Delårsrapport mars 2015 Styrelsen för folkhögskolorna

Transkript

1 Sida 1(21) Delårsrapport mars 2015 Styrelsen för folkhögskolorna 1. Sammanfattning Gemensam styrelse De regionsägda folkhögskolorna har samlats i en gemensam förvaltning med en styrelse. Arbetet med att föra samman sex skolor under en organisation präglar arbetet under Verksamheten Allmänna och särskilda kurser fortgår på alla skolor som planerat. Förändrat kutsutbud på Fristads folkhögskola är beslutad och klar, antagning pågår. Arbetet med utformning av ny filmutbildning i Göteborg och marknadsföring pågår. Skolornas arbete med uppdrag från kulturnämnden beskrivs i den genomförandeplan som lämnats till kulturnämnden den 27 mars. Personalen Statistiken kring personalens sjuktal visar att administrativ personal har ökad sjukskrivning. Arbete tillsammans med Hälsan och arbetslivet till stöd för denna grupp pågår. Plan för omorganisation av förvaltningens ekonomihantering pågår. Nytt administrativt system för alla folkhögskolor implementeras under hösten Ekonomi Personalvolymen följer till stora delar budget Arbetsmiljöarbetet utvecklas genom fortbildning och utveckling av arbetsmiljöorganisationen i hela förvaltningen Förvaltningens minskade regionstöd med 800 tkr är ännu ej hanterad Ansökan om förstärkt ägarstöd på 450 tkr för skapande av ny filmutbildning är förd som intäkt Extra platser på allmän kurs från folkbildningsrådet är minskat med 35% kopplat till regeringens vårbudget. (regeringen aviserade 60 milj. i budget som föll i december. Nu anslås 45 milj i vårbudget. Fördelning av dessa är ännu ej beslutad) Volymstöd från region ökar med 313 tkr enligt ansökningar. Minskade intäkter på grund av förlängd ombyggnadstid i Färgelanda, som gör att sommarkursverksamhet inte kan genomföras som planerat. Investeringar i Grebbestad, Billströmska och Fristad genomförs under året. Utbyggnad av och driftsövertagande av trådlöst nätverk på alla skolor kräver faastighetsinvesteringar där investeringen ännu är okänd. Ekonomin för folkhögskolorna är ansträngd. Budgetmålet är även detta år ett nollresultat även om skolorna känner av ökande behov och minskande resurser. Arbetet med att effektivisera och finna lösningar fortgår.

2 Sida 2(21) 4. Verksamheten De regionägda folkhögskolorna har till uppgift att bedriva folkbildningsverksamhet som är baserad på statens syften och mål. Folkbildningsrådet anger regelverket och står för basfinansieringen av verksamheten. I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. Det betyder att folkbildningen som de flesta politikområden har fått sitt mål. Det särskilda målet för den statliga folkbildningspolitiken är att "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." Statens syften med stödet till folkbildningen är fortsatt: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolorna har under våren 2015 fortsatt att arbeta utefter detta mål och dessa syften. Kulturnämnden har i sitt uppdrag till folkhögskolestyrelsen satt upp 5 mål. Här följer redovisning av dessa för våren Mål 1: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Alla folkhögskolor har längre terminskurser De flesta folkhögskolor har kortare kurser Alla skolor anordnar olika typer av kulturevenemang Alla skolor anordnar föreläsningar De flesta har uppdragsutbildningar inom sin verksamhet Alla skolor bedriver konferensverksamhet Alla skolor deltar i utvecklande samarbeten i sitt närområde Mål 2: Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. Samtliga folkhögskolor är aktiva i närområdet och attraherar studerande i etableringskommunen och närliggande kranskommuner. En mer strukturerade och uttalad samverkan sker på ett flertal platser inom Västra Götaland. Vi kan idag räkna till 16 kommuner + 3 stora stadsdelar i storstadskommunen Göteborg där samverkansprojekt inom utbildningsområdet sker mellan kommun och folkhögskola. Detta har idag berört ca 400 deltagare i olika folkhögskoleutbildningar spridda inom hela Västra Götaland. Nätverkande och utvecklingsarbete sker kontinuerligt i samverkan med

3 Sida 3(21) kommunföreträdare och andra utbildningsanordnare. Beroende på politiska beslut både statligt och kommunalt och med hänsyn taget till omvärldsförändringar, anpassar sig folkhögskolorna ständigt mot nya målgrupper och med utvecklade undervisningskoncept, för att nå fler grupper med låg utbildning och/eller långt ifrån arbetsmarknaden. Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med kommuner har i syfte att nå medborgare långt från arbetsmarknad och eller bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för dessa grupper öppnas. Vi ser att behovet av de insatser skolorna gör efterfrågas allt mer. Vi utvecklas gärna i detta avseende med resursbrist hindrar oss från denna utveckling. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika individer stärks. I arbetet med validering av kompetenser ser vi behovet av att utveckla metoder som stärker nysvenskars väg in i arbetslivet. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. Målet Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. har också det möjligheter och utmaningar inbyggt i sig. Möjligheterna ligger i den resurs som folkhögskolorna är i de kommuner vi befinner oss. Både som utbildningsaktör för medborgare och som kompetensutvecklare för kommun, förening, organisation och företag i det omgivande samhället. Utmaningarna ligger i att samtidigt fokusera på folkhögskolornas statliga uppdrag (genom allmänna, särskilda och kortare kurser) och parallellt arbeta med uppdrag mot andra aktörer. Vidare finns studieförbunden, som syskon i folkbildningsfamiljen, med ett stort engagemang inom kommuner. Där samverkar gärna folkhögskolorna men inte vill ta över studieförbundens väletablerade arbete. Mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. Folkhögskolorna har en lång tradition av att samverka med civilsamhället inom en rad områden. Denna samverkan har skett genom gemensam kursverksamhet, kallat samverkanskurser, medverkan i arbetsgrupper tillsammans med civilsamhällets aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer drivit och utvecklat konsert-, utställningsoch teaterverksamhet på folkhögskolorna. Öppna skolornas internat och lokaler för föreningar och organisationer som önskar nyttja lokalerna då skolans ordinarie kursverksamhet inte nyttjar lokalerna. Folkhögskolorna har under våren Drivit samverkanskurser Medverkat i arbetsgrupper Anordnat konserter i samverkan

4 Sida 4(21) Anordnat utställningar i samverkan Anordnat teaterverksamhet i samverkan Öppnat skolans lokaler för civilsamhällets aktörer Samverkan med civilsamhället bygger till stora delar på uppbyggda förtroenden och nätverk. Nya nätverk skapas genom befintliga och skolorna är ständigt öppna för att nya aktörer tar kontakt. De samverkanskurser som drivs skapas i samarbete med den organisation som samverkan sker. Folkhögskolan är noga med att klargöra den värdegrund som folkhögskolan vilar på i dessa samtal och sprider på så sätt det arbetssätt skolorna värnar. Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med civilsamhället har i syfte att nå medborgare med specifika mål för sin bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för civilsamhället kan öppnas. Som ett led i arbetet de arbetsgrupper vi deltar i verkar vi för att representationen såväl som agendan präglas av jämställdhet. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika grupper stärks. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i de samspel skolorna har med en mängd aktörer arbetas ständigt vidare på. Målet Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. upplever folkhögskolorna ligger bra i linje med mycket av vad skolorna idag gör. Möjligheterna inom målområdet ligger i utvecklingen av de kontaktytor som redan är etablerade. Vi ser fortsatt ett behov av att utveckla nya kontaktytor med nya grupper i civilsamhället för att även de ska kunna nyttja de resurser och möjligheter folkhögskolorna erbjuder. Utmaningarna ligger i att hålla balansen, som nämns i tidigare stycke. De regionsägda folkhögskolornas roll i arbetet med civilsamhället bör fortsatt präglas av att stötta men inte ta över eller driva. Gränsdragningen i detta samspel mellan skolorna och civilsamhällets aktörer arbetas ständigt vidare på. Mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Folkhögskolorna planerar att fortsätta med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola har behov av att se över kursutbudet. Detta beror främst av att Hässleholmen, skolans filial i Borås, fått möjlighet att bli egen folkhögskola. Göteborgs folkhögskola startar en filmutbildning på uppdrag av kulturnämnden. Fortsätta att bevaka antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Arbeta med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland

5 Sida 5(21) alla folkhögskolor. Målet Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. kan i vissa delar stämma väl överens med skolans statliga uppdrag medan i andra delar stämma mindre bra. I folkhögskolornas statliga uppdrag ligger att ge medborgare möjlighet att utmanas vidare inom bildning och utbildning. Det ligger samtidigt i uppdraget från staten att bilda inom demokrati och deltagande i kulturliv. Dessa uppdrag kan bidra till en utveckling mot att bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet men behöver inte göra det. Mycket beroende av individens drivkrafter. Just individens drivkrafter och samspelet mellan dessa och folkhögskolans möjligheter är grunden för det folkbildningen stått för under lång tid. Mål 5: Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. De särskilda kurserna har sin utgångspunkt inom ett specifikt område där våra folkhögskolor har profilerat sig inom några. Variationen mellan våra folkhögskolors särskilda kurser varierar stort från radiolinje över hantverksutbildningar vidare till fritidsledarutbildningar till musiklinje. De flesta av de särskilda kurserna är ett- eller tvååriga. Den allmänna kursen antar främst de deltagare som saknar behörigheter och har lång väg till att bli behöriga till högskola och universitet. Detta leder till att många deltagare behöver mellan ett och tre år för att klara sina studier. Folkhögskolorna i förvaltningen kommer fortsatt att driva kurser inom kulturområdet på olika nivå. Allt från intressenivå, som inriktningar av allmän kurs, men också som specialutbildningar inom specifika områden. Billströmska folkhögskolan driver allmän kurs med textil-, musik- och bild/akvarellinriktningar. Billströmska folkhögskolan driver Musiklinje som särskild kurs Fristads folkhögskola driver vävkurs som särskild kurs Grebbestads folkhögskola driver allmän kurs med inriktning silver/smycke och grafisk kommunikation Grebbestads folkhögskola driver trä-möbelhantverkskurs, Grundkurs trä, Keramisk kurs och Textil/vävkurs som särskild kurs Göteborgs folkhögskola driver allmän kurs med musikinriktning Flera av folkhögskolorna driver kortare kurser inom kulturområdet Kartlägga utbildningsplatser och möjliga vidareutbildningar i Sverige inom de områden skolornas utbildningar finns. Målet Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. har

6 Sida 6(21) möjligheter och utmaningar inbyggt i sig. Möjligheterna ligger i att fortsätta utveckla de redan välutvecklade utbildningarna skolorna idag driver inom musik och hantverk och samtidigt arbeta med att vidareutveckla de estetiska inslagen för alla deltagare på de kurser skolorna driver. Utmaningarna ligger i att utveckla en ny filmutbildning som har den kvalité och nivå som medborgare efterfrågar. Vidare ligger det en utmaning i att hitta de prioriteringar som frigör resurser för vidareutveckling och av befintliga kurser inom det estetiska området. Prioriteringar som också möjliggör gästinspel på skolornas musik, film och hantverksutbildningar. Folkhögskolorna arbetar 2015 för att ta fram en gemensam plan för kvalitetsarbetet. De regionägda folkhögskolornas kvalitetsarbete fokuserar på att: Göra det möjligt för deltagare och personal att få tillgång till nödvändig digital infrastruktur. Arbetet har förskjutits på grund av de påbörjade leveranserna inte hade nödvändig kvalité Upphandla, bygga upp och implementera en ny lärplattform för interaktivt lärande. Plattformen är upphandlad Strukturer för hantering och administration finns Plattformen har börjat att användas under våren. Kartlägga och utveckla arbetet för en god lärandemiljö på alla skolor. Kartläggning är gjord Arbetet med förbättring av lärande miljön påbörjad med bland annat arbetsmiljöutbildning för all lednings och facklig personal. Medverka i utformandet av ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor. Kansliet är med i nationell styrgrupp och projektgrupp Avtal med leverantör är klart Göteborgs folkhögskola är utsedd till en av pilotskolorna Samordna och effektivisera administration för att öka kvaliteten. Utredning om ekonomihantering för förvaltning klar Arbetet med kartläggning och utformning av administrativa processer ska påbörjas under året. Kompetensutveckla ledningspersonalen Arbetsmiljöutbildning klar

