Detaljbudget 2017 Folkhögskolestyrelsen

Transkript

1 Sida 1(10) Detaljbudget 2017 Folkhögskolestyrelsen 1. Sammanfattning Samhällsutmaningnar som folkhögskolestyrelsen arbetar aktivt med är framförallt: Integrationsutmaningen och Individer som inte fullgjort sina gymnasie- eller grundskolestudier Verksamhet Folkhögskolornas verksamhet fokuserar fortsatt på folkbildning genom folkhögskolekurser. Utvecklingen av ytterligare uppdrag fortsätter för förvaltningen och folkbildningsrådet aviserar nya utmaningar för förvaltningen att anta under Personal Förvaltningens personal mår bra även om möjligheten till vidare utveckling finns med ytterligare hälsofrämjande insatser. Sjukfrånvaron har sjunkit under 2016 och förvaltningen arbetar för att den ska fortsätta sjunka. Erfarenhetsutbyte och kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med nya utmaningar ger medarbetare möjligheter att utvecklas. Ekonomi Folkhögskolestyrelsen ser svårigheter att nå en budget i balans. Orsaken är: Ökade kostnader för interna överenskommelser Kostnader för att bibehålla kursutbud på alla folkhögskolor Ökade kostnader för marknadsföring kopplat till nya nationella satsningar på folkhögskola Minskade försäljningsintäkter En översyn om möjliga förändringar behöver därför initieras snarast. Folkhögskolestyrelsen får sina uppdrag främst av staten genom folkbildningsrådet och Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

2 Sida 2(10) Kulturnämndens uppdrag: 1. Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. 2. Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. 3. Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. 4. Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. 5. Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 1: "Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället." I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 2: "Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen." I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 3: "Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland." I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 5: "Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet." Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Folkhögskolestyrelsen har sex folkhögskolor varav 5 har internat. Dessa internat ger skolorna, dess deltagare och personal möjlighet att utveckla landsbygden där de befinner sig. Under 2017 bibehåller och utvecklar folkhögskolorna det redan goda och stora

3 Sida 3(10) kontaktnät skolorna har i lokalsamhället. Under 2017 stödjer folkhögskolorna landsbygdsutvecklingen genom att vara kunskapsbärare och mötesplatser för lärande på de platser de befinner sig. Under 2017 utvecklar folkhögskolorna befintliga och skapar nya kurser i samarbete med lokalsamhälle, civilssamhälle, region, arbetsförmedling och andra organisationer till stöd för landsbyggdsutveckling. 2.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 1: "Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället." I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 2: Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Folkhögskolestyrelsens sex folkhögskolor har i sitt grunduppdrag från staten att arbeta med att bryta utanförskap och segregation. Detta gör folkhögskolorna genom att: Driva allmän kurs på alla folkhögskolor som gör det möjligt för deltagare att uppnå grunskolekompetens såväl som gymnasiekompetens. Driva särskilda kurser som utvecklar individen och som ger deltagarna möjlighet till vidare studier inom specifika högskole- och universitetsutbildningar. Driva särskilda kurser som utvecklar individen och som ger yrkeskompetenser inom journalistik, fritidspegagoger, trädgårdsskötsel och behandlingsassistenter. Driva kurser för deltagare med funktionsvariation för att ge dem en möjlighet till växande och utveckling mot ett bra liv. Driva SFI på folkhögskolor som gör mötet mellan olika individer och integration möjlig. Driva etableringskurser som ger nyanlända möjlighet att studera på folkhögskola och som gör mötet mellan olika individer och integration möjlig.

4 Sida 4(10) Driva "svenska från dag 1" på folkhögskolorna för att ge nyanlämnda en snabb väg till språk och en väg in i samhället Driva yrkesutbildningskurser i bristyrken som ger individer möjlighet att bli än mer anställningsbara. Driva språkutbildning för vårdpersonal som också det gör mötet mellan olika individer och integration möjlig. Driva projekt (VIA) som ger ungdomar i utanförskap en väg in på arbetsmarknaden. Ta emot praktikanter och individer med anställningsstöd för att ge dessa individer en möjlighet till utveckling och arbetslivserfarenhet. I förvaltningens verkamhetsplan beskrivs detta genom utvecklingsområdena: Arbeta aktivt med att stödja lösningar kopplat till samhällets integrationsutmaning Utveckla ett väl fungerande deltagarstöd på alla folkhögskolor Anta utmaningen att ta del av de satsningar som möjliggörs av regeringens satsningar på folkhögskola 2.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 1: "Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället." Där uppdraget beskriver bland annat prioriteringen: Vidareutveckla miljöarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Folkhögskolestyrelsens sex folkhögskolor arbetar med frågan inom två huvudområden. 1. Verksamhetens egen miljköpåverkan ska minska genom: Ökad andel ekologiska livsmedel i verksamhetens serveringar Avfallsmängd ska minska och källsortering ska bli än mer effektiv Upphandlingar ska i större utsträckning ske inom redan upphandlade avtal och på så sätt verka för att minska klimatpåverkan 2. Verksamhetens arbete med förståelse för hållbart samhälls ska öka genom: En tydligare miljöplan som fokuserar på det hålbara samhället i lärandet

