Nybörjarenkät Naturvetenskapliga fakulteten analys av resultatet

Transkript

1 Nybörjarenkät Naturvetenskapliga fakulteten analys av resultatet Camilla Persson och Lennart Sjölin 1. Bakgrund och syfte År 24 bestämde sig Naturvetenskapliga fakulteten för att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med nyantagna studenter. Andra lärosäten hade redan infört detta och upplevde resultatet från enkäterna som mycket givande. Analysresultatet skulle sedan ligga till grund för fakultets- och institutionsbeslut kring de satsningar som planerades när det gällde studentrekrytering på kort och lång sikt. Tanken var också att enkäten skulle återkomma årligen, för att på så sätt göra det möjligt att följa förändringar över tid genom att studera tidsserier. 2. Metod och historik 2.1 Enkätens utformning och frågor Enkäten bestod av en dubbelsidig A4 med flervalsfrågor. Några frågor medgav även fritextsvar. Frågorna rörde bland annat bakgrundsinformation om studenterna som hemort och ålder, men också frågor kring när och hur intresset för naturvetenskap uppstod och vilken information de fått om fakultetens utbildningar. Det är värt att notera att några frågor har strukits under åren, och några har tillkommit. I huvudsak har dock enkätfrågorna behållits vilket medger en relativt robust tidsanalys. 2.2 Distribution Åren Enkäten distribuerades till nyantagna studenter vid det årliga välkomstarrangemanget i Vasaparken. Antalet studenter som besvarade enkäten första året var 5, av de cirka 8 som dök upp på välkomstarrangemanget. Dock utgjorde de bara procent av fakultetens totala antal nybörjarstudenter. De nästkommande åren ökade svarsfrekvensen något i takt med att fler personer valde att delta på välkomstarrangemanget men andelen var fortfarande mycket låg. År 27 Enkäten distribuerades istället till studievägledare på fakultetens institutioner, som i sin tur delade ut den i samband med upprop. Antalet respondenter ökade till 173 studenter, vilket motsvarade cirka 35 procent av nybörjarstudenterna. Åren 28-2 Försök gjordes att sprida enkäten digitalt via e-post till studenterna, för att på så sätt underlätta 1

2 sammanställningen. Benägenheten att fylla i enkäter elektroniskt är mycket liten, vilket gör att resultat saknas för 28. Nästkommande år, 29-2, gjordes nya försök att sprida enkäten digitalt med en inbyggd morot - att locka studenterna med någon form av gåva om de fyllde i enkäten. Svarsfrekvensen landande nu på 29 procent år 29, med 134 respondenter. Året efter blev antalet respondenter 117 st För att fullt ut kunna använda resultatet behövdes en högre svarsfrekvens. Det enda sättet detta skulle kunna vara möjligt, ansågs vara genom en pappersenkät som delades ut till alla nya studenter i samband med uppropet. De senaste tre åren har därmed svarsfrekvensen legat över 9 procent. Resultat saknas dock från fysik och matematik år 211, och för kulturvård för år Tillförlitlighet av enkätanalyserna Eftersom enkäten distribuerats på olika sätt har även sammanställningen av resultatet varierat. De första fyra åren gjordes en manuell sammanställning av pappersenkäten. Den digitala enkäten underlättade sammanställningen och gjorde att fler siffror som representerade olika samband mellan faktorer kunde tas ut från enkäten. De senaste tre åren har fakulteten använt en konsultfirma för sammanställningen av pappersenkäterna, vilket även gjort det möjligt att korstabulera olika frågor. Observera att i analysen används enbart mätparametrarnas medelvärden men inte deras beräknade standardavvikelser. Det innebär att de trender som vi beskriver som slutsatser endast är de som vi anser vara uppenbara i det material som vi har sammanställt. 3. Resultat I följande sektion summeras enkätsvaren under sina huvudrubriker. Där så är lämpligt kompletteras texten med grafer för att underlätta analysen av trender genom de tio åren. Det är värt att nämna redan här att för en del parametrar är det inte rimligt att dra några vittgående slutsatser eller ange några trender då det statistiska underlaget är svagt eller att en diskontinuitet har uppstått i materialet. Då data inte föreligger för 28 har det årets mätvärden för de olika parametrarna angivits som hela försöksmängdens (resterande åren) medelvärde. Detta skapar ett kontinuerligt samband som är enklare att överblicka och ovanstående, beräknade medelvärden, påverkar inte trendanalysen. 3.1 Studenternas bakgrund En majoritet av fakultetens studenter kommer direkt från gymnasiet eller har gjort något annat under ett par år närmast efter gymnasiet. Resultatet visar att de senaste tre åren har mellan 65 och 7 procent av studenterna varit 23 år eller yngre när de börjat på en naturvetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet. De första åren var siffran ännu högre (26 var bara 21 procent över 23 år). 2

