Uppföljning av avtal om verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende år 2013

Transkript

1 SID 1 (14) Uppföljning av avtal om verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende år 201 Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter uppdelade på fem våningar med två enheter per våning. Verksamheten har inriktningarna omvårdnadsboende, boende för personer med demenssjukdom samt korttidsboende. Omvårdnadsboendet har fyra enheter med tolv boende vardera, totalt 48 boende. Boendet för personer med demenssjukdom har fem enheter med åtta boende vardera, totalt 40 boende. Korttidsboendet har tolv platser. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Vartannat år görs avtalsuppföljning där även uppföljning av utvecklingsplan ingår och det andra året ligger fokus på hur verksamhetens arbete utifrån utvecklingsplanen fortskrider. År 201 genomfördes en avtalsuppföljning som redovisas i protokoll där styrkor och förbättringsområden beskrivs. Metod vid granskningen Tidpunkt för och tillvägagångssätt vid uppföljningen avtalades per telefon med verksamhetschefen. Uppföljningen på Skoga genomfördes den 10 december 201. Uppföljningen genomfördes med faktainsamling via webbenkät till verksamhetschefen samt granskning av rutiner och ledningssystem. Under uppföljningen genomfördes observation i verksamheten, samtal med boende och personal samt ett dialogmöte med verksamhetschef och personal. Dialogmötet innehöll diskussion samt reflektion runt verksamhetens arbetssätt, förhållningssätt och värderingar. Uppföljningen har utgått från det avtal som är tecknat, tidigare uppföljningar och utvecklingsplaner samt från gällande lagstiftning. Boendet för personer med demenssjukdom kommer nedan att kallas demensboende. En skala mellan 0-5 används för att beskriva hur väl verksamheten lever upp till kraven i avtalet/överenskommelsen inom följande områden: kvalitetsutveckling, social dokumentation, självbestämmande och integritet, mat och måltider, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. 0 Verksamheten uppfyller inte kraven i avtalet/överenskommelsen. 1 Verksamheten har börjat planera för att uppfylla kraven. 2 Verksamheten har påbörjat arbetet med att uppfylla kraven. Verksamheten uppfyller kraven delvis men har förbättringsområden. 4 Verksamheten uppfyller kraven. 5 Verksamheten uppfyller kraven helt. Verksamheten har förankrat mål och arbetssätt hos berörd personal. Verksamheten har dokumenterad egenkontroll. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax annika.wiechel@solna.se

2 SID 2 (14) Ämne Bedömning och kommentarer Poäng Ledning/Organisation Verksamheten har en tillförordnad verksamhetschef under hösten fram till dess att ny verksamhetschef börjar i februari T.f. verksamhetschef har arbetat i verksamheten i ledande ställning sedan Hon är utbildad sjuksköterska och vårdlärare. Det finns namngiven ersättare vid hennes frånvaro. Enhetschef och sjuksköterska arbetsleder i det dagliga arbetet. Nattsjuksköterskan är arbetsledare nattetid och därmed finns det arbetsledning dygnet runt. Det finns en skriftlig ansvarsfördelning mellan olika nivåer i ledningen och medarbetarna uppger att de vet vem de ska vända sig till i olika frågor. Verksamheten har en mötesstruktur för möten i ledningsgruppen, möten mellan ledning och personal samt möten inom olika viktiga områden i verksamheten. Mötesstrukturen är god i grunden men under ordinarie verksamhetschefs frånvaro har möten ej genomförts enligt mötesordningen. Kommentar: Verksamheten har en tydlig organisation. Verksamheten ska följa sin mötesordning. Ledningssystem/ Riskanalys, egenkontroll, rutiner Humaniora vård och omsorg håller på att utarbeta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som kommer att omfatta verksamhetens arbete. Verksamheten arbetar i viss mån med riskanalyser och egenkontroll. Verksamheten följer en internkontrollplan som omfattar såväl SoL som HSL. Verksamheten har lokala rutiner som finns tillgängliga för medarbetarna i pärm på respektive våning. Rutinerna förankras hos medarbetarna på APT-möten, på informationsmöten och vid medarbetarsamtal. Verksamheten har system för att regelbundet revidera rutinerna enligt en egenkontrollplan. Kommentar: Verksamheten ska fortsätta sitt arbete med att ta fram ett ledningssystem. Verksamheten ska utveckla sitt arbete med riskanalys och egenkontroll. Poängsätts ej