5 Sida 5(10) 2.5 Deltagandet i kulturlivet ska öka I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 1: "Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället." ögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. I Folkhögskolestyrelsens uppdrag från kulturnämnd utrycks detta genom mål 5: Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet Utveckla samverkan mellan VGR:s kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Folkhögskolestyrelsens sex folkhögskolor verkar inom området gemon att: Under 2017 medverka till samverkansprojekt med Västra Götalandsregionens kulturförvaltningar Under 2017 fortsätta bedriva samverkanskurser med ett flertal civilsamhällsaktörer Under 2017 fortsätta ha kulturaktiviteter för deltagare och allmänhet på alla sex folkhögskolor Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Folkhögskolestyrelsens sex folkhögskolor arbetar med ungas (18 år och äldre) möjligheter att delta i kulturlivet genom att: Under 2017 erbjuda deltagare kulturinslag och lärandemöjligheter inom kulturområdet Under 2017 ge deltagare möjlighet att ta del av Västra Götalandsregionens kulturutbud Under 2017 erbjuda allmänhet öppna kulturaktiviteter på folkhögskolorna

6 Sida 6(10) 4. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 4.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Folkhögskolestyrelsen ger medarbetare möjligheter att utvecklas inom de områden som samhällsutvecklingens utmaningar har behov av. Detta tar sig i uttryck genom: En satsning på pedagoger som, under arbetstid, kan fortbilda sig inom svenska som andraspråk på halvtid under 2016 till Fortbildningsgrupper för olika personalgrupper med bland annat erfarenhetsutbyte mellan förvaltningens folkhögskolor Satsa på ledarskap Folkhögskolestyrelsens ledare ges möjlighet att klara sitt uppdrag och utvecklas genom att: Kontinuerligt fortbildas inom folkbildningsområdet nationellt via folkbildningsrådets försorg. Kontinuerlig dialog mellan ledarna inom förvaltningen som stöd för erfarenhetsutbyte och problemlösning Fortsatt utveckling av hälsofrämjande ledarskap Kontinuerlig utveckling av ledningsstödet inom HR och ekonomiområdet Möjlighet till specifika fortbildningsinsatser för enskilda ledare Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Folkhögskolestyrelsens medarbetare stimuleras till uppgiftsväxling och nya arbetssätt genom att: Utveckla kurser och arbetssätt för att möta en ständigt förändrad målgrupp som studerar på folkhögskola. Arbeta med nya former av kurser och uppdrag som staten (genom folkbildningsrådet), arbetsförmedlingen, region och andra aktörer uppdrar åt folkhögskolorna att göra Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Folkhögskolestyrelsens ser en stor utmaning i detta fokusområde och har stor möjlighet att utvecklas inom området. Förvaltningen arbetar under 2017 med: Användandet av nya lönekriterier för hela förvaltningen Starta arbetet med att nå lönespännviddsmålet Folkhögskolestyrelsen ser möjligheterna för lönekarriär inom förvaltningen som små.

7 Sida 7(10) Detta på grund av: Minskade marginaler i styrelsens budget och Folkhögskoleförvaltningens största yrkesgrupp, pedagoger, omfattas av statliga lönesatsningar för andra skolformer. Detta leder till att förvaltningens konkurensläge gentemot andra skolformers löneläge försämras. 4.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Folkhögskoleförvaltningens arbetsmiljö är enligt medarbetarenkätens resultat god. I arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats ligger möjligheten att förbättra det redan goda resultatet genom att fokusera på att göra mer av det vi redan gör bra. Detta tar sig i uttryck i att: Utveckla arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats och ett hälsofrämjande ledarskap Implementera förvaltningens handlingsplan för arbetsmiljö och hälsa I de områden där arbetsmiljön har behov av att utvecklas: Förtydliga mål och föra dialog kring medarbetares uppdrag Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Folkhögskoleförvaltningens arbetsmiljö har under 2016 systematiserats och utvecklats. Under hösten 2016 utvärderas samverkansavtalet och den utvärderingen blir ett underlag för fortsatt utveckling. Förvaltningen har under 2016 initierat en dialog i samverkan kring de stora grupperna i förvaltningen gällande arbetstidsavtal. Resultatet av dessa dialoger kan ge möjlighet att utveckla goda exempel på nya arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Under 2016 har ledningsgrupp och central kanslipersonal genomgått en fortbildningssatsning i "hälsofrämjande ledarskap" ledd av Hälsan och arbetslivet. Resultatet av denna insatts utvärderas under 2017 och planeras leda till en plan för hur det fortsatta arbetet ska utformas. Resultatet så här lång har lett till att förvaltningen arbetar under 2017 med att: Utveckla arbetet med en hälsofrämjande arbetsplats och ett hälsofrämjande ledarskap Implementera förvaltningens handlingsplan för arbetsmiljö och hälsa 5. Ekonomiska förutsättningar

