Landskapsbesök i Mellersta Österbotten Aktuella kommunärenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden"

Transkript

1 Landskapsbesök i Mellersta Österbotten Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund

2 Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för kommunerna och städerna i Finland. Förbundet tillhandahåller sakkunskap och utvecklar den kommunala servicen. Också landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten och de övriga samkommunerna omfattas av verksamheten. Kommunala arbetsgivarfrågor sköts av KT Kommunarbetsgivarna som hör till Kommunförbundet. 2

3 Styrelsen 15 ledamöter och 15 ersättare Delegationen för undervisning och kultur Delegationen för social- och hälsovård Presidiekonferensen för landskapsförbunden Delegationen för små kommuner Svenska delegationen Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation Pekka Nousiainen Fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen Styrelseordförande 3

4 Enheterna vid Finlands Kommunförbund Kommunalekonomi Juridik Regioner, näringar och internationella frågor Verkställande direktör Vice verkställande direktörer Undervisning och kultur Kommunutveckling och forskning Administrativa tjänster Information Informationssamhället Social- och hälsovård Svenska sekretariatet Samhälle, teknik och miljö KT Kommunarbetsgivarna 4

5 Kommunförbundets ledning Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör Tuula Haatainen, vice verkställande direktör Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten Kristina Wikberg

6 Kommunförbundets prioriterade områden Kommunal demokrati och kommunal ledning 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen 3. Kommunalekonomi 4. Livskraftiga kommuner och regioner 5. Personaltillgång och kompetens 6. Klimatförändringen 7. Kommunerna och marknaden 6

7 Omvärlden förändras

8 De nordiska länderna Norge» 430 kommuner» fullmäktigeledamöter Sverige» 290 kommuner» fullmäktigeledamöter Danmark» 98 kommuner» fullmäktigeledamöter Finland» 336 kommuner» fullmäktigeledamöter 8

9 Kommande utmaningar Balans mellan kommunernas uppgifter och inkomster Basserviceprogrammet och basservicebudgeten Översyn av finansierings- och statsandelssystemet Tryggade skatteinkomster Fungerande kommun- och servicestrukturer Fungerande kommunstruktur Effektiv servicestruktur» produktivitet, effekter, tillgång» produktions- och finansieringsformer» servicestrategier, informationsteknik» konkurrensutsättning Fungerande demokrati, ledning och medborgarnas möjligheter att påverka Globaliseringens utmaningar 9

10 Grunder för kommunreformen Som grund för kommunreformen anges följande framtida utmaningar: Försörjningskvoten är en svår ekvation Produktiviteten bör förbättras Hållbarhetsgapet bör täckas Kraftiga demografiska skillnader i regionerna Faktorer som hindrar utvecklingen i stadsregionerna bör avlägsnas Ansvaret för tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänsterna bör klarläggas Kostnadsvariationerna bör elimineras 10

11 Strukturgruppens förslag till kommunindelning 2015 Jämförelse med kommunindelningen 2012 Strukturgruppens förslag fram till år 2015: 66 kommuner på fastlandet Läget år 2012: 320 kommuner på fastlandet Obs! Arbetsgruppen föreslog flera utredningsinriktningar för en del kommuner. I denna karta anges bara en. 11

12 Utgångspunkterna i regeringsprogrammet Enligt regeringsprogrammet genomförs en omfattande kommunreform i Finland som syftar till en livskraftig kommunstruktur baserad på starka primärkommuner. Enligt programmet består en stark primärkommun av ett naturligt pendlingsområde och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för krävande specialiserad sjukvård och krävande socialvårdstjänster. Som kriterier för en stark primärkommun nämns också näringspolitiken, utvecklingsarbetet och åtgärder för att utveckla samhällsstrukturen. 12