7 Sida 7(21) Utbildning i rekrytering planeras till den 12 maj Folkhögskolorna riktar sina insatser mot följande frågor i planering och uppföljning under 2015: Jämställdhet Genomgång och analys av löneläge klart Genomgång av fortbildningsinsatser redovisas vid årets slut Genomgång av föreläsare som bjuds in redovisas vid årets slut Genomgång av arbetsgrupper som tillsätts redovisas vid årets slut Barnets rättigheter Arbetet med en plan för deltagares möjlighet till inflytande på skolnivå såväl som förvaltningsnivå har påbörjats. Styrelsen har fattat beslut om deltagarrepresentation på möten och deltagare finns representerade på styrelsens möten. Planen kommer att innehålla delaktigehtsperspektiv, kommunikationsperspektiv och informationsperspektiv. Funktionsnedsättning Genomgång och analys av verksamheternas tillgänglighet för personer med psykosociala funktionsnedsättningar och begåvningshandikapp planeras under hösten Personal Rekryteringsläget Folkhögskolorna står hela tiden inför utmaningar. Det omkringliggande samhället ställer krav på verksamheterna att stötta individer och grupper på en rad områden. Under de närmaste åren kommer behovet av kompetenser inom dessa områden att öka. Områden som bör nämnas är: Kompetenser inom svenska för invandrare Kompetenser inom olika funktionsnedsättningar Folkhögskolorna har dessutom kommande pensionsavgångar. Under 2015 arbetar folkhögskolorna vidare med att se över de rutiner och arbetssätt som finns för introduktion av nyanställda. Samverkan I arbetet med skapandet av en gemensam organisation för alla folkhögskolor i regionen har ett

8 Sida 8(21) samverkansavtal undertecknats. Implementeringen av detta avtal pågår under Medarbetarenkät I den medarbetarenkät som genomfördes under 2013 fann vi att folkhögskolorna har en god arbetsmiljö på många områden. De områden som vi vill utveckla vidare är: Målkvalité Ledarskap God lärandemiljö Aktiviteter inom de olika områdena har gjorts och kommer under 2015 att fortgå. Ekonomihantering Under 2015 pågår arbetet med att förändra processer och arbetssätt för att hantera folkhögskolornas ekonomi. En utredning av detta är gjord och processas nu i förvaltningen. Målet är att en förändrad organisation ska vara på plats under hösten Nytt administrativt system för folkhögskolor Arbetet med att utforma och bygga upp ett nytt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige pågår. Förvaltningen driver denna utveckling. Göteborgs folkhögskola är utsedd till en av pilotskolorna för utprovning av det nya systemet, som ska vara klart 1/ Lönestruktur Förvaltningen arbetar årligen med en löneanalys av jämställda löner utifrån lönekartläggningen som genomförts. Inga osakliga löneskillnader eller skillnad i anställningsvillkor som beror på kön har identifierats. I jämförbara grupper ligger kvinnornas lön i relation till männens på drygt 99 %. Lärargruppen har prioriterats utifrån att lärarna vid VGR folkhögskolor hade en lägre lönenivå än lärare hos andra arbetsgivare. Detta kan leda till problem genom att folkhögskolorna inte blir konkurrenskraftiga och vid rekrytering av nya lärare behöver dessa erbjudas en högre lön än de redan anställda. Löneutfallet för lärarna blev 2,82 % år Måltalet för lönespännvidd har inte uppnåtts och förvaltningen kommer nu att i första hand arbeta med att ta fram lönekriterier som är aktuella och förankrade hos berörda medarbetare.