3 SID (14) Ledningssystem/ Rapport om missförhållanden Ledningssystem/ Hantering av klagomål och synpunkter Personal Verksamheten har en lokal, skriftlig rutin för rapportering av missförhållanden enligt lex Sarah. De flesta medarbetarna känner till skyldigheten att rapportera missförhållanden och vet vart de ska vända sig för att rapportera. Det finns forum för att reflektera och diskutera runt lex Sarah. Medarbetarna får muntlig information om skyldigheten att rapportera missförhållanden på APT en gång per år. Medarbetarna får skriftlig information årligen i samband med medarbetarsamtalen. Medarbetaren signerar ej mottagen information. Information om rapportering av missförhållanden ingår i introduktionen vid nyanställning. Verksamheten har egenkontroll av att medarbetarna känner till rutinen för rapportering av missförhållanden. Kommentar: Medarbetarna känner till rutin för rapportering av missförhållanden. Verksamheten bör ge medarbetarna möjlighet att diskutera och reflektera runt lex Sarah. Det finns en skriftlig, lokal rutin för synpunkter och klagomål. De boende och de närstående får information om hur man lämnar synpunkter och klagomål i samband med inflyttning. Det finns information och klagomålsblankett i entrén och därmed finns det möjlighet för boende/närstående att framföra synpunkter och klagomål anonymt. Synpunkter och klagomål sammanställs regelbundet som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Verksamheten har totalt 99 omvårdnadspersonal anställda. Under vecka 6 år 201 genomfördes 80 % av arbetspassen av tillsvidareanställd personal. Personaltätheten för vård- och omsorgsbemanningen inkl operativ arbetsledning är 0,91 (enligt överenskommelse ska det vara lägst 0,85). Omvårdnadspersonalen arbetar antingen dagtid med var tredje helg och en kväll i veckan eller 4 5 Poängsätts ej

4 SID 4 (14) kvällstid med varannan helg. Det finns en rutin för hur vikariefrågan löses vid ordinarie personals frånvaro. Det finns särskild nattpersonal. Det finns en skriftlig rutin för hur vikariefrågan löses vid ordinarie personals frånvaro. Verksamheten har 8 utbildade undersköterskor, d.v.s. 8 % av omvårdnadspersonalen. Verksamheten har, inklusive utbildade vårdbiträden, 61 % utbildad personal. Sex medarbetare genomgår utbildning till undersköterska via Omvårdnadslyftet. Verksamheten har en lokal utbildningsplan. Verksamheten erbjuder bland annat hygienutbildning, BPSD-utbildning, munvårdsutbildning, inkontinensutbildning samt brandskyddsutbildning. Alla medarbetare har haft medarbetarsamtal och det är 80 % av medarbetarna som har en individuell kompetensutvecklingsplan. Verksamheten har en ny mall för medarbetarsamtal vilket kommer att underlätta arbetet med att upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner. Alla medarbetare som arbetar dagtid eller nattetid har genomgått Demens ABC. Hälften av dem som arbetar kväll och helg har genomgått DemensABC. Det gäller såväl demensboende som omvårdnadsboende. Verksamheten har en Silviasyster. Enligt verksamhetschefen är språkkunskapen svår att avgöra men bedömningen är att alla medarbetare behärskar svenska språket i tal och att 80 % av medarbetarna behärskar svenska språket i skrift. Övriga har brister i läsförståelse och skrivförmåga. Verksamheten arbetar med språkombud och dokumentationsstödjare som kan hjälpa till vid välkomstsamtal samt vid upprättande av genomförandeplan. Verksamheten har ingen strukturerad kontroll av språkkunskaper i samband med anställning. Kommentar: Verksamheten bör se över hur personalens kompetens fördelas över dygnet så att de boende får likvärdig vård och omsorg

