Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2017

Transkript

1 SID 1 (13) Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2017 Bakgrund Verksamheten på Oskarsro vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Oskarsro har 34 lägenheter uppdelade på fem våningar. Verksamheten har inriktningarna omvårdnadsboende och boende för personer med demenssjukdom. Omvårdnadsboendet har tre våningar med åtta boende vardera, totalt 24 boende. Boendet för personer med demenssjukdom har två våningar med fem boende vardera, totalt tio boende. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. År 2017 gjordes en avtalsuppföljning som omfattade granskning och genomgång av 11 kriterier; ledning och organisation, personal, samverkan, kvalitetsutveckling, ledningssystem, social dokumentation, självbestämmande, integritet, bemötande, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. Verksamheten har fått svara på en enkät som innehöll frågor kring de ovanbeskrivna kriterierna. Uppföljningen ska återge en så heltäckande bild som möjligt av verksamhetens följsamhet mot avtal därför har enkätsvaren kompletterats med följande: Uppföljning av utvecklingsplan för 2017 Observation av måltidssituationen Granskning av verksamheternas arbete med fokusområdena Samtal med personal Granskning av socialdokumentation Granskning av verksamhetens arbete med att säkerställa insatserna nattetid Brukarundersökningens resultat 2017 Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Uppföljningsbesöket var föranmält och genomfördes den 14 december Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in granskats. Personaltäthet har räknats utifrån de uppgifter som verksamheten har lämnat in. Verksamhetschefen har tagit del av rapporten och fått möjlighet att rätta till eventuella faktafel. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax annika.wiechel@solna.se

2 SID 2 (13) Uppföljningsresultat Redovisningen nedan baserar sig på enkätsvar, redovisade åtgärder enligt utvecklingsplan, verksamhetens inrapportering av fokusområden, dialog med verksamhetschef, personal och boende, måltidsobservation samt granskning av den sociala journalen. Ledning och organisation Ledningen består av verksamhetschef, sjuksköterskor och administratör. Verksamheten har haft två chefsbyten under 2016 och ytterligare ett under Administratören ansvarar för administrativa uppgifter såsom bemanning och schema. Sjuksköterskorna är arbetsledare på sina respektive våningar. Vid chefens frånvaro är alltid tjänstgörande sjuksköterska som har ansvar för den dagliga driften. Verksamhetschefer på Temabos andra verksamheter i Solna täcker för varandra vid längre frånvaro. Sjuksköterska arbetar varje dag mellan kl Mellan kl :50 ansvarar mobila teamet PR Vård för hälso- och sjukvårdsfrågor och kvällssamordnaren har arbetsledaransvaret. Från 20:50-07:10 tjänstgör en sjuksköterska på verksamheten. Vid intervju med personal framkom det att de trots skriftlig rutin inte kände till vem de ska kontakta när/om något oförutsett händer. Verksamheten har en rad olika möten inom och mellan olika yrkeskategorierna och mellan ledning och personal. Verksamhetschefen kommer att under 2018 att lägga stort fokus på att strukturera mötena och att se till att de beslut som tas på möten följs upp. : Verksamheten behöver strukturera sina möten för att skapa förutsättning för att bedriva utvecklingsarbete. All personal ska känna till vart de ska vända sig under kvällar och helger när/om något oförutsett händer. Personal och utbildning Bemanning Oskarsro uppfyller kravet enligt gällande avtal. Det finns en tydlig checklista för introduktion av nyanställda. Enligt personal hinner de inte med att gå igenom allt under introduktionstillfällen. Idag sker ingen systematisk uppföljning för att säkerställa att den nyanställde har fått den introduktion hen behöver för att klara av sitt uppdrag. Ca 90 % av medarbetarna har en individuell kompetensutvecklingsplan.