13 Finlands Kommunförbunds syn på kommunreformen i regeringsprogrammet Enligt Kommunförbundet är regeringsprogrammets riktlinje om starka primärkommuner välkommen.» Kommunen kan tillhandahålla välfärdstjänsterna och skapa förutsättningar för större livskraft och levande demokrati. Enligt Kommunförbundet kan det ändå inte överallt i Finland finnas starka primärkommuner som utgår från en enda modell.» Vid sidan av kriterierna för pendling och ekonomi måste kriterier för verksamheten och demokratin beaktas.» När kriterierna definieras är det viktigt att regionala skillnader beaktas. Om det inte går att bilda en stark primärkommun, kunde kommunerna bilda en distriktskommun.» Distriktskommunerna skulle vara mångsektoriella samarbetsorgan för kommunerna och sköta flera uppgifter med samma organisation utifrån ett tillräckligt befolkningsunderlag också över landskapsgränserna.» Avviker från modellen i regeringsprogrammet enligt vilken tjänsterna undantagsvis kan koncentreras till tillräckligt stora helheter som får stöd av servicestrukturen i de starka primärkommunerna enligt principen om ansvarskommun, det vill säga värdkommunsmodellen. 13

14 Kommunförbundets centrala teman i reformen 1) Kommunerna ska ha reella möjligheter att hitta lösningar som lämpar sig bäst för regionen 2) De regionala skillnaderna bör synas i lösningarna 3) Alternativen för landsbygdsområdena kräver ytterligare utredningar 4) Kommunstrukturen bör skapas på medborgarnas villkor, inte på social- och hälsovårdens 5) Kommunförbundet främjar och uppmuntrar ett utvecklingsarbete som gäller inflytande i närmiljön 6) Kommunerna ska inte ges flera uppgifter nödvändigt med en bedömning av de nuvarande 7) Nya verksamhetsformer kräver försök och öppenhet 8) Reformen bör vara en tydlig fortsättning på strukturreformen 9) Kommunerna bör ges en stark roll i processen. 14

15 Statens åtgärder våren 2012 Finansministeriets arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur överlämnade sin utredning till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.» Enligt utredningen minskas antalet kommuner kraftigt. I dag finns det 336 kommuner. Kommunstorleken växer alltså en hel del. Enligt planerna kommer största delen av kommunerna att ha invånare. Samtidigt har utredningen sänts på remiss till kommunerna. Regeringens stakar våren hösten 2012 ut riktlinjer för den fortsatta kommunreformen och innehållet i strukturlagen (kriterierna för starka primärkommuner, hur reformen ska genomföras). Utredningen om servicestrukturen inom social-, hälso- och sjukvården färdigställs i en mellanrapport i maj och en slutrapport

16 Social- och hälsovården SHM har tillsatt en arbetsgrupp för att:» bereda ett förslag till servicestruktur inom socialoch hälsovården» bereda en lag om organisering, finansiering, utveckling och tillsyn» minst tre modeller » slutrapporten ges » Från Kommunförbundet deltar: Tuula Haatainen, Kristina Wikberg och Tarja Myllärinen. 16

17 Kommunförbundets riktlinjer

18 Kommunförbundets styrelses enhälliga riktlinjer Målet är en stark primärkommun, tre varianter: 1. huvudstadsregionen/metropolområdet, 2. stadsregioner i utveckling och 3. övriga områden, primärkommuner som omfattar rentav hela landskap» Starka primärkommuner är tillräckligt starka för att tillhandahålla största delen av kommunernas tjänster.» Kommundelsförvaltningen och närservicen utvecklas och tryggas. Kommunen har, om den så önskar, till och med möjlighet att välja kommundelsfullmäktige genom direkta val.» På de områden där man inte kan åstadkomma en stark primärkommun bildas en distriktskommun, som främst motsvarar en samkommun med flera verksamhetsområden.» En parlamentarisk kommunallagskommitté ska tillsättas så snart som möjligt. Kommitténs mest brådskande uppgift är att fastställa riktlinjer för den kommunmodell som eftersträvas. 18

19 Samtliga kommuners inofficiella inställning till de utredningsområden som FM föreslagit (alternativ 1) Antal kommuner Antal invånare som företräder kommunerna % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Positiv inställning Tar inte ställning/inget tydligt ställningstagande Beredskap att utreda ett område som avviker från FM:s förslag Negativ inställning 19

20 Strukturgruppens framställningar Kommunförbundets allmänna kommentarer Arbetsgruppens kriterier är relevanta. Behovet av att förnya strukturerna bör i vilket fall som helst utvärderas utgående från dylika kriterier. Såsom arbetsgruppen konstaterar är kriterierna endast arbetsredskap strukturreformerna ska avgöras utifrån en helhetsbedömning som beaktar de lokala förhållandena. I kriterierna betonas kommunens roll som tillhandahållare av service. Förutsättningarna för utveckling av den lokala ekonomin (kommunernas livskraft) och frågor kring demokratin, kommunerna och samkommunerna ska utgöra en väsentlig del av det fortsatta arbetet och de kommande kommunindelningsutredningarna. Enligt Kommunförbundet bör en andra utlåtanderunda om beredningen i sin helhet göras i kommunerna på hösten:» förutsättningarna för social- och hälsovården och kraven på utbildningsanordnarna samt alternativ för tillhandahållandet» kriterierna för en stark primärkommun» tidsplan och verktyg för reformen (hur reformen ska genomföras)» tillsättande av en kommunindelningsutredare. 20

21 Kommunförbundets kommentarer Reformerna av de olika sektorernas strukturer bör i enlighet med regeringsprogrammet genomföras i samband med kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. Strukturerna inom social- och hälsovården och den grundläggande yrkesutbildningen bör utvecklas i samband med kommunreformen och inte beredas separat. På samma sätt bör finansieringen ses över i samband med revideringen av lagstiftningen om statsandelar. 21

22 Kommunförbundets sammanfattning: Nödvändigt att kommunerna och kommunförvaltningen förnyas 22

23 Styrmetoder Kommunerna fattar själva beslut om sammanslagning Förutsättningarna för att använda kommunindelningsutredningar ska i september bedömas utgående från kommunernas utlåtanden om projektet och utredarna Frivilliga sammanslagningar bör fortsättningsvis uppmuntras (statsandelskompensation osv.). 23

24 Processen vid en särskild kommunindelningsutredning Kommunindelningslagen (1698/2009) Ministeriets initiativ Kommunens framställning Kommuninvånarnas (20 %) förslag 15 Särskild kommunindelningsutredning "Alla med" Kommunindelningsutredare 8 Sammanslagningsavtal "Ritningar över den nya kommunen" Principer för organisering av förvaltningen Bland annat: Principer för samordning av servicesystemet Allmänna principer för ekonomin Kommuninvånarna hörs Strukturlagen 24 Fullmäktiges beslut 24

25 Lagstiftning för kommunreformen

26 Lagstiftning för kommunreformen Strukturlagen Styr förloppet och genomförandet av reformen Kriterier för en stark kommun Metoder Tidsplanen och processen Kommunindelningslagen Lagen om tillhandahållande av social- och hälsovård Starka kommuner och social- och hälsovårdsområden Finansiering och ansvar för tillhandahållandet av service Utveckling och tillsyn Kommunallagen Kommunernas ekonomistyrning Ledning Förtroendevalda Inflytande i närmiljön Kommunerna och marknaden Kommunens uppgifter och finansieringen av dem, bl.a. Uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten Skattetinkomstfinansieringen/statsandelarna Bedömningen av kostnader och effekter utvecklas 26

27 Revideringen av kommunallagen En parlamentarisk kommitté ska tillsättas för beredningen av kommunallagen Revideringen av kommunallagen sker i olika faser Ändringar som behövs från början av år 2015 ska genomföras som partiella revideringar av kommunallagen Totalrevideringen av kommunallagen ska vara klar när fullmäktige inleder sitt arbete

28 Arbetsgrupp för beredning av lag om kommunstrukturen Mål: Bereda genomförandet av kommunreformen enligt regeringens riktlinjer som preciseras efter de regionala seminarierna och diskussionsmötena. Lagen om kommunstrukturen i kraft i början av Mandatperiod

29 Kommunalvalet 2012

30 Kommunförbundets kampanj Förhandsröstning (utomlands ) Valet hålls Omkring fullmäktigeledamöter väljs Samlingsbroschyr 28.5 till kommunerna (omfattar allt tillgängligt material för kommunerna)» Materialet kan laddas ner på kommunval.fi >: i maj september Material som stöder kandidatens valarbete: som lanseras den 28 april Webbplatsen Virtuella kommunen i undervisningssyfte i april maj Guider för de nya förtroendevalda (6 st.) och utbildning. 30

31 Intressanta forskningsrön

32 Förtroendevaldas tidsanvändning, timmar/vecka , ,85 9,03 8,94 8,07 Styrelsen 6 4 5,83 5,92 5,72 3,16 3,3 2,75 5,12 Fullmäktige Nämnderna Siv Sandbergs undersökning Paras-uudistus kuntapäättäjän silmin. Undersökning nr 20 inom programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU). Acta nr 235 har publicerats på adressen kommunerna.net/bokhandel. Resumé på svenska. 32

33 De förtroendevaldas tidsanvändning 2010 enligt kommunstorlek, timmar/vecka Enkät till förtroendevalda ARTTU/VILU ,96 6,17 3, ,13 5,76 < ,31 6,59 3, ,67 7,84 16,45 9,63 5,35 5, < Styrelsen Fullmäktige Nämnderna Siv Sandberg Åbo Akademi

34 Invånarinitiativen år , st. Invånarinitiativen i snitt i kommunerna ,8 7,2 7,3 8,6 8,4 8,6 8, * 2011* *förhandsuppgifter Invånarinitiativ som en kanal för deltagande. Uppgifter om antalet initiativ Kommunförbundets utredning, mars MPS & SLP 3/

35 Tilläggsinformation

36 Produktkategorier, avtal läs mer på Produktkategorier: ICT, Energi, Andra varor och tjänster Antalet ramavtal: 37, antalet upphandlingsavtal: 81 Avtalens värde ca 110 M år 2011 = kundernas inköpsvolym Beräknas öka till ca 140 milj. euro under 2012 Ett 20-tal produktområden i olika beredningsstadier i bolaget Systematisk feedback av kunderna, på skalan 1 5 ca 4 Satsningar på avtalshantering efter bästa förmåga

37 Antalet förbindelser till olika ramavtal: 1 300

38 Uppnådda kundfördelar prisbesparingar i medeltal dryg 10 % IT-utrustning % produktkatalog 40 % bränslen, leverans till kundens tank 2 10 % teleoperatörstjänster 40 % kontorstillbehör 50 % processbesparingar kunderna kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet juridisk och kommersiell säkerhet effektiv avtalshantering och leverantörssamarbete sköts av KLKH deltagande i kundgrupper, nätverksbildning utvecklingspotential

39 Kommunarbetsgivarnas konkurrensfördel: Välutvecklad och proffsig rekryteringsprocess Alla kommunorganisationer har nu lika möjlighet till ett rekryteringsredskap av toppklass. Den specialiserade tjänsten för kommunsektorn produceras av KL-Kuntarekry Oy.

