LiTHs Nybörjarenkät år 2006

Transkript

1 RAPPORT Dnr LiU 1079/07-40 s Nybörjarenkät år 2006 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten Maria Boberg TFK Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2 INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 AVGRÄNSNINGAR... 2 METODBESKRIVNING... 2 URVAL, POPULATION OCH BORTFALL... 3 BAKGRUND BLAND NYBÖRJARSTUDENTERNA... 4 ÅLDER... 4 KÖN... 4 FRÅGA 1. TILL VILKET LÄN HÖR DIN HEMORT... 5 FRÅGA 2. ÄR SVENSKA DITT MODERSMÅL?... 6 FRÅGA 3. HAR DU HEMMAVARANDE BARN UNDER 18 ÅR?... 7 FRÅGA 9. OM DU INTE SLUTAT GYMNASIET 2006 VAD HAR DU DÅ HUVUDSAKLIGEN GJORT UNDER TIDEN FRÅN ATT DU SLUTADE GYMNASIET?... 7 FRÅGA 10. OM DU SVARADE STUDERAT PÅ FRÅGA 9, VAD HAR DU LÄST?... 9 FRÅGA 11. VILKET ÅR SLUTADE DU GYMNASIET?... 9 FRÅGA 17. HAR DU EN BOSTAD SOM DU ÄR NÖJD MED? VAL AV UTBILDNING FRÅGA 4. VAD VAR DET FRÄMSTA SKÄLET TILL ATT DU VALDE DETTA UTBILDNINGSPROGRAM? FRÅGA 5. VAD VAR DET FRÄMSTA SKÄLET TILL ATT DU VALDE ATT LÄSA PÅ LITH? FRÅGA 12. HUR PRIORITERADE DU PROGRAMMET DU KOM IN PÅ? FRÅGA 13. OM PROGRAMMET DU KOMMIT IN PÅ INTE VAR DITT FÖRSTAHANDSVAL, VILKEN UTBILDNING SÖKTE DU DÅ I FÖRSTA HAND? FRÅGA 14. VAD VILL DU HELST GÖRA EFTER EXAMEN? FRÅGA 16. NÄR BESTÄMDE DU DIG FÖR ATT SÖKA TILL DIN UTBILDNING? FRÅGA 22. VET DU REDAN NU ATT DU KOMMER ATT GÖRA STUDIEUPPEHÅLL SENARE I UTBILDNINGEN OCH I SÅDANA FALL VARFÖR? MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION FRÅGA 6. FICK DU DEN INFORMATION DU BEHÖVDE INFÖR DIN STUDIESTART I VÄLKOMSTPAKETET DU FICK FRÅN LITH I SOMRAS? FRÅGA 7. HADE DU VELAT HA MER INFORMATION OM NÅGOT/NÅGRA AV NEDANSTÅENDE ALTERNATIV INNAN DU ANSÖKTE? FRÅGA 15. A) HAR DU KOMMIT I KONTAKT MED NÅGON AV FÖLJANDE INFORMATIONSKÄLLOR ANGÅENDE LITH? FRÅGA 15 B) OM DU HAR KOMMIT I KONTAKT MED INFORMATIONSKÄLLAN, VILKEN BETYDELSE HAR DEN DÅ HAFT FÖR DITT VAL AV DEN UTBILDNING DU PÅBÖRJAT? FÖRVÄNTNINGAR OCH BEHOV FRÅGA 18. HUR BEDÖMER DU DINA MATEMATIKKUNSKAPER? FRÅGA 19. HUR BEDÖMER DU DINA KEMIKUNSKAPER? FRÅGA 20. OM DU FICK ETT ÖVNINGSMATERIAL I MATEMATIK HEMSKICKAT INNAN TERMINEN STARTADE, HUR HAR DU DÅ ANVÄNT DIG AV DET? FRÅGA 21. OM DU FICK ETT ÖVNINGSMATERIAL I KEMI HEMSKICKAT INNAN TERMINEN STARTADE, HUR HAR DU DÅ ANVÄNT DIG AV DET? FRÅGA 23. FINNS DET NÅGRA FAKTORER SOM DU TROR KOMMER ATT PÅVERKA DIN STUDIESITUATION NEGATIVT? FRÅGA 24. HUR KÄNNER DU FÖR ATT PÅBÖRJA DINA AKADEMISKA STUDIER? FRÅGA 25. KÄNNER DU NÅGON ORO INFÖR STUDIERNA VAD GÄLLER FÖLJANDE? FRÅGA 26. TROR DU ATT DU BEHÖVER HJÄLP MED NÅGOT AV FÖLJANDE? (33)

3 Inledning Bakgrund Den första tiden på universitet och högskola innebär en stor omställning för de flesta nyblivna studenter. Större krav och nya levnadsförhållanden är något de nya studenterna snabbt måste anpassa sig till. Kurserna omfattar ett mycket större material än de gjorde på gymnasiet. Kraven på eget ansvar för inlärning och strukturering av tiden är därför också större. Förhållningssättet till studierna formas mycket under den första tiden och vilka studievanor som anammas påverkar i hög grad hur väl studenterna lyckas med sina studier. För att ytterligare utveckla och förbättra studiestarten för de nyantagna studenterna vid utformade studievägledningen hösten 2001 en enkät som delades ut till alla årskurs 1 studenter på civil- och högskoleingenjörsprogrammen i samband med uppropet. Inför studiestarten år 2002 delades samma enkät ut till alla nybörjare på, dvs även till nybörjarstudenter på de matematisk-naturvetenskapliga programmen. Likaså delades en något omarbetad version ut till nybörjarstudenterna 2003 och En nyhet år 2005 var att en ny utbildningskategori anslöts till, nämligen yrkeshögskoleutbildningarna. Även i år, 2006, har en ny utbildningskategori tagits med, nämligen idatstudenterna, dvs de som börjar på Grafisk design och kommunikation. Årets nybörjarenkätundersökning (2006) är den sjätte som genomförs. Syfte Det huvudsakliga syftet med enkäten är att redan i samband med studiestarten identifiera eventuella problem på både individ- och gruppnivå så att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att förebygga och ge studenterna bättre förutsättningar till att lyckas med studierna. Vidare är även avsikten att undersöka hur olika informationsinsatser påverkar studenternas val av utbildning samt om det finns ytterligare åtgärder som förbättra arbetet med mottagningen och introduktionen av de nyantagna. Enkäten är också tänkt att användas vid uppföljning av studieresultaten bland studenterna senare under utbildningen. Avgränsningar Den population som undersökts är de studenter som börjat på första året på något program på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet hösten Metodbeskrivning Undersökningen är en årligt återkommande enkätundersökning gjord av tekniska fakultetskansliet, där studenterna som besvarar enkäten ej är anonyma. Enkäten är utarbetad så att frågorna kan delas upp i de fyra olika kategorier: Bakgrund bland nybörjarstudenterna Val av utbildning Markandsföring och information Förväntningar och behov 2 (33)

4 Den enskilda frågorna redovisas främst uppdelat på utbildningsområde samt för totalt, men uppdelning på kön, utbildningsort och ålderskategori har också gjorts där detta har ansetts relevant. De olika utbildningsområdena förkortas på följande sätt i diagrammen: = Civilingenjörsutbildning = Högskoleingenjörutbildning = idatprogrammet (NYTT för i år!) = Matematisk Naturvetenskaplig utbildning = Yrkeshögskoleutbildning Urval, population och bortfall Målpopulationen i undersökningen är de studenter som började första året på något program på tekniska högskolan vid Linköpings universitet hösten Det totala antalet individer i populationen är 1211 personer och avsikten var att dela ut enkäten till samtliga av dessa. Eftersom en del personer inte var närvarande vid utdelningstillfället har det blivit ett visst bortfall och all statistik i rapporten bygger därav på svaren från de 1102 personer som besvarade enkäten. Ett visst partiellt bortfall finns också på enskilda frågor eftersom eleverna av olika anledningar inte har besvarat alla frågor på korrekt sätt. 3 (33)

5 Bakgrund bland nybörjarstudenterna I detta inledande avsnitt presenteras bakgrundsfakta om studenterna så som ålders- och könsfördelning samt fakta om hemförhållanden och studiebakgrund. Detta har besvarats genom följande frågor i enkäten: Ålder Kön Fråga 1. Till vilket län hör din hemort? Fråga 2. Är svenska ditt modersmål? Fråga 3. Har du hemmavarande barn under 18 år? Fråga 9. Om du inte slutat gymnasiet 2006 vad har du då huvudsakligen gjort under tiden från att du slutade gymnasiet? Fråga 10. Om du svarade studerat på fråga 9, vad har du läst? Fråga 11. Vilket år slutade du gymnasiet? Fråga 17. Har du en bostad som du är nöjd med? Ålder Precis som föregående år visar diagrammet att majoriteten (ca 6) av nyantagna studenter till är upp till 20 år gamla. Utbildningsområdet idater särskiljer sig med den lägsta andelen (ca 35%) studenter upp till 20 år, samtidigt som de står för den högsta andelen (ca 45%) studenter i åldergruppen år. Vad som skiljer sig mot föregående år är att andelen studenter på är yngre i år: 5 av nyantagna studenter är upp till 20 år. Föregående år låg den siffran på ca 35%. Åldersgrupper uppdelat på utbildningsområde, Kön Könsfördelningen på är fortfarande sned, även om andelen kvinnor glädjande har ökat från ca 2 år 2005, till ca 25% år (33)

6 idatutbildningen särskiljer sig med den klart högsta andelen kvinnor på knappt 7. Kön uppdelat på utbildningsområde, Kvinna Man Fråga 1. Till vilket län hör din hemort Andelen studenter från Östergötland står för 3, sett på hela. Precis som förra året är den lokala rekryteringen av -studenter stark med hela 81% från Östergötland. Nytt för i år är att andelen -studenter från Jönköping är särskilt hög med 13%. De län som står för den största andelen studenter till är Östergötland (3), Stockholm (11%) och Västra Götaland (7%). Andelen studenter från Jönköping, Kalmar och Södermanland står för 4-5% vardera. Fråga 1 Blekinge 2% 1% 1% Dalarna 5% 5% 5% 1% 4% Gotland 1% 1% 1% 1% Gävleborg 3% 4% 3% 3% Halland 1% 3% 2% 3% 1% Jämtland 1% 1% 2% 1% Jönköping 4% 4% 5% 13% 5% Kalmar 5% 6% 3% 5% 6% 5% Kronoberg 2% 3% 2% 2% Norrbotten 4% 1% 2% 1% 3% Skåne 3% 3% 8% 1% 3% 3% Stockholm 13% 1 7% 9% 11% Södermanland 5% 8% 2% 6% 6% Uppsala 3% 1% 1% 6% 2% Värmland 3% 3% 3% 3% 3% Västerbotten 1% 1% 7% 1% 1% Västernorrland 3% 3% 2% Västmanland 4% 2% 5% 1% 4% Västra Götaland 8% 3% 8% 1 7% Örebro 4% 5% 5% 4% Östergötland 25% 34% 41% 33% 81% 3 Antal svarande (33)

7 Hemlän uppdelat på utbildningsområde, Östergötland Stockholm Västra Götaland Övriga Fråga 2. Är svenska ditt modersmål? I fråga om svenska som modersmål toppar med drygt 3 som anger att de inte har svenska som modersmål. För övriga utbildningar ligger siffran på 6-1. Svenska som modersmål, uppdelat på utbildningsområde Totalt Ja Nej I fråga om svenska som modersmål uppdelat på åldersintervall ser vi att det i åldergruppen 26+ finns nästan 2 studenter som uppger att de inte har svenska som modersmål. Bland dem som är yngre ligger siffran på 4-8% som ej har svenska som modersmål. 6 (33)

8 Svenska som modersmål, uppdelat på ålderintervall Totalt Ja Nej Fråga 3. Har du hemmavarande barn under 18 år? Andelen studenter som har barn ligger precis som förra året på en låg nivå (ca 2%). Grupper som särskiljer sig är främst där andelen studenter med hemmavarande barn har fördubblats sedan föregående år, från ca 8% år 2005 till ca 16% år Utbildningsgruppen ligger också högre än genomsnittet med drygt 6%. Andelen studenter som är äldre än 25 år och har barn ligger oförändrat på ca 25% för hela. Hemmavarande barn uppdelat på utbildningsområde, % 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Hemmavarande barn bland de studenter som är äldre än 25 år, 2006 Barn Ej barn Ja Fråga 9. Om du inte slutat gymnasiet 2006 vad har du då huvudsakligen gjort under tiden från att du slutade gymnasiet? Studenter som inte gått ut gymnasiet 2006 fick svara på frågan vad de huvudsakligen gjort sedan de tog studenten. Av de 760 studenter som inte kommer direkt från gymnasiet har 48% arbetat, 2 gjort militärtjänstgöring, 6% rest och 23% studerat. En skillnad mot föregående år är att det är ca 10 % fler som har arbetat, medan det är ca 1 färre som gjort militärtjänstgöring. och är de som i högst utsträckning angivit att de har arbetat, ca (33)

9 Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen, uppdelat på utbildningsområde, Annat Arbetat Militärtjänst Rest Studerat En uppdelning på kön visar att 27% av männen och av kvinnorna har gjort militärtjänstgöring. Kvinnorna toppar de övriga alternativen. Huvudsaklig sysselsättning sedan gymnasieexamen uppdelat på kön, Annat Arbetat Militärtjänst Rest Studerat Kvinna Man 8 (33)

