Året har inneburit ökat arbete med de möjligheter som migrationen ger vårt samhälle.

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Folkhögskolestyrelsen 2016 (Uppföljning 2016) Rapporten skapad av Anders Adler, Rapportstatus: Godkänd 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Verksamhet Verksamheten i förvaltningen har under 2016 fortgått med det kursutbud som planerats. Under året har ett utökat antal deltagarveckor från staten möjliggjort en ökad volym för verksamheten. Volymen har dock inte levt upp till de högt ställda förväntningar vi hade innan året. Ökningen som skett ser vi på vissa enheter medan andra enheter inte lyckats med rekrytering av deltagare i den omfattning statsbidragets ökning möjliggjort. Folkhögskolestyrelsens arbete med insatser för intern kompetensutveckling i Västra Götalandsregionen har under 2016 ökat, framförallt för medarbetare i språkutveckling. Året har inneburit ökat arbete med de möjligheter som migrationen ger vårt samhälle. Personal Personalen är skolornas viktigaste resurs. Arbetet med att utveckla personalens möjligheter att göra ett gott arbete fortsätter. Förvaltningen ser att sjuktalen för tidigare uppmärksammade grupper minskar. Förvaltningen har arbetat aktivt med att undersöka orsaker och sätta in relevanta åtgärder för att minska sjuktalen under Ekonomi Folkhögskoleförvaltningen redovisar ett resultat med -492 tkr (underskott) för budgetår Statsbidraget som utgör 48 procent av intäktsbudgeten blev 3,2 mnkr lägre än förväntat på grund av att verksamhetsvolymen inte levde upp till högt ställda förväntningar. Skolornas övriga intäkter visar ett överskott på 5,2 mnkr, där redovisas bland annat projekt-, uppdragsutbildnings-, flyktingboende och SFI-intäkter. Det innehåller även det extra anslaget på 1,6 mnkr som förvaltningen har fått för flyktinginsatserna i december. Projektintäkterna har överskridit budgeten med 1,5 mnkr på grund av projektens ökade omfattning. Verksamheten har anpassat sina kostnader till den volym som har bedrivits. Personal- och övriga kostnader blev högre än budgeterat med 1,2 och 1,1 mnkr respektive. Förvaltningen sammanlagda underskott med 0,49 mnkr beror på kostnader som härrör till avvecklingen av Agnesbergs folkhögskola (0,64 mnkr).

2 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Antalet unga (18-24 år) som inte har avslutade gymnasiestudier och som inte studerar har omfattat styrelsens arbete. 1. Folkhögskolorna har under 2016 fortsatt ge unga utanför arbetsmarknaden en möjlighet att finna en väg in i studier eller arbetsmarknad genom: - Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) där deltagare som anvisats från arbetsförmedlingen fått en 13 veckors studiemotiverande kurs på folkhögskola - VIA projektets arbete med unga som ger dem en anställning under 12 månader i någon av Västra Götalandsregionens verksamheter och samtidigt möjlighet till lärande på folkhögskola. 2. Folkhögskolorna har fortsatt arbetet med att erbjuda deltagare utan fullständig gymnasieutbildning allmän kurs och en möjlighet till gymnasiebehörighet och en väg in till högskola eller universitet. 3. Folkhögskolorna har fortsatt arbetet med individens hälsa för de deltagare som studerar vid någon av folkhögskolorna. 2.2 Fokusområden Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Folkhögskolestyrelsen har fortsatt att arbeta, genom statens mål och syften, med verksamhet som; ger alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället stärker och utvecklar demokratin gör det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen höjer bildnings- och utbildningsnivån i samhället breddar intresset för och ökar delaktigheten i kulturlivet Folkhögskolestyrelsen har fortsatt detta arbete under 2016 genom att: Folkhögskolorna ger möjlighet för komplettering av gymnasiekompetens såväl som grundskolekompetens på alla enheter. Fem av förvaltningens folkhögskolor har internat. Billströmska folkhögskolan utvecklar inom sitt särskilda uppdrag metoder och förhållningssätt för att göra internatet till en tydlig pedagogisk resurs. Alla folkhögskolor har i uppdrag att utveckla lärandemetoder. En av dessa inriktningar är flexibelt lärande. En ny kurs på Dalslands folkhögskola Människor på flykt kommer att ha delar av kursen förlagd utanför skolan i de områden där flyktingar befinner sig. Hantverkstraditionen och möjligheten att utöva estetiska aktiviteter är en viktig del av folkhögskolornas sätt att möta lärandet hos deltagare på kurser. Förvaltningen arbetar för att utveckla och förnya dessa estetiska lärandeformer och på samma gång bevara den tradition

3 hantverket har. Under 2016 startas en ny kurs i stenhantverk på Grebbestads folkhögskola, därigenom breddar förvaltningen hantverksutbildningarna i regionen ytterligare. Den mångkulturella möjligheten till lärande och fördjupade synsätt har fortsatt varit en del av arbetet Med öppnandet av en filial till Vara folkhögskola i Mariestad samt bevarandet och utvecklandet av kurser i några av Göteborgs stadsdelar utvecklas den interkulturella pedagogiken ytterligare. Den stora mängden flyktingar till Sverige under 2015 leder till att flertalet folkhögskolor öppnat sina internat och andra lokaler för flyktingar. Mötet mellan deltagare och flyktingar blir 2016 ytterligare möjligheter till utveckling och lärande. Förvaltningen har under 2016 satsat på att utveckla hälsoarbetet både för egen personal och för deltagare. Personalen utmanas i arbetet med sin egen syn på hälsa genom att ges möjlighet att delta i förvaltningsgemensamma övningar. Deltagargruppen som är heterogen i synen och hanteringen av sin egen hälsa ges möjligheter i form av gemensamma aktiviteter, enskilda råd och samtal och möjlighet att nyttja skolornas gymnastiksalar och annan utrustning Driva svenskaundervisning riktat till avbrottade Sfi deltagare i samarbete med Västra Hisingen Driva sfi undervisning kopplat till språkpraktik i kommuners verksamheter Driva språkcafé för föräldralediga på öppna förskolor Driva etableringskurser för nyanlända som anvisas till folkhögskolorna av arbetsförmedlingen Driva yrkesutbildningar för deltagare med försörjningsstöd såsom Måltid/Lokalvård och Personlig assistent med utökad undervisning i svenska. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Andelen ekologiska livsmedel i egna verksamheter har styrelsen arbetat med under Andel ekologiska livsmedel 2015: 39% Andel ekologiska livsmedel 2016: 40% (vilket motsvarar måltalet för VGR 2016) Arbetet med att minska klimatutsläpp från fossilbränsle har pågått under året utan att goda resultat uppnåtts. Förvaltningens resande har ökat (främst beroende av verksamhetsutveckling och gemensamt arbete i förvaltningen). Ökat antal möten sker via IS/IT vilket begränsat ökningen av resandet. 3.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Folkhögskolestyrelsen har inte fattat beslut om gemensamt miljöledningssystem under året. Ett beslut om miljöledningssystemet planeras att fattas under 2017.

4 Miljöfrågor och bildning av individer att göra kloka val kopplat till framtidens klimatutmaningar ligger inom folkhögskolornas verksamhetsområde. Två kurser startade på Fristads folkhögskola under 2016 med inriktning mot park och trädgård och matlagning och konsumtion Kursernas innehåll präglas av ansvar för miljö och klimat. Vidare har skolorna haft: Föreläsning om Agenda 2030 för personal Temaarbete med klasser på allmän kurs om de globala målen, Agenda 2030 miljögrupper bestående av deltagare och lärare som bland annat arbetat med återvinning Regelbundna vegetariska måltider serveras på skolorna Temadagar inom området klimat och miljö såsom vegetarisk livsstil, matlagning 3.3 Verksamhetens miljöarbete Transporter Energi Förvaltningens resande har ökat (främst beroende av verksamhetsutveckling och gemensamt arbete i förvaltningen). Ökat antal möten sker via IS/IT vilket begränsat ökningen av resandet. Kemikalier I samarbete med Västfastigheter arbetar förvaltningen med att finna vägar för minskad energianvändning. Livsmedel Folkhögskolorna har fasat ut de flesta kemikalier som anses miljöskadliga och dokumenterar hanteringen av kemikalier. Folkhögskolornas andel ekologiska livsmedel är 40 procent vilket är en ökning jämfört med 2015 med en procentenhet.

5 4. Ett kulturliv som engagerar 4.1 Prioriterade mål Deltagandet i kulturlivet ska öka Folkhögskolestyrelsens arbete under 2016 omfattas av: Andelen barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner har verksamheten arbetat vidare med. Genom samarbeten med kulturskolor Genom föreställningar och workshops för unga i samarbeten med Kultur i Väst Genom dansworkshop med Göteborgs-Operan Genom fortbildning av pedagoger tillsammans med Västarvet och samverkan med filmpedagoger Genom deltagande i projektet "kultur och folkbildning" Genom utbyte med Vara konserthus Genom besök på våra museer Genom workshop i samverkan med Röda Sten Genom deltagande i Göteborgs filmfestival Genom besök på Göteborgs teatrar Samverkansprojekt mellan kulturinstitutioner och civilsamhälle för att vidga deltagandet i kulturlivet har vidareutvecklats Genom filmproduktion som sker samverkan med filmbryggan i Göteborg Genom språkcaféer på olika platser Genom korta kurser för en mängd olika organisationer Genom att öppna folkhögskolornas lokaler för studieförbund, föreningsliv och kulturaktörer Genom samverkan med Konstnärers kollektivverkstäder Genom samverkan med bildningsaktörer i Tyskland och Norge Genom samarbete med lokala kulturaktörer såsom körer, hantverkare, musiker och konstnärer Genom samverkan med Rädda barnen och Räddningsmissionen Göteborg i skapandet av en ny kurs "Människor på flykt" Samverkan mellan kommuner och regionsägda folkhögskolor har vidareutvecklats Genom samarbeten runt enskilda deltagare Genom gemensamma föreläsningar, musik-och teaterföreställningar Genom samorganisation till att skapa sociala företag Genom SYV nätverk Genom uppdragsutbildningar inom språk, måltid, lokalvård Genom filialverksamhet i framförallt Biskopsgården och Mariestad Genom att ge studiemotiverande folkhögskolekurser Genom medverkan i kompetensplattformsdialoger på olika nivå Genom samverkan kring ensamkommande flyktingbarn Genom att driva SFI undervisning Folkhögskolestyrelsen har fortsatt sitt arbete med en mängd nätverk på kommunal, delregional, regional, nationell och internationell nivå. Nätverken har sträckt sig över kommunala vuxenutbildningsförvaltningar, SYV-nätverk, bildningsförbund, studieförbund, civilsamhällets små och stora aktörer. Viktiga aktörer för att nå ut med resurserna i kommuner har varit (förutom kommunen) arbetsförmedling och försäkringskassa. Arbetet med att utveckla dessa samarbeten har pågått, bland annat genom det projekt som

