Nybörjarenkät År En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid LiTH, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten

Transkript

1 Nybörjarenkät År 25 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten

2 Sammanfattning För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid delades en enkät ut till alla nybörjare på tekniska högskolan i samband med uppropet. Det huvudsakliga syftet med studien är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till framgångsrika studier. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorierna bakgrund, val av utbildning, information samt förväntningar. Totalt är det 1349 personer som svarat på enkäten. Bakgrund Könsfördelningen på visar även i år på en övervikt av manliga studenter. Studenterna är i huvudsak mellan 19 och 2 år gamla. Merparten av studenterna vid kommer från Östergötland, följt av Stockholm och Västra Götaland. Andelen studenter med hemmavarande barn är låg. På som helhet är det cirka 2 procent. Bland de studenter som är äldre än 25 år är andelen 26 procent. Antalet studenter som slutade gymnasiet våren 25 var 388 stycken. Av dem som tagit examen tidigare än 25 så har 4 procent huvudsakligen arbetat, 29 procent gjort militärtjänst och 2 procent studerat. Val av utbildning Gemensamt för alla utbildningsområdena är att det främst var :s goda rykte som var orsaken till att man valde tekniska högskolan i Linköping. Studenterna har i omkring 49 procent av fallen valt sin utbildning eftersom de anser att det är ett intressant program. Över 7 procent av studenterna har inte planerat att göra något uppehåll i studierna. De övriga skulle gärna studera utomlands och resa. Marknadsföring och information Det sätt som flest studenter hört talas om på är genom internet, följt av universitetskatalogen samt kamrater. Förväntningar och behov Större delen av studenterna har använt det övningsmaterial i matematik som sändes ut innan studiestarten och 9 procent anser sig ha tillräckligt goda kunskaper i ämnet för att klara sina studier. Trots detta utgör matematikkunskaperna ett av de främsta orosmomenten bland nybörjarstudenterna, och många anser sig i behov av extra stöd i ämnet. Planering och studieteknik är andra faktorer som oroar studenterna. Andelen kvinnor som känner oro är större än andelen män och kvinnor har i högre grad uppgett sig vara i behov av stöd. Årets enkät 25 års nybörjarenkät är i stor utsträckning lik den från förra året, både vad gäller frågornas konstruktion och nybörjarstudenternas svar. En viktig skillnad som framkommer är att studenterna även i år är mer nöjda med den information man fått om sin utbildning jämfört med föregående år. 2

3 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD METODBESKRIVNING URVAL, POPULATION OCH BORTFALL RESULTAT OCH ANALYS BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Populationsstatistik Hemförhållanden Sysselsättning sedan gymnasiet VAL AV UTBILDNING Varför studenterna valt det program de kom in på Hur studenterna prioriterade programmet de kom in på Vad planerar studenterna att göra under och efter utbildningen MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION Hur studenterna hört talas om Hur väl studenterna har blivit informerade FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA ÅRETS VERSION AV NYBÖRJARENKÄTEN LIKHETER, SKILLNADER OCH FÖRFATTARENS KOMMENTARER BILAGOR BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA VAL AV UTBILDNING MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA FRÅGA

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Den första tiden på universitet och högskola innebär en stor omställning för de flesta nyblivna studenter. Större krav och nya levnadsförhållanden är något de nya studenterna snabbt måste anpassa sig till. Kurserna omfattar ett mycket större material än de gjorde på gymnasiet. Kraven på eget ansvar för inlärning och strukturering av tiden är därför också större. Förhållningssättet till studierna formas mycket under den första tiden och vilka studievanor som anammas påverkar i hög grad hur väl studenterna lyckas med sina studier. För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid utformade studievägledningen hösten 21 en enkät som delades ut till alla årskurs 1 studenter på civil- och högskoleingenjörsprogrammen i samband med uppropet. Inför studiestarten år 22 delades samma enkät ut till alla nybörjare på, dvs även till nybörjarstudenter på de matematisknaturvetenskapliga programmen. Likaså delades en något omarbetade versioner ut till nybörjarstudenterna 23 och 24. En nyhet förra året var att en ny utbildningskategori anslöts till, nämligen yrkeshögskoleutbildningar. Efter några små justeringar är det i år 25 således femte året som enkäten delas ut bland :s nybörjarstudenter. 1.2 SYFTE Det huvudsakliga syftet med studien är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till att lyckas med studierna. Vidare är också avsikten att undersöka hur olika informationsinsatser påverkar studenternas val av utbildning samt om det finns ytterligare åtgärder som kan förbättra arbetet med mottagningen och introduktionen av de nyantagna. Enkäten är också tänkt att användas vid uppföljning av studieresultaten bland studenterna senare under utbildningen. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Den population som undersökts är de studenter som börjat första året på något program på Linköpings tekniska högskola hösten 25. 4

5 2 METOD 2.1 METODBESKRIVNING Undersökningen är en årligt återkommande enkätundersökning gjord av tekniska fakultetskansliet, där studenterna som besvarar enkäten ej är anonyma. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorierna bakgrund, val av utbildning, information och förväntningar. De enskilda frågorna redovisas främst uppdelat på utbildningsområde samt för totalt men uppdelning på kön, utbildningsort och ålderskategorier har också gjorts där detta har ansetts relevant. Analyser av hur svaren fördelas på de olika programmen analyseras inte men ett antal tabeller som ansetts intressanta bifogas som bilagor. 2.2 URVAL, POPULATION OCH BORTFALL Målpopulationen i undersökningen är de studenter som började första året på något program på Linköpings tekniska högskola hösten 25. Det totala antalet individer i populationen är 1394 personer och avsikten var att dela ut enkäten till samtliga av dessa. Eftersom en del personer inte var närvarande vid utdelningstillfället har det blivit ett visst bortfall och all statistik i rapporten bygger därav på svaren från de 1349 personer som besvarade enkäten. Ett visst partiellt bortfall finns också på enskilda frågor eftersom eleverna av olika anledningar inte besvarat alla frågor på korrekt sätt. Vid stort partiellt bortfall så kommer detta indikeras i anslutning till diagram och tabeller i resten av rapporten för att klargöra hur stor andel av populationen som undersökts i den aktuella frågan. Fråga 15 har ändrats lite i årets enkät för att undvika partiellt bortfall och vid utdelning av enkäten var klassföreståndarna ombedda att informera om hur frågan skulle fyllas i på korrekt sätt, då denna fråga vid föregående års enkäter missuppfattats av många studenter. 5