10 Fråga 10. Om du svarade studerat på fråga 9, vad har du läst? Av de studenter som angivit att de inte tog studenten våren 2006 och som angivit att de huvudsakligen hade studerat fick nu precisera VAD de har studerat. Frågan besvarades av 174 studenter. Några skillnader mot föregående år är att andelen har minskat ca 1 på Basår, men ökat ca 1 på Högskolestudier/Universitetsstudier. Andelen har däremot ökat med ca 15% på Basår, men minskat ca 15% på Höja betyg. Vad man studerat sedan gymnasieexamen, uppdelat på utbildningsområde, Annat Basår Skaffa behörighet Höja betyg Högsk.studier/Univ.studier Fråga 11. Vilket år slutade du gymnasiet? Diagrammet visar att av årets nyantagna studenter är det totalt sett några fler studenter som tog studenten för ett år sedan än i våras Därefter är trenden sjunkande, dvs färre och färre nyantagna studenter som tog studentexamen längre tillbaka i tiden. År då studenten slutade gymnasiet, % 3 25% 2 15% 1 5% 2000 eller tidigare (33)

11 Fråga 17. Har du en bostad som du är nöjd med? De flesta studenter, i genomsnitt 84%, är nöjda med sin bostad. Nöjd med bostad, uppdelat på utbildnignsområde ja nej Totalt Val av utbildning I följande avsnitt tar vi upp frågor kring studenternas val av utbildning vilka har besvarats genom följande frågor i enkäten: Fråga 4. Vad var det främsta skälet till att du valde detta utbildningsprogram? Fråga 5. Vad var det främsta skälet till att du valde att läsa på? Fråga 12. Hur prioriterade du programmet du kom in på? Fråga 13. Om programmet du kommit in på inte var ditt förstahandsval, vilken utbildning sökte du då i första hand? Fråga 14. Vad vill du helst göra efter examen? Fråga 16. När bestämde du dig för att söka till din utbildning? Fråga 22. Vet du redan nu att du kommer att göra studieuppehåll senare i utbildningen och i så fall för vad? Fråga 4. Vad var det främsta skälet till att du valde detta utbildningsprogram? Diagrammet visar att de flesta studenterna (ca 4) väljer sin utbildning pga Programinnehållet. Förra året var utbildningen Bredd det näst största skälet till att studenterna valde sin utbildning, men i år har Framtida arbetsuppgifter tagit sig upp på andraplatsen. Det är ca 1 fler och -studenter som anger att de Framtida arbetsuppgifterna är skälet till att de har sökt sina program, medan de har sjunkit med ungefär motsvarande siffra på alternativet Programinnehåll. 10 (33)

12 Skäl till att välja program, uppdelat på utbildningsområde, Annat Bredd Framtidsuppg Inriktning Lön Programinnehåll Rykte Fråga 5. Vad var det främsta skälet till att du valde att läsa på? Det främsta skälet till att välja är Gott rykte, vilket ca 3 av studenterna har angivit. Tittar man närmare på -studenterna är det ca 4 i denna grupp som angivit Gott rykte. I gruppen -studenter är det nästan 4 som angivit att Nära hem är det främsta skälet att välja. Den stapel i diagrammet som sticker ut är studenterna där ca 6 anger att Intressant program är anledningen till att de valde Annat skäl Skäl att söka, uppdelat på utbildningsområde, 2006 Enbart Gott rykte Intressant program Nära hem Trevlig stad 11 (33)

13 Fråga 12. Hur prioriterade du programmet du kom in på? Av de nyantagna var det totalt sett 84% som kom in på sitt förstahandsval vilket är en liten ökning sedan förra året. Det är ca 1 fler -studenter som kom in på sitt förstahandsval jämfört med förra året. Däremot är det ca 1 färre -studenter som kom in på sitt förstahandsval jämfört med förra året. -studenter toppar med en siffra på 93% som kom in på sitt förstahandsval. Andelen studenter som kom in på sina förstahandsval, % 9 85% 8 75% 7 Fråga 13. Om programmet du kommit in på inte var ditt förstahandsval, vilken utbildning sökte du då i första hand? De 180 studenter som inte kom in på sitt förstahandsval fick svara på frågan vad de istället hade sökt i förstahand. Bland gruppen civilingenjörer hade de flesta valt en annan civilingenjörsutbildning, medan man i gruppen och hade valt en helt annan slags utbildning. Förstahandsval av utbildning, uppdelat på utbildningsområde, Annan högskola Annat lith Ekonom Högskoleing lith Läkare 12 (33)

14 När samma fråga analyserades med avseende på kön ser man att kvinnor i ännu högre grad än förra året har valt Läkarutbildningen i förstahand. 27% av kvinnorna som ej kom in på sitt förstahandsval har valt Läkarutbildningen i första hand i år, att jämföra med ca 1 förra året. De män som inte kom in på sitt förstahandsval har i första hand valt en annan civilingenjörsutbildning medan kvinnorna i första hand har valt en helt annan utbildning. Förra året hade ca 25% av studenterna, som ej kom in på sitt förstahandsval, valt en annan högskola i första hand, vilket i år har sjunkit till ca 15%. 5 Förstahandsval av utbildning, uppdelat på kön, Kvinna Man 1 Annan högskola Annat lith Ekonom Högskoleing lith Läkare Fråga 14. Vad vill du helst göra efter examen? På frågan vad studenterna planerar att göra efter examen är det precis som förra året i genomsnitt 6 som svarar att de tänker arbeta i Sverige. På andraplats kommer precis som förra året Att arbeta utomlands, med i genomsnitt 2. På alternativet Forska är det precis som förra året studenter på som är på topp med 22%, medan endast 3% av studenterna angivit att de vill Forska efter examen. Vad studenterna planerar efter examen, uppdelat på utbildningsområde, Annat Arb Sverige Arb utomlands Eget företag Forska Kurser Sverige Kurser utomlands 13 (33)