6 förvaltningen driver tillsammans med regional utvecklingsnämnd och personalstrategiska i Västra Götalandsregionen. Göteborgs folkhögskola utvecklar vidare Filmproduktionsutbildningen och utökade under året med ett andra år på distans. Folkhögskolorna har under flera år arbetat med möjligheten att utöka verksamheten i Västra Götalands kommuner. Under 2016 har Vara Folkhögskolas filial i Mariestad permanentats samtidigt har verksamheterna i Trollhättan, Göteborgs stad Västra och norra Hisingen bevarats och utvecklats. I ett flertal kommuner har folkhögskolorna bedrivit uppdragsutbildning inom en rad områden. Inom ramen för SFI (svenska för invandrare) har tre av folkhögskolorna haft verksamhet på statens och kommunens uppdrag. Kommuner runt om i landet har valt att placera deltagare vid våra folkhögskolor som ett led i deltagarens kommunala utbildningsplan och har då fått stöd för studierna av hemkommunen. 4.2 Fokusområden Utveckla samverkan mellan regionens kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Folkhögskolestyrelsens verksamheter har under en lång tid verkat som mötesplatser och katalysatorer för civilsamhällets aktörer i deras arbete. Under 2016 har folkhögskolorna fortsätta detta arbete genom att: Driva samverkanskurser Utbildning inom Hjärt- och lungräddning Ledarutbildning för SISU idrottsutbildarna Utbildning för medlemmar i Svenska service- och Signalhundförbundet Afasi Medverka i arbetsgrupper Tillsammans med arbetsförmedling Tillsammans med försäkringskassa Tillsammans med kommuner Tillsammans med Studieförbund Genom kompetensplattformsarbete i kommuner och delregioner Anordna konserter i samverkan Women in Jazz med Kultur i Väst Tjörns Visfestival Grebbestads folkmusikfestival I samverkan med andra folkhögskolor Anordna utställningar i samverkan Genom projekt finansierat av folkhälsokommittén Genom egna utställningar som alla är välkomna att besöka Liten filmfestival Öppna skolans lokaler för civilsamhällets aktörer bland andra:

7 OCD förbund Sommarläger för nätverket för ovanliga kromosomförändringar Språkcaféer SPF PRO SISU Kvällskurser genom studieförbund Lokala föreningar i folkhögskolornas närområden Idrottsföreningar Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Folkhögskolestyrelsens verksamheter har under en lång tid arbetat med deltagarnas möjligheter att uppleva eller själva utöva olika kulturformer. Under 2016 har folkhögskolorna fortsätta detta arbete genom att: erbjuda konserter, utställningar, teater, författarmöten, dansföreställningar och museibesök ge deltagare möjlighet att prova på olika konstnärliga uttryck såsom bildkonst, textil, musik och olika former av hantverk Folkhögskolestyrelsen fortsätter med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola startar en kurs inom park och trädgård för att bredda utbudet, vidareprofilera skolan miljöprofil och ge nya grupper möjlighet till folkbildning. Fristads folkhögskola startar en kurs inom matlagning och konsumtion på distans för att ochså den bredda utbudet, vidareprofilera skolan miljöprofil och ge nya grupper möjlighet till folkbildning. Vara folkhögskola permanentar sin filial i Mariestad för att individer i den delen av regionen ska få möjlighet till folkhögskolestudier. Grebbestads folkhögskola startar en stenhantverksutbildning för att bredda hantverksutbildningsutbudet samt ge fler en chans till folkhögskolestudier. Dalslands folkhögskola startar, i samarbete med rädda barnen nationellt, en kurs som heter människor på flykt för att svara upp mot det behov som finns i samhället av denna typ av arbetskraft. Samtidigt ökar och utvecklas kompetensen i förvaltningen (och regionen) kring dessa frågor. Fortsätta att bevaka antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Fortsätta arbeta med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Andelen av samtliga månadsanställda som haft utvecklingssamtal med sin chef ska öka.