6 3 RESULTAT OCH ANALYS 3.1 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA I detta avsnitt studerar vi grundläggande beskrivande statistik, som ålders- och könsfördelning, för att få bakgrundsfakta om studenterna. Fakta om hemförhållande och studiebakgrund studeras också POPULATIONSSTATISTIK För att undersöka om åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika utbildningsområdena gjordes en tabell uppdelat på utbildningsområde och åldersgrupp. Diagram 1 : Åldersgrupper uppdelat på utbildningsområde Diagrammet visar tydligt att majoriteten av de nya studenterna på tekniska högskolan är upp till 2 år gamla och att det blir färre och färre i de högre åldersgrupperna. De utbildningsområden som skiljer sig mest från totalt är högskoleingenjörerna och yrkeshögskoleutbildningarna. Bland högskoleingenjörerna är 53 procent 21 år eller äldre och bland yrkeshögskoleutbildningarna är motsvarande andel 65 procent. Detta kan jämföras med att sammantaget på är 39 procent 21 år eller äldre. Utmärkande är också att på yrkeshögskoleutbildningarna är 18 procent äldre än 25 år. Könsfördelningen på har historiskt sett varit sned, med en övervikt av manliga studenter. 6

7 Diagram 2 : Kön uppdelat på utbildningsområde Kvinnor Män Civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna har en stor övervikt av män. Det finns undantag, tex Kemisk biologi där 54 procent är kvinnor. På yrkeshögskoleutbildningarna består nybörjarstudenterna enbart av män. Precis som tidigare år visar enkäten att huvudsakliga rekryteringsområden är Östergötland, Stockholm och Västra Götaland. Diagram 3 : Hemlän uppdelat på utbildningsområde Östergötland Stockholm Västra Götaland Övriga Det mest framträdande är att 87 procent av yrkeshögskolestudenterna har sin hemort i Östergötland. Andra grupper med speciellt hög andel östgötar är åldersgruppen äldre än 25 år med 53 procent. Andelen studenter från närområdena Jönköping, Kalmar, Södermanland och Örebro varierar mellan 4 och 6 procent HEMFÖRHÅLLANDEN Majoriteten av studenterna har svenska som sitt modersmål. Varken kön eller ålder verkar ha någon större betydelse utan andelen med svenska som modersmål ligger på ca 92 procent oavsett grupp. 7

8 Diagram 4 : Hemmavarande barn uppdelat på utbildningsområde och ålder 1 Studenter över 25 år Barn Ej barn Ja Andelen studenter med hemmavarande barn på är låg, cirka 2 procent. Bland studenter äldre än 25 år är andelen 26 procent. Speciellt är det studerande på yrkeshögskolan som har barn. På frågan om studenterna är nöjda med sin bostad har 86 procent svarat att de är det. Inga större skillnader framkommer vid jämförelse mellan åldersgrupper och stad. Minst nöjd är åldersgruppen 26 år eller äldre, där 8 procent är nöjda med sin bostad, och mest nöjd är åldersgruppen år med 88 procent SYSSELSÄTTNING SEDAN GYMNASIET Studenterna som inte gått ut gymnasiet våren 25 fick svara på frågan vad de huvudsakligen gjort sedan studenten vilket resulterade i följande diagram. Diagram 5 : Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde Annat Arbetat Militärtjänst Rest Studerat Av de 954 studenter som inte kommer direkt från gymnasiet har 4 procent angett att de arbetat, 29 procent att de gjort militärtjänst och 2 procent att de studerat. Det finns här en viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena vilket beror på köns- och ålderstillhörighet. Nybörjarna på yrkeshögskolan har i större utsträckning angett att de har arbetat. Bland civilingenjörerna har fler gjort militärtjänstgöring än i övriga utbildningsområden. Det kan även ses att -studerande i större omfattning har studerat. En uppdelning på kön visar 8

9 skillnader då 35 procent av männen och endast 2 procent av kvinnorna har gjort militärtjänstgöring. Kvinnorna har i högre utsträckning arbetat, rest och studerat. Diagram 6 : Sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på kön Annat Arbetat Militärtjänst Rest Studerat Kvinnor Män Av dem som inte gick ut gymnasiet vårterminen 25 och som angett att de huvudsakligen hade studerat fick i enkäten uppge vad de främst studerat. Denna fråga besvarades dock av 228 personer trots att det endast var 193 som uppgett sig ha studerat i enkäten. Eftersom det kan anses troligt att de som svarat verkligen har studerat även om detta inte var deras huvudsakliga sysselsättning sedan gymnasieexamen så bygger följande diagram på samtliga svarande på frågan. Diagram 7 : Vad man studerat sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde Annat Betyg Det alternativ de flesta angett är andra högskolestudier/universitetsstudier. Detta åtföljs av tekniskt/naturvetenskapligt basår, andra utbildningar, komplettering av studier för behörighet samt studier för att höja betygsmedelvärdet. Vid en uppdelning på utbildningsområde så kan det ses att studenterna på yrkeshögskolan i större utsträckning angett alternativet högskole- och universitetsstudier än andra utbildningsområden. 9

10 3.2 VAL AV UTBILDNING I detta avsnitt studerar vi varför studenterna valt just Linköpings tekniska högskola och det program de kom in på. Vi studerar även hur de prioriterade sitt program och vad de eventuellt sökt före den utbildning de slutligen började. Vi undersöker också om de planerat att göra studieuppehåll och vad de har planerat att göra efter avslutade studier VARFÖR STUDENTERNA VALT DET PROGRAM DE KOM IN PÅ I följande diagram redovisas när studenterna bestämde sig för att söka sin utbildning. Diagram 8 : Tidpunkt för beslut att söka utbildningen uppdelat på utbildningsområde Efter Under Det finns viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena med avseende på när man bestämde sig för att söka programmen. Bland civilingenjörerna är det vanligast att ha bestämt sig under gymnasiet medan det för studenterna på yrkeshögskolan och högskoleingenjörerna är vanligast vid ansökningstillfället. Bland studerande på är det vanligast att man bestämde sig för sitt utbildningsprogram efter gymnasiet. För som helhet är det dock vanligast att man bestämde sig under gymnasiet. Varför valde då studenterna att läsa just på? 1