15 Fråga 16. När bestämde du dig för att söka till din utbildning? 5 Tidpunkt för beslut att söka utbildningen, uppdelat på utbildningsområde, Ansökningstillfället Efter gymnasiet Före gymnasiet Under gymnasiet Precis som förra året är det bland högskoleingenjörerna och kandidatstudenterna vanligast att bestämma sig för utbildningen vid ansökningstillfället eller efter gymnasiet. Bland civilingenjörerna är det precis som förra året vanligast att bestämma sig under gymnasiet. Till skillnad från förra året är det bland studenterna vanligast att bestämma under gymnasiet (i stället för efter gymnasiet). Även bland -studenterna ser vi en förändring där en större andel har bestämt sig för att söka under gymnasiet (i stället för vid ansökningstillfället). Fråga 22. Vet du redan nu att du kommer att göra studieuppehåll senare i utbildningen och i sådana fall varför? Studieuppehållsorsak, uppdelat på utbildningsområde, Nej Militärtjänst Resor Andra studier Arbeta Studera utomlands Annat Matnat 14 (33)

16 Över 7 av studenterna uppger att de inte planerar göra uppehåll i studierna. Övriga vill framförallt resa och studera. Dessa siffror liknar förra årets. En skillnad från förra året är dock att ca 1 fler av -studenterna uppger att de planerar göra studieuppehåll för att arbeta. Marknadsföring och information Följande avsnitt handlar om den marknadsföring och information som studenterna har fått innan de påbörjade studierna vid, vilket har besvarats genom följande frågor i enkäten: Fråga 6. Fick du den information du behövde inför din studiestart i Välkomstpaketet du fick från i somras? Fråga 7. Hade du velat ha mer information om något/några av nedanstående alternativ innan du ansökte? Fråga 15. a) Har du kommit i kontakt med någon av följande informationskällor angående? b) Om du har kommit i kontakt med informationskällan, vilken betydelse har den då haft för ditt val av den utbildning du påbörjat? Fråga 6. Fick du den information du behövde inför din studiestart i Välkomstpaketet du fick från i somras? Information i Välkomstmaterialet, uppdelat på utbildningsområde, Tillräcklig info Ej tillräcklig info Fick ej material Nästan 9 av studenterna uppger att de fått tillräcklig information. Gruppen som anger att de inte fick något material är lika stor som gruppen som uppger att de inte fick tillräckligt med information. Båda dessa grupper ligger på ca 7%. 15 (33)

17 Fråga 7. Hade du velat ha mer information om något/några av nedanstående alternativ innan du ansökte? Vad studenterna velat ha mer information om, uppdelat på utbildningsområde, Utb/Inr Utbinnehåll Undervisn Utlstudier Arbetsuppg Bostad Studentliv Norr/Link Nöjd Studenterna vill precis som föregående år främst ha mer information om innehållet i studierna, information om hur undervisningen går till, och information om arbetsuppgifter efter examen. Därefter är det information om utlandsstudier som efterfrågas, främst av de som läser på. Fråga 15. a) Har du kommit i kontakt med någon av följande informationskällor angående? Informationskanaler, andelen svarande på respektive svarsalternativ, hela Lärare Kamrater Besök från Öppet Hus Quintek Internet Studiebesök vid Univ.katalog VHS Annonser Mässor SYO Stvl vid Studenter vid Föräldrar/anhöriga TV-reklam Prog egna broschyrer msn Lunarstorm Annat Fråga 15 är uppdelad i två delar där studenterna först får svara JA eller NEJ på frågan om de har kommit i kontakt med de informationskällor som finns med i ovanstående diagram. 16 (33)

18 Resultatet ser i stort sett ut likadant som förra året där drygt 8 av studenterna uppger att de har kommit i kontakt med Internet och Universitetskatalogen. Därefter kommer informationskanalen Kamrater på 6. Till skillnad från förra året har dock informationskanalen VHS sjunkit med 1 till ca 45%. Därmed får informationskanalerna VHS, Studenter vid och Programmets egna broschyrer och Föräldrar dela tredjeplats som ligger på 35-45%. Fråga 15 b) Om du har kommit i kontakt med informationskällan, vilken betydelse har den då haft för ditt val av den utbildning du påbörjat? I den andra delen av fråga 15 fick studenterna ange i vilken grad, de källor de har kommit kontakt med, har påverkat deras val av utbildning. De fick gradera mellan 1-5 där 1 betyder Ingen betydelse och 5 betyder Avgörande betydelse. 17 (33)

