Yttrande med förslag till kommunstrukturlag

Transkript

1 Yttrande med förslag till kommunstrukturlag för Åland Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/

2 Lagförslaget refereras och kommenteras endast till de delar(paragrafer, moment eller formuleringar) som föranleder närmare granskning, ändring eller som ger upphov till i framställningen obesvarade eller outredda frågeställningar

3 Formuleringen i 4 är universalhänvisning för de krav som ställs på alla typer av ändringar av kommunstrukturen. Formuleringen är likalydanden som i rikets kommunstrukturlag, men sett mot bakgrund av Landskapet Ålands storlek och verksamhetsförutsättningar är de praktiska tillämpningarna av formuleringarna oundvikligen annorlunda på Åland än i riket.

4 Formuleringen i 4.kap 15 motsvarar skrivningarna i rikets kommunstrukturlag (FFS 2009/1682) när det gäller initiativrätt till särskild kommunindelningsutredning, dvs utredning som inge grundar sig på gemensam framställning av berörda kommuner.

5 Formuleringen om folkomröstning 16 4 mom. liknar motsvararande skrivning i rikets kommunstrukturlag, däremot känner nu gällande skrivning i Kommunallag för Landskapet Åland 34 inte en kommunal folkomröstning som initierats av Ålands Landskapsregering. Principen att använda folkomröstning som metod för att mäta stödet för en föreslagen sammanslagning eller för att pröva om kommunfullmäktiges beslut överensstämmer med folkviljan i kommunen är acceptabel på ett principiellt plan. Däremot bör Laggrunden för landskapsregeringens rätt att initiera kommunala folkomröstningar klargöras och inskränkas till detta syfte. Någon sådan lagframställning om en föreslagen ändring av kommunallagen 34 föreligger inte och kan därför inte utvärderas.

6 Formulering i 4.kap 17 motsvarar rikslagens skrivningar i princip, dock utan att begreppet kommun i svår ekonomisk ställning finns definierat i varken förslaget till Kommunstrukturlag eller i gällande kommunallags skrivningar. Rikets definition av kriskommuner innehåller mätbara definitioner av kommunens resultat, skatteuttag, skuldsättningsgrad och soliditetsgrad och berörs i förarbetena till lagframställningen, dock utan att resultera i något annat än ett resonemang kring de kriterier som Ålands Landskapsregering anför som generella motiveringar till Lagframställningen. Dessutom anförs under framställningen, rubrik 2.4, att kriskommunskriterier skulle införas genom den föreslagna lydelsen av 17, vilket är direkt felaktigt.

7 Skrivningen i 17 innebär ett särskilt kommunindelningsförfarande för kommuner i svår ekonomisk ställning Eftersom ingen definition av kommun i svår ekonomisk ställning existerar är innebörden i den föreslagna 17 otydlig eftersom den öppnar upp för tolkningar och egna definitioner av vad som avses med begreppet. Med hänsyn till de befogenheter som paragrafen ger landskapsregeringen bör begreppet svår ekonomisk ställning vara mycket väl definierat i lag, vilket det nu inte är.

8 Angående 19 anförs samma argument som hänför sig till 16 och de oklara rättsförhållandena som rör Kommunal folkomröstning på Ålands Landskapsregerings initiativ. Angående 19 anförs samma argument som anförts angående begreppen Kommun i svår ekonomisk ställning eller Kriskommun i anslutning till 17. En definition av begreppen saknas i Åländska lagstiftning och något objektiv, bevislig eller härledbar definition av begreppet har inte framlagts i form av förslag till lag.

9 Definitionerna av de villkor som skall uppfyllas för att ett område skall kunna överföras från en kommun till en annan är svåra att avgränsa och placera i en Åländsk kommunal kontext. Enligt nu gällande kommunindelningslags skrivelse är definitionen i avseende på befolkning högst 5 % av kommunens befolkning. Nu gällande kommunindelningslag förutsätter ytterligare kommunfullmäktiges medgivande för att en överföring skall kunna aktualiseras.