3 SID 3 (13) Utbildningsplanen har följts till stor del. Under 2017 har flera medarbetare utbildats som BPSD administratör och palliativt ombud. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare har deltagit i en två dagarsutbildning i kontaktmannaskap. Vid kontaktmannens frånvaro försöker verksamheten att tillsätta vikarier som är vana på just den avdelningen. Personal önskar att det ställs krav på demenskompetens på de vikarier som arbetar på demensenheterna. Verksamheten har tilldelat personalen olika ombudsroller och erbjudit dem adekvat utbildning. Verksamhetschef och personal upplever att rollerna inte är tydliga och att ombuden inte har fått den rätta förutsättningen för att utföra sina uppdrag. Detta kommer att ses över. Enligt utbildningsplanen ska alla medarbetare delta i webbutbildning gällande basala hygienrutiner och Nollvision Verksamhetschefen har inte följt upp om alla medarbetare har deltagit i utbildningarna. Verksamhetschefen kommer att i början på 2018 inventera utbildningsbehovet hos samtliga medarbetare och utifrån utfallet upprätta en samlad kompetensutvecklingsplan. Verksamheten har en hög andel undersköterskor (93%). Samtliga nyanställda har undersköterskekompetens. En undersköterska går delvis på arbetstid på specialistutbildning i demens. Personalomsättningen är relativt låg. Mellan september har fyra personer avslutat sin anställning på Oskarsro. Verksamheten ska genom uppföljning säkerställa att den nyanställde har den kompetens hen behöver för att klara av sitt uppdrag. Verksamhetschefen kommer att i början på 2018 inventera utbildningsbehovet hos samtliga medarbetare och utifrån utfallet upprätta en utbildningsplan. Ombudens ansvarsområden och uppdrag behöver förtydligas. Samverkan Överrapportering mellan yrkeskategorierna sker muntligt och skriftligt. Medarbetarna tar del av dokumentationen i Safe doc. Dagtid finns inte tid avsett för överrapportering i schemat och enligt medarbetarna hinner de vanligtvis inte att ta del av rapporten vare sig muntligt eller skriftligt via Safe doc. Samverkan mellan ledning och personal samt mellan de olika yrkeskategorierna behöver struktureras. Enligt verksamhetschef kommer det att ske en förbättring avseende mötesstrukturerna när ombudens roller förtydligas och kvalitetshandledarna är utsedda och utbildade.

4 SID 4 (13) Verksamheten har rutin för samverkan och har identifierat flera interna och externa samarbetspartners. Rutin för samverkan behöver efterlevas och kompletteras med samverkan med överförmyndarenheten samt dödsboutredare. Verksamheten har i stor utsträckning kunnat delta på möten och utbildningar som beställaren har bjudit in till. Verksamheten samverkar med skolor, högskolor och tar aktivt emot elever och studerande. Verksamheten ska möjliggöra för personal att ta del av rapport om viktiga händelser vid skiftbyte. Rutin för samverkan finns men behöver kompletteras så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten, dödsbohandläggare och matleverantör en inkluderas. Av rutinen ska det framgå när och hur samverkan sker och vad syftet är. Ledningssystem Kvalitets- och utvecklingsarbete Verksamheten har delvis följt upp sin utvecklingsplan. Verksamheten har utfört egenkontroll av socialdokumentation, brandsäkerhet samt kontroll av levererade livsmedel. För övrigt har egenkontrollsplanen inte följts. Loggkontroller görs inte regelbundet och läskvittens begärs inte. Verksamheten har påbörjat ett utvecklingsarbete för att öka personalens delaktighet i utvecklingsfrågor. Rutiner All personal har ett eget mailkonto dit information, nya rutiner och minnesanteckningar skickas för påläsning. Läskvittens begärs inte i nuläget men ska införas under Verksamhetens rutiner finns även utskrivna i en pärm tillgänglig för personalen. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in och granskats. Verksamhetschefen och sjuksköterskorna ansvarar för uppdatering av rutiner. Under 2017 har flera rutiner uppdaterats/reviderats. Det finns tydliga rutiner. Nya rutiner tas upp och diskuteras på APT och kvalitetsforum samt förmedlas vidare via veckobrev och mail fortlöpande. Riskanalys och egenkontroller Egenkontroll av socialdokumentation har skett, för övrigt har egenkontrollsplanen inte följts. Loggkontroller görs inte regelbundet och läskvittens begärs inte. Verksamheten har identifierat flera risker bl.a. bristande egenkontroll och bristande avvikelserapportering. Verksamheten kommer under 2018 byta larmsystem och kommer därför att göra riskanalys med anledning av detta.

5 SID 5 (13) Verksamheten behöver utveckla arbetet med att analysera risker och upprätta åtgärdsplaner i syfte att föregå oönskade situationer som kan uppkomma i verksamheten. Vidare behöver verksamheten upprätta ett egenkontrollsprogram för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Utredning av avvikelser, synpunkter och klagomål Verksamheten informerar personalen fortlöpande om vikten av att skriva avvikelser och dess syfte. Avvikelser och klagomål rapporteras i kvalitetssystemet Stratsys. Medarbetarna informeras om avvikelserapporterna på bl.a. APT. I samtal med personal framkommer det att de är medvetna om vikten av att rapportera avvikelser men att de inte skriver i den omfattning som de borde av hänsyn till sina kollegor. Det känns obekvämt att skriva avvikelserapporter eftersom medarbetarna upplever rapporterna som personangrepp. Vidtagna åtgärder med anledning av inkomna rapporter, återkopplas inte systematiskt till medarbetarna. Däremot får de boende och anhöriga alltid återkoppling gällande vidtagna åtgärder. Fram till uppföljningstillfället har verksamheten inte rapporterat någon händelse enligt lex Sarah till beställaren. : Arbetet med utredning av avvikelser och klagomål ska systematiseras. Verksamheten behöver säkerställa att personalen är väl förtrogna med hur, när och varför avvikelser ska rapporteras. Synpunkter och klagomål Det finns en tydlig rutin för synpunkts- och klagomålshantering. De boende har möjlighet att framföra sina synpunkter muntligt och skriftligt. Det finns en rutin för hur muntligt framförda klagomål ska hanteras. Av samtal med personal framkommer det att rutinen inte är känd av alla. Enligt brukarundersökning 2017 vet fler i år (45 %) jämfört med 2016 (41%) vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. I samtal med boende framkommer det att de saknar återkoppling i hur deras muntligt framförda synpunkter har hanterats och åtgärdats.

6 SID 6 (13) Verksamheten behöver säkerställa att de boende känner till olika alternativ för att föra fram sina synpunkter. Verksamheten behöver säkerställa att all personal hanterar muntligt framförda klagomål och synpunkt enligt rutin samt att återkoppling i dessa fall sker till den som har framfört klagomål/synpunkten. Social dokumentation Rutiner Verksamheten genomför egenkontroll av innehållet i social dokumentation två gånger per år. Verksamheten använder Safe doc för dokumentation. Enligt rutin ska all personalen dokumentera och ta del av senaste anteckningarna i samband med skiftbyte. Ändringar i genomförandeplaner görs av medarbetarna utan den enskildes närvaro. Kollegor informeras muntligt när en ändring har skett. En aktuell genomförandeplan skrivs ut och finns i boendes pärm. Det finns en checklista som personal ska använda sig av vid uppdatering av genomförandeplanen men den var inte känd av de personal som kvalitetsutvecklaren samtalade med. Verksamheten har under 2017 fokuserat på att göra genomförandeplanerna som ett levande dokument som är känt och efterföljs av alla medarbetare. Administratören har gått igenom två genomförandeplaner per månad. Hon har läst igenom genomförandeplanerna, och därefter följt/observerad en undersköterska vid morgonhjälpen. Därefter har de samtalat och reflekterat över insatserna som utförts/inte utförts. Observationerna har oftast lett till revidering av de genomgångna planerna. Genomförandeplaner, bemötandeplaner och löpande anteckningar Ett av verksamhetens fokusområde har varit att upprätta bemötandeplan efter en genomförd BPSD-skattning. Verksamheten har under året utbildat flera medarbetare i hur registrering i BPSD-register går till och hur verktyget ska användas. Skattningar görs regelbundet och bemötandeplanerna följs upp och uppdateras vid behov. Fem genomförandeplaner samt tillhörande dokumentationer granskades vid uppföljningstillfället. Genomförandeplanerna var delvis uppdaterade. Det framgår inte av genomförandeplanen om den enskilde har varit delaktig vid upprättandet och i så fall på vilket sätt. Uppgifter om aktiviteter och utevistelse finns men det framgår inte tydligt om det är den enskildes önskemål eller om det är uppgifter hämtade ur verksamhetens aktivitetsschema. Uppgift om begränsning/skyddsåtgärder förekommer men saknar närmare beskrivning om när och hur. Löpande anteckningar består mestadels om den enskilde har deltagit i aktiviteter och om hen har haft besök av anhöriga. Dokumentation av insatser som avviker från genomförandeplan görs men oklart om det görs tillräckligt regelbundet och systematiskt.

7 SID 7 (13) Verksamheten behöver upprätta en rutin för var och hur larm och begränsnings- och skyddsåtgärder ska dokumenteras och följas upp samt säkerställa att den enskildes önskemål vid varje tillfälle efterfrågas och respekteras. I samtal med personal framkommer att det saknas rutin för hur information om ändringar i genomförandeplanerna ska kunna nå alla berörda. Bland områden som behöver synliggöras finns den enskildes önskemål om vad denna vill göra på sin egentid. Den enskildes delaktighet i upprättande av genomförandeplanerna behöver också förstärkas. Kvalitetsutvecklarens bedömning är att innehållet i den sociala dokumentationen behöver utvecklas och förbättras så att dessa utgör ett kvalitativt underlag inför uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Kvalitetssäkra insatserna nattetid Den enskildes hjälpbehov nattetid framgår av genomförandeplanen. Nattillsyn tre gånger per natt rekommenderas utan närmare beskrivning av vad som behöver göras under dessa besök. Verksamheten ska med hjälp av det digitala verktyget Mobipen utföra egenkontroll för att säkerställa att insatserna nattetid utförs enligt den enskildes behov och önskemål. Kvalitetsutvecklaren granskade registrering av nattinsatserna via verktyget Mobipen. Av granskningen framgår det tydligt att verktyget inte har använts för att individanpassa insatserna nattetid. De boendes önskemål är inte registrerade och antal beställda och utförda tillsyner överensstämde inte. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att frångå de kollektiva nattrutinerna mot en mer personcentrerad omvårdnad. Självbestämmande och integritet, anhörigstöd Varje boende har en utsedd kontaktman och en vicekontaktman. Information om vem som är kontaktman och ansvarig sjuksköterska står på en tavla inne hos den enskilde. Det finns fasta vikarier per våning för att säkra kontinuiteten. Tillgänglighet, delaktighet och kommunikation Verksamheten har en skriftlig, lokal rutin för mottagande av ny boende. Hembesök före inflyttning erbjuds. Verksamheten anordnar boenderåd fyra gånger per år för att informera om vad som är på gång i verksamheten samt för att ta del av de boendes synpunkter och önskemål om främst mat och aktiviteter. Anhörigmöten anordnas fyra gånger per år. Månadsbrev skickas ut en gång per månad. De boende önskar en förbättring avseende information om vilka som arbetar vid ordinarie personals frånvaro.

8 SID 8 (13) Den senaste brukarundersökningen visar att de boende i större utsträckning upplever att personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbete samt att de kan i större utsträckning påverka vid vilka tider man kan få hjälp. Enligt brukarundersökningen uppger 25 % att de inte besväras av ensamheten vilket är en minskning i jämförelse med föregående år (40 %). Information om tillfälliga förändringar vid byte av personal behöver förbättras. Verksamheten behöver vidta åtgärder för att identifiera och i möjligaste mån undanröja faktorer som kan leda till besvärande ensamhet. Anhörigstöd Anhöriga får information om Solna stads anhörigstödsteam i samband med välkomstsamtal samt vid anhörigmöte. Information finns även uppsatt vid entrén. Lokal rutin för stöd till anhöriga i enlighet med socialstyrelsens rekommendation, behöver tas fram. Verksamheten behöver kartlägga vilka stöd som anhöriga kan behöva för att vid behov kunna stödja dem enskilt eller i grupp. Bemötande, värdegrund Verksamheten utgår från en hälsofrämjande värdegrund vilket innebär större fokus på vad som får den enskilde att må bra, känna delaktighet, meningsfullhet och trygghet i sin vardag. I kontaktmannaskaps utbildningen ingår genomgång av värdegrund inom äldreomsorg. Värdegrunden diskuteras på reflektionsmöten. Enligt brukarundersökningen upplever 92 % av de boende att personalens bemötande är mycket eller ganska bra vilket är en ökning jämfört med föregående år (81 % år 2016). Mat och måltider Det finns kostombud på varje våningsplan som fångar upp de boendes synpunkter på maten. Synpunkterna tas upp på kostråd där matleverantören deltar. Boende deltar vid kostrådsmöten. Samtliga synpunkter och klagomål gällande måltider följs upp men oklart om återkoppling till den enskilde har skett i samtliga fall. En boende som deltog i intervjun hade en ordination på timbalkost. Hon berättade att hon upplever att det är samma mat som hon får till lunch och middag och önskar variation på maten. En annan boende berättade att hade erbjudits en maträtt trots att han hade tackat nej till den. Enligt boende erbjuds kvällsmål bara om man frågar efter det.

9 SID 9 (13) Oskarsro har haft måltidssituation som ett fokusområde. Verksamheten har utfört observationer och vidtagit åtgärder för att förbättra måltidssituationen. Under 2018 kommer verksamheten att planera varannan månad kostrådsmöten med boende, se över mötenas struktur, erbjuda nutritionsutbildning till fler kostombud samt erbjuda utbildning i svensk husmanskost. Vid observationstillfället åt tre boende i matsalen. Tre personalen arbetade varav en aktivitetsstödjare. Dagens maträtt stod på tavlan. De flesta boende väljer att äta inne på sina rum och några behöver hjälp med matning. Det finns flera sorter drycker att välja mellan. Efterrätt och kaffe serveras efter avslutad lunch. Omsorgsmåltid tillämpas inte. Personal hann inte sitta med vid hela måltiden. En boende framförde synpunkter som delvis bortförklarades av personalen. Enligt brukarundersökningen 2017 har nöjdheten med matens smak minskat från 86 % till 58 % och upplevelse av måltidssituation har minskat från 77 % till 58 %. Verksamheten behöver vidta åtgärder för att förbättra maten och måltidssituationen. Kvällsmåltid ska erbjudas. Aktiviteter och utevistelser Kontaktman fångar upp den enskildes intresse och önskemål i samband med upprättande av genomförandeplan samt genom levnadsberättelsen. De boende tillfrågas vilka aktiviteter som önskas både enskilt och i grupp. Aktiviteter erbjuds på så väl vardagar som helger. Oskarsro samarbetar med andra Temabos verksamheter kring profilen musik och dans. Verksamheten samarbetar återkommande med Solna kulturskola både i form av seniorkör och ungdomskör. Klassiska pianokonserter hålls var fjortonde dag och kören Söderklang besöker verksamheten regelbundet. När det gäller profilen dans har verksamheten ett gott samarbete med bland annat Värmdö seniordansare och Brage Gille. Idag saknar verksamheten aktivitetsråd där boende kan framföra sina synpunkter och önskemål om aktiviteter. Oklart hur boendes önskemål tillvaratas och uppfylls och följs upp. Enligt verksamhetschef behöver vikten av en meningsfull vardag förstärkas hos medarbetarna. Verksamheten kommer att under 2018 införa aktivitetsråd minst var tredje månad. Verksamheten erbjuder de boende en timma egentid i veckan. Egenkontroll av i vilken mån de boende får egentid görs inte. Enligt brukarundersökning 2017 har de boendes nöjdhet med aktiviteterna ökat från 58 % till 67 % men möjlighet till utevistelse minskat från 62 % till 55 %.

10 SID 10 (13) Säkerhet Tystnadsplikt och sekretess Verksamheten har rutin för tystnadsplikt och sekretess. All personal skriver under denna när de har läst information om tystnadsplikt och sekretess. Personalen känner till vad inre och yttre sekretess innebär. Nyckelhantering Rutin för egenkontroll av hantering av nycklar till de boendes lägenhet saknas. Rutin för hantering av läkemedelsskåpsnycklar finns och egenkontroll görs dagligen. Verksamheten ska ta fram rutin för hantering av de boendes lägenhetsnycklar. Privata medel Verksamheten har en skriftlig överenskommelse med boende eller anhöriga om vad privata medel ska användas till. Det finns ett egenkontrollsystem av privata medel och varje uttag och insättning hanteras av kontaktman. Verksamheten behöver fundera över om det är lämpligt att den som ansvarar för hantering av privata medel är också den som utför egenkontrollen. Trygghetslarm Samtliga lägenheter är försedda med trygghetslarm. Enligt inflyttningsrutin ska alla som flyttas in erbjudas att använda trygghetslarm. Sjuksköterskan gör en bedömning av den enskildes förmåga att kunna hantera larmet. Dokumentation om att den enskilde har larm finns angiven i genomförandeplanen. En boende berättade att det har hänt att hon har larmat mitt i natten men ingen har kommit. Verksamhetschefen uppger att larmets funktionalitet kontrolleras dagligen och signeras. Verksamheten kommer att få ett nytt larmsystem. Verksamheten planerar att göra en riskanalys med anledning av larmbytet. Hot och våld Rutinen för hot och våld finns och den omfattar åtgärder vid hot och våld mellan boende, från personal mot boende samt våld i nära relation. Verksamheten ska säkerställa att all medarbetare känner till rutinen för Hot och Våld.