3 Merparten av fakultetens studenter har sin hemvist i närområdet, vilket särskilt visat sig vara fallet de senaste åren. De tidigaste undersökningarna visar en något annorlunda bild, där upp emot hälften av respondenterna kommer från andra delar än Västra Götalandregionen (26). Resultatet på de båda frågorna hänger troligtvis ihop. En förklaring skulle kunna vara att eftersom nybörjarstudenterna är något äldre när de börjar på fakulteten nu än vad de var för 7-8 år sedan, har de redan hunnit flytta till Göteborg. Det skulle också kunna vara så att distributionen av enkäten spelar roll yngre nybörjarstudenter som inte kommer från närområdet har en större tendens till att besöka välkomstarrangemang än de äldre studenter som redan är bosatta i Göteborgsområdet. Ungefär en tredjedel av studenterna har i de senaste årens enkäter angett att de kompletterat sin utbildning på komvux/folkhögskola/basåret för att bli behöriga. Siffran har varierat en del, och var som högst i början av mätperioden med 43 procent (24 och 26). Vi bör dock inte lägga för stor vikt vi de siffrorna, eftersom de påverkas av den låga svarsfrekvensen de första åren. På frågan vad de gjorde förra terminen är det vanligaste svaret Arbetade följt av Läste på gymnasiet. Slutsats: Våra studenter kommer ursprungligen från Västra Götaland, är strax över 2 år och har antingen läst på gymnasiet eller arbetat terminen tidigare. Så många som en tredjedel har valt att komplettera sin utbildning för att bli behörig, vilket gör folkhögskolor, vuxenutbildning och basåret som ställen där målgruppen finns. Det faktum att en tämligen liten del kommer från andra regioner skiljer sig inte märkvärt från andra utbildningar inom Göteborgs universitet, och liknande siffror finns hos andra storstadslärosäten, som Stockholms universitet. Antingen kan man välja att inrikta marknadsföringen på närområdet, vilket är både lättare och troligtvis mest kostnadseffektivt, eller försöka öka andelen studenter från andra regioner genom särskilda insatser. Tidigare erfarenheter har dock visat att det är svårt att bryta mönstret aktiviteter mot till exempel Norrland har inte resulterat i fler studenter därifrån. 3.2 Intresset för naturvetenskap När väcks intresset för naturvetenskap? En av huvudfrågorna i enkäten är när intresset för naturvetenskap väcktes hos studenterna. Vi kan konstatera att med undantag för 26 så har Högstadiet varit det vanligaste svaret i alla undersökningar. Under högstadiet möter studenterna de naturvetenskapliga ämnena för första gången som enskilda ämnen. Det är också under högstadiet eleverna för första gången måste bestämma sig för en huvudinriktning på gymnasiet. Inte bara intresset för naturvetenskap utan även strategiska val för framtida yrkesmöjligheter och därmed en obegränsad naturvetenskaplig utbildning kan spela in i svaret på frågan intresse för naturvetenskap. I nedanstående graf presenteras resultatet över en tioårsperiod (24-213) där frågan ställdes i vilken åldersgrupp i skolutbildningen eleverna blev intresserade av naturvetenskap. På y-axeln anges utfallet i procent medan x- axeln representerar åren 1- (24-213). Figur 1. När blev eleverna intresserade för naturvetenskap i vilken åldersgrupp? Den gröna kurvan anger intresset från högstadiet. De ljusblå kurvan anger intresset från lågstadiet. Den violetta kurvan anger intresset från gymnasiet. 3

4 Den brunröda kurvan anger intresset från mellanstadiet I grafen har inte faktorn efter gymnasiet angetts. I stället gör vi följande beskrivning av denna grupp: Andelen som svarat Efter gymnasiet har legat runt procent i de tidigare undersökningarna, vilket kan tyckas vara anmärkningsvärd låg med tanke på att var tredje elev kompletterat sin utbildning på Komvux. Det tyder på att intresset funnits där hela tiden, men att andra faktorer vägt tyngre eftersom de ändå inte valt en naturvetenskaplig gymnasieutbildning från början. De senaste tre åren har siffran varit 2 procent, det vill säga var femte student har blivit intresserad av naturvetenskap efter gymnasiet Vem/vad har stimulerat intresset för naturvetenskap? Skolan/lärare och familj och vänner är de som företrädesvis har stimulerat intresset för naturvetenskap. Media har under hela analysperioden legat på en tredje plats och påverkat i ganska stor grad, men där har siffrorna minskat betydligt de senaste åren (se Fig. 2). Trenden i samhället har troligtvis påverkat, eftersom sociala medier i viss mån konkurrerat ut traditionell media som påverkare. I de tidigare enkäterna finns även förklaringarna med inom parentes (radio, tv, tidningar, böcker) vilket inte längre får plats på enkäten. Det kan också påverka resultatet. I nedanstående graf speglas de faktorer som stimulerat intresset för naturvetenskap under en tioårsperiod. På y-axeln anges intresset i procent medan x-axeln anger åren Det har varit möjligt att fylla i flera olika faktorer i enkäten. Figur 2. Vem/vad har stimulerat intresset för naturvetenskap? Den brunröda kurvan representerar skolan/lärarens påverkan. Den ljusblå kurvan representerar vänners/familjens påverkan. Den gröna kurvan representerar påverkan av media. Den violetta kurvan anger påverkan från fritid eller fritidsaktiviteter. 4

5 Slutsats: Intresset väcks framför allt i högstadiet, men skillnaderna har blivit allt mindre. Gruppen som blivit intresserad efter gymnasiet har ökat de senaste åren, vilket gör gruppen åringar som särskilt intressanta i rekryteringssyfte. Just gruppen ungdomar/unga vuxna som lämnat gymnasieskolan men ännu inte börjat på universitetet är dock en svår grupp att nå, men det finns ett utrymme här att kunna visa vilka möjligheter en naturvetenskaplig utbildning kan ge. De två största påverkansfaktorerna är familj och vänner samt skolan/lärare. De senaste åren verkar skolan som påverkansfaktor ha minskat något, men ligger fortfarande på en hög nivå. Våra egna studenter vilka troligtvis återfinns i gruppen familj och vänner är goda ambassadörer för utbildningen. Lärare i grundskolan är också en viktig grupp som påverkar många elever. 3.3 Val av utbildning och ort Varför bestämde du dig för att plugga i Göteborg? I samtliga enkäter genom de tio åren har frågan om varför studenten valde Göteborg som studiestad ställts, och ett antal alternativ har varit angivna i enkäten för att underlätta svaren. Som framgår av nedanstående graf (Figur 3.) finns det tre starka skäl för studenten att välja Göteborg och tre mindre starka skäl. Om y- axeln får representera procentuellt utfall och x-axeln de tio årens analys kan vi enkelt ange kurvorna i grafen på följande sätt: 5