5 SID 5 (14) Kvalitet/ Verksamhetens mål, Kvalitetsdeklaration Kvalitet/ Kvalitetsutveckling såväl vardag som helgdag och såväl dagtid som kvälls- och nattetid. Verksamheten bör se över sina rutiner för kontroll av språkkunskap i samband med nyanställning. Verksamheten har lokala mål att arbeta efter. Verksamhetschefen förankrar målen hos medarbetarna under planeringsdagar, på APT och informationsmöten. Verksamhetschefen informerar om omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklaration för vård- och omsorgsboende vid internutbildningar, på APT och på informationsmöten. Medarbetarna har kännedom om kvalitetsdeklarationen men använder den ej vid upprättande och revidering av genomförandeplanen. Verksamheten följer, i samband med nyinflyttning, upp om de boende har fått kvalitetsdeklarationen och delar ut den till dem som inte har den. Kommentar: Medarbetarna har kännedom om kvalitetsdeklarationen. Kvalitetsdeklarationen bör användas som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheten diskuterar kvalitets- och utvecklingsfrågor i ledningsgruppen, på APT samt på informationsmöten. Verksamhetschef, hälso- och sjukvårdspersonal, omvårdnadspersonal samt särskilt utsedd kvalitetsansvarig deltar. Verksamheten tar tillvara vad som framkommer i klagomål, rapporter om missförhållanden, egenkontroll, revisioner, nationella undersökningar m.m. genom att analysera och diskutera i de olika mötesforum som finns. Medarbetarna blir delaktiga i kvalitetsutvecklingsarbetet genom deltagande på APT och informationsmöten samt genom deltagande i projekt för att höja kvaliteten. Verksamheten använder samtal som metod vid oro och i omvårdnadssituationer. Verksamheten använder metoden taktil massage. Verksamheten arbetar med musik och sång och har börjat införa metoden vårdarsång på en våning. Kommentar: Verksamheten bör tydliggöra 4

6 SID 6 (14) Samverkan/ Rapportering Social dokumentation Säkerhet/ Nyckelrutiner kvalitetsfrågorna i organisationen och göra medarbetarna mer delaktiga i kvalitetsutvecklingen. Rapport mellan arbetslagen sker muntligt. Rapport ges morgon, eftermiddag och kväll. Rapport sker även skriftligt. Det finns en rutin för hur rapport ska genomföras men den följs endast delvis. All omvårdnadspersonal ska läsa och dokumentera. Enligt verksamhetschefen visar egenkontrollen att omvårdnadspersonalen dagoch nattetid läser och dokumenterar medan omvårdnadspersonalen kvällstid dokumenterar men oftast inte läser. Hälso- och sjukvårdspersonalen ger muntliga instruktioner till omvårdnadspersonalen samt skriftligt i HSL-pärmen. Personalen återrapporterar muntligt och ibland skriftligt i SoL. Kommentar: Verksamheten har en bra struktur för rapportering. Verksamheten ska följa sina rutiner för rapportering. Verksamhetens dokumentation enligt SoL sker i Procapita. I stort sett alla boende har en aktuell genomförandeplan och de boende och/eller närstående är oftast delaktiga vid upprättandet av genomförandeplanen. Genomförandeplanen följs upp en gång per halvår. De boendes behov och önskemål framgår, enligt verksamhetschefen, oftast i genomförandeplanen. Enligt verksamheten fungerar dokumentationen avseende genomförandeplanen bra men övrig social dokumentation behöver förbättras. Verksamheten har egenkontroll av den sociala dokumentationen och den ska genomföras två gånger om året men det görs inte alltid. Verksamheten har därmed ingen klar bild över sina förbättringsområden. Kommentar: Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen. Verksamhetens egenkontroll ska vara strukturerad och den ska genomföras enligt rutin. Lokal, skriftlig rutin för hantering av nycklar finns. Nyckel till boendes lägenheter förvaras i Poängsätts ej 2

7 SID 7 (14) Säkerhet/ Hantering av privata medel Säkerhet/ Larm skåp i förråd på respektive våning. Skåpen är ofta olåsta. Signeringslista finns men det är oklart om den alltid används. De boende som vill kan kvittera ut sin nyckel. Nyckel till de boendes läkemedelsskåp kvitteras ut av ordinarie personal. Intermittent anställda använder en nyckel som hänger i samma skåp som lägenhetsnycklarna. Verksamheten har egenkontroll av nyckelhanteringen en gång om året då signeringslistor ses över. Därutöver ska personalen alltid kolla att det finns rätt antal nycklar i skåpet men det dokumenteras ej. Kommentar: Nycklar ska förvaras i låst skåp. Alla nyckeluttag ska signeras. Verksamhetens egenkontroll av nyckelhanteringen ska struktureras och dokumenteras. Lokal, skriftlig rutin för hantering av privata medel finns. Det är kontaktmannen som hjälper den boende och kontaktmannen kvitterar då ut en nyckel till värdeskåpet. Verksamheten tecknar ibland en överenskommelse med boende/ närstående om vad pengarna ska användas till. Det finns en strukturerad egenkontroll av hantering av privata medel. Egenkontrollen genomförs en gång om året. Kommentar: Verksamheten har fungerande rutiner för hantering av privata medel. Verksamheten bör alltid teckna en överenskommelse med boende/närstående vad pengarna får användas till. Det finns en lokal, skriftlig rutin för hantering av larm där det framgår vem som har ansvar för att den boendes larm fungerar. Det är ansvarig sjuksköterska som, i samråd med övrig hälsooch sjukvårdspersonal, beslutar vilken typ av larm som behövs. Verksamheten kontrollerar larmens funktion en gång per vecka. Verksamheten dokumenterar om den boende ej har larm och på vilka grunder det beslutet har fattats. Dokumentationen görs i HSL-journalen och ibland även i den sociala dokumentationen. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för hantering av larm. Verksamheten bör alltid 4 4

8 SID 8 (14) Säkerhet/ Informationssäkerhet Självbestämmande och integritet/ Kontaktmannaskap dokumentera den boendes behov av larm även i den sociala dokumentationen. Verksamheten har inte en skriftlig rutin för informationssäkerhet. Verksamheten säkerställer att dokumentationen finns tillgänglig för personalen dygnet runt genom att aktuell genomförandeplan finns utskriven kompletterad med den dagliga planeringen. Verksamheten saknar rutiner för hur behörighet till dokumentation ska begränsas med hänsyn tagen till sekretessregler och de boendes integritet. Verksamheten följer inte förvaltningens anvisning för åtkomst till den sociala dokumentationen då all tillsvidareanställd personal har behörighet till alla boende. Verksamheten följer förvaltningens anvisningar vad gäller åtkomst till HSL-dokumentationen. Verksamheten genomför loggkontroller enligt förvaltningens anvisningar. All dag- och nattpersonal kollas varje år men kontrollen omfattar inte all kvälls- och helgpersonal. Kommentar: Verksamheten ska ha en skriftlig rutin för informationssäkerhet. Verksamheten ska följa förvaltningens anvisning för behörighet till den sociala dokumentationen. Verksamhetens loggkontroller ska omfatta all personal. Det finns en skriftlig, lokal rutin för kontaktmannaskap. Omvårdnadspersonalen känner till vad kontaktmannaskapet innebär. Alla boende har en utsedd kontaktman. Det är oftast kontaktmannen som i första hand hjälper den boende när hon/han är i tjänst. För att säkerställa kontinuitet vid ordinarie kontaktmans frånvaro arbetar verksamheten enbart med vikarier från bemanningsservice. Enhetscheferna har framställt önskemål till bemanningsservice om våningsknutna vikarier men det fungerar inte i praktiken. Det finns möjlighet att byta kontaktman. Verksamheten erbjuder inte hembesök före inflyttning. Personalen saknar ofta namnskylt. Kommentar: Verksamheten har bra rutiner för