19 Lärare på gymnasiet, komvux mm. Information om genom lärare på gymnasiet och komvux har haft störst betydelse för studenter på där över 16% har givit markerat grad 4. För studenterna i genomsnitt har 4% angivit motsvarande. Detta skiljer sig från förra årets resultat då det var studenterna som toppade grad 4 med 8%. I vilken grad studenterna fått information om genom lärare på gymnasiet, komvux mm % 1 5% Kamrater Kamraters inverkan har ökat något från föregående år om man ser till grad 4. Bland nybörjarna har i genomsnitt 24% markerat grad 4. Bland studenterna markerar 13% den högsta graden av inverkan, dvs grad 5, vilket är en stor ökning från förra året. I vilken grad studenterna fått information om genom kamrater, % 2 15% 1 5% 18 (33)

20 Besök från Besök från har även i år haft relativt liten betydelse för nybörjarstudenterna. Bland studenterna har dock 9% av dem, som fått information denna vägen, uppgivit att den har haft nästan avgörande betydelse. I vilken grad studenterna fått information om genom besök från, % 6% 4% 2% Öppet hus Precis som förra året finns en topp bland -studenter (ca 8%) som uppger att information via Öppet hus haft nästan avgörande betydelse för deras val, grad 4. I år finns även en topp bland -studenterna (ca 6%) som anger samma grad, dvs 4. I vilken grad studenterna fått information om genom öppet hus vid, % 6% 4% 2% 19 (33)

21 Minikurs för kvinnor vid (Quintek) För de få studenter som kommit i kontakt med Quintek så har det precis som förra året haft låg inverkan, med undantag för -studenter och -studenter där det har haft lite större betydelse för valet av utbildning. I vilken grad studenterna fått information om genom Minikurs för kvinnor vid (Quintek), % 3% 2% 1% Internet I år har Internet haft en något större betydelse för studenternas val av utbildning än förra året. 28% av studenterna har angivit grad 4 och 12% har angivit grad 5. I vilken grad studenterna fått information om genom internet, (33)

22 Studiebesök vid Studiebesök har haft en något ökad betydelse för studenterna, jämfört med förra året. 6% av studenterna uppger att den har haft nästan avgörande betydelse, grad 4. I vilken grad studenterna fått information om genom eget studiebesök vid, % 1 5% Universitetets katalog Universitetets katalog har en stor betydelse för valet av utbildning. I genomsnitt har precis som förra året 3 angivit att den haft nästan avgörande betydelse, grad 4. För studenterna har den i år haft en ännu högre betydelse än förra året då hela 22% har angivit grad 5, vilket är en ökning med 8%. I vilken grad studenterna fått information om genom universitetets katalog, % 3 25% 2 15% 1 5% 21 (33)

23 VHS anmälningsmaterial VHS materialet har en mindre betydelse än Universitetets katalog. Av nybörjarstudenterna uppger 5% att det haft nästan avgörande betydelse, medan dubbelt så många studenter uppger att det inte hade någon betydelse alls. I vilken grad studenterna fått information om genom VHS anmälningsmaterial, % 2 15% 1 5% Annonser Precis som förra året har annonser haft låg inverkan på nybörjarstudenterna med undantag för -studenter där 13% uppger att det haft nästan avgörande betydelse. I vilken grad studenterna fått information om genom annonser, % 12% 1 8% 6% 4% 2% 22 (33)

24 Utbildningsmässor Svaren på om Utbildningsmässor haft någon betydelse har precis som förra året en liten dragning åt de lägre betygen. Av nybörjarstudenterna uppger 7% att det haft nästan ingen betydelse för deras val av utbildning. I vilken grad studenterna fått information om genom utbildningsmässor, % 12% 1 8% 6% 4% 2% Studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF m.m Informationen från studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF har inte haft någon större betydelse med undantag av -studentern där t ex 8% av uppger att det haft nästan ingen betydelse. Förra året var studenterna positiva då 8% uppgav att denna info varit nästan avgörande. Så ser det inte ut i år. Däremot är -studenterna lite mer påsitiva då 6% uppger att denna info haft nästan avgörande betydelse. I vilken grad studenterna fått information om genom studie- och yrkesvägledare vid gymnasiet, komvux, AF, mm % 6% 4% 2% 23 (33)

25 Studievägledare vid Siffrorna håller som förra året en låg nivå på 2-3% rakt över alla betyg. Undantaget är studenter där 1 uppger att info via studievägledarna vid har haft nästan avgörande betydelse. I vilken grad studenterna fått information om genom studievägledare vid, % 1 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Studenter vid Info via studenter vid verkar i år haft ännu större betydelse än förra året. Hela 22% av nybörjarstudenterna uppger att det haft nästan avgörande betydelse, vilket är en ökning med 4% från förra året. I vilken grad studenter fått information om genom studenter vid, % 2 15% 1 5% 24 (33)

26 Föräldrar / anhöriga Även föräldrar och anhöriga har en stor betydelse för nybörjarstudenternas val av utbildning. Civilingenjörerna toppar med 15% som uppger att det haft nästan avgörande betydelse och 7% som uppger att det haft helt avgörande betydelse. I vilken grad studenterna fått information om genom föräldrar/anhörig, % 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% TV-reklam TV-reklam har haft mycket låg inverkan på studenternas val av utbildning då ingen har angivit varken grad 4 eller 5. Endast 1% av nybörjarstudenterna har angivit grad 3. I vilken grad studenterna fått information om genom TV-reklam, % 4% 3% 2% 1% Totalt 25 (33)

27 Programmets egen broschyr Programmets egen broschyr har rätt sto betydelse för valet av utbildning då i genomsnitt 16% av studenterna uppger att det haft nästan avgörande betydelse. Studenter på och har påverkats i högre grad än vad övriga studenter har påverkats genom denna informationskanal. I vilken grad studenterna fått information om genom programmets egen broschyr, % 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Annonsering via MSN Denna informationskanal verkar precis som TV-reklamen haft mycket låg inverkan på studenternas val då i stort sett inga studenter har angivit grad 4 eller 5. Däremot har 5% angivit grad 1, dvs att den inte har haft någon betydelse för deras val. I vilken grad studenterna fått information om genom annonsering via MSN, % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 26 (33)

28 Annonsering via LunarStorm Även här ser vi mycket låga siffror. I stort sett har inga studenter angivit vare sig grad 3, 4 eller 5. I vilken grad studenterna fick information om genom annonsering via LunarStorm, % 6% 5% 4% 3% 2% 1% Annat Information via andra informationskanaler är låg. Vi ser dock en topp bland -studenterna där drygt 3% anger att något annat haft helt avgörande betydelse för deras val av utbildning. I vilken grad studenterna fått information om på annat sätt, % 3% 2% 1% 27 (33)

29 Förväntningar och behov Avslutningsvis fick studenterna besvara frågor kring hur de bedömer sina förkunskaper samt vilka behov och förväntningar de har inför studiestarten. Fråga 18. Hur bedömer du dina matematikkunskaper? Fråga 19. Hur bedömer du dina kemikunskaper? Fråga 20. Om du fick ett övningsmaterial i matematik hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Fråga 21. Om du fick ett övningsmaterial i kemi hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Fråga 23. Finns det några faktorer som du tror kommer att påverka din studiesituation negativt? Fråga 24. Hur känner du för att påbörja dina akademiska studier? Fråga 25. Känner du någon oro inför studierna vad gäller följande? Fråga 26. Tror du att du behöver hjälp med något av följande? Fråga 18. Hur bedömer du dina matematikkunskaper? I genomsnitt har över 9 av studenterna svarat att de bedömer sina matematikkunskaper som tillräckliga eller bättre (goda och mycket goda) vilket liknar förra årets resultat. De grupper som skiljer sig något är och där förkunskaperna bedöms som något sämre. Bedömning av matematikkunskaper, uppdelat på utbildningsområde, Svaga Tillräckliga Goda Mkt goda 28 (33)

30 Fråga 19. Hur bedömer du dina kemikunskaper? Totalt sett bedömer nästan 7 av studenterna sina kemikunskaper som tillräckliga eller bättre (goda eller mycket goda). är den grupp som bedömer sina förkunskaper i kemi högst. Bedömning av kemikunskaper, uppdelat på utbildningsområde, Svaga Tillräckliga Goda Mkt goda Fråga 20. Om du fick ett övningsmaterial i matematik hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Den största andelen studenter har precis som förra året svarat att de har Läst men inte räknat så mycket i övningsmaterialet. Undantaget är där den största andelen studenter uppger att de bara har Skummat igenom övningsmaterialet. Både bland och är det en rätt stor andel, ca 3, som svarar att de Har inte öppnat övningsmaterialet. Hur studenterna använt övningsmaterialet i matematik, uppdelat på utbildningsområde, Nej Skummat Läst Räknat Noga 29 (33)

31 Fråga 21. Om du fick ett övningsmaterial i kemi hemskickat innan terminen startade, hur har du då använt dig av det? Precis som förra året har övningsmaterialet i kemi använts av de flesta studenter som fick det hemskickat, närmare bestämt 93%. Bland dem som säger sig bara ha Skummat materialet ligger Bi/Ke/Ma, Biologi ekologi och Biologi etologi i topp ca 6 av dem har Skummat. Bland dem som har varit flitigast och t.o.m Räknat i materialet ligger KA och Kemi i topp ca 3 av dem har Räknat. Hur studenter på program med kemiinnehåll använt övningsmaterialet i kemi, Läst Räknat Skummat Nej Bi/ke/ma Biolog_ekologi Biolog_etologi Biolog_molekylär KA KB Kemi TB Fråga 23. Finns det några faktorer som du tror kommer att påverka din studiesituation negativt? Den största andelen(41%) svarar, precis som förra året, att de inte tror att något kommer att påverka deras studier negativt av studenterna säger dock att de tror studierna kan påverkas negativ av en eller flera av följande alternativ - nämligen att de inte kommer att klara av studierna, att pengarna inte kommer att räcka, att de inte kommer att kunna ta ansvar för sina studier själva och att de inte kommer att få tillräckligt med tid för sina studier. En stapel sticker ut i diagrammet, nämligen -studenter, där 31% tror att studierna kan påverkas negativ av att pengarna inte kommer att räcka. Faktorer som kan påverka studiesituationen negativt, uppdelat på utbildningsområde, Nej Klara Pengar Vänner Stöd Ensam Ansvar Passa in Tid Personligt Annat 30 (33)

32 Fråga 24. Hur känner du för att påbörja dina akademiska studier? Resultatet ser ut som förra året, nämligen att de flesta studenterna (ca 7) se fram emot att börja på och är säkra på att slutföra sina studier inom utsatt tid (ca 4) och därefter påbörja ett intressant arbete (ca 45%). - och studenter är mer osäkra på att lyckas med studierna, än vad andra studenter är. Känsla inför studierna, uppdelat på utbildningsområde, Ser fram Säker Slutföra Arbete Vet ej Önskvärt Annat program Fråga 25. Känner du någon oro inför studierna vad gäller följande? - Uppdelat på utbildningsområde På frågan vad studenterna känner oro inför svarar ca 3 av studenterna att de känner oro inför sina matematikkunskaper, sin studieteknik och/eller sin förmåga att planera sin tid. -studenterna verkar vara de som oroar sig mest: de ligger i topp på oron över sin studieteknik och förmåga att planera sin tid. Bland -studenterna är det bara ca 1 som uppger att de inte alls oroar sig. -studenterna verkar tvärt emot vara den grupp som oroar sig minst. De toppar med andra ord stapeln över studenter som inte oroar sig med ca 4. Orosfaktorer uppdelat på utbildningsområde, Nej Läs Skriv Muntlig Matte Fysik Kemi Biologi Kritiskt Studieteknik Planera Engelska Dator Inlärning Grupparbete Motivation Yrkesrollen Studentaktiviteter Annat 31 (33)

33 - Uppdelat på kön 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Orosfaktorer uppdelat på kön, 2006 Nej Läs Skriv Muntlig Matte Fysik Kemi Biologi Kritiskt Studieteknik Planera Engelska Dator Inlärning Grupparbete Motivation Yrkesrollen Studentaktiviteter Annat Kvinnor Fråga 26. Tror du att du behöver hjälp med något av följande? På frågan om studenterna redan nu tror sig ha behov av hjälp inom något område svarar, precis som förra året, drygt 4 av nybörjarstudenterna att de inte tror sig behöva hjälp med något. Andelen studenter som tror sig behöva hjälp med matematik har dock sjunkit sedan förra året. Störst skillnad ser vi bland -studenter där andelen studenter som tror sig behöva hjälp med matematik har sjunkit med ca 1, från drygt 4 till knappt 3. Män Behov av stöd i olika ämnen, uppdelat på utbildningsområde, Nej Skriv Matte Engelska Kemi Studieteknik Stvl Läs Muntlig Fysik Biologi Dator Planering Annat Om samma diagram delas upp på kön ser vi att fler kvinnor än män anser sig vara i behov av hjälp inom samtliga områden förutom i Skriv, Biologi och Planering. Vi ser dock en förändring från förra året mot att kvinnor anser sig behöva mindre hjälp i år än förra året. Andelen kvinnor som uppger att de inte behöver hjälp alls har ökat med ca 1 sedan förra 32 (33)

34 året, från ca 25% till ca 35%. Andelen män som uppger att de inte behöver någon hjälp alls ligger dock kvar på ca 45%. Behov av stöd i olika ämnen, uppdelat på kön, % 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Kvinnor Män Nej Skriv Matte Engelska Kemi Studieteknik Stvl Läs Muntlig Fysik Biologi Dator Planering Annat 33 (33)