6 Figur 3. Varför välja Göteborg? Den övre nivån representerar följande faktorer som starkt talar för Göteborg som studiestad: Nära hemmet, Bra utbildning och Gillar Göteborg som stad. Den lägre nivån representerar då följande faktorer som inte så starkt talar för Göteborg men som ändå är betydelsefulla för ett någorlunda stort antal studenter: Utbildningen finns bara i Göteborg, Utbildningen är nära forskningsanknyten, Annat skäl, exempelvis personliga När bestämde du dig? För att få mer specifik information om valet till högskolan, infördes en ny fråga 211. Hur lång tid före sista ansökningsdag bestämde du dig för vilken utbildning du skulle söka? Resultatet visade att valet görs sent, och 211 hade 31 procent inte bestämt sig när det återstod en månad till sista ansökningsdag. Den siffran har sedan dess minskat något, till 23 procent 213. Intressant är också att mellan 7 och procent har bestämt sig efter sista ansökningsdag, och då troligtvis gjort en sen anmälan till våra utbildningar. Intressant vore därför att följa upp den gruppen för att se hur väl de sedan klarar sig på utbildningen, eller om de väljer att avsluta den i förtid. Ungefär tre fjärdedelar av studenterna läser sitt förstahandsval, en siffra som inte förändrats nämnvärt under analysperioden. De som uppgett att programmet de läser inte varit deras förstahandsval, angav att de sökt utbildningar på Chalmers, veterinärutbildning och läkarprogrammet i första hand. Några hade också sökt en annan naturvetenskaplig utbildning på Göteborgs universitet men inte kommit in. Slutsats: Ungefär hälften av våra studenter bestämmer sig efter gymnasiet för att läsa naturvetenskap på universitetet. I kombination med att de gillar Göteborg som stad och att det är nära hem, medför det att våra största konkurrenter om studenterna finns bland övriga utbildningar på Göteborgs universitet och Chalmers, och inte så mycket hos övriga naturvetenskapliga utbildningar i landet. Att beslutet tas så pass sent och att så många som var tionde gör en sen ansökan, medför också att marknadsföringsinsatser och en uppdaterad webbplats är viktigt inte bara inför 15 april, utan även mellan sista ansökningsdag och terminsstart. 6

7 3.4 Hur hittade studenten information om utbildningen? Åren 24 till 2 ställdes frågan Hur fick du information om naturvetenskaplig utbildning i Göteborg? och fram till och med 26 var Broschyrer och kataloger det vanligaste svaret, följt av Internet. Från och med 27 gick internet om tryckt material som den största källan till information, och har därefter fortsatt att dominera. På frågan om vilken kanal de ansåg var viktigast för att informera framtida studenter har studenterna svarat ungefär samma sak, med undantag för att de tror att studie- och yrkesvägledare på gymnasiet är en viktig källa. Detta trots att de själva inte fått information den vägen. De trodde också att besök från Göteborgs universitet på gymnasieskolor skulle vara viktigt, vilket togs fasta på i samband med att verksamheten med studentambassadörer startade. De senaste åren ställs i stället frågan Hur viktigt är följande för ditt val av utbildning? Resultaten visar att det är samma faktorer som stimulerat intresset för naturvetenskap som är viktigast för valet av utbildning, nämligen familj, släkt och vänner liksom lärare. Andra viktiga kanaler är och tryckt information. Följande graf (Figur 4) som understödjer ovan slutsats beskriver studenternas bedömning av viktighetsgrad på en skala 1-5 (minst till mest) under år 213. I figuren är procentuell andel noterad på y-axeln medan bedömningsskalan 1-5 är angiven på x-axeln. De blå staplarna anger skolans (lärarens) påverkan på studenterna medan de brunröda staplarna anger släkt och vänners påverkan på samma skala. Figur 4. Påverkan av skolan/lärare samt familj/vänner på studentvalet. En 5-gradig skala där 5 på x-axeln innebär mycket stor påverkan och 1 innebär mindre påverkan. De blå staplarna anger skolans (lärarens) påverkan på studenterna medan de brunröda staplarna anger släkt och vänners påverkan

8 3.5 Utvidgad analys av åldergrupper Det är av intresse att göra en påverkansanalys när materialet grupperas i tre ålderklasser: 7-9 år (motsvarande lågstadiet), -15 år (motsvarande mellanstadiet + högstadiet) och år (gymnasiet). Utfallet av en sådan analys presenteras i nedanstående figur (Figur 5.) där procentuell andel markeras på y- axeln och de årens medelvärden på x-axeln. Den brunröda kurvan representerar åldergruppen -15 år, den ljusblå kurvan 7-9 år och den gröna kurvan åldergruppen år. Skälet till denna gruppering är att de fakultetsgemensamma programmen Prao, Upptäckarklubben och till viss del även Virtue riktar sig till målgruppen -15 år. Dessutom är den nya montern på Universeum under arbetsnamnet projekt Framtidsval formad med målgruppen 8-15 år i fokus. Figur 5. När formades intresset för naturvetenskap uppdelat i åldergrupper? Procentuell andel markeras på y-axeln och de årens medelvärden på x-axeln. Den brunröda kurvan representerar åldergruppen -15 år, den ljusblå kurvan 7-9 år och den gröna kurvan åldergruppen år Deltagande i aktiviteter och synlighet för kampanj och magasin De senaste åren har enkäten även bestått av frågor kring deltagande i olika typer av arrangemang, liksom huruvida de sett de fakultetsgemensamma studentrekryteringskampanjerna och trycksakerna. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att antalet studenter som uppgett att de deltagit på våra aktiviteter varit tämligen lågt. Besöksdagen är den enskilda aktivitet som flest personer deltagit i (26 personer 213), att jämföra med till exempel Summer Science Camp där endast en (1) student deltagit. Totalt sett har ett 4-tal gymnasieelever medverkat i fakultetens Summer Science Camp åren 211 och 212, men av dessa har alltså bara 1 valt att studera på någon av fakultetens utbildningsprogram. Det skulle kunna tyda på att aktiviteten inte fungerar särskilt väl i studentrekryteringssyfte, men det kan även 8

9 betyda att deltagarna valt att arbeta eller resa under några år innan de söker sig till universitetet. Lämpligvis bör en uppföljning av deltagarna göras, för att se var de hamnat. Naturvetardagen är också en aktivitet som mycket få av våra nya studenter deltagit i. Det är dock långtifrån säkert att gymnasieeleverna vet om att dagen heter så, vilket skulle kunna innebära att de istället fyllt i Studiebesök på Göteborgs universitet. Naturvetardagen bör dock följas upp tydligare i framtiden. Studenterna får även svara på huruvida de sett våra kampanjer på till exempel spårvagn, webb eller sociala medier och om de sett och/eller läst vår utbildningskatalog. Siffrorna visar att synligheten för spårvagnskampanjer är tämligen god, ungefär var fjärde student har uppmärksammat kampanjer på kollektivtrafiken. När det gäller vårt utbildningsmagasin så har ungefär en femtedel läst och/eller sett magasinet, trots att det inte längre skickas ut till gruppen gymnasieelever utan distribueras via mässor, studievägledare och kan beställas. Slutsats: Resultaten visar att de allra flesta studenter som börjat läsa hos oss inte har kommit i kontakt med våra olika arrangemang tidigare. Här bör man gå vidare och granska varje enskilt arrangemang för att ta reda på orsakerna. 4. Sammanfattning tydliga trender och tendenser i materialet Slutligen vill vi ge några slutsatser som vi tror att materialet understödjer och som är av vikt för fakultetens framtida satsningar på rekrytering och intresseskapande åtgärder endera som egen aktör eller i samverkan med andra aktörer. Prioritera webben som informationskanal Digital information och sociala medier tycks bli framtiden för informationsspridning, men tryckt information är fortfarande gångbar och uppskattad av en relativt stor grupp blivande studenter. Att ha målgruppsanpassad och lättillgänglig information på webben är dock a och o. Prioritera högstadiet Högstadiet är den viktigaste åldergruppen i skolan när det gäller att skapa intresse för naturvetenskap, även om vi också vet att det är en svår grupp att nå fram till. Om målgruppen utökas med mellanstadiet så tror vi att den optimala åldersspridningen har fångats. Satsa på lärarfortbildning Då skolan och lärarna är en mycket viktig grupp när det gäller rekrytering av studenter till naturvetenskapliga studier bör lärarfortbildning vara en prioriterad aktivitet. Visa att våra studenter får jobb Familj och vänner är mycket betydelsefulla för valet av studieområde och studieort. Med tanke på att de utgör en så stor påverkningsfaktor, är det viktigt att visa att de utbildningsprogram som ges leder till en hög anställningsbarhet för studenten efter examen. Det ställer krav på en kvalitativt hög utbildningsnivå som motsvarar studenternas svar på enkätfrågan vi tror på en bra utbildning vid Göteborgs universitet naturvetenskapliga fakultet. Försök nå blivande studenter som lämnat gymnasiet Gruppen åringar som redan lämnat gymnasiet men inte börjat på universitetet tycks bli större. Riktade insatser mot dessa kan komma att visa sig betydelsefulla de närmaste åren. 9