10 Bedömningen av vad som är små konsekvenser torde variera beroende på betraktaren, och med hänsyn till att de föreslagna indelningarna i samarbetsområden och framtida kommuner i förslaget till LL om Kommunstrukturreform 3 lämnar de kommungränserna som delar de för närvarande snabbast växande bostads- och affärsområdesområdena i Landskapet Åland mellan två kommuner torde frågan om ytterligare gränsjusteringar kunna aktualiseras inom kort med stöd av denna paragraf. Formuleringen är ovanligt vid, vilket framstår i bjärt kontrast till den formulering av samarbetsområden i LL om Kommunstrukturreform 3 som inte lämnar några vidare tolkningar ens för kommuners folkvalda församlingar

11 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen. Enligt 31 och 32 inträder begränsningar i beslutanderätten när Ålands Landskapsregering fattat beslut om ändringar i kommunindelningen. Enligt 31 synas besluten i förhållande till samgångsavtalen, enligt 32 i förhållande till betydande verkningar och där förutsätts samtycke från den mottagande kommunen. Båda paragrafer stadgar om undanta för ärenden av brådskande natur, och enligt 32 får mottagande kommun vidta verkställighetsåtgärder.

12 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen. 33 stadgar om övergångstid om högst 1 år för att förenhetliga kommunala avgifter och stadgor. 34 rör sammanslutningars och stiftelsers hemort och torde ha viss betydelse för åtminstone skattskyldiga samfunds hemort i avseende på eventuella delningar av kommuner med stöd av 3.mom., liksom hur skattskyldiga samfunds hemort bedöms i avseende på eventuella gränsjusteringar enligt 20 Kommunstrukturlagen för Åland.

13 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen. 35 stadgar om principerna för övergång av egendom och skulder vid upplösning av en kommun. Vid delning av en kommun hänvisas till 16 1.mom., som i sin tur hänvisar till 36 tillämpliga delar på ett sätt som är allt annat än tydligt i avseende på slutresultatet.

14 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen. 36 stadgar om verkställande av ekonomisk uppgörelse enligt huvudprincipen att kommunal egendom värderas och ersätts av mottagande kommun på basen av överenskommelse med vissa begränsningar i hur rättsinnehavare och borgenärer påverkas delning av skulder, tillgångar och förpliktelser.

15 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen. 37 stadgar om medlingsförfarande om överenskommelse inte uppnås. Medlare, som utses och bekostas av kommunerna, ges ställning och rättigheter som kommunindelningsutredare, och medlarnas beslut kan överklagas av kommunerna.

16 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen. 38 stadgar att tvist mellan kommuner om ekonomisk uppgörelse som följd av ändrad kommunindelning för område utgör ett förvaltningstvistemål. 39 Verkställighet av uppgörelse förutsätter överföring av åtkomsthandling(lagfart osv åtkomsthandling som krävs för respektive fastighet/enhet osv.)

17 9.Kap utgår sett till kalibrering av samgångsstöd m.m. från en situation där 4 kommuner går samman till tre eller färre kommuner. Principer och konstruktion av stöden liknar det som kommenterats i förslaget till LL om Kommunreform.

18 Skrivningarna i 7., 8. och 10.kap kommunstrukturlagen är enligt 4 Reformlagen tillämpliga vid den indelning som föreslås med stöd av Reformlagen påverkar indelningen i fastighetsregistret i kommuner, byar osv. Skrivningarna kan komma att få särskild betydelse för de områden som enligt Landskapsregeringens förslag skall överföras med stöd av 20 Kommunstrukturlagen

19 Formuleringarna kring ändringsökande är utförligare och tydligare i förslaget till Kommunstrukturlag jämfört med förslaget till Kommunreformlag, där ändringsökande, fatalietider och ikraftträdelsetidpunkter skapar risker för oklara rättsförhållanden. Kommunerna har fortsättningsvis inte någon talan kring vem som utses till kommunindelningsutredare

20 56 stadgar att den föreslagna lagen ersätter nu gällande kommunindelningslag 57 Övergångsbestämmelserna innebär att initiativ till kommuindelningsutredningar med stöd av denna lag inte kan göras under perioden (potentiell)