40 För alla rekryteringsproffs Effektivt, skräddarsytt system för kommunsektorn Basrekrytering och hantering av vikariat samt utveckling av rekryteringen Webbplatsen Kuntarekry.fi också på svenska Publicering av arbetsplatsannonser och för utveckling av arbetsgivarimagen Konkurrenskraftigt pris, webbaserat system och betalning enligt användarkoderna Som Kommunförbundets tjänst en riskfri anskaffning, ingen konkurrensutsättning behövs Ta kontakt: Maria Wendell, , Kundchef, KL-Kuntarekry Oy Kuntarekry.fi

41 Kommunmarknaden mer än en mässa På Kommunmarknaden samlas kommunsektorns och den offentliga förvaltningens beslutsfattare, företag som producerar tjänster för kommunerna och tredje sektorns aktörer. Kommunsektorns storevenemang som arrangeras i Kommunernas hus varje år i september erbjuder besökarna cirka tvåhundra avgiftsfria seminarier och informationsinslag. 41

42 Kommunförbundet stöder kommunerna» Intressebevakning» Rådgivningstjänster» Nätverksstöd» Utbildning och konsulthjälp» Undersökningar och handböcker» Elektroniska nyhetsbrev» Tack för visat intresse! Material: 42

Landskapsbesök Riksomfattande material. Våren 2012

Landskapsbesök Riksomfattande material. Våren 2012 Landskapsbesök Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för kommunerna och städerna i Finland. Förbundet tillhandahåller sakkunskap och utvecklar den kommunala servicen.

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Finlands Kommunförbunds landskapsbesök i Mellersta Österbotten

Finlands Kommunförbunds landskapsbesök i Mellersta Österbotten Finlands Kommunförbunds landskapsbesök i Mellersta Österbotten 17.9.2014 Ajankohtaiset kunta-asiat Aktuella kommunfrågor Kristina Wikberg Johtaja, ruotsinkieliset ja kansainväliset asiat Direktör, svenska

Läs mer

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering

Läs mer

Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo Aktuell översikt. Timo Kietäväinen vice verkställande direktör

Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo Aktuell översikt. Timo Kietäväinen vice verkställande direktör Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo 17.3.2011 Aktuell översikt Timo Kietäväinen vice verkställande direktör 1 Bakgrunden till den oväntat positiva ekonomiska utvecklingen i

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

STF 25. Stadsfullmäktige Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007

STF 25. Stadsfullmäktige Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007 Stadsfullmäktige 25 04.03.2013 Utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag 454/114/2007 STF 25 Målet för den i regeringsprogrammet angivna kommunrefor men är en livskraftig kommun struktur i starka primärkommuner.

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1

Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland 2005-2013 Oslo 11.12.2013 Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 12.12.2013 1 Kommunindelningsreformer

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang 51 Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Av jur.lic., Kari Prättälä Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Vd:s översikt. datatekniken.

Vd:s översikt. datatekniken. Finlands Kommunförbund Årsberättelsen 2011 Innehåll Vd:s översikt 3 Kommunförbundets strategi 4 Kommunförbundets verksamhet inom de priorite rade områdena 2011 5 Kommunförbundets organisation och tjänster

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna RP 107/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunindelningslagen

Läs mer

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör

Läs mer

Esbo Helsingfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Sibbo Tusby Vanda Vichtis. Skärskild kommunindelningsutredning. för metropolområdets nio kommuner

Esbo Helsingfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Sibbo Tusby Vanda Vichtis. Skärskild kommunindelningsutredning. för metropolområdets nio kommuner Esbo Helsingfors Grankulla Kervo Kyrkslätt Sibbo Tusby Vanda Vichtis Skärskild kommunindelningsutredning för metropolområdets nio kommuner Särskild kommunindelningsutredning för metropolområdets nio kommuner

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Till förvaltningsutskottet

Till förvaltningsutskottet SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2012 rd Statsrådets meddelande till riksdagen om hur kommunreformen framskrider Till förvaltningsutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 7 juni

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Akava rf. Allmän presentation

Akava rf. Allmän presentation Akava rf Allmän presentation Tillsammans för framgång och trygghet Akava är en facklig centralorganisation för högutbildade. Akava har 35 medlemsorganisationer med närmare 600 000 medlemmar. Medlemskap