11 Diagram 9 : Skäl att söka uppdelat på utbildningsområde Annat skäl Gott rykte Nära hem Trevlig stad Gemensamt för alla utbildningsområden är att det främst var :s goda rykte som gjorde att man valde tekniska högskolan i Linköping. Övriga alternativ har fått betydligt lägre andel svarande. Det goda ryktet står sig oavsett om en uppdelning görs på kön, åldersgrupp eller stad. De som i störst utsträckning uppskattar att det är nära hem är studenter äldre än 25 år, de som börjat på yrkeshögskoleutbildning samt nybörjarstudenter i Norrköping. Varför kom det sig då att man valde det program man gjorde? Diagram 1 : Skäl till att välja programmet uppdelat på utbildningsområde Cv.ing Annat Bredd Framtidsuppg Inriktning Intressant Lön Rykte Det visar sig i diagrammet att majoriteten av studenterna i omkring 49 procent av fallen valt sin utbildning eftersom de anser att det är ett intressant program. Civilingenjörerna anger i strax över 24 procent av fallen att utbildningens bredd är viktig. Studerande på yrkeshögskolan har i över 5 procent av fallen valt sin utbildning för framtida arbetsuppgifters skull vilket är en höjning med 1 procentenheter från förra året. Vid en uppdelning på åldersgrupper är de framförallt de som är äldre än 25 år som har valt programmet på grund av framtida arbetsuppgifter. Då städerna jämförs visar det sig att betydligt större andel av nybörjarstudenterna i Linköping än Norrköping angett att bredd på utbildningen är skälet till val av utbildning. 11

12 3.2.2 HUR STUDENTERNA PRIORITERADE PROGRAMMET DE KOM IN PÅ En fråga som ställdes var hur studenterna prioriterade programmet de kom in på. Det finns som synes i diagrammet viss skillnad mellan de olika utbildningsområdena. Diagram 11 : Andel studenter som kom in på förstahandsvalet uppdelat på utbildningsområde Yrkeshögskolan är det utbildningsområde vid vilket störst andel studenter, 89 procent, kommit in på sitt förstahandsval. För som helhet har ungefär 8 procent av studenterna kommit in på sitt förstahandsval. I nedanstående diagram redovisas svaren från 278 studenter som inte kommit in på sina förstahandsval och som besvarat frågan om vad de hade sökt i förstahandsval. Diagram 12 : Förstahandsval av utbildning uppdelat på utbildningsområde Annan högskola Annat Civing lith Ekonom Högskoleing lith Läkare Matnat lith 12

13 Bland civil- och högskoleingenjörerna som inte kom in på sina förstahandsval så har man främst valt civilingenjörsutbildning på som förstahandsval. Studenterna på och yrkeshögskoleutbildningarna har främst valt andra utbildningar. När samma fråga analyserades med avseende på kön erhölls följande resultat. Diagram 13 : Förstahandsval av utbildning uppdelat på kön Kvinnor Män 1 5 Annan högskola Annat Civing lith Ekonom Högskoleing lith Läkare MatNat lith Det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor, främst att män i större utsträckning har valt andra civilingenjörsprogram på medan kvinnor valt annat. Det är också en större andel kvinnor som valt läkare som förstahandsval VAD PLANERAR STUDENTERNA ATT GÖRA UNDER OCH EFTER UTBILDNINGEN Studenterna fick frågan om de redan nu vet om de kommer att göra studieuppehåll i utbildningen. 13

14 Diagram 14 : Studieuppehållsorsak uppdelat på utbildningsområde Nej Resor Andra studier Arbeta Studera utomlands Annat Över 7 procent tror inte att de kommer att göra något uppehåll i studierna. Övriga vill framförallt studera utomlands och resa. Civilingenjör är det utbildningsområde där störst andel personer svarat att de planerar ett uppehåll. Det är en betydligt större andel kvinnor än män som vill studera utomlands. Studenterna tillfrågades också om vad de har planerat efter examen. Diagram 15 : Vad studenterna planerar efter examen uppdelat på utbildningsområde Annat Starta eget Forska Läsa vidare Sverige Läsa vidare utomlands Arbeta i Sverige Arbeta utomlands En klart övervägande majoritet av de svarande vill arbeta i Sverige när de fått sin examen. Därefter kommer alternativet att arbeta utomlands. Om hänsyn tas till de olika utbildningsområdena så är det intressant att ungefär 18 procent av studenterna på vill söka till forskarutbildning när de är klara med utbildningen, medan motsvarande siffra för civilingenjörerna endast är 5 procent. 14