8 Under 2015 har andelen varit 98 procent. Under 2016 har andelen varit 95 procent. Minskningen beror dels på att medarbetare som är tjänstlediga eller långtidssjuka inte alltid haft utvecklingssamtal och dels på att det finns månadsanställda medarbetare med visstidsanställning kortare än ett år. Andelen av samtliga månadsanställda för vilka individuella kompetensutvecklingsplaner upprättats ska öka. Under 2015 var andelen 45 procent. Under 2016 har andelen varit 88 procent. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Hållbart medarbetarengagemang (HME) enligt medarbetarenkäten har omfattat styrelsens ansvarsområde. HME mäts inom tre områden: motivation, ledarskap och styrning. I medarbetarenkäten som besvarades 2013 hade folkhögskolorna 85,8 på motivation, 79,9 på ledarskap och 81,1 på styrning. Vi ser i resultatet på medarbetarenkäten 2015 att förvaltningens resultat förbättrats inom alla tre områdena. Ingen ny mätning har gjorts under Sjukfrånvaron i procent av ordinarie tid omfattar styrelsens ansvarsområde. Under 2015 hade folkhögskoleförvaltningen 6,3 % sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron under 2016 var 5,4 % av ordinarie arbetstid. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Under 2016 har ledarutbildningar fortsatt, med framför allt en satsning på "hälsofrämjande arbetsplats" Samt för de ledare som önskar möjlighet till handledning. "Hälsofrämjande arbetsplats" är en utbildning som har till syfte att stärka de hälsofrämjande värdena hos individ såväl som organisation. Utbildningen har som mål att göra våra ledare till förebilder för hela verksamheten i det sätt chefen verkar hälsofrämjande. Regelbundna ledningsmöten som varierar plats och mötesform utvecklar och utmanar ledare i förvaltningen till reflektion och eftertanke. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Folkhögskolestyrelsen fortsätter att utmanas av de samhällsförändringar som sker. Invandringen under 2015 leder till utvecklingsmöjligheter parallellt med att regeringen satsar på nya yrkesutbildningar på folkhögskolorna. Dessa båda utmaningar har under 2016 lett till arbete med att utveckla arbetssätt och för några individer, inom och utom organisationen, möjligheter till uppgiftsväxling.

9 Förvaltningen fick under 2016 i uppdrag att fortsätta utvecklingen av VIA-projektet under ytterligare tre år. VIA-projektet anställer unga långt från arbetsmarknaden i någon av Västra Götalandsregionens förvaltningar. Inom projektet utmanas folkhögskolorna och regionens förvaltningar på olika sätt. Inte minst genom de tankar och idéer som de anställda ungdomarna bär med sig in i sin anställning. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Under 2016 har folkhögskolestyrelsen beviljats stöd för att göra det möjligt för fem individer att kompetensutvecklas inom svenska som andraspråk (SvA) under två år. Eftersom medel beviljats har fem individer startat sin utbildning under hösten Detta är ett led i att säkerställa kompetensförsörjningen för folkhögskolorna i framtiden. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Folkhögskolorna har sedan 2014 ett samverkansavtal som utvecklats allt mer. Det har förbättrat dialogen och ökat delaktigheten. Arbetsmiljöorganisationen lades fast under hösten Utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har skett parallellt med en verksamhetsanalys som har till uppgift att genomlysa verksamhetens behov av arbetskraft över året. Under hösten 2016 har samtal förts om nya möjliga arbetstidsmodeller med respektive fackförbund. Målet för dessa diskussioner är att finna arbetstidsmodeller som stöder den verksamhet folkhögskolorna bedriver på bästa sätt och samtidigt skapa tydlighet kring de olika förutsättningar och villkor som råder för olika yrkesgrupper i förvaltningen. Resultatet av samtalen planeras kunna presenteras under 2017 och Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Under 2016 har personalen på Folkhögskolekansliet och ledningsgruppen gått en utbildning genom Hälsan & arbetslivet kallad "hälsofrämjande arbetsplats". Denna utbildning tror vi på sikt leder till ett mer målmedvetet och strukturerat hälsofrämjande arbete som in sin tur medverkar till minskad sjukfrånvaro och bättre arbetskvalitet och arbetsresultat. Administrativ personal på folkhögskolorna har erbjudits möjligheter till handledning under hösten 2016 för att ytterligare stötta den positiva utveckling som finns bland administrativ personal. 6.4 Chefsförutsättningar Förvaltningen har under 2015 genomfört ett gemensamt arbete med att skapa gemensamma lönekriterier. Arbetet har planerats av ledningsgruppen och genomförts på alla arbetsplatser, i samverkansgrupper och på arbetsplatsträffar. Resultatet av arbetet har sammanställts under våren Kriterierna gäller från 1 juni 2016 och är en grund för löneöversynen I arbetet har löneöversynsprocessen diskuterats och genomlysts i ledningsgrupp såväl som på de chefsdagar förvaltningen haft under 2015 och I det arbete som genomförts på ledningsmöten och på chefsdagar har det tydliggjorts att det är chefen som har det fulla ansvaret för lönesättningen och att HR-funktionen stödjer arbetet som chefen har att utföra. Genom att förvaltningen är relativt nybildad har alla enheter haft anledning att genomlysa ledningsstrukturen. Enheternas storlek och verksamhetsområde har genomlysts och gett