8 Sida 8(10) 5.1 Ekonomiskt resultat 830 Styrelsen för folkhögskolorna Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) Driftbidrag från nämnd inom regionen 55,5 55,8 57,1 Statsbidrag 94,7 90,1 99,0 Övriga erhållna bidrag 7,6 9,9 11,8 Biljettintäkter 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster 16,3 17,4 11,7 Hyresintäkter 9,9 9,5 3,7 Försäljning av material och varor 0,5 0,4 0,1 Övriga intäkter 8,1 4,3 20,5 Verksamhetens intäkter 192,7 187,2 203,8 Personalkostnader, inkl. inhyrd personal -129,8-126,8-142,3 Direkta trafikkostnader 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsanknutna tjänster -7,0-4,7-3,5 Material och varor, inkl. förbrukningsmaterial -10,6-10,4-9,8 Lokalkostnader -33,5-33,3-34,3 Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 Övriga tjänster, inkl. konsultkostnader -3,0-3,6-3,7 Avskrivningar -1,3-1,4-1,4 Övriga kostnader -7,3-7,0-8,9 Verksamhetens kostnader -192,7-187,2-203,8 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0-0,1-0,1 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 Förvaltningen budgeterar en budget i balans. Budgeten är dock underfinansierad och innehåller en justeringspost med 2,6 mkr övrig intäkt för att få en budget i balans. Budgetens utmaningar och möjligheter ligger i en kraftig volymökning. Delatagarveckorna ökar med jämfört med det som utförs i år, varav ca 3000 är nya yrkeskurser och Svenska från dag ett-kurser. Jämfört med 2016 års justerad budget: Intäkterna ökar med 10,5 mkr 4,2 mkr högre statsbidrag 1,6 mkr högre driftsbidrag

9 Sida 9(10) 2,4 högre projektintäkter och försäljning utbildningar 0,3 mkr lägre intäkter från elever och försäljning av varor och tjänster 2,6 mkr fiktiva intäkt på kansliet för att få balans Personalkostnaderna ökar med 9,7 mkr (cirka 7 mkr utöver löneökningarna) Övriga kostnader ökar med 0,8 mk Hyror ökar med 1,3 mkr IT tjänster ökar med 1 mkr Budgeten minskar för övriga material, varor och tjänster 1. Om de volymökningar som det ökade statsbidraget motsvarar inte kan förverkligas genom utökat antal studerande, kan det leda till obalanser i resultatet. Därför blir arbetet med rekrytering av deltagare viktigt under Om Arbetsförmedlingen inte lyckas att fylla SMF- och etableringskurserna med deltagare blir det stor risk för ett negativt resultat. 3. Förvaltningen ska se över möjligheten att öka det statliga stödet och samverkansmöjligheterna inom regionen för deltagare i behov av stöd. Detta kan leda till ett förstärkt resultat och bättre kvalitet. 4. Osäkerheten kring hur folkbildningsrådets beslut av statligt stöd utfaller kommer att påverka resultatet. Om prognostiserat statligt stöd inte faller ut kan det leda till obalanser. 5. Löneavtalet för 2016 är ännu inte klara för Kommunal. 6. Kostnader för utbyggnaden av digitala nät på folkhögskolorna är ännu inte klarlagt. Detta kan öka kostnaden och leda till obalans i förvaltningens resultat. 7. Tre skolor planerar om- tillbyggnation som medför högre hyreskostnader som inte ännu är klarlagt, men även högre avskrivningskostnader angående nya utrustningsinvesteringar. 8. Budgeten byggs på fullsatt internat. Möjlighet för att använda internatet för flyktingar som boende finns i inte i samma omfattning som år Eget kapital Ingående kapital 2016 var tkr. Av detta har lämnats 400 tkr i bokslutsdispositioner. Prognostiserat resultat för 2016 är tkr. Folkhögskoleförvaltningen planerar inte nyttja sitt eget kapital under Investeringar Göteborg: Fastighet: Nya lokaler för kulturverksamhet sent 2017 eller vt Har inte fått besked från Västfastigheter ännu. Gissar på ca 15 miljoner på 10 år. Utrustning till detta ca 1 miljon på 10 år. Övrig utrustning ca 500 tkr totalt, 5-10

10 Sida 10(10) års avskrivning. Upprustning av arbetsrum, stolar, övrigt. Fristad: Fastighet: Tillbyggnation av skolhuset våren Utrustning: Möbler till 3 klassrum i den tillbyggda delen av skolhuset. Sittmöbler till den tillbyggda delen av skolhuset Vara: Fastighet: tillbyggnad av huvudbyggnaden. Utrustning: Radioutbildningen kommer de närmaste åren behöva investera i en del ny utrustning. Kostnad tkr. 7. Intern kontroll Under 2016 har en riktlinje för hur styrelsens interna kontoll ska fungera beslutats. Under första delen av 2017 kommer en risk och väsentlighetsanalys att göras och beslutas av styrelsen. Med denna som grund skapas en plan för arbetet med styrelsens interna kontroll för 2017, ochså den beslutas om under första delen av 2017.