9 SID 9 (14) Självbestämmande och integritet/ Information till boende och närstående Självbestämmande och integritet/ Service och omvårdnad Bemötande/ Värdegrund kontaktmannaskap. Enhetschefernas rutin om våningsknutna vikarier bör följas. Personalen ska alltid bära namnskylt. Alla boende får skriftlig information i samband med inflyttningen. Löpande individuell information ges genom kontaktman och sjuksköterska. Verksamheten kommer, i samband med välkomstsamtalet, överens med närstående hur och hur ofta information ska ges. Det dokumenteras i den sociala dokumentationen. Allmän information ges via månadsbladet när det gäller träning och nöjen samt via informationsskärm i entrén. Verksamheten har inte haft några närståendemöten under året. Verksamheten har våningsråd/boråd med boende minst en gång per halvår. Verksamheten har ett förtroenderåd med utomstående ordförande och sekreterare och där personal från rehab deltar. Förtroenderådet träffas 2 ggr/år. Verksamheten har vårlunch, kräftskiva och adventskaffe där även närstående deltar. Kommentar: Verksamheten ska genomföra regelbundna närståendemöten där minnesanteckningar förs. Minnesanteckningarna ska göras tillgängliga för dem som är berörda. Planering av service- och omvårdnadsinsatser sker, enligt verksamheten, tillsammans med boende och närstående. Genomförandeplanen revideras varje halvår samt vid behov. De boende känner sig trygga, har förtroende för personalen och upplever att de blir bemötta med respekt. De flesta boende anser att de får den hjälp de behöver på det sätt de önskar. Det förekommer synpunkter som att man får vänta när man larmar. Kommentar: Verksamheten bör se över sin organisation vad gäller att besvara larm utan dröjsmål så att boende får vänta i så liten utsträckning som möjligt. Verksamheten har en egen värdegrund. Verksamheten har tio medarbetare som deltar i förvaltningens utbildning för värdegrundsledare. Värdegrundsledarna/Reflektionssamtalsledarna arbetar två och två och har våningsansvar. De 4 Poängsätts ej

10 SID 10 (14) Bemötande/ Anhörigstöd Mat och måltider genomför regelbundna möten en gång per månad på varje våning. Verksamheten har, under året, genomfört en planeringsdag med utbildning i frågor runt kvalitetsdeklarationen och värdegrunden. Utbildningen riktades i första hand till dem som arbetar som kontaktman. Kommentar: Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheten har utbildade anhörigstödjare som kan ge råd om var anhöriga kan få hjälp. Verksamheten erbjuder, vid behov, stödjande samtal med sjuksköterska eller enhetschef samt efterlevandesamtal i samband med dödsfall. Verksamheten hänvisar till förvaltningens anhörigteam och demenssjuksköterska. Kommentar: Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla stöd till närstående. Verksamheten har en lokal, skriftlig rutin för måltider. Måltidsordningen regleras i rutinen. Det serveras tre huvudmål, tre mellanmål samt nattmål till dem som önskar eller behöver det. Verksamheten har restaurang i huset där merparten av maten lagas. De boende har två rätter att välja emellan och de väljer för en vecka i taget. De boendes uppfattning om matens smak varierar men de flesta boende framför att maten smakar bra för det mesta. Verksamheten har ett kostråd där boende, närstående, kostombud, omvårdnadspersonal, hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsledning samt kökspersonal deltar. De träffas ggr/år. De boendes synpunkter tas tillvara via kostråd, boråd samt genom daglig kommunikation mellan boende och personal. Synpunkterna dokumenteras inte då kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och kök är tät och regelbunden. Matsedeln finns tillgänglig för de boende men har så liten stil att den är svår att läsa. Några våningar använder även whiteboard för att delge de boende dagens matsedel. De flesta boende äter lunch och middag gemensamt. Alla har sin plats. Dukningen är Poängsätts ej

11 SID 11 (14) Aktiviteter och fritidsintressen/ Aktiviteter trivsam med duk och servetter på bordet. Verksamheten använder karotter som på vissa våningar ställs på bordet. Vid observationen serveras maten ur karotter på en vagn. Personalen lägger upp maten på tallriken. Maten serveras på ett trevligt sätt men den presenteras inte för de boende och visas inte innan den serveras. Personalen frågar inte de boende om portionsstorlek innan de lägger upp maten. Boende som får hjälp att äta får hjälp av samma person genom hela måltiden. Verksamheten arbetar med s.k. omsorgsmåltid men det förekom endast delvis vid observationen. Det är matro vid måltiden men den sociala samvaron varierar. Under uppföljningen sågs exempel på måltidssituation där personalen satt med vid bordet och bidrog till social samvaro men också exempel på måltid då det var mycket tyst. Verksamheten har system för regelbunden egenkontroll av livsmedelshygien men den genomförs ej. Personalen följer ej alltid rutinerna för livsmedelshygien. Kommentar: Verksamheten bör se över sina rutiner för servering av mat. Matsedeln ska kunna läsas av de boende. Verksamheten bör fortsätta sitt utvecklingsarbete med måltidssituationen. Verksamheten ska följa sina rutiner för livsmedelshygien. Verksamheten har ett månadsblad över aktiviteter för hela huset som anslås på varje våning och vid entrén. Rehabenheten är huvudansvarig för månadsbladet. Alla boende får ta del av det. Det finns husgemensamma aktiviteter alla vardagar. Verksamheten erbjuder våningsaktiviteter under helger men inte på alla våningar alla helger. Verksamheten har en profilansvarig för hela huset och det finns intresserade personer på de flesta våningar. Våningsaktiviteter och vardagssysslor planeras i olika utsträckning på olika våningar och de genomförs också i olika utsträckning på olika våningar. Våningsaktiviteter kan vara musik, frågesport eller spel. På demensboende sker aktiviteter mer oplanerat

12 SID 12 (14) Aktiviteter och fritidsintressen/ Profil Aktiviteter och fritidsintressen/ Egen tid utifrån dagssituationen. De boendes önskemål om aktiviteter fångas upp vid upprättandet av genomförandeplanen samt vid samtal mellan boende och kontaktman fortlöpande. Verksamheten har ett minnesrum som alltid är öppet för den som vill. Rummet används varje fredag då verksamheten ordnar en stund kallad Vad har vi här då? som riktar sig till boende på demensboendet. Verksamheten har en kör där de boende träffas, tillsammans med barn från förskolan, och sjunger en gång i veckan. Kommentar: Verksamheten har en bra grundplanering för gemensamma aktiviteter. Planering och genomförande av våningsvisa aktiviteter och vardagssysslor bör förbättras. Verksamheten har en egen profil Natur, trädgård och utevistelse. Verksamheten har en trädgård som är väl anpassad dels till olika aktiviteter och dels till rofyllda stunder. Trädgården används flitigt under sommarhalvåret. Verksamheten erbjuder profilaktiviteter såsom promenad, trädgårdsvistelse, trädgårdsarbete och trädgårdscafé. De flesta profilaktiviteter kan genomföras både gemensamt och individuellt. Verksamheten fångar in önskemål om profilaktivitet vid samtal mellan boende och kontaktman. Verksamheten saknar extern samverkan gällande profilen. Verksamheten planerar att fortsätta att utveckla profilen under år Kommentar: Verksamheten har utvecklat sin profil och har en trädgård väl anpassad för de äldre. Verksamheten ska följa sin profilbeskrivning vad gäller extern samverkan. Alla boende ska få egen tid med sin kontaktman varje vecka. Kontaktmannen planerar tillsammans med den boende och planeringen görs varje vecka. De flesta boende önskar samtal. Planerad egen tid dokumenteras i genomförandeplanen. Personalen uppger att de