9 Sida 9(21) 5.3 Personalvolym Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Antal Andel Antal Andel Rehabilitering och förebyggande 1 0,3% 0 /0 Utbildning, kultur och fritid ,0% 0 /0 Teknik, hantverkare 18 6,1% 0 /0 Kök, städ, tvätt 54 18,4% 0 /0 Administration 53 18,1% 0 /0 Totalt ,0% 0 /0 Analys Eftersom förvaltningen är nybildad är det svårt att ha en historik. Den dominerande gruppen är som väntat inom utbildning. Förvaltningen arbetar med att förändra arbetssätt framförallt inom ekonomi och administration under Detta arbete kommer att fortsätta under Folkhögskolorna har behov av kompetens inom framförallt två områden: Svenska för nya svenskar och specialpedagogik. Skolorna behöver dessutom se över deltagarstödet för deltagare i behov av stöd och utveckla detta. I de ekonomiska ramar som står till folkhögskolornas förfogande finns inte detta utrymme. 5.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 4,3% 4,5% 4,4% Teknik, hantverkare 9,4% 9,4% Kök, städ, tvätt 5,9% 0,0% 5,7% Administration 13,8% 2,0% 10,3% Totalt 6,7% 4,9% 6,1% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,7% Män 4,9% Totalt 6,1% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 65,0% /0

10 Sida 10(21) Män 45,0% /0 Totalt 59,5% /0 Analys/kommentarer: Förvaltningen är nybildad och har därför ingen historik att luta sig tillbaka på. Vi ser att sjuktalen för administration och teknik/hantverkare är högre än för andra grupper. Vi arbetar just nu med hälsan och arbetslivet för att ta fram en handlingsplan för att minska administrationens sjuktal. Sjuktalen för hantverkargruppen kan kopplas till individer. 5.5 Bemanningsföretag Vi använder inte bemanningsföretag. 5.9 Personalkostnadsanalys Utgående balans för övertidsskulden (konto 2914) är 538 tkr per mars Då förvaltningen startades den 1 januari 2015 kan vi inte göra någon jämförelse med motsvarande period för föregående år. Ingående balans 2015 för kontot var 601 tkr, så under årets tre första månader har skulden sjunkit med 62,5 tkr. 6. Ekonomi Ekonomin för folkhögskolorna är ansträngd. Budgetmålet för 2015 är ett nollresultat, även om skolorna känner av ökande behov och minskade resurser. Skolorna har tagit höjd för intäkter från Folkbildningsrådet, som ännu inte är beslutade hos Folkbildningsrådet. Arbetet med att effektivisera och finna lösningar fortgår. Beslut om förändrat driftsbidrag om 800 tkr i december har inte arbetats in i budget. Därför saknas en intäkt på 800 tkr. Regioninterna kostnader som förvaltningen inte planerat för kom sent till känna. Kostnad för diarie samt ökade kostnader kopplat till regionservice tjänster. (300 tkr) Förvaltningen har utökat antalet anställda vilket ökar personalkostnaden. Anställningen har full kostnadstäckning så intäkterna ökar i paritet med kostnaderna. Styrelsen håller i princip sin budget. Utmaning att beräkna vissa intäkter för folkhögskolorna: Driftsbidraget från Kulturnämnden består av två delar; volymbidrag och huvudmannabidrag. Volymbidraget baseras på antalet deltagare folkbokförda i Västra Götalandsregionen under föregående kalenderår. Detta gör det svårare att beräkna korrekt driftsbidrag i budgeten. Volymbidragsdelen justeras fram på vårkanten och kan då bli både högre och lägre än vad man räknat med i budgeten. För deltagare som studerar på långkurser (längre än 15 veckor) och som är folkbokförda i

