i ärenden som berör dem själva är den kommunala självstyrelsens hörnsten. Om målet för att utveckla kommunindelningen är att stärka förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse, dvs. stärka den lokala demokratin och invånarnas medver kan, bör man i samband med grundandet av storkommuner inrätta kom mundelsfullmäktige eller liknande interna strukturer som ges verklig beslu tanderätt och bl.a. egen budgeträtt. Detta ökar dock förvaltningens interna byråkrati och kostnaderna utan att göra förvaltningen tydligare och enklare och utan att avlägsna behovet av samarbete och samarbetsstrukturer. Ekonomiska effektivitetskalkyler stödjer avsevärt mindre enheter. Sett mot detta faktum är det svårt att förstå motiveringen enligt vilken regeringen i kommunreformen vill minska behovet av samarbete. När det i lagutkastet sätts upp som utredningskriterium som gäller det befolkningsunderlag som krävs för servicen en minimigräns på invånare för kommunen (utredning sområdet) bör man beakta att denna gräns ställts rätt slumpmässigt. Dess första utgångspunkt har varit att skapa en tillräcklig kommunstorlek för or dande av social- och hälsovårdstjänster. Nu har denna motivering likväl if rågasatts. I den här situationen måste man kunna avvika från gränsen på invånare. Grankulla anser att staden uppfyller det i 4 f 1 mom. i utkastet avsedda villkoret för avvikelse från utredningsområdet, om man utgående från metropolutredningen inte stannar för ett utredningsområde som täcker hela huvudstadsregionens pendlingsområde, till vilket Grankul la naturligtvis utan tvekan hör. Att enbart eliminera Grankulla tjänar enligt stadens ståndpunkt inga förnuftiga syften - varken för Grankulla eller för någon annan. Tidsfrister och förfaranden
6 Lagutkastets bestämmelser om utredningsförfarandet och tidsfristerna verkar ändamålsenliga - enligt de av regeringen fastställda riktlinjerna. Eftersom kommunreformen redan dragit ut på tiden, är det mycket önskvärt att de nationella baslösningarna blir klara och hela reformen kan börja verkställas så fort som möjligt. Statsrådets behörighet Det är motiverat att ändra statsrådets behörighet i enlighet med 18 i utkastet. Med beaktande av att den kommunala självstyrelsen skyddats i grundlagen är det motiverat att ändringar i kommunindelningen bestäms i lag i sådana fall där dessa inte grundar sig på kommunernas ansökan. Det här behöver inte förhindra el ler försvåra verkställandet av en ändamålsenlig kommunindelning eller kommunstrukturreform, men säkerställer att det är riksdagens majoritet som har makt att besluta om kommunstrukturändringarna. Sammanslagningsunderstöd Det är motiverat att främja kommunstrukturändringarna så att dessa inte hindras av de ekonomiska belastningar som ändringarna vållar. Genom skäliga sammanslagningsun derstöd kan man hindra detta. Ändringar som föreslås i språklagen För att trygga de språkliga rättigheterna föreslår man i språklagen ändringar och preciseringar, vilket i sig måste anses bra. Enbart lagändringarna räcker inte till för att förhindra det faktum att en sammanslagning av en liten kommun med en mycket större kommun för Grankullas del i verkligheten leder till väsentliga förän dringar i fråga om de språkliga rättigheterna jämfört med den befintliga si tuationen. Tidigare exempel i reformprojekt inom den offentliga förvaltnin gen visar att tillgodoseendet av de svenskspråkigas språkliga rättigheter, dvs. befolkningens möjligheter att få service på sitt eget språk enligt lika dana grunder, i praktiken försvagas väsentligt. För Grankullas del blir den nya kommunens språkliga minoritets ställning betydligt svagare än i dag. Det är att missleda befolkningen att påstå att de i språklagen föreslagna tilläggen i verkligheten skulle hindra kommunsammanslagningens negati va effekter för Grankullas svenskspråkiga befolknings språkliga rättighe ter. Social- och hälsovårdsreformen Kommunstrukturreformen och dess olika delområden bereds parallellt, men för de olika bered ningshelheterna har definierats mål som i flera avseenden är oförenliga. I promemorian "Hur de övriga kommunreformsprojekten framskrider", som ingår i materialet för begäran om utlåtande, konstateras att antalet behövli ga social- och hälsovårdsområden (sote-områden) och deras närmare struktur fastställs efter att de viktiga lösningarna för kommunstrukturen är klara. I fråga om social- och hälsovårdsreformen skulle det vara nödvändigt att organisera beredningen i första hand som ett normalt och traditionellt av ministeriet lett lagbered ningsprojekt. Detta garanterar att beredningen får en tillräckligt analytisk och exakt grund i stället för en fraseologi med riktlinjer. Det finns också goda tidsmässiga skäl för en omorganisering av beredningen. Ovan nämn da i bilaga 3 till begäran om utlåtande framförda princip att strukturerna i social- och hälsovårdsreformen fastställs efter att de viktiga lösningarna för kommunstrukturen är färdiga är det rätta tillvägagångssättet. Också om social- och hälsovårdsstrukturerna i stort sätt byggde på den nuvarande kommunstruktu ren, skulle det gagna social- och hälsovårdst-
7 jänstereformen att den görs i ett stabilare läge än i dag. Välfungerande samarbete mellan kommunerna kommer också i fortsättningen att vara av stor betydelse för social- och hälsovårdssystemet, men i det rådande läget finns det så mycket spännin gar och osäkerhetsfaktorer i samarbetet mellan kommunerna att det på många håll är omöjligt att åstadkomma ett gott samarbete inom social- och hälsovården. Riktlinjerna för beredningen av social- och hälsovårdsreformen har den bristen att man utgår från ett servicesystem på två nivåer utan några garantier för att kommunstrukturen "under" den skulle vara tudelad (primärkommuner på basnivå och ett se parat organiserat specialansvarsområde). Om man säger att "basnivån" inklusive specialtjänster förutsätter ett befolkningsunderlag på minst invånare, och en väsentlig del av kommunerna ända är min dre än detta, kommer strukturen ofrånkomligen att bestå av tre eller rentav fyra steg - och bli allt mer diffus. När ansvaret för att ordna och finansiera verksamheten vill ges "kommunerna", leder det ofrånkomligen till en bes värlig situation, där kommunen svarar för något den ändå i praktiken inte kan ansvara för. Den tänkta tudelade strukturen omöjliggörs, om man inte har starka primärkommuner, som är utgångspunkten för reformen, vilka har resurser att ordna tjänster inom den specialiserade sjukvården. Ett centralt (påstått) problem som hänför sig till social- och hälsovårdsorganisationen är att hälso vårdscentralerna ofta är får små och deras serviceutbud begränsat. Tjäns terna inom den specialiserade sjukvården har koncentrerats för mycket till sjukvårdsdistrikten (centralsjukhus och regionala sjukhus). Det är dock svårt att lösa problemet. I glesbygden är det, om man vill trygga tillgången på närservice, nästan ofrånkomligt att utbudet av basservice är begränsat och att de mer specialiserade tjänsterna finns i tätorter eller städer. Med kommunstruktur- eller social- och hälsovårdsreformer kan detta faktum in te ändras. Det är motiverat att lagstiftningen för servicestrukturreformen utarbetas först efter att man vet hur kommunstrukturreformen - och i fråga om Helsingforsregionen också met ropolförvaltningen - genomförs.
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi
Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-
Läs merKommunförbundet och servicestrukturreformen
Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och
Läs merRP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen
Läs merRP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren 2011 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det
Läs merFörslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i
Läs merRP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att självstyrelselagen
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014
Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merRP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna
RP 107/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunindelningslagen
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merVALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
Läs merPROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER
PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för
Läs merLagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen. Rättssakkunnig Raine Katajamäki
Lagstiftningspromemorian för kommunreformen och den grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen Rättssakkunnig Raine Katajamäki 25.10.2017 Behörighet Enligt Finlands grundlag 121 1 mom. är Finland indelat
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merEsbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,
Läs merRP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering
RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs merRP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merTill förvaltningsutskottet
GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av vissa bestämmelser i kommunindelningslagen
Läs merSVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016
Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret
Läs merLandskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden
Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för
Läs merRP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om
RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merProtokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a
PROTOKOLL Nummer 18 7.11.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Närvarande Frånvarande Justerat KS-MP-NF-TA-MN-CG-WV
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merYttrande med anledning av förslag till lag om kommunreform Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/
Yttrande med anledning av förslag till lag om kommunreform Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/26.04.2018 Skrivningarna i 1 antyder att nuvarande kommunstruktur inte skulle möjliggöra likvärdig
Läs merRP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
Läs merRP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att strafflagen ändras så att bestämmelser
Läs merRP 198/2016 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2017.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merRegionförvaltningsreformen
Regionförvaltningsreformen Lägesöversikt januari 2016 9.2.2016 1 Juha Sipiläs regeringsprogram Ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 228/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 i lagen om vattentjänster PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om vattentjänster
Läs merRP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås nya bestämmelser i sjukförsäkringslagen gällande
Läs merRP 242/2004 rd. I den föreslagna ändringen ingår en precisering av bestämmelsen om bemyndigande,
RP 242/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merStst Begäran om utlåtande: Bilaga 99 A
KOMMUNREFORMEN Stst 20.2.2012 99 Begäran om utlåtande: Bilaga 99 A Remissfrågorna: Bilaga 99 B Stadssekreteraren: Finansministeriet begär utlåtande av kommunerna (kommunfullmäktige) över utredningen som
Läs merRP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merYttrande med förslag till kommunstrukturlag
Yttrande med förslag till kommunstrukturlag för Åland Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/26.04.2018 Lagförslaget refereras och kommenteras endast till de delar(paragrafer, moment eller formuleringar)
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 187/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om Nationalgalleriet och ändring av 3 och 10 i lagen om begränsning av utförseln
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merBegäran om utlåtande SHM
1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan
Läs merUtlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras
Utlåtande om betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna när social- och hälsovården och dess förvaltning revideras Svenska Finlands folkting har, inom ramen för sitt samarbete med Finlands
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1
PROTOKOLL Nummer 7 17.2.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Beslutande Föredragande Justerat Omedelbart............................ Ärende/Dnr/Exp.
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Läs merRemissenkät Anvisningar:
Remissenkät 03.11.2017 Anvisningar: Du kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på
Läs merRP 246/2018 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 7 i lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att universitetslagen
Läs merMötesprotokoll sida 1(5) nr 6/2016 Organ: Tid: Plats: Kallade: Föredragande: Sekreterare: Paragrafer:
Organ: SOTE-beredningsgruppen Tid: 10.08.2016 kl 13 Plats: Vasa centralsjukhus, mötesrum Roskarl Y-3 Kallade: Gun Kapténs Stefan Svenfors Gösta Willman Kristina Stenman Malin Brännkärr Mikko Ollikainen
Läs merBegäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande
1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 28/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav5aoch9 sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att de bestämmelser om bemyndigande i
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merRP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar
RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merRP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merRP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december
RP 130/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om alterneringsledighet, som varit i
Läs merKommunstyrelsen nr 2/2013 11.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
nr 2/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 24 KST 25 KST 26 KST 27 KST 28 KST 29 KST 30 KST 31 Mötets konstituering Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion
Läs merRP 46/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLLE I denna proposition föreslås det
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lotterilagen samt 2 och 7 i lagen om behandling av vissa marknadsrättsliga
Läs merNovember 02, 2009. samhlära1.notebook
PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag
Läs merRP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 193/1998 ni Regeringens proposition till Riksdagen med f"ömlag till lag om ändring av namnlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att namnlagen skall ändras, genom lagändringen
Läs merRegeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Kommunernas garanticentral
1(7) Utkast 5.5.2017 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Kommunernas garanticentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
Läs merRP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 7 och 14 kap. 1 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av och i lagen om rättegång i brottmål PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merÅLR 2017/8483. Social- och hälsovårdsministeriet Pb STATSRÅDET. E-pot:
Dokumentnamn Nr Sidnr UTLÅTANDE 209 S1 1 (5) Datum Dnr 14.12.2017 ÅLR 2017/8483 Social- och hälsovårdsministeriet Pb 33 00023 STATSRÅDET E-pot: kirjaamo@stm.fi Hänvisning Er begäran inkommen 3.11.2017
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 208/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommunala pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om kommunala pensioner föreslås bli ändrad
Läs merRegeringens proposition 2013/14:40
Regeringens proposition 2013/14:40 Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen Prop. 2013/14:40 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 november 2013
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av värnpliktslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att värnpliktslagen ändras så att tiden för
Läs merRP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget
Läs merRP 274/2006 rd. och Sysmä ingå i försöket med samarbete inom regioner i Lahtis stadsregion. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om försök med samarbete inom regioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om försök
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merRP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna
RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merFinansministeriets förfarande vid lagberedningen
ANONYMISERAD BESLUT 29.09.2017 Dnr OKV/178/1/2017 1/7 ÄRENDE Finansministeriets förfarande vid lagberedningen 1 KLAGOMÅLET Klaganden har i sitt klagomål av den 19 januari 2017 kritiserat finansministeriets
Läs mer1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING
1992 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om specialiserad
Läs merRP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 34 i gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om barndagvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om barndagvård ändras. Ställningen
Läs merFINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR
1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merRP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b och 60 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merSamrådsrapport
Metropolområdets förhandsutredning preliminära alternativen - kommunindelningsutredningsområdena och alternativen till metropolförvaltningen Samrådsrapport 11.1.2013 Utredarna Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin,
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs merRP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs mer1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4
Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelserna i kommunindelningslagen
Läs merRP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 110/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunallagen ändras så att
Läs mer2. Föreslagna ändringar
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av hänvisningsbestämmelserna i vissa lagar som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde så att de hänvisar till förvaltningslagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 115 i lagen om pension för företagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en ändring av lagen om pension
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till
Läs merAnvisning 10/2013 1 (6)
Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten
Läs merRP 125/2009 rd. behandlas i kommunerna. Kommunernas
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till kommunindelningslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en ny kommunindelningslag som ska ersätta kommunindelninglagen
Läs merInrikesminister Anne Holmlund
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut (samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheternas specialenheter) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds
Läs merRP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om Nordiska projektexportfonden samt till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL År
Läs mer