15 3.3 MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION HUR STUDENTERNA HÖRT TALAS OM LITH Studenterna fick ange i vilken grad de informationskällor angående som de kommit i kontakt med påverkat deras val av den utbildning de påbörjat. Betydelsen av respektive informationskälla graderades i fem kategorier, där 1 betyder ingen betydelse och 5 betyder avgörande betydelse. Frågan sammanfattas nedan i text, medan diagrammen som texten baserats på har placerats i bilaga 5.5. Information om genom lärare på gymnasie och komvux har haft betydelse i störst utsträckning för studerade på som med 8 procent markerat grad 4. För nybörjarstudenterna vid har cirka 4 procent markerat motsvarande. I frågan om kamrater har haft betydande inverkan på val av utbildning så visar det sig att nästan 21 procent anger att det haft nästan avgörande betydelse. Inga markanta skillnader kan ses mellan utbildningsområdena. Besök från har haft relativt liten betydelse bland nybörjarstudenterna. Bland studerande på yrkeshögskolan har 5 procent svarat att det har haft avgörande betydelse. Även universitetsdagar (öppet hus vid ) har haft liten betydelse för studenternas val av utbildningsprogram. Nybörjarna på skiljer sig dock en aning från övriga utbildningsområden. Cirka 9 procent har angett att universitetsdagar har haft nästan avgörande betydelse, grad 4. Av de få studenter som kommit i kontakt med minikurs för kvinnor, Quintek, har det i få fall haft någon betydelse för valet av utbildning. Något större betydelse har det haft för elever på och yrkeshögskoleutbildningarna än övriga utbildningsområden. Internet är en viktig informationskälla för. Av de studerande på har 26 procent svarat att det har haft nästan avgörande betydelse. Studiebesök vid har haft avgörande betydelse för omkring 2 procent av studenterna vid. Även universitetskatalogen är en viktig informationkälla för en stor del av studenterna. Av de studerande på har 3 procent angett att det har haft nästan avgörande betydelse. Det har dock inte haft lika stor betydelse för eleverna på högskoleingenjörsutbildningarna. VHS anmälningsmaterial har varit en mindre viktig informationskälla. Nybörjarstudenterna vid har 14 procent av fallen angett att VHS anmälningsmaterial inte har någon betydelse. Annonser har haft liten betydelse för nybörjarstudenternas val av utbildningsprogram för som helhet. Däremot har annonser haft avgörande betydelse för studenter vid yrkeshögskolan i 6 procent av fallen. I frågan om utbildningsmässor har haft en betydelse för valet så har 1 procent svarat att det har haft betydelse av grad 3. Studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux och AF har haft störst betydelse för nybörjarstudenterna på då strax över 8 procent svarade att det haft nästan avgörande betydelse. Studievägledare vid har haft ingen betydelse för 2 procent av eleverna. 15

16 Studenter vid är en viktig informationskälla för nybörjarstudenter. Studenter vid civilingenjörsutbildningen och anger att det har haft nästan avgörande betydelse i större utsträckning än övriga utbildningsområden. Även föräldrar/anhöriga är en betydelsefull informationskälla. Även här har studenterna angett att de har en nästan avgörande betydelse, i 18 procent av fallen. De studenter som kommit i kontakt med :s infocd har uppgett att denna inte haft någon större betydelse för deras val av utbildningsprogram. Programmets egen broschyr är en viktig informationskälla för nybörjarstudenterna. Av studenterna på har 17 procent angett att det har haft nästan avgörande betydelse, grad 4. Studenter vid yrkeshögskolan har i betydligt högre grad än övriga angett annat som avgörande för deras val av utbildningsprogram. Det alternativ som flest studenter hört talas om på är genom internet och universitetskatalogen. Skillnaden mellan utbildningsområdena är främst att studenterna på yrkeshögskolan kommit i kontakt med färre informationskällor än övriga områden. Detta beror troligtvis på att denna grupp har en något högre snittålder och arbetat innan de sökte till universitetet, vilket gör att de inte har kommit i kontakt med lika mycket direkt riktade informationsinsatser HUR VÄL STUDENTERNA HAR BLIVIT INFORMERADE Studenterna fick också svara på om de hade velat ha mer information om några olika områden. Resultatet redovisas i följande diagram. Observera att staplarna inte summeras till 1 eftersom det fanns möjlighet att indikera mer än ett svarsalternativ. Diagram 16: Vad studenterna velat ha mer information om uppdelat på utbildningsområde Utb/Inr Utbinnehåll Undervisn Utlstudier Arbetsuppg Bostad Studentliv Norr/Link Nöjd Generellt kan sägas att studenterna på främst vill ha mer information om innehållet i utbildningarna, arbetsuppgifter efter examen, om hur undervisningen går till samt om utlandsstudier. Värt att notera är att högskoleingenjörerna och yrkeshögskolestuderande verkar 16

17 något mindre intresserade av utlandsstudier än övriga studenter. Dessutom vill yrkeshögskolestuderande ha information om vilka utbildningar och inriktningar som finns i mer utsträckning än övriga utbildningsområden. Hela 91 procent av de nya studenterna var nöjda med det välkomstmaterial de fick inför studiestarten. Varken kön, ålder, utbildningsområde eller utbildningsort verkar ha någon betydelse för svaret, vilket tyder på att materialet är väl anpassat till alla studentgrupper. 3.4 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA På frågan om studenterna förberett sig genom att gå igenom övningsmaterialet i matematik som de fick hemskickat innan terminsstarten svarade de på följande sätt. Diagram 17: Hur studenterna använt övningsmaterialet i matematik uppdelat på utbildningsområde 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nej Skummat Räknat Läst Noga Det svarsalternativ som har störst andel svarande är läst men inte räknat så mycket, följt av skummat igenom materialet och läst och räknat de flesta uppgifter. Värt att notera är att högskoleingenjörerna i mindre utsträckning än övriga har räknat. Vid en uppdelning på ålder visar det sig att studerande äldre än 25 år i mycket lägre utsträckning har läst och räknat det flesta uppgifter än övriga åldersgrupper. 17

18 Diagram 18: Bedömning av matematikkunskaper uppdelat på utbildningsområde 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Tillräckliga Svaga Mycket goda Goda På frågan hur studenterna bedömer sina matematikkunskaper så har 9 procent bedömt sina matematikkunskaper som tillräckliga eller bättre (tillräckliga, goda eller mycket goda). Den största skillnaden mellan utbildningsområdena är att yrkeshögskolestuderande och högskoleingenjörerna bedömer sina matematikkunskaper som något sämre än de övriga. Studenterna på Kemi, KB och Biologi fick frågan om de har förberett sig inför studierna genom att gå igenom övningsmaterialet i kemi som de fick hemskickat innan terminsstarten. Diagram 19: Hur studenterna på kemi, KB och biologi använt övningsmaterialet i kemi KB Kemi Biologi Läst Räknat Skummat Nej Diagrammet visar att även att övningsmaterialet i kemi använts av studenterna då 94 procent av studenterna vid kemi, KB och biologi uppgett att de använt det. Studenterna fick också bedöma sina kemikunskaper vilket redovisas i följande diagram. 18