Läs mer

Den finska välfärdsmodellen

Den finska välfärdsmodellen Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL 14.11.2012 22.11.2012 Esityksen nimi / Tekijä 1 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014

Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014 Bakgrunds PM för Kommunförbundets strategi 2013 2014 Verksamhetsmiljöns föränderliga spelplaner: vår syn på förändringskrafterna och utvecklingens riktning Kommunförbundet 2020 Nya generationens aktör

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering

Läs mer

Remissenkät. Anvisningar:

Remissenkät. Anvisningar: Remissenkät Anvisningar: Du kan gå framåt och bakåt i det elektroniska frågeformuläret genom att klicka på knapparna Föregående och Nästa. Det är möjligt att skicka enkäten utan att svara på alla frågor.

Läs mer

Stst Begäran om utlåtande: Bilaga 99 A

Stst Begäran om utlåtande: Bilaga 99 A KOMMUNREFORMEN Stst 20.2.2012 99 Begäran om utlåtande: Bilaga 99 A Remissfrågorna: Bilaga 99 B Stadssekreteraren: Finansministeriet begär utlåtande av kommunerna (kommunfullmäktige) över utredningen som

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Uppgifter om kommunfullmäktige och fullmäktigeledamöter i Fastlandsfinland

Uppgifter om kommunfullmäktige och fullmäktigeledamöter i Fastlandsfinland Uppgifter om kommunfullmäktige och fullmäktigeledamöter i Fastlandsfinland 2009 2012 Kommunernas fullmäktigeledamöter väljs genom kommunalval vart fjärde år. Kommunalval ordnas nästa gång 2012 i Fastlandsfinland

Läs mer

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället 1 Kommunernas uppgifter efter reformen v [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma 2 Sammanfattning Kommunen är en central aktör

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Grunder för ett levande program för integrationsfrämjand hur uppnå resultat?

Grunder för ett levande program för integrationsfrämjand hur uppnå resultat? Grunder för ett levande program för integrationsfrämjand hur uppnå resultat? Programmet för integrationsfrämjande är en del av en större kommunstrategi Allt fler kommuner har och borde ha en kommunstrategi

Läs mer

Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR

Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2016:44 Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR 2016 2018 Ansökningsannons Helsingfors 2016 2 PRESENTATIONSBLAD

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Justitieministeriet ber kommunerna beakta det följande:

Justitieministeriet ber kommunerna beakta det följande: JUSTITIEMINISTERIET 18.6.2009 JM 32/51/2009 Kommunstyrelsen i Liljendal Stadsstyrelsen i Lovisa Kommunstyrelsen i Pernå Kommunstyrelsen i Strömfors KOMMUNALVALET I LOVISA DEN 25 OKTOBER 2009 Enligt statsrådets

Läs mer

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:5 Statsrådets principbeslut om tryggande av framtiden inom det sociala området SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012

Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012 Uppgifter om kommunstyrelser och kommundirektörer i Fastlandsfinland 2009 2012 Den högsta beslutanderätten i en kommun utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Fullmäktige väljer i sin tur en kommunstyrelse,

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM

KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Lausunto Wikman-Immonen Anu 11.4.2012 Horttanainen Erja Dnr 1422/90/2012 Arbets- och näringsministeriet KOMMUNFÖRBUNDETS SYN PÅ STATENS INTEGRATIONSPROGRAM Arbets- och näringsministeriet har berett ett

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det!

Projektsekreterare Merja Leminen har svarat för att den praktiska sidan av ärendena sköts smidigt. Ett varmt tack till Merja för det! 1 2 Tack! Den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen är färdig att överlämnas för behandling till förtroendepersonerna i de tio kommunerna i regionen. Vi har haft ungefär 10 månader tid

Läs mer

Basservicebudgetöversikt

Basservicebudgetöversikt Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelserna i kommunindelningslagen

Läs mer