11 Sida 11(21) annat landsting än VGR söker folkhögskoleförvaltningen "Interkommunala ersättningar" från deras "hemma-landsting" enligt överenskommelse mellan SKL och RIO-skolorna. Deltagare från andra landsting som skriver sig i VGR under innevarande kalenderår inbringar därmed varken volymbidrag från Kulturnämnden eller interkommunala ersättningar från sitt hemmalandsting. Å andra sidan om kommer dessa deltagare räknas med i nästa års volymbidrag. Flera av skolorna har utbildningar med deltagare från hela Sverige. Skolor som har sommarkurser med deltagare som kommer från andra landsting än VGR kommer inte i fråga för varken volymbidrag eller interkommunala ersättningar överhuvudtaget. Två av förvaltningens skolor (Billströmska och Grebbestad) har omfattande sommarverksamhet med deltagare från andra landsting. Folkhögskolorna får bidrag från Specialpedagogiska myndigheten för deltagare med funktionsnedsättningar. Skolorna ansöker om bidraget per kalenderår i förväg (VT+HT) och det kan vara väldigt svårt att veta vilka deltagare som kommer att söka till skolan till höstterminen. I slutet av året görs en avräkning, som kan utmynna i antingen mer bidrag i slutet av året eller att skolorna behöver betala tillbaka. 6.1 Ekonomiskt resultat Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Utfallet på konto 754x består av kostnader för bredband, fiber och IT-support. Förvaltningen kommer att ha kostnader av detta slag tills dess att skolornas behov av IT-nätverk och support kan tillfredställas via regionen. Endast Billströmska folkhögskolan (en av sex skolor i förvaltningen) har en målnivå när det gäller konsultkostnader, och den är på 220 tkr. I utfallet per mars har Billströmska inga externa kostnader på konto 754x, eftersom skolan ligger lågt i väntan på den nya IT-infrastrukturen som ska komma (RKM2014). I samband med införandet av RKM2014 kan det komma externa kostnader men målnivån kommer ändå att klaras. Budget och tillika prognos per mars för hela förvaltningen på konto 754x är 351 tkr. SR05 Sammanställning RR Utförare Tillväxt o Utveckling 830 Styrelsen för folkhögskolorna Ann-Christine Wallström :18

12 Sida 12(21) Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat UtfallBudget Förändring Prognos Budget Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 20,8 21,2 85,0 84,8 0,2 Erhållna bidrag 15,4 16,5 67,7 64,8 2,9 Övriga intäkter 7,4 7,7 29,8 30,7-1,0 Verksamhetens intäkter 43,6 45,5 182,4 180,3 2,1 Personalkostnader -31,7-31,0-126,0-124,3-1,6 Övriga kostnader -13,1-14,0-54,8-54,3-0,5 Avskrivningar -0,4-0,4-1,7-1,7 0,0 Verksamhetens kostnader -45,2-45,5-182,5-180,4-2,1 Finansiella intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkterna är 1879 tkr lägre än budget. Beslut från FBR om extra platser på allmän kurs har fördröjts och kommer att ge resultat först senare under året. Förvaltningen bedriver projekt som har tagit längre tid på sig att generera intäkter än vad vi trodde när vi gjorde budgeten. Logiintäkter på skolorna är lägre än budgeterat för de tre första månaderna bland annafärre konferenser och ombyggnation av ett internat. Kostnaderna är 231 tkr högre än budget: Personalkostnaderna överstiger budget med 693 tkr. Antalet personer på förvaltningen har ökat med 11 sedan årsskiftet, för att täcka upp vid kortare eller längre frånvaro samt för anställning i projekt. En större upplupen kostnad för jour/beredskap har betalts ut under perioden, där inte hela beloppet var uppbokat vid årsskiftet. Arvodesersättningar är högre än budgeterat, och avser arvoden för undervisning/kurser samt arvoden för de gamla styrelserna har betalts ut under första kvartalet. Övriga kostnader ligger under budget med 924 tkr. Skolorna har varit sparsamma, vilket gör att bland annat kostnaderna för köpt verksamheten och lokal och

13 Sida 13(21) fastighetskostnader ligger under budget. Förvaltningen lämnar en prognos med ett noll-resultat för 2015, då vi tror att vi kommer att få in de intäkter som behövs för verksamheten. Två av intäktsposterna (intäkter för att täcka bortfallet av driftsbidrag som gått tillbaka till moderförvaltningen samt bidrag för filmutbildning) har vi inte fått definitiva besked om ännu. 6.2 Eget kapital De sex folkhögskolor, som från och med 1 januari 2015 är en förvaltning, hade ett eget kapital på 5,2 mnkr per Enligt beslut i regionfullmäktige kommer folkhögskoleförvaltningens egna kapital att minskas med 1,7 mnkr, som en bokslutsdisposition, till 3,5 mnkr. Folkhögskoleförvaltningen prognosticerar ett nollresultat för 2015 och planerar inte att ansöka om att få använda det egna kapitalet. 6.3 Investeringar Förvaltningen planerar för en rad investeringar under Fristads folkhögskola har beviljats 220 tkr för ombyggad av skolans internat. Grebbestads folkhögskola har beviljats en investering på tkr för att bygga om sin spånsug och ventilationen koplat till den. Billströmska folkhögskolan har beviljats en investering på tkr för ombyggnad av skolans lastbrygga och miljöstation. Förvaltningen planerar att investera i byggnader kopplat till utbyggnaden av skolornas datanät under Åtgärder vid ekonomisk obalans Folkhögskoleförvaltningen prognosticerar ett noll-resultat för Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Styrelsen för folkhögskolorna :15 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar

14 Sida 14(21) Verksamhetens nettokostnader Finansnetto 2 0 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0

15 Sida 15(21) Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -6 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0

16 Sida 16(21) Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1503 Patientavgifter med mera 0 Såld vård internt 0 Såld vård externt 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt 780 Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt 515 Biljettintäkter 0 Övriga intäkter, internt 29

17 Sida 17(21) Övriga intäkter, externt 781 Totalt Verksamhetens kostnader 1503 Personalkostnader Bemanningsföretag 0 Köpt vård internt 0 Köpt vård externt 0 Läkemedel 0 Lämnade bidrag, internt 0 Lämnade bidrag, externt 2 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt 279 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 520 Material och varor, internt 538 Material och varor,externt Övriga tjänster, internt 511 Övriga tjänster, externt 253 Övriga kostnader, internt 223 Övriga kostnader, externt 882 Totalt Personalkostnader, detaljer 1503 Löner Övriga personalkostnader 530 Sociala avgifter Pensionskostnader 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar 1503 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader och markanläggningar 52 Maskiner och inventarier 340 Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 Totalt 392 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader och markanläggningar 0 Maskiner och inventarier 0

18 Sida 18(21) Totalt 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto 1503 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 9 Ränteintäkter, externt 1 Övriga finansiella intäkter, internt 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 Totalt 10 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 4 Räntekostnader, externt 1 Övriga finansiella kostnader, internt 0 Övriga finansiella kostnader, externt 3 Totalt 8 Totalt finansnetto 2 7. Investering i anläggningstillgångar 1503 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Årets investering i byggnader och mark 0 Årets investering i maskiner och inventarier 53 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 Årets pågående investering 0 Totalt Byggnader och mark 1503 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning 52

19 Sida 19(21) Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier 1503 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 53 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning 340 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar 1503 Kundfordringar, internt 0 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 757 Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder 1503 Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 Övriga långfristiga skulder, internt 671 Övriga långfristiga skulder, externt 0

20 Sida 20(21) Totalt Kortfristiga skulder 1503 Leverantörsskulder, internt 59 Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid 538 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt 4 Övriga kortfristiga skulder, externt 819 Totalt Specifikation på anläggningstillgångar Styrelsen för folkhögskolorna :30 Specifikation Byggnader och mark 1503 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 Sålt/utrangerat 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar -52 Sålt/utrangerat 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden

21 Sida 21(21) Restvärde Specifikation Maskiner och inventarier 1503 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 53 Sålt/utrangerat 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar -340 Sålt/utrangerat 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde 3 985