19 Diagram 2: Bedömning av kemikunskaper uppdelat på utbildningsområde 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Tillräckliga Svaga Mycket goda Goda Här visar det sig att studenterna på MatNat bedömer sina kunskaper i kemi som något bättre än övriga utbildningsområden, vilket inte är så förvånande eftersom kemi utgör en viktig del i dessa utbildningsprogram. Totalt sett så bedömer 64 procent av studenterna vid sina kunskaper i kemi som tillräckliga eller bättre. Studenterna fick också svara på om det var några faktorer som de trodde skulle påverka deras studiesituation negativt. De hade på denna fråga möjlighet att ange flera olika alternativ vilket gör att staplarna i varje grupp inte summeras till 1 procent. Diagram 21: Faktorer som kan påverka studiesituationen negativt uppdelat på utbildningsområde Nej Klara Pengar Vänner Stöd Ensam Ansvar Personligt Passa in Tid Annat I 45 procent av fallen har eleverna angett att de inte tror att något kommer påverka deras studiesituation negativt. Omkring 19 procent är oroliga för att studiesituationen ska påverkas negativt på grund av att de inte kommer att klara studierna. Inga större skillnader syns mellan de 19

20 olika utbildningsområdena, förutom för studerande på yrkeshögskolan som i högre grad är oroliga för att pengar (eller brist på dem) kan komma att påverka studiesituationen negativt. Men däremot är studenterna på yrkeshögskolan mindre oroliga över att de inte ska klara av att ta ansvar för de egna studierna än övriga utbildningsområden. I följande diagram redovisas resultatet på frågan om känsla inför studierna. Diagram 22: Känsla inför studierna uppdelat på utbildningsområde Ser fram Arbete Vet ej Annat program Diagrammet visar på att de flesta studenterna ser fram emot att börja studera och anser sig veta vad de ger sig in på. De är också ganska säkra på att lyckas med studierna på utsatt tid och ser därefter fram emot ett intressant arbete. Få anger att de hellre skulle vilja läsa något annat program. Högskoleingenjörerna känner sig inte lika säkra på att lyckas med studierna som de övriga utbildningsområdena. Diagram 23: Orosfaktorer uppdelat på utbildningsområde Nej Läs Skriv Muntlig Matte Fysik Kemi Biologi Kritiskt Studieteknik Planera Engelska Dator Inlärning Grupparbete Motivation Yrkesrollen Studentaktiviteter Annat 2

21 På frågan om studenterna känner någon oro inför studiestarten svarade en stor andel av studenterna att de är oroliga för sina matematikkunskaper. Särskilt stor verkar oron vara hos högskoleingenjörerna, ett mönster som också gick att se vid fjolårets undersökning. Många studenter är också oroliga för att de inte har tillräckligt bra studieteknik eller förmåga att planera. Yrkeshögskole- och -studenterna är mer oroliga över sina kemikunskaper än övriga studenter. -studenterna är också betydligt mer oroliga för sin muntliga kommunikationsförmåga. Om uppdelning på kön görs på samma fråga fås följande resultat. Diagram 24: Orosfaktorer uppdelat på kön Kvinnor Män Nej Läs Skriv Muntlig Matte Fysik Kemi Biologi Kritiskt Studieteknik Planera Engelska Dator Inlärning Grupparbete Motivation Yrkesrollen Studentaktiviteter Annat Andelen kvinnor som känner oro är större än andelen män i alla kategorier utom vad gäller läsförmåga, studieteknik, motivation för den kommande yrkesrollen samt motivation för studierna. Kategorierna där kvinnor känner markant större oro än män är vad gäller datorkunskaper, fysik och kemi. På frågan om studenterna redan nu tror sig behöva hjälp med något speciellt område, vilket visas i nedanstående diagram, så har 42 procent av studenterna på svarat att de inte tror sig behöva hjälp med något. 21

22 Diagram 25: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på utbildningsområde Nej Skriv Matte Engelska Kemi Studieteknik Stvl Muntlig Fysik Biologi Dator Planering Annat Den största skillnaden mellan de olika utbildningsområdena är att högskoleingenjörerna har en större andel studenter som anser sig i behov av stöd i matematik än övriga utbildningar. Dessutom tror sig och yrkeshögskoleeleverna behöva mer stöd i kemi. Om samma diagram delas upp på kön fås följande resultat. Diagram 26: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på kön Nej Skriv Matte Engelska Kemi Studieteknik Stvl Muntlig Fysik Biologi Dator Planering Annat Kvinnor Män En betydligt större andel kvinnor än män anser sig vara i behov av stöd. Framförallt känner sig kvinnor vara i behov av extra stöd i datoranvändning, matte och fysik. 22

23 4 ÅRETS VERSION AV NYBÖRJARENKÄTEN LIKHETER, SKILLNADER OCH FÖRFATTARENS KOMMENTARER I årets sammanställning av nybörjarenkäten har det rapportunderlag som togs fram för förra årets enkätresultat använts. Texten har heller inte ändrats i de fallen då det inte varit nödvändigt. Årets enkät är mycket lik fjolårets enkät med undantag för några små ändringar i utformningen på fråga 15. En nyhet för i år är att högskoleingenjörsutbildningen Teknisk logistik har tillkommit samt att högskoleprogrammet i Kemi- och bioteknik och Industriella el- och ITsystem (tidigare Data- och elektronik) inte startade. Uppdelningen av åldersgrupper och utbildningsområden är densamma som förra året. Såväl ålders- som könsfördelningen bland nybörjarstudenterna är mycket lik den från föregående år. Samma sak gäller studenternas hemlän. Vad gäller hemförhållanden bland nybörjarstudenterna kunde det konstateras att andelen studenter över 25 år med hemmavarande barn är något högre än föregående år, 26 procent jämfört med 24. Den huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen, bland de studenter som inte tog gymnasieexamen våren 25, är även i år arbete. Precis som förra året är det bland kvinnor vanligast att ha arbetat, rest eller studerat medan männen i de flesta fall har gjort militärtjänst. De som har studerat har i likhet med förra året i många fall studerat på universitet/högskola. Tidpunkten för då studenterna bestämt sig för att söka utbildningen är mycket lik den för föregående år. Likaså fördelar sig svarasalternativen till skäl att söka som förra året: fortfarande betraktas det goda ryktet som ett viktigt skäl. Majoriteten av studenterna väljer i år liksom föregående år sitt utbildningsprogram främst för att det verkar intressant. Andelen studenter som kom in på sitt förstahandsval är i år genomgående lägre än förra året förutom för yrkeshögskolan där en högre andel kommit in. Frågan om det program man kommit in på inte var ens förstahandsval skiljer sig något från föregående år. I år har studenterna till stor del valt civilingenjörsutbildningar på. Vid en uppdelning på kön framgår det att kvinnor främst markerat alternativet annat och män i de flesta fall valt civilingenjörsutbildningar på vilket är i enhet med förra året. Andelen studenter som inte planerar något studieuppehåll är marginellt större än föregående år. Främsta anledningen att ta studieuppehåll är för att studera utomlands. Nybörjarstudenterna i år verkar ha samma planer för framtiden som de svarande förra året. En klar majoritet planerar att arbeta i Sverige efter examen. Svaren på frågan om hur studenterna hört talas om och i vilken grad respektive informationskälla har påverkat deras val av utbildningsprogram (fråga 15) har formulerats om något i årets enkät för att göra det tydligare för studenterna då de svarade på enkäten. De informationskällor som flest kommit i kontakt med är internet. Internet har alltså gått om universitetskatalogen som största informationskällan sen förra året. Liksom föregående år skulle studenterna främst velat ha mer information om utbildningens innehåll. Andelen som är nöjda med informationen är dock högre i år. 23

24 Studenterna verkar ha förberett sig genom övningsmaterial i matematik ungefär samma utsträckning som förra året: majoriteten har läst materialet men inte räknat så mycket. När det gäller övningsmaterialet i kemi har betydligt fler på svarat att de inte använt materialet. Men om man enbart tittar på användningen på Kemi-, Biologi- och KB-programmet så har man använt den i någon mening med samma utsträckning som förra året. Man har också bedömt sina förkunskaper i de bägge ämnena ungefär desamma som föregående år. Frågan om faktorer som kan påverka studiesituationen negativt så har en större andel svarat nej i år. De faktorer som man oroar sig mest över att de ska påverka negativt är densamma som förra året. På frågan om känsla inför studierna så ser majoriteten fram emot att få börja studera även i år. Främsta orosmomentet inför studiestarten är om matematikkunskaperna ska räcka till, och detta resultat erhölls även förra året. Även en uppdelning på kön ger samma resultat. Det förväntade behovet av stöd är mycket lika det från föregående år: omkring 42 procent förväntar sig inte vara i behov av stöd, och bland övriga är det främst stöd i matematik som efterfrågas. Fler kvinnor känner sig oroliga och i behov av stöd precis som förra året. 24

25 5 BILAGOR Nedan återfinns de tabeller som använts för att konstruera respektive diagram. I alla diagram utom de som baserats på flervalsalternativ återfinns dessutom det totala antalet svarande på varje fråga. Där inte annat anges skall tabellerna läsas kolumnvis, där varje siffra anger andelen studenter i procent som indikerat ett visst alternativ. Tabellernas nummer korresponderar med numret på motsvarande diagram i huvudrapporten. 5.1 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Tabell 1: Åldersgrupper uppdelat på utbildningsområde Åldersgrupp -2 65,4 46,8 57,4 35,5 6, ,5 43,9 36,5 46,8 35, 26-2,1 9,2 6,1 17,7 4,2 Antal svarande Tabell 2: Kön uppdelat på utbildningsområde Kön Kvinnor 19, 8,4 44,9, 19, Män 81, 91,6 55,1 1, 81, Antal svarande Tabell 3: Hemlän uppdelat på utbildningsområde Fråga 1 Blekinge,7,,9,,6 Dalarna 4,6 4,5 5,2, 4,4 Gotaland,2 1,1 1,7,,4 Gävleborg 3,4 2,2 3,4, 3,1 Halland 1,6,,, 1,2 Jämtland,7 2,2,9 1,6 1, Jönköping 5,2 6,2 2,6 3,2 5, Kalmar 3,3 7,9 6, 3,2 4,1 Kronoberg 1,8 3,4 2,6, 2, Norrbotten 2,4 1,1 1,7, 2,1 Skåne 4,7 3,9 6,, 4,5 Stockholm 12,3 3,9 9,5 1,6 1,4 Södermanland 4,8 8,4 5,2 1,6 5,2 Uppsala 3,3 1,1,9, 2,6 Värmland 3,5 3,4 2,6, 3,3 Västerbotten 1,2,,,,9 Västernorrland 2,2,6 1,7, 1,9 Västmanland 5, 3,9 1,7, 4,3 Västra Götaland 8,6 6,2 7,8, 7,8 Örebro 6,8 6,2 1,7 1,6 6, Östergötland 23,6 33,7 37,9 87,1 29,2 Antal svarande

26 Tabell 4.1: Hemmavarande barn uppdelat på utbildningsområde Fråga 3 Ja 2,1 2,3 2,6 8,2 2,4 Nej 97,9 97,7 97,4 91,8 97,6 Antal svarande Tabell 4.2: Hemmavarande barn uppdelat på åldersgrupp Fråga 3 Barn,9 1,3 25,5 2,1 Ej barn 99,1 98,7 74,5 97,9 Antal svarande Tabell 5: Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde Fråga 9 Annat 3,4 1,5 7,4 1,6 3,8 Arbetat 37,8 45,9 35,8 61,7 4,1 Militärtjänst 33,7 25,2 8,6 12,8 29,1 Rest 7,3 4,4 7,4 4,3 6,7 Studerat 17,9 23, 4,7 1,6 2,2 Antal svarande Tabell 6: Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 9 Annat 4,6 3,6 3,8 Arbetat 46,8 38,7 4,1 Militärtjänst 2,3 35,1 29,1 Rest 18,5 4,1 6,7 Studerat 27,7 18,6 2,2 Antal svarande Tabell 7: Vad man studerat sedan gymnasieexamen uppdelat på utbildningsområde Fråga 1 Annat 16,9 1,5 2, 15,8 Basår 24,3 34,2 28,6 16,7 26,8 Behörighet 11,5 21,1 17,1 13,6 Betyg 1,8 7,9 8,6 16,7 1,1 Högskola/univ 46,6 42,1 45,7 66,7 46,1 26

27 5.2 VAL AV UTBILDNING Tabell 8: Tidpunkt för beslut att söka utbildningen uppdelat på utbildningsområde Fråga 16 Ansökningstillfället 24,8 39,4 24,1 53,2 28,1 Efter gymnasiet 33,8 34,9 41,4 24,2 34,1 Före gymnasiet 1,3,6 1,7 1,6 1,3 Under gymnasiet 4,1 25,1 32,8 21, 36,6 Antal svarande Tabell 9: Skäl att söka uppdelat på utbildningsområde Fråga 4 Annat skäl 11,3 1,9 12,8 21,3 11,9 Gott rykte 52,8 43,4 4,2 18, 48,7 Nära hem 11,5 2,6 24,8 47,5 15,6 Trevlig stad 24,3 25,1 22,2 13,1 23,7 Antal svarande Tabell 1: Skäl till att välja programmet uppdelat på utbildningsområde Cv.ing Fråga 5 Annat 1,8 2,3 1,7, 1,7 Bredd 24,1 1,9 3,4 3,2 19,5 Framtidsuppg 9,7 17,7 5,1 5, 12,2 Inriktning 8,2 1,9 14,4, 8,8 Intressant 46,2 56, 7,3 38,7 49,3 Lön 2,9 1,1 1,7 4,8 2,7 Rykte 7,1 1,1 3,4 3,2 5,8 Antal svarande Tabell 12: Förstahandsval av utbildning uppdelat på utbildningsområde Fråga 13 Annan högskola 3,1 17,1 14,8 18,2 26,3 Annat 18,9 9,8 44,4 81,8 22,7 lith 36,7 46,3 11,1, 33,8 Ekonom 2,6 14,6 3,7, 4,3 Högskoleing lith 3,1 12,2 3,7, 4,7 Läkare 6,6, 11,1, 5,8 MatNat lith 2,, 11,1, 2,5 Antal svarande

28 Tabell 13: Förstahandsval av utbildning uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 13 Annan högskola 27,1 26, 26,3 Annat 37,1 17,8 22,7 lith 17,1 39,4 33,8 Ekonom 4,3 4,3 4,3 Högskoleing lith 2,9 5,3 4,7 Läkare 1, 4,3 5,8 MatNat lith 1,4 2,9 2,5 Antal svarande Tabell 14: Studieuppehållsorsak uppdelat på utbildningsområde Fråga 22 Nej 68, 84,3 74,6 93,5 71,8 Militärtjänst 2,4 2,8 1,7 2,3 Resor 11,7 3,9 5,1 1,6 9,6 Andra studier 1,8 1,1 2,5 1,7 Arbeta 3,8 2,8 2,5 1,6 3,5 Studera utomlands 14,1 3,4 11,9 11,8 Annat 1,3 1,7 2,5 1,6 1,5 Tabell 15: Vad studenterna planerar efter examen uppdelat på utbildningsområde Fråga 14 Annat 2,9,6 6,1 1,6 2,8 Starta eget 8,2 7,9 1,7 4,8 7,5 Forska 5, 2,3 18,3, 5,6 Läsa vidare Sverige 1,6 4, 4,3 6,5 2,5 Läsa vidare utomlands 1,2 2,3 1,7, 1,4 Arbeta i Sverige 57, 71,2 48,7 85,5 59,5 Arbeta utomlands 24, 11,9 19,1 1,6 2,9 Antal svarande MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION Tabell 16: Vad studenterna velat ha mer information om uppdelat på utbildningsområde Fråga 7 Utb/Inr 8,4 8,4 7,6 17,7 8,7 Utbinnehåll 27,3 32,6 19,5 22,6 27,1 Undervisn 21, 2,8 19,5 21, 2,8 Utlstudier 2,5 7,3 16,9 3,2 17,6 Arbetsuppg 26, 19,7 2,3 25,8 24,6 Bostad 12,4 9, 5,9 3,2 1,9 Studentliv 7,5 3,9 3,4 6,5 6,6 Norr/Link 6,5 2,8 4,2 4,8 5,7 Nöjd 32,2 35,4 42,4 46,8 34,2 28

29 5.4 FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA Tabell 17: Hur studenterna använt övningsmaterialet i matematik uppdelat på utbildningsområde Fråga 2 Noga,4 1,1 1,,,6 Läst 47, 52,3 43,9 14,3 47,3 Räknat 22,4 9,8 23,5 14,3 2,6 Skummat 24, 29,9 21,4 28,6 24,7 Nej 6,2 6,9 1,2 42,9 6,8 Antal svarande Tabell 18: Bedömning av matematikkunskaper uppdelat på utbildningsområde Fråga 18 Goda 4,3 21,6 35,9 27,4 36,8 Mycket goda 11,8 3,4 11,1 1,6 1,2 Svaga 8, 18,8 1,3 21, 1,1 Tillräckliga 39,9 56,3 42,7 5, 42,8 Antal svarande Tabell 19: Hur studenterna på kemi, KB och biologi använt övningsmaterialet i kemi Fråga 21 Läst 6,, 39,8 25, 12,3 Räknat 2,7, 13,3 25, 4,6 skummat 11,3 2,1 26,5, 13, Nej 8,1 97,9 2,5 5, 7,2 Antal svarande Tabell 2: Bedömning av kemikunskaper uppdelat på ämnesområde Fråga 19 Goda 17,8 8,1 2,4 9,7 16,6 Mycket goda 2,7,7 2,7, 2,3 Svaga 33,4 46,7 31, 54,8 35,8 Tillräckliga 46,1 44,4 46, 35,5 45,3 Antal svarande