10 förutsättningar för bibehållen eller förändrad ledningsstruktur. Dialog om ledningsstruktur fortsätter under Normtalet om 10 till 35 anställda per chef har därför varit (och är) ett stöd i denna process. Förvaltningen har under 2016 arbetat vidare med ledningsstrukturen för att i högre grad nå normtalet. Andelen chefer som ligger inom normalen för antalet underställda medarbetare Under 2015 var andelen 80 procent. Under 2016 var andelen 69 procent. Den negativa utvecklingen i dessa siffror beror till stora delar att några ledare i organisationen har strax under 10 eller strax över 35 medarbetare att ansvara för. Samtidigt har förvaltningen få chefer vilket leder till att siffrorna varierar stort mellan åren. Bedömningen är att målet kommer att nås inom 2 till 3 år. 6.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Rehabilitering och förebyggande 1,1% 1,1% Utbildning, kultur och fritid 6,0% 2,2% 4,5% Teknik, hantverkare 3,8% 4,1% 4,1% Kök, städ, tvätt 10,6% 0,0% 9,8% Administration 4,9% 4,0% 4,6% Totalt 6,8% 2,7% 5,4% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,8% 7,7% Män 2,7% 3,7% Totalt 5,4% 6,4% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 65,5% 72,1% Män 45,7% 65,7% Totalt 62,0% 70,8%

11 Analys/kommentarer: Vi ser att sjukfrånvaron minskar för både män och kvinnor i förvaltningen Vi ser att sjuktalen för administration fortsätter att minska, detta kan kopplas till att beslut om omorganisation för denna grupp är klart och att insatser för gruppen börjar få effekt. Vi ser att sjuktalen för gruppen kök, städ, tvätt fortsatt är hög, samtidigt ser vi att det kan härledas till enskilda långtidssjukskrivningar som i ringa omfattning beror av arbetsförhållanden. Vi kommer under 2017 att kartlägga och analysera sjuktalen för kök/städ/vaktm och därefter sätta in åtgärder som framkommit i arbetet De insatser som gjorts i samarbete med Hälsan & Arbetslivet för att minska administrationens sjuktal är nu avslutade. Sjuktalen för hantverkargruppen kan kopplas till individer. Vi kommer under 2017 att kartlägga och analysera sjuktalen för kök/städ/vaktm och därefter sätta in åtgärder som framkommit i arbetet En utbildning inom "hälsofrämjande arbetsplats" har genomförts under Under 2017 kommer arbetet med att fortsätta utveckla folkhögskolorna till hälsofrämjande arbetsplatser att ta form. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Statistik för förvaltningen. Antal anställningar Rehabilitering och förebyggande Antal Antal Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel 2 100,0% 0,0% 2 100,0% 0,0% Utbildning, ,7% 37,3% ,2% 36,8% kultur och fritid Teknik, 19 10,5% 89,5% 17 5,9% 94,1% hantverkare Kök, städ, 55 92,7% 7,3% 56 94,6% 5,4% tvätt Administration 52 71,2% 28,8% 55 67,3% 32,7% Totalt ,5% 33,5% ,8% 33,2% Folkhögskoleförvaltningen har stått och står inför utmaningar kopplat till samhällsutvecklingen inom två områden. Dessa är; män deltagare i behov av stöd och kompetens inom svenska som andraspråk.

12 För att komma tillrätta med obalanser i kompetens inom dessa områden har förvaltningen sökt stöd för att fortbilda egen personal. Personalutskottet beviljade under våren 2016 medel för att fortbilda pedagoger inom svenska som andraspråk. Vi ser positivt på denna möjlighet. I personalstatistiken ovan ser vi att personalstyrkan är stabil. Vi ser också att administrativa resurser succesivt förs över till pedagogiska resurser. Vi ser fortsatt ett behov av att utveckla arbetet med deltagare i behov av stöd beroende av att deltagarna på våra skolor i allt högre grad är i behov av kurativt, specialpedagogiskt och psykologiskt stöd. Förvaltningen har ökat volymen pedagoger och samtidigt behållit administration och service på en stabil nivå. Ökningen av antalet pedagoger koppas till regeringens satsningar på folkbildning och regionens satsningar på nysvenskar inom vården. Nettoårsarbete Folkhögskolor Rehabilitering och förebyggande 1,60 1,50 Utbildning, kultur och fritid 149,29 132,13 Teknik, hantverkare 14,91 13,66 Kök, städ, tvätt 39,92 40,55 Administration 45,99 48,71 Summa 251,70 236,55 Ökningen inom nettoarbetstiden följer ökningen av volym på pedagogsidan. Vi ser också här en minskning inom administration på 5,6%. Personalgrupp antalet tillfälligt anställda (visstidsoch timavlönade) Totalt Andel kvinnor Andel män Utbildning, kultur och fritid 47 68,1% 31,9% Teknik, hantverkare 6 16,7% 83,3% Kök, städ, tvätt 14 85,7% 14,3% Administration 7 57,1% 42,9% Totalt 74 66,2% 33,8% Andel tillfälligt anställda av samtliga anställda Andel Andel Kvinnor 23,6% 23,9% Män 23,8% 26,0% Totalt 23,6% 24,6% Antalet visstidsanställda och timavlönade ligger på en stabil nivå. Folkhögskolorna har behov av vikarier inom pedagogsidan såväl som inom servicesidan i verksamheten. Siffrorna visar också på de medarbetare som har en projektanställning kopplat till kortare pedagogiska satsningar samt de medarbetare som arbetar inom specifika områden som specialister. Personalgrupp ofrivilligt deltidsanställda i förvaltningen Ofrivilligt deltidsanställda Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Rehabilitering och förebyggande Utbildning, kultur och fritid

13 Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Andel ofrivilliga deltidsanställda av tillsvidareanställda 2,5% 5,2% Män 0,0% 2,7% Totalt 1,7% 4,4% Kvinnor Antalet ofrivilliga deltider sjunker vilket till stor del beror på de möjligheter den ökade volym inom pedagogområdet folkhögskolorna haft under Ersättning övertid, OB, mertid Folkhögskolor 4031 OB-tillägg Mertid,komp, fyllnadstidsersättning Enkel övertidsersättning Kvalificerad övertidsersättning Summa Vi ser att mertid har gått upp under perioden medan enkel övertid och Ob-tillägg har gått ner. Den ökning av tid för administrativ personal som vi tidigare prognostiserad ser vi idag inte samma behov av då omorganisationen för administrativ personal är genomförd. Den ökning av mertid vi ser är koncentrerad till pedagogisk personal och kan härledas till den ökade volym av uppdrag förvaltningen har haft under Förändringen av Ob-tillägg är kopplat till helg kan knytas till minskad beläggning på några av skolorna under helger som leder till att servicepersonalens Ob-tillägg minskat. Uppgiftsväxling För små enheter som folkhögskolorna är uppgiftsväxling (i meningen att ta över någon medarbetares arbetsuppgifter utanför sina egna) ofta förekommande. Folkhögskolorna ser att arbetet med uppgiftsväxling i en vidare mening kan utvecklas. Göteborgs folkhögskola har under 2016 arbetat med att hitta metoder och utveckla arbetssätt för ett tvärprofessionellt hälsoteam. Detta för att möta ett ökat behov av stöd till deltagare och för att avlasta pedagogerna. 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete I den verksamhetsplan folkhögskolestyrelsen beslutat om för 2016 finns en rad utvecklingsområden preciserade för skolor såväl som gemensamma. Verksamhetsplanen är ett statsbidragsvillkor för folkhögskolorna att erhålla statsbidrag. Folkhögskolestyrelsen har under 2016 arbetat med förbättringsarbete inom flera områden. Deltagarutvärderingar En gemensam utvärdering och analys för alla skolor har genomförts.

14 Skolorna har genomfört fokussamtal med representanter från alla kurser. Då samlade skolorna viktiga synpunkter från deltagarna gällande undervisning och lärande, informationsteknik samt deltagarnas möjlighet att påverka under sin tid på folkhögskolan. Styrelsen har valt fokusområden för fördjupad analys av utvärderingen Kommunikation IS/IT En plan för skapande av förvaltningens intranät har tagits fram. Arbete med marknadsföring av folkhögskolornas kursutbud har genomförts och behöver vidareutvecklas. Infrastruktur för digitala nät på alla folkhögskolor har utvecklats och kommer under 2017 att färdigställas. Framtagning av en ny tjänst kallad "elevnät" har gjorts i samarbete med VGR IT. Implementering av tjänsten planeras till Ett nytt deltagaradministrativt system har implementerats. Administration Omorganisation av administrativa och ekonomiska resurser har genomförts. Hanteringen av administrativa processer har utvecklats. Fortbildning av administrativ personal har genomförts. Integration Alla folkhögskolor har öppnat upp för internatboende, kursverksamhet, aktiviteter och utbyte med nysvenskar i olika former under året. En kurs för människor som vill arbeta med människor på flykt har skapats och startat under året. En inriktning på Göteborgs folkhögskolas allmänna kurs som heter människans villkor samarbetar med skolans etableringskurser. Hälsa och arbetsmiljö En plan för hälsa och arbetsmiljö har beslutats av styrelsen. Implementeringen av planen har påbörjats. Pedagogik/lärande Lärarutbyte för att utveckla folkhögskolornas allmänna kurs har genomförts. Förvaltningsövergripande grupper har träffats inom flera arbetsområden och arbetat fram förslag på förändringar och förbättringar av folkhögskolornas arbete. Deltagarstödsarbetet har diskuterats och utbyte mellan skolor för förbättrat arbete har skett. Göteborgs Folkhögskola har arbetat med kollegialt lärande kring Bedömning för lärande. Haft gemensamma föreläsningar och samtalat i grupper. Bristkompetenser Lärare har fortbildats inom svenska som andraspråk. En satsning som fortsätter under 2017 och 2018.