13 SID 1 (14) Aktiviteter och fritidsintressen/ Utevistelse ser egen tid som kvalitet för de boende och att de arbetar dagligen för att de boende ska få egen tid. Verksamheten dokumenterar inte genomförd egen tid och har därför ingen uppfattning om i vilken mån de boende får egen tid. Kommentar: Verksamheten bör fortsätta att utveckla arbetet med egen tid. Verksamheten har börjat med att, i samband med upprättande av genomförandeplan, fråga de boende hur de tänker att de vill ha sin utevistelse och dokumentera detta. Kontaktmannen erbjuder utevistelse. Det finns möjlighet att vistas på balkonger, ute i trädgården eller gå på promenad. Verksamheten har egenkontroll av utevistelsen. Kommentar: Verksamheten kan fortsätta att utveckla sitt arbetssätt avseende utevistelse. 4 Sammanfattning Skoga har en lugn atmosfär där de boende känner sig trygga och respekterade. De boende uppger att de får den hjälp de behöver och det finns möjlighet att delta i de aktiviteter som verksamheten ordnar. Personalen är engagerad och arbetar aktivt för att de boende ska vara nöjda. Verksamheten har utvecklat sin profil och har en trädgård med olika rum som inbjuder dels till olika aktiviteter och dels till rofyllda stunder. Trädgården används flitigt under sommarhalvåret. Verksamheten har deltagit i ett projekt tillsammans med FAMNA för att utveckla kvaliteten vid måltiderna. Verksamhetschefen slutade under sommaren varför verksamheten har haft en tillförordnad verksamhetschef under hösten och fram till att ny verksamhetschef börjar i februari. Skoga vård- och omsorgsboende är bra på följande: Verksamheten har bra rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Verksamheten har bra rutiner för hantering av larm. Verksamheten arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheten har en fin och genomtänkt trädgård för utevistelse. Förbättringsområden: Verksamheten ska fortsätta sitt arbete med att ta fram ett ledningssystem. Verksamheten ska utveckla sitt arbete med riskanalys och egenkontroll.

14 SID 14 (14) Verksamheten bör se över hur personalens kompetens fördelas över dygnet så att de boende får likvärdig vård och omsorg såväl vardag som helgdag och såväl dagtid som kvälls- och nattetid. Kvalitetsdeklarationen bör användas som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheten bör tydliggöra kvalitetsfrågorna i organisationen och göra medarbetarna mer delaktiga i kvalitetsutvecklingen. Verksamheten ska följa sina rutiner för rapportering. Verksamheten bör fortsätta sitt arbete med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen. Verksamhetens egenkontroll ska vara strukturerad och den ska genomföras enligt rutin. Nycklar ska förvaras i låst skåp. Alla nyckeluttag ska signeras. Verksamhetens egenkontroll ska vara strukturerad och dokumenteras. Verksamheten ska ha en skriftlig rutin för informationssäkerhet. Verksamheten ska följa förvaltningens anvisning för behörighet till den sociala dokumentationen. Verksamhetens loggkontroller ska omfatta all personal. Enhetschefernas rutin om våningsknutna vikarier bör följas. Verksamheten ska genomföra regelbundna närståendemöten där minnesanteckningar förs. Minnesanteckningarna ska göras tillgängliga för dem som är berörda. Verksamheten bör se över sin organisation vad gäller att besvara larm utan dröjsmål så att boende får vänta i så liten utsträckning som möjligt. Verksamheten bör se över sina rutiner för servering av mat. Matsedeln ska kunna läsas av de boende. Verksamheten bör fortsätta sitt utvecklingsarbete med måltidssituationen. Verksamheten ska följa sina rutiner för livsmedelshygien. Planering och genomförande av våningsvisa aktiviteter och vardagssysslor bör förbättras. Verksamheten ska följa sin profilbeskrivning vad gäller extern samverkan. Verksamheten bör fortsätta att utveckla arbetet med egen tid. Ska åtgärdas: Verksamheten ska följa sin mötesordning. Personalen ska alltid bära namnskylt. Verksamheten ska revidera sin utvecklingsplan utifrån resultatet av denna uppföljning. Utvecklingsplanen ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 15 mars Annika Wiechel Kvalitetsutvecklare