30 Tabell 21: Faktorer som kan påverka studiesituationen negativt uppdelat på utbildningsområde Fråga 23 Nej 46,2 44,9 39, 45,2 45,1 Klara 17,2 29,8 2,3 24,2 19,3 Pengar 1,4 12,9 14,4 21, 11,6 Vänner 4,1 4,5 5,9 4,1 Stöd 1,,6,8 Ensam 7,3 8,4 11, 1,6 7,6 Ansvar 17,3 18,5 17,8 9,7 17,2 Personligt 7,1 6,7 11, 11,3 7,6 Passa in 5,7 6,7 6,8 3,2 5,8 Tid 17, 8,4 18,6 14,5 15,8 Annat 4,4 6,7 4,2 8,1 4,8 Tabell 22: Känsla inför studierna uppdelat på utbildningsområde Fråga 24 Ser fram 74,8 56,7 65,3 58,1 7,7 Säker 2,1 9, 18,6 16,1 18,3 Slutföra 39,8 48,9 39,8 54,8 41,6 Arbete 47,2 43,3 31,4 59,7 45,8 Vet ej 13,7 17,4 15,3 9,7 14,1 Önskvärt 1,8 5,1 3,4 4,8 2,6 Annat program 3,7 5,6 5,9 3,2 4,1 Tabell 23: Orosfaktorer uppdelat på utbildningsområde Fråga 25 Nej 23,6 18, 16,1 29, 22,3 Läs 3,7 3,9 3,4 3,2 3,6 Skriv 2,5 6,7 2,5 3,2 3,1 Muntlig 9,4 1,7 16,1 11,3 1,2 Matte 32,2 51,7 35,6 4,3 35,4 Fysik 16,9 16,3 5,9 21, 15,9 Kemi 9,3 1,7 28, 37,1 12,4 Biologi 4,7 5,6,8 11,3 4,7 Kritiskt 4,9 6,2 9,3 1,6 5,3 Studieteknik 31,1 29,8 28, 21, 3,2 Planera 34,7 23, 35,6 21, 32,6 Engelska 12,8 1,7 1,2 6,5 12, Dator 7, 4,5 9,3 1,6 6,7 Inlärning 5,2 11,2 4,2 3,2 5,9 Grupparbete 4,2 5,1 5,9 3,2 4,4 Motivation 15,1 19,1 16,9 14,5 15,8 Yrkesrollen 3,7 1,7 2,5 3,2 Studentaktiviteter 6,1 2,8 5,1 5,3 Annat 1,3 1,7,8 1,3 3

31 Tabell 24: Orosfaktorer uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 25 Nej 14,1 24,2 Läs 3,1 3,8 Skriv 3,1 3,1 Muntlig 15,2 9,1 Matematik 41,4 34, Fysik 3,1 12,6 Kemi 2,7 1,4 Biologi 5,9 4,5 Kritiskt 12,9 3,5 Studieteknik 29,7 3,3 Planera 34,4 32,2 Engelska 17,6 1,7 Dator 21,1 3,3 Inlärning 8,2 5,3 Grupparbete 5,5 4,2 Motivation 14,1 16,2 Yrkesrollen 2,3 3,4 Studentaktiviteter 5,9 5,2 Annat 2, 1,1 Tabell 25: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på utbildningsområde Fråga 26 Nej 44,3 33,7 39,8 4,3 42,1 Skriv 1,9 2,8 1,6 1,9 Matte 26,9 41, 25,4 32,3 29, Engelska 5,8 6,2 5,1 8,1 6, Kemi 5,4 4,5 18,6 21, 7,1 Studieteknik 16,5 12,9 16,1 11,3 15,7 Stvl 7,1 7,3 8,5 4,8 7,1 Läs 1,1 2,8 1,7 1,6 1,4 Muntlig 8,2 11,8 8,5 9,7 8,8 Fysik 9,7 6,2 2,5 8,1 8,5 Biologi 1,6 1,1,8 8,1 1,8 Dator 5,5 3,9 5,9 5, Planering 14,2 1,7 17,8 16,1 14,1 Annat 1,3 1,1 1,6 1,2 31

32 Tabell 26: Behov av stöd i olika ämnen uppdelat på kön Kvinnor Män Fråga 26 Nej 27,7 45,5 Skriv 1,2 2, Matematik 39,8 26,4 Engelska 7,8 5,6 Kemi 14,5 5,4 Studieteknik 18, 15,2 Stvl 1,9 6,2 Läs 1,2 1,5 Muntlig 13,3 7,8 Fysik 18,8 6,1 Biologi 3,1 1,5 Dator 16, 2,5 Planering 18, 13,2 Annat 2,7,8 5.5 FRÅGA 15 Nedan presenteras diagrammen från fråga 15: I vilken grad de informationskällor som nybörjarstudenterna kommit i kontakt med påverkat valet av den utbildning som de påbörjat. Svaren har kodats 1-5 där 1 betyder ingen betydelse och 5 betyder avgörande betydelse. Observera att staplarna inte summerar till 1 procent eftersom studenterna tilläts markera flera svarsalternativ. Det första diagrammet visar procentandelen svarande på varje svarsalternativ. Andelen svarande på respektive svarsalternativ Lärare Kamrater Besök från Univ.dag/Öppet hus Quintek Internet Eget studiebesök Univ.katalog VHS Annonser Utbildningsmässor Syo gymn Stvl vid Studenter Föräldrar/anhöriga InfoCD Prog egna broschyrer Annat 32

33 I vilken grad studenterna fått information om genom lärare på gymnasiet, komvux mm I vilken grad studenterna fått information om genom kamrater I vilken grad studenterna fått information om genom besök från

34 I vilken grad studenterna fått information om genom universitetsdag/öppet hus vid I vilken grad studenterna fått information om genom minikurs för kvinnor vid (Quintek) 3 2,5 2 1,5 1,

35 I vilken grad studenterna fått information om genom internet I vilken grad studenterna fått information om genom eget studiebesök vid I vilken grad studenterna fått information om genom universitetets katalog

36 I vilken grad studenterna fått information om genom VHS anmälningsmaterial I vilken grad studenterna fått information om genom annonser I vilken grad studenterna fått information om genom utbildningsmässor

37 I vilken grad studenterna fått information om genom studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF mm I vilken grad studenterna fått information om genom studievägledare vid I vilken grad studenterna fått information om genom studenter vid

38 I vilken grad studenterna fått information om genom föräldrar/anhörig I vilken grad studenterna fått information om genom infocd från 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, I vilken grad studenterna fått information om genom programmets egen broschyr

39 I vilken grad studenterna fått information om på annat sätt 3,5 3 2,5 2 1,5 1,