Avtalsuppföljning vård- och omsorgsboende år 2014

Transkript

1 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Annika Wiechel SID 1 (7) ON/2015:4 TJÄNSTESKRIVELSE Avtalsuppföljning vård- och omsorgsboende år 2014 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med uppföljningen är att säkra att avtalad kvalitetsnivå uppnås och att verksamheten bedrivs inom gällande regelverk. Vid 2014 års avtalsuppföljning har kvalitetsutvecklare följt upp hur långt verksamheterna har kommit i sitt arbete med respektive utvecklingsplan, om de har uppnått sina mål och vilka förbättringsområden som eventuellt kvarstår. Vid 2014 års uppföljning kan man sammantaget se att alla vård- och omsorgsboenden har arbetat aktivt med sina utvecklingsplaner. Verksamheterna har till största delen följt sina utvecklingsplaner och förbättringar har skett inom de flesta områden. Verksamheterna har uppnått målet med sina åtgärder i varierande grad; mellan en tredjedel och hälften av områdena. Verksamheterna arbetar aktivt för att skapa möjligheter till en meningsfull tillvaro genom att utveckla sina profiler och sitt aktivitetsutbud. Arbetet med egen tid för de boende har utvecklats och planering av våningsvisa aktiviteter har förbättrats. Många boende är nöjda med möjligheten till utevistelse. Måltidssituationen och måltidsmiljön har förbättrats. Generellt sett är det fint dukat och en lugn och trivsam måltidsmiljö. Fler boende är nöjda med hur maten smakar och de upplever i en högre grad att måltiden är en trevlig stund på dagen. Verksamheternas tillsyn nattetid bedöms generellt som säker men flera verksamheter behöver göra tillsynen mer individuell och samverka med den boende när behovet av tillsyn bedöms. Generellt behöver verksamheterna fortsätta med att utveckla den sociala dokumentationen och använda egenkontrollen som ett verktyg för detta. Kvalitetsdeklarationen är oftast känd av personalen men alla verksamheter bör fortsätta förbättringsarbetet genom att hitta arbetssätt och rutiner så att kvalitetsdeklarationer används i en högre utsträckning vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Verksamheterna behöver bli bättre på att arbeta med de metoder som finns inom vården och det gäller särskilt vården av personer med demenssjukdom. Verksamheterna behöver fortsätta att implementera arbetssättet med kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjuksom)och utveckla arbetet med skattningar, åtgärder och uppföljningar. Verksamheterna behöver se över sin nyckelhantering. Beslut Omvårdnadsnämnden godkänner avtalsuppföljningen av vård- och omsorgsboenden år 2014.

2 2 (7) Bakgrund Omvårdnadsförvaltningen i Solna har tecknat avtal respektive överenskommelse med olika utförare för driften av stadens vård- och omsorgsboenden. Avtal och överenskommelse reglerar, tillsammans med lagstiftning och övriga regelverk, hur verksamheten ska bedrivas och vad som ska uppnås. Solna har nio vård- och omsorgsboenden varav åtta drivs av externa entreprenörer och ett drivs i stadens egen regi. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Syftet med uppföljningen är att säkra att avtalad kvalitetsnivå uppnås och att verksamheten bedrivs inom gällande regelverk. Vid uppföljningen identifieras styrkor och förbättringsområden och detta ligger sedan till grund för verksamheternas utvecklingsarbete. Hösten 2014 genomfördes dels en uppföljning av utvecklingsplanerna för samtliga vård- och omsorgsboenden dels en uppföljning av egenkontrollen av den sociala dokumentationen, tillsyn nattetid, följsamhet till nationella riktlinjer för demensvård samt utbildningsnivå för omvårdnadspersonal. Metod Uppföljningen av verksamheternas utvecklingsplaner genomfördes under perioden oktober 2014 till januari 2015 av kvalitetsutvecklare. Uppföljningen var föranmäld. Uppföljningen har utgått från de utvecklingsplaner som respektive verksamhet upprättat för år 2014 utifrån de förbättringsområden som framkom vid såväl avtalsuppföljningen som Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år Innan uppföljningen skickades en webbenkät ut. Uppföljningen inleddes med en genomgång tillsammans med ledning i respektive verksamhet. Vid genomgången gjordes en avstämning av svaren i webbenkäten samt av utvecklingsplanen med avseende på hur långt utvecklingsarbetet inom respektive förbättringsområde har kommit. I uppföljningen ingick även samtal med de boende samt ett möte tillsammans med medarbetare och ledning för genomgång av och reflektion runt hur arbetet utvecklas. Observationer av bl.a. måltidssituationen har genomförts under uppföljningen. De områden i utvecklingsplanen som är verksamhetens egna utvecklingsområden och alltså inte framkommit som förbättringsområden redovisas inte i denna uppföljning. Uppföljning av den sociala dokumentationen ur ett individperspektiv genomfördes av avdelningen för myndighetsutövning. Uppgifter om omvårdnadspersonalens utbildningsnivå grundar sig på redovisningen av Omvårdnadslyftet. Efter avslutad uppföljning har verksamheten fått en skriftlig rapport med bedömning av hur långt arbetet inom respektive förbättringsområde har fortskridit, om verksamheten har uppnått målet med sina åtgärder samt om eventuella kvarstående förbättringsområden. Samtliga verksamheter ska upprätta en utvecklingsplan för år Utvecklingsplanen ska utgå från resultatet av avtalsuppföljningen samt resultatet av Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år 2014.

3 3 (7) Uppföljning av utvecklingsplaner Generellt har Solnas vård- och omsorgsboenden arbetat aktivt med sina utvecklingsplaner. Verksamheterna har till största delen följt sina utvecklingsplaner och förbättringar har skett inom de flesta områden. Vid 2013 års avtalsuppföljning framkom följande generella förbättringsområden: Kvalitetsdeklarationen Kvalitetsutveckling Social dokumentation Tillgänglighet Nyckelrutiner Aktiviteter Måltider Kvalitetsdeklarationen Vid 2013 års uppföljning framkom att personalens kännedom om kvalitetsdeklarationen hade ökat. Personalen kände till deklarationen och dess innebörd men den användes inte i tillräcklig utsträckning i samband med att genomförandeplanen upprättas och revideras. Verksamheterna har vidtagit åtgärder och vid 2014 års uppföljning framkom att två verksamheter har börjat använda kvalitetsdeklarationen i högre utsträckning i samband med att genomförandeplanen upprättas och revideras. Alla verksamheter bör fortsätta förbättringsarbetet genom att hitta arbetssätt och rutiner så att kvalitetsdeklarationer används i en högre utsträckning och därmed blir en del i det dagliga arbetet. Kvalitetsdeklarationen blir därmed också mer känd hos boende och närstående. Kvalitetsutveckling Alla verksamheter arbetar med kvalitetsutveckling och har särskilda kvalitetsråd med regelbundna möten. Fokus ligger ofta på avvikelser och mindre på en systematisk utveckling av kvaliteten i verksamheten. Verksamheterna behöver generellt bli bättre på systematiskt förbättringsarbete. Ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheterna även tar tillvara de metoder som är utprövade leder till att vården och omsorgen blir evidensbaserad och kvaliteten utvecklas. Verksamheter behöver särskilt bli bättre på att arbeta med de metoder som finns inom vården av personer med demenssjukdom. Dit hör bland annat reminscense, validation och vårdarsång. Social dokumentation Vid uppföljningen granskades verksamheternas egenkontroll av den sociala dokumentationen. Uppföljningen visade att egenkontrollen varierar i såväl omfattning som kvalitet mellan de olika verksamheterna. De flesta verksamheter har en strukturerad egenkontroll som genomförs regelbundet och som dokumenteras. Några av dessa har en väl utvecklad egenkontroll som fungerar väl som underlag för förbättring och utveckling av den sociala dokumentationen. Några har en strukturerad egenkontroll som fungerar bra i dagsläget men som kan behöva utvecklas vartefter den sociala dokumentationen utvecklas.

4 4 (7) Tre verksamheter behöver utveckla en tydlig och strukturerad mall för egenkontroll av den sociala dokumentationen. Tillgänglighet Vid 2013 års uppföljning framförde boende i de flesta verksamheter att de ibland kan få vänta länge när de larmar. Verksamheterna har arbetat med att se över sin organisation vad gäller att besvara larm utan dröjsmål så att boende får vänta i så liten utsträckning som möjligt. Vid 2014 års uppföljning var det få boende som framförde att de får vänta länge när de larmar. så har tillgängligheten till personal trots det försämrats något år 2014 jämfört med år År 2013 tyckte 84 % att det var lätt att få kontakt med personal jämfört med 80 % år Nyckelrutiner Nyckelhanteringen är ett generellt förbättringsområde. Två verksamheter har en säker nyckelhantering varav en även har en strukturerad egenkontroll. Övriga verksamheter har brister i nyckelhanteringen. Verksamheterna behöver se över sin nyckelhantering. Rutiner finns men följs ej i tillräcklig utsträckning. Vanliga problem är att signeringslistor ej används enligt verksamhetens rutiner, att nyckelskåpen ej låses och att egenkontrollen brister. Aktiviteter Uppföljningen visar att verksamheterna arbetar aktivt för att skapa möjligheter till en meningsfull tillvaro. Verksamheterna arbetar med att utveckla sina profiler och sitt aktivitetsutbud. De boende erbjuds aktiviteter i alla verksamheter men omfattning och variation i utbudet varierar mellan verksamheterna. Aktiviteter och underhållning som riktar sig till alla boende, de s.k. husgemensamma aktiviteterna, finns i samtliga verksamheter. Arbetet med de husgemensamma aktiviteterna har utvecklats sedan föregående uppföljning. Alla boende orkar dock inte delta i större sammanhang eller förflytta sig från sin egen våning varför det är viktigt att verksamheterna även ordnar gemensamma aktiviteter för respektive våning. Utbudet av aktiviteter/vardagssysslor på våningen varierar mellan verksamheterna och mellan våningarna inom samma verksamhet. Några verksamheter behöver förbättra sitt arbete med aktiviteter på våningen. Verksamheterna ska varje vecka erbjuda boende egen tid som de får disponera själva. Verksamheterna har kommit längre med detta än vid tidigare uppföljning och många boende är nu nöjda med möjligheten till egen tid. Egen tid är dock fortfarande ett förbättringsområde för några verksamheter. De flesta verksamheterna behöver också fortsätta att utveckla de boendes möjlighet till samtalskontakt. så är de boende mer nöjda med de aktiviteter som erbjöds i verksamheterna år 2014 jämfört med år År 2013 uttryckte 65 % att de var nöjda med aktivitetsutbudet jämfört med 69 % år Enligt sammanställning av individuppföljning uppger 71 % av de boende att de får tillgång till aktiviteter i den utsträckning de önskar. En del i den meningsfulla tillvaron är utevistelse. Utevistelsen kan ske på olika sätt och under sommaren använder verksamheterna balkonger och trädgårdar flitigt. Alla boende vill eller orkar inte komma ut. Många av de boende är nöjda och tycker att de får

5 5 (7) komma ut i den utsträckning de önskar. Verksamheterna har arbetat för att stärka de boendes möjligheter till utevistelse. Utevistelse är fortfarande ett förbättringsområde i några verksamheter. så är resultatet i stort sett oförändrat när det gäller hur nöjda de boende är med möjligheten till utevistelse år 2014 jämfört med år År 2013 uttryckte 55 % att de var nöjda med möjligheten till utevistelse jämfört med 54 % år Fyra verksamheter har förbättrat sitt resultat och fem verksamheter har försämrat sitt resultat jämfört med år Enligt sammanställning av individuppföljningen uppger 68 % av de boende att de kan gå ut regelbundet. De flesta verksamheter arbetar aktivt för att utveckla sin profil men de har kommit olika långt i profilarbetet. Flertalet verksamheter har utvecklat sin profil men två verksamheter behöver fortfarande stärka arbetet med sin profil. Måltider Maten och måltiden är en central och viktig del i verksamheten och har avgörande betydelse för såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Måltidssituationen varierar mellan de olika verksamheterna och mellan de olika våningarna inom en verksamhet. Uppföljningen visar att måltidssituationen och måltidsmiljön generellt har förbättrats. Generellt sett är det fint dukat och en lugn och trivsam måltidsmiljö. De boendes möjlighet att påverka mat och matsedel har förbättrats. Många boende uttrycker att de är nöjda med maten som de tycker smakar bra. så är de boende något mer nöjda med hur maten smakar år 2014 jämfört med år År 2013 uttryckte 71 % att de var nöjda med matens smak jämfört med 73 % år Den sociala samvaron vid måltiden varierar. De boendes egna önskemål samt hälsotillstånd påverkar möjligheten till social samvaro. Det finns boende som uttrycker att måltiden är en trevlig stund på dagen och det finns boende som tycker att den sociala samvaron brister. Några verksamheter har fortfarande måltidssituationen som förbättringsområde. så är det fler boende som tycker att måltiden är en trevlig stund på dagen år 2014 jämfört med år År 2013 uttryckte 63 % att de upplevde måltiden som en trevlig stund på dagen jämfört med 67 % år Information om tillfälliga förändringar Vid 2014 års uppföljning tillkom ytterligare ett förbättringsområde, information om tillfälliga förändringar. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? så är det färre boende som är nöjda med informationen om tillfälliga förändringar år 2014 jämfört med år År 2013 uttryckte 44 % att de var nöjda med information om tillfälliga förändringar jämfört med 41 % år Verksamheterna behöver ha en dialog med boende och närstående för att ta reda på vilken slags information de önskar. Uppföljning av individuella beslut om vård- och omsorgsboende Uppföljning av individuella beslut om vård- och omsorgsboende samt av den individuella genomförandeplanen genomförs av avdelningen för myndighetsutövning. Bi-