11 SID 11 (13) Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Sammanställning av genomförda individuppföljningar Biståndshandläggarna genomför en individuell uppföljning inom tre månader, två år efter inflyttning eller när behov uppstår. I samband med individuppföljningar djupintervjuar biståndshandläggarna de boende i syfte att säkerställa att de får den beviljade hjälpen på ett tillfredställande och kvalitativt sätt. Resultatet kan användas som ett komplemet till brukarundersökningen då vissa nyckelfrågor såsom bemötande, trygghet och nöjdhet är frågor som ställs årligen via Socialstyrelsens enkätundersökning vad tycker äldre om äldreomsorgen. I tabellen nedan presenteras en jämförelse i några utvalda områden. Fram till den 31 december 2017 har 7 individuppföljningar genomförts på Oskarsro. Område Genomsnitt positiva svar i procent för Solna enligt ÖJ 2017 Andel positiva svar på Oskarsro enligt ÖJ 2017 Bemötande Trygghet Förtroende för personal Besväras sällan av ensamhet Möjlighet till utevistelse Individuell uppföljning 2017 Tillräckligt med tid Måltidssituation Möjlighet att påverka vilka tider man får hjälp Sammantaget nöjdhet

12 SID 12 (13) Sammanfattande bedömning Verksamheten har haft två chefsbyten under 2016 och ytterligare ett under Kvalitetsutvecklarens bedömning är att de täta chefsbyten har bidragit till att kvalitet- och utvecklingsarbetet på Oskarsro inte har fortlöpt enligt utvecklingsplanen. Enligt den senaste brukarundersökningen samt individuppföljningarna är % mycket eller ganska nöjda med personalens bemötande. Verksamhetschefen har analyserat resultatet av brukarundersökning 2017 och har den 21 december 2017 lämnat in en åtgärdsplan. Verksamheten har för avsikt att under 2018 se över mötesstrukturerna, utbilda kvalitetshandledare, förtydliga ombudens roller, skapa mötesformer för att öka de boendes delaktighet i frågor om kost och aktivitet samt upprätta egenkontrollprogram. Verksamhetschefen kommer att i början på 2018 inventera utbildningsbehovet hos samtliga medarbetare och utifrån utfallet upprätta en utbildningsplan. Verksamheten kommer också att utveckla arbetet med att analysera risker och upprätta åtgärdsplaner i syfte att föregå oönskade situationer som kan uppkomma i verksamheten. Utifrån denna rapport ska verksamheten: Vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra de boendes förtroende för personal Förbättra matens smak och skapa större delaktighet i val av maträtter Fortsätta arbetet med att förbättra måltidssituationen Kvällsmåltid ska erbjudas Utveckla den sociala dokumentationen avseende löpande anteckningar samt dokumentation om begräsnings- och skyddsåtgärder Vidta åtgärder för att identifiera och i möjligaste mån undanröja faktorer som kan leda till besvärande ensamhet Säkerställa att erbjudna nattinsatser är individanpassade. Säkerställa och följa upp att all personal är väl förtrogna med bestämmelserna i lex Sarah Säkerställa att all personal hanterar muntligt framförda klagomål och synpunkt enligt rutin samt att återkoppling i dessa fall sker till den som har framfört klagomål/synpunkten Informera de boende och personal om de åtgärder som vidtas med anledning av muntligt framförda klagomål Förbättra dokumentationen avseende den enskildes önskemål om egentid. Rutin för samverkan finns men behöver kompletteras så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten och matleverantören inkluderas. Lokal rutin för stöd till anhöriga enligt socialstyrelsen rekommendation behöver tas fram. Förbättra aktivitetsutbuden och ta större hänsyn till den enskildes egna önskemål

13 SID 13 (13) säkerställa genom uppföljning av introduktionen att den nyanställde har den kompetens hen behöver för att klara av sitt uppdrag. Möjliggöra för personal att ta del av rapport om viktiga händelser vid skiftbyte. Ta fram rutin för hantering av de boendes lägenhetsnycklar Verksamheten ska upprätta en utvecklingsplan utifrån denna uppföljning och utifrån årets resultat i Öppna jämförelser. Utvecklingsplanen ska vara Omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 14 mars Mona Zakeri Kvalitetsutvecklare