15 Behovet av personal inom deltagarstödjande områden har framförts men medel till dessa behov saknas. Löneprocess Förvaltningsgemensamma lönekriterier har tagits fram. Ekonomiprocesser Arbete med att forma folkhögskoleförvaltningens ekonomiredovisning för att tydligare kunna följa arbetet har gjorts. Genomslag efter förändringen väntas först 2017, Rollfördelning mellan folkhögskolornas-, Folkhögskolekansliet- och Regionservice ekonomihantering har tydliggjorts. Relation till beställarnämnd Ett årshjul för beredning och dialog mellan folkhögskolestyrelsen och kulturnämnden har tagits fram i samarbete med kulturnämndens presidium. En flödeskarta för resurser och redovisning av uppdrag har tagits fram i samarbete med kulturnämndens presidium. Under 2017 planeras arbetet med folkhögskolestyrelsens förbättringsarbete läggas fast i ett kvalitetsledningssystem för förvaltningen. Där klargörs systematiken i kvalitetsarbetet ytterligare. 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Folkhögskolestyrelsen har under 2016 fattat beslut om hur deltagarinflytande ska fungera i förvaltningen. Den plan som fattades beslut om gör att alla tydligt kan se hur och på vilket sätt de kan ha insyn i folkhögskolornas arbete. Planen innefattar: Plan för deltagande i arbetet med sina egna studier Plan för deltagande i arbetet vid respektive kurs Plan för deltagande i arbetet på respektive folkhögskola Plan för deltagande i arbetet på förvaltningsnivå Plan för deltagande vid styrelsemöten Kommunikation/utbildning Tillgängligheten för varje enskild deltagare har skett genom: Genus Anpassningar av studiesituationer, exempelvis genom stöd, anpassad litteratur, anpassat studietempo. Anpassning av språklig information, exempelvis lättare svenska alternativt andra språk. Fysisk tillgänglighet i olika former exempelvis ljud, kontrast, ljus. Vissa utbildningar har prioriterat en jämn könsfördelning. Gemensamma fortbildningsdagar har prioriterat jämn könsfördelning av föreläsarna. Könsuppdelad statistik finns eftersom alla deltagare registreras i folkhögskolornas gemensamma administrativa system.

16 Vi ser inga omotiverade skillnader mellan könen i statistiken. Vissa traditionellt kvinnligt dominerade utbildningar har haft svårt att rekrytera manliga deltagare. Folkhögskolestyrelsens verksamheter når alla olika grupper i samhället även om inte alla folkhögskolor når alla grupper. Därför sker utbyte mellan skolor för att på så sätt möjliggöra möten mellan grupper. Folkhögskolestyrelsens verksamheter har under 2016 bedrivit specifika kurser för deltagare med funktionsvariationer. Några exempel är: Vara folkhögskolas "Växa Vidare", Fristads folkhögskolas "Växakurs", Dalslands folkhögskolas "Livslinjen" och "SOL-inriktning" på allmän kurs Förutom dessa kurser har en rad olika grupper deltagit på folkhögskolornas kortare kurser under året. Deltagare med funktionsvariation deltar också i folkhögskolornas ordinarie kurser. Cirka 25 % av alla studerande på förvaltningens folkhögskolor har någon form av fysisk eller psykisk funktionsvariation. Det som möjliggör deltagarnas deltagande är uteslutande medarbetarnas bemötande och det sätt att välja se möjligheten hos individen. 8.2 Folkhälsa Folkhälsoarbetet i förvaltningen har bestått i dessa aktiviteter: Hälsohäng under våren 2016 där medarbetare inspirerades att utveckla hälsa för kropp, själ, hjärta och hjärna. Denna aktivitet avslutades med att 50 medarbetare i förvaltningen deltog i stafettvarvet i Göteborg. Alla deltagare har mött aktiviteter som gett dem möjlighet att prova på nya former av träning. Alla deltagare har mött aktiviteter som gett dem möjlighet att utveckla sin självbild och ökat sitt självförtroende. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Folkhögskoleförvaltningen redovisar ett resultat med -492 tkr (underskott) för budgetår Förvaltningen har omsatt 195 mnkr vilket är 2 mnkr högre än budgeterad. Statsbidraget som utgör 48 procent av intäktsbudgeten blev 3,2 mnkr lägre än förväntat på grund av uteblivna yrkeskurser och att skolorna har inte kunnat fylla sina extraplatser, SMF- och Etableringskurser. Skolornas övriga intäkter där redovisas bland annat, projekt-, uppdragsutbildnings-, flyktingboende och SFI-intäkter visar ett överskott på 5,2 mnkr. Detta innehåller även det extra anslaget på 1,6 mnkr som förvaltningen har fått för flyktinginsatserna i december. Projektintäkterna har överskridit budgeten med 1,5 mnkr på grund av projektens ökade omfattning. Verksamheten har anpassat sina kostnader till den volym som har bedrivits. Personal- och övriga kostnader blev högre än budgeterat med 1,2 respektive 1,1 mnkr.

17 Förvaltningen sammanlagda underskott med 0,49 mnkr beror på kostnader som uppkommit genom avvecklingen av Agnesbergs folkhögskola (0,64 mnkr). 830 Styrelsen för folkhögskolorna Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 91,5 94,7 89,6-3,3 2,1% Erhållna bidrag 70,1 63,1 65,8 7,0 6,5% Övriga intäkter 33,1 34,8 31,2-1,7 6,0% Verksamhetens 194,7 192,7 186,6 2,0 4,3% intäkter - 131,0 Personalkostnader -129,8-124,9-1,1 4,8% Övriga kostnader -62,6-61,5-59,6-1,2 5,2% Avskrivningar -1,5-1,3-1,6-0,2-4,7% Verksamhetens kostnader - 195,1-192,7-186,1-2,4 4,9% Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,1 0,0 0,0-0,1 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -0,5 0,0 0,6-0,5 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Styrelsen för folkhögskolorna arbetar med att få en långsiktig ekonomi i balans. Därför har folkhögskolestyrelsen ansökt om utökat regionstöd under Vidare har samtal förts med kulturnämndens presidium. Arbetet med en långsiktig finansiering av folkhögskoleverksamheten kommer att fortgå under 2017 genom: Kontakter med ägarutskott, beställarnämnd med flera Utredning inom folkhögskoleförvaltningen som anpassar verksamheten till de ekonomiska ramar som finns idag

18 9.3 Eget kapital Förvaltningen hade ett eget kapital på 4,1 mnkr per Enligt beslut i regionfullmäktige har folkhögskoleförvaltningens egna kapital minskats med 400 tkr, som en bokslutsdisposition, till 3,7 mnkr 9.4 Investeringar Under året har folkhögskolorna investerat i maskiner och inventarier för 1,3 mnkr. Det som har inhandlats är bland annat Draperi/ridå, ljud- och ljusanläggning på Billströmska folkhögskolan. Diskmaskin till storkök, filmduk och möbler på Dalslands folkhögskola. Diskmaskin till storkök på Fristad folkhögskola. Två stycken ugnar för keramikutbildningen och verktyg till stenutbildningen på Grebbestad folkhögskola. Möbler till undervisningslokaler på Göteborgs folkhögskola. Projektor och projektorduk, kombiugn och värmeri till köket på Vara folkhögskola. 10. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Styrelsen för folkhögskolorna Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall

19 Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda 0 0 anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0-1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan 0 0 enheter Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar

20 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade 0 0 investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 3 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar byggnader och mark - maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar

21 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Göta- landsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Styrelsen för folkhögskolorna

22 Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel 2 0 Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt 4 477

23 Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar Maskiner och inventarier

24 0 0 Fiansiell leasing maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 9 Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 2 13 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 4 2 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar

25 anläggningstillgångar Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 0 0 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 0 0 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella 0 0

26 Totalt Försäljning anläggningstillgångar 1612 Försäljning byggnader och mark Försäljning maskiner och inventarier 0 0 Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive 1612 medicin-tekniska informationssystem 1512 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Byggnader och mark

27 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter

28 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Finansiell leasing Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde

29 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar, internt 0 0 Långfristiga fordringar, externt 0 0 Totalt Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt

30 0 0 Återfört IngåendeÅrets Årets Iansprå ej 17. Övriga avsättningar värde avsättningavsättning utnyttjatunder Ange på raderna vad avsättningarna avser Totalt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder

31 Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt å 20. Övriga ansvars- och borgensförbindelser Ange i text vad ansvars- och borgensförbindelserna avser (noten avser hel- och delägda bolag) Totalt 0 0 Specifikation på anläggningstillgångar Styrelsen för folkhögskolorna

32 0 0 Specifikation Immateriella anläggningstillgångar inkl. medicintekn. info.system Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0

33 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

34 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde

35 Specifikation Leasingavtal, maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0

36 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Analyslänkar (Länkar saknas) 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Förvaltningens arbete påverkas till stor del av den rådande flyktingsituationen. Arbetet kan sammanfattas inom tre områden: 1. Arbetet direkt med fortbildning av flyktingar främst genom svenska som andraspråk: I arbetet med deltagare på skolorna Genom skolornas SFI-undervisning Genom de projekt som förvaltningen driver tillsammans med koncernstab HR och Arbetsförmedlingen Genom regeringens satsning på etableringskurser på folkhögskolorna 2. Arbetet med fortbildning av människor som arbetar med flyktingmottagande I arbetet med starta en ettårig kurs på Dalslands folkhögskola tillsammans med Rädda barnen och Göteborgs räddningsmission som syftar till att 25 deltagare blir "integrationspedagoger" 3. Arbetet med att ha flyktingar boende på skolornas internat Genom att öppna skolornas boendemöjlighet för människor på flykt Genom att parallellt med boendet skapa möjlighet för lärande av de som bor Genom att en grupp deltagare arbetade under en vecka direkt i mottagandet tillsammans med frivilligorganisationer.