6 6 (7) ståndshandläggarna följer upp beslutet inom tre månader efter inflyttning. Uppföljningen uppskattas mycket positivt av såväl boende som närstående. Även verksamheterna uppskattar arbetssättet positivt och ser uppföljningen som en hjälp i arbetet med att tillgodose den boendes behov och önskemål och kunna ge en personcentrerad vård och omsorg. Biståndshandläggarnas uppföljning visar att de boende får de insatser de beviljats och att de oftast är nöjda med insatserna. De boende får den hjälp de behöver och de känner sig trygga med hjälpen. Det gäller t.ex. personlig omvårdnad, hjälp vid måltider, hjälp på natten samt serviceinsatser. Granskning av genomförandeplaner visar på att dokumentation av önskemål om aktiviteter och promenader behöver förbättras. Likaså behöver de boendes kännedom om vart man vänder sig med klagomål och synpunkter förbättras. Det är 54 % av de boende som uppger att de känner till detta. Resultatet kan jämföras med resultatet från Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? där 44 % uppgav att de hade kännedom om vart man vänder sig. Tillsyn nattetid Alla verksamheter har lokala rutiner för att säkra tillsynen nattetid. Många verksamheter har tätare tillsyn i samband med inflyttningen för att därefter göra en individuell bedömning av behovet. Behovet bedöms oftast av nattsjuksköterskan tillsammans med nattpersonalen. Det är tre verksamheter som uppger att de, tillsammans med den boende, kommer överens om hur tillsynen nattetid ska ske. Fem av verksamheterna använder Mobipen för att säkra tillsynen nattetid. Mobipen används som verktyg för egenkontroll. Alla tillsynsbesök, ordinerade nattmål samt dubbelbemanning registreras och kan sedan kunna följas upp. Uppföljning genomförs dagligen och sammanställs och rapporteras till omvårdnadsförvaltningen var tredje månad. Rapporterna visar på verksamhetens styrkor och förbättringsområden avseende vården och omsorgen nattetid. Det är ofta fler tillsynsbesök genomförda än vad som är överenskommet vilket indikerar att de boende får den tillsyn de behöver. Uppföljning av Mobipen har visat på vikten av att skilja på nattmål som ges p.g.a. av risk för undernäring och nattmål som ges av andra orsaker. Ytterligare en verksamhet förbereder sig för att införa Mobipen. Övriga verksamheter säkerställer tillsynen nattetid genom granskning av dokumentation och larmstatistik, nattsjuksköterskans arbetsledaruppdrag, nattliga oanmälda besök av verksamhetschef och övrig ledning samt ett gott samarbete mellan dag- och nattpersonal som bidrar till en god vård och omsorg nattetid. Verksamheternas tillsyn nattetid bedöms generellt som säker men flera verksamheter behöver göra tillsynen mer individuell och samverka med den boende när behovet av tillsyn bedöms. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom ger kunskapsbaserade nationella rekommendationer om hur behov av vård och omsorg kan tillgodoses för personer med demenssjukdom. Tre rekommendationer som lyfts fram som högt prioriterade är: Ge personcentrerad omvårdnad Säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete

7 7 (7) Ge personalen möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. Verksamheterna arbetar personcentrerat genom kontaktmannaskap, levnadsberättelse, genomförandeplan samt dialog med boende och närstående. Flera verksamheter framhåller också vikten av ett aktivt värdegrundsarbete. Alla verksamheter arbetar teambaserat och har regelbundna möten där omvårdnadspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal samverkar runt de enskilda boende. Flera verksamheter uppger att de saknar läkaren i det teambaserade arbetet. De flesta verksamheter använder Demenscentrums webbutbildning DemensABC och några verksamheter även DemensABCplus som riktar sig särskilt till personal på vårdoch omsorgsboende. Verksamheterna uppger att omvårdnadspersonalen får handledning, internt eller externt. Enstaka verksamheter har Silviasjuksköterska eller Silviasyster. De flesta verksamheter har specialistkompetens inom demens inom sitt företag. En verksamhet, Ametisten, har Silviacertifierat hela verksamheten. Alla verksamheter utom Tryggheten använder kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdon), ett kvalitetsregister för att förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom och behov som är särskilt svåra att tillgodose. Verksamheterna behöver fortsätta att implementera arbetssättet och utveckla arbetet med skattningar, åtgärder och uppföljningar. Utbildningsnivå omvårdnadspersonal En inventering av utbildningsnivån för omvårdnadspersonal i respektive verksamhet genomfördes sommaren 2014 i samband med redovisning av Omvårdnadslyftet till Socialstyrelsen. Inventeringen av utbildningsnivån visade att 56 % av omvårdnadspersonalen har undersköterskekompetens enligt Socialstyrelsens definition, d.v.s gymnasiepoäng eller mer. Utbildningsnivån varierar från 43 % till 77 %. Tryggheten har högst utbildningsnivå. Verksamheterna har en större grupp medarbetare med grundläggande kunskaper, d.v.s gymnasiepoäng. Om dessa räknas med blir utbildningsnivån 81 %. Utbildningsnivån varierar då mellan 69 % och 92 %. Iréne Kallin Förvaltningschef Elisabet Sundelin Stabschef