Årsredovisning 2014 Grebbestads folkhögskola

Transkript

1 Sida 1(19) Årsredovisning 2014 Grebbestads folkhögskola 1. Sammanfattning Folkhögskolekansliet har under året arbetat med samordnings- och utvecklingsfrågor för regionens folkhögskolor. Detta har bland annat resulterat i utarbetande av ett samverkansprojekt med personalstrategiska och RUN som syftar till att anställa unga arbetssökande i regionens förvaltningar kallat VIA. Vidare deltar kansliet i utarbetandet av ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige. Dessutom arbetar folkhögskolorna för ett omfattande IS/IT projekt tillsammans med Botaniska och Naturbruksskolorna som syftar till att ge verksamheterna tillgång till den digitala infrastruktur som verksamheterna kräver. Regionens möjligheter att använda folkhögskolorna till interna konferenser och arbetet med att fortbilda vårdanställda i svenska och samhällsorientering fortsätter och utvecklas. Beslutet om politisk organisation 2015 leder till en gemensam styrelse för sex folkhögskolor och en styrelse för Agnesbergs folkhögskolor. Regionens administrativa system är nu förberedda för den förändrade organisationen. Grebbestads folkhögskola arbetar med det kursutbud som stat och region gett i uppdrag till skolan att utföra. I detta uppdrag ingår att bedriva allmän kurs och hantverkskurser samt en marinbiologisk kurs. Förutom dessa kurser bedriver skolan kortkursverksamhet framförallt på sommaren. Vi startade under februari en "etableringskurs för nyanlända flyktingar" i samarbete med arbetsförmedling och staten genom folkbildningsrådet. Under oktober startade vi en ny "etableringskurs" som pågår till april Skolan har efter genomlysning av kurserna ändrat utbudet på allmänn kurs. kursen "arbetspraktik" har utgått och en ny kurs som vi kallar "allmänn plus" har startat hösten 2014 med bra söktryck har Grebbestads folkhögskola arbetat med att effektivisera verksamheten efter de ramar skolan har att följa detta har krävt stora besparingar. Då sommarverksamheten varit bra och gett ett överskott klarade vi att behålla personalvolymen under Grebbestads folkhögskola kommer att arbeta för att konsekvenserna av de minskade resurserna påverkar våra deltagare så lite som möjligt. Under hösten 2013 kom det fram att skolans hantverkslokaler har brister som kräver akuta åtgärder med t.ex en ny spånsugsanläggning. Detta har vi arbetat med och räknar med att ha en ny spånsugsanläggning klar under våren Grebbestads folkhögskola har stor andel deltagare från andra landsting/regioner i Sverige. Den nya regionstödsmodell som infördes 2014 har bidragit till stor osäkerhet om vad vi har och får i regionbidrag. Vi har i budget redan fått minskat ägarstöd med kr, nettominskningen i budgeterat stöd från ägaren var drygt kr efter kostnader som kansliet tar samt interkommunala ersättningar är borträknade. Detta sammantaget påverkar utfallet för 2014 negativt. De interkommunala ersättningarna är lägre än det volymbaserade bidraget från Västra Götalandsregionen vilket påverkar ekonomin på skolan. Grebbestads folkhögskola överväger att se över om vi skall försöka minska andelen deltagare från andra delar av Sverige. Vi har för närvarande 4 gäststuderande deltagare från andra länder (Korea, Japan, Finland) vilket berikar skolan mycket, för dessa erhåller skolan under 2014 inte något

2 Sida 2(19) interkommunalt stöd alls. Konsekvensen blir att vi i fortsättningen måste se över om vi har möjlighet att ta emot gäststuderande. 2. Verksamheten Kopplat till det samverkansavtal som slutits mellan fackliga organisationer och folkhögskoleförvaltningarna har formerna för en hälsogrupp tagits fram. Denna hälsogrupp kommer bland annat att hantera jämställdhets-, mångfald- och diskrimineringsfrågor. Arbetet planeras starta upp under våren 2015 och baseras på det arbete skolorna under 2014 arbetat fram inom de hälsoprojekt som bedrivits. Skolan har uppdrag från två olika aktörer. Stat (genom folkbildningsrådet) och Västra Götalandsregionen (genom kulturnämndens uppdrag).huvuduppdraget ligger i att vara en folkbildare lokalt, regionalt, nationellt såväl som internationellt. För Grebbestads folkhögskola tar det sig i uttryck genom en rad olika kurser, möten och aktiviteter med inriktning mot hantverk, marinbiologi, spa och hälsa, grafisk form och friluftsteknik. Jämställdhet är något som hela tiden diskuteras och ingår i den dagliga verksamheten såväl i undervisningen samt bland personalen. Vi har en likabehandlingsplan på skolan. På en folkhögskola är den nedre åldersgränsen för deltagare 18 år på våra långa kurser. Detta ger unga vuxna möjligheter att växa och få sina gymnasiebehörigheter så dom kan gå vidare i livet och bli bra samhällsmedborgare. Under sommaren har vi haft kulturskola tillsammans med musikskolan i Tanum där vi öppnade möjligheten för unga år att ta del av den verksamheten vi har på skolan. Vi arbetar tillsammans med Västfastigheter för att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta. Vi har under sommaren/tidig höst 2014 byggt om vårt kansli och flytta delar av detta till entrévåningen för att öka tillgängligheten. Under sommaren har vi haft en veckas kurs tillsammans med riksförbundet Attention (förening för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) där hela skolan är involverad och engagerad. Vi arbetar för att öka mångfalden på våra deltagare. Vi har nu under vår-sommar haft en kurs med 15 deltagare för nyanlända flyktingar där vi hjälper deltagarna att bli etablerade i samhället. Under oktober 2014 startade vi ytterliggare en kurs med 16 deltagare för nyanlända flyktingar. Grebbestads folkhögskola deltager tillsammans med andra folkhögskolor i regionen i ett hälsoprojekt som skall främja hälsa hos personal och deltagare. 2.1 Regionfullmäktiges mål Regionutvecklingsnämnden får i uppdrag att göra en riktad satsning för att få fler unga i jobb Folkhögskolorna är del av ett samverkansprojekt med personalstrategiska och RUN som

3 Sida 3(19) syftar till att anställa unga arbetssökande i regionens förvaltningar kallat VIA. Syftet är att anställa unga arbetssökande inom regionens förvaltningar och samtidigt ge dem möjlighet till kompetensutveckling inom folkhögskolorna I den mån skolan har möjlighet står vi redo att stötta arbetstagare som omfattas av arbetsmarknadsnodernas arbete. Skolan har en miljömål, resepolicy och miljöplan. I dessa dokument står beskrivet hur skolan på ett aktivt sätt ska arbeta för att förbättra miljön på skolan såväl som i det omkringliggande samhället. Skolan strävar efter att minska resandet med bil och övergå till kollektivt resande som ofta kan vara svårt eftersom skolan ligger i Grebbestad. Arbetet med att fasa ut miljö- och hälsofarliga ämnen fortsätter Skolans lokaler står öppen för aktörer att nyttja i den mån önskan och möjlighet finns. Det är ständigt nya grupper som finner vägen till vår skola vilket vi ser positivt på. Vi har under hösten 2014 fortsatt att samverka med olika organisationer i skolans geografiska närhet. Skolans har under hösten 2014 fortsatt aktivt söka att stötta deltagare och ge varje deltagare det stöd han eller hon anser sig behöva. Detta tror vi leder till att deltagarnas psykiska välbefinnande ökar. Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland Grebbestads folkhögskola arbetar ständigt för att utveckla kursverksamheten tillsammans med andra aktörer. Sommaren 2014 har vi haft kurser tillsammans med Vitlycke museum samt riksföbundet Attention. Vi samarbetar med Dalslands folkhögskola, Ljungskile folkhögskola, Nordiska folkhögskolan samt Billströmska folkhögskolan för att hitta nya vägar för deltagare att hitta våra sommarkurser. Vi är öppna för kulturaktiviteter tillsammans med andra. Under september genomförde vi en Workshop i vävning öppen för alla med en textilformgivare från Danmark. Vi öppnar skolan för lokala föreningar och deras aktiviteter och eftersträvar att vara en resurs för lokalsamhället i kultur och föreningsliv. Vi anordnar utställningar på skolan med både egna och externa utställare. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Grebbestads folkhögskola arbetar kontinuerligt med att försöka öka andelen ekologiska livsmedel utefter dom ekonomiska ramar skolan har. Grebbestads folkhögskola har en miljösamordnare och miljögrupp som ständigt ser över miljö och hälsofarliga ämnen och ser till att dom utfasas i största möjliga mån. Grebbestads folkhögskola har tillsammans med Västfastigheter försökt få en uppvärmning som inte består av fossila ämnen. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Grebbestads folkhögskola arbetar tillsammans med Västfastigheter kontinuerligt med att öka tillgängligheten på skolan. Under hösten 2014 flyttade vi vårt kansli till bättre lokaler med större tillgänglighet. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Grebbestads folkhögskola eftersträvar heltidstjänster i största möjliga mån. Vi arbetar med arbetsmiljön i en arbetsmiljögrupp som har regelbundna möten för att ständigt förbättra arbetsmiljön. Det finns en oro bland personalen hur besparingarna som beslutats av

4 Sida 4(19) kulturnämnden påverkar den psykiska arbetsmiljön. Alla medarbetare erbjuds kompetensutveckling efter dom förutsättningarna som finns ekonomiskt. Vi har på grund av en mycket bra sommar och statliga medel för etableringskurser för nyanlända flyktingar lyckas behålla den personal vi behöver. Vi deltar i ett hälsoprojekt tillsammans med andra folkhögskolor inom regionen. Projektet skall leda till en bättre hälsa hos personal 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Grebbestads folkhögskola har deltagit i ett hälsoprojekt under 2014 tillsammans med Västragötalands bildningdsförbund. Grebbestads folkhögskola har under 2014 ökat tillgängligheten inom skolan. Vi har tillsammans med arbetsförmedlingen haft 2 kurser för nyanlända flyktingar. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Grebbestads folkhögskola redovisar ett negativt resultat för Underskottet är :-. Skolan kommer att kontinuerligt följa upp kostnaderna under 2015 för att klara budget Detta innebär att det blir neddragningar på, vikarier, inköp, m.m. samt eventuellt personalförändringar av tillsvidareanställda. Dessutom kommer den pedagogiska personalen få ökade arbetsuppgifter på sommaren från midsommar och in i augusti för att vi skall kunna få mer intäkter för att hantera minskat regionbidrag. Det innebär större press på personalen med risk för ohälsa. Underskottet 2014 beror på att skolan fått :- mindre i ägarbidrag än vad som var budgeterat. Ombyggnaden av administrationsdelen på skolan har även den bidragit med kostnader som inte var budgeterade. Ett åsknedslag i Augusti bidrog till många extrakostnader då hela IT strukturen på skolan blev utslagen och det är fortfarande inte helt återställt. Vi räknar med att Vgr-it installerar nät på skolan under våren Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Grebbestads folkhögskola har forsatt att effektivisera verksamheten. Detta är en nödvändighet eftersom regionbidraget minskat så markant mellan På grund av en god sommar och etableringskurser har vi kunnat hålla ner underskottet för Vi har lyckas genomföra 2014 utan neddragningar av versamheten detta på grund av en personal som arbetat hårt och klarat att hålla igen på utgifterna. Vi kommer under 2015 fortsatt arbeta för att efektivisera verksamheten så vi håller budget Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Skolan har uppdrag från två olika aktörer. Stat (genom folkbildningsrådet) och Västra Götalandsregionen (genom kulturnämndens uppdrag) Huvuduppdraget ligger i att vara en folkbildare lokalt, regionalt, nationellt såväl som internationellt. För Grebbestads folkhögskola tar det sig i uttryck genom en rad olika kurser, möten och aktiviteter med inriktning mot hantverk, marinbiologi, spa och hälsa, grafisk form och friluftsteknik. Utifrån det regionala uppdraget har följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Grebbestads folkhögskola för perioden : Mål 1 - Skolan som mötesplats: Skolan vill vara en mötesplats för olika kulturyttringar och verka för att kursdeltagare såväl som boende i skolans närhet ska få ta del av dessa. Indikator: a) Ange

5 Sida 5(19) antal kulturarrangemang på skolan under året. Mål 2 - Skolan som förändrare: Skolan vill vara och är en utbildare av hög kvalité inom hantverksområdet. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare som vill komplettera och/eller uppnå allmän behörighet till högskola universitet. Indikator: a) Ange antal deltagare som får någon behörighet och/eller klarar allmän behörighet under sitt studieår på skolan Mål 3 - Skolan som socialiserare: Skolan vill arbeta med respekt och hänsyn för varje människas sätt att lösa sin vardag. I det arbetet är det viktigt att vi tror att var och en kan och vill göra sitt bästa. Skolan ska i varje situation anpassa verksamheten så att det fungerar för skolan, studiegruppen såväl som den enskilde individen. Indikator: Beskriv hur deltagare på era kurser upplevt sin studietid på skolan. Mål 1: Vi har arbetat vidare med att föreningar och personer boende i skolans närhet kan använda skolan som mötesplats. Mål 2: Under våren 2014 utfärdade vi 10 grundläggande behörighet för högskolestudier samt 1 grundläggande behörighet för yrkeshögskola. Vi utfärdade samtidigt 112 behörigheter i enskilda ämnen. Mål 3: Skolans deltagare har genomfört en utvärdering i slutet av april. Resultatet av denna visar att deltagarna är mycket nöjda med sitt år på Grebbestads folkhögskola Verksamhetens miljöarbete Vi har fortsatt vårt arbete med att byta ut konventionella råvaror mot ekologiska. Under 2014 låg inköpen av ekologiska livsmedel på drygt 33 %, men vi arbetar aktivt med att öka andelen så att vi kommer upp till 40 % under Vi har infört dagar då bara vegetarisk mat serveras i vår matsal och vi har också deltagit i en studie där vi under 2014 har mätt matsvinnet. Resultaten är inte färdig analyserade, men man kan ändå konstatera att vi har väldigt lite matsvinn. Skolan har egna miljömål när det gäller utbildning/kunskap om miljöfrågor. Förutom att utveckla kompetensen hos personalen så arbetar vi mycket med att förmedla kunskap kring miljöfrågor till våra kursdeltagare. Varje år anordnar vi miljödagar för hela skolan, både personal och kursdeltagare. Vi har en miljögrupp på skolan där personal och deltagare ingår. Varje kurs arbeta med miljöfrågor, som på ett relevant sett berör inriktning på respektive kurs. Vi har inga styrtal till dessa mål, men vid de kursutvärderingar som deltagarna får göra i slutet av vårterminen har vi med ett antal frågor som berör detta. Där kan vi se att vi har blivit bättre med åren, men att vi fortfarande kan bli ännu bättre. Under 2014 har vi minskat våra transporter mycket kraftigt. Vi har från 2013, då körda mil låg på 6502 mil, minskat körda mil med 49% till 3293 mil under Vi har inte heller flugit något under Prestationer Grebbestads folkhögskola har i uppdrag av staten att producera 4000 deltagarveckor. Deltagarveckor fördelas på tre olika typer av verksamheter. 1. Långkurserna är de kurser som bedrivs under höst-vår och under 2014 kommer dessa kurser vara: Kurs Antal platser, Allmän plus 14 Allmän kurs inriktning friluftsteknik 14 Allmän kurs inriktning spa och hälsa

6 Sida 6(19) 14 Allmän kurs inriktning silver och smycke 10 Allmän kurs inriktning grafisk kommunikation 16 Trä möbelhantverk 14 Grundkurs trä 16 Keramisk kurs 14 Textil och vävkurs 14 Marinbiologisk kurs 12 Summa 138 Skolans lokaler gör att totala antalet deltagare omfattar som mest 120 deltagare. 2. Kortkurser är de kurser som bedrivs framförallt under sommartid och under 2014 har dessa kurser varit: Akvarellkurs, Väv en trasmatta, Möbelhantverk för yrkesverksamma, Raku, Skapa i silver grundkurs, Skapa i silver fortsättningskurs, Vandra i Bohuslän 1, Vandra i Bohuslän 2, Våga skriva eget, Sy linnekläder grundkurs,tälja med kniv och yxa, Knyppling 1 och knyppling 2, Textila tekniker på bronsåldersvis, kurs i finnväv, Kurser i samarbete med kommuner, organisationer och föreningar Totalt omfattar dessa kurser 240 deltagare. Dessutom har vi under 2014 en distanskurs i vadmalsvävning med 13 deltagare 3. Öppen fortbildning sker under hela året och är öppna för alla som önskar delta. Egna utställningar gjorda av deltagare på skolan och i externa lokaler. Föreläsningar på skolan är öppna för allmänheten. Under hösten 2014 har vi haft 40 kvinnor samt 36 män som deltagit i allmän kurs. Under hösten 2014 har vi haft 20 kvinnor samt 18 män som deltagit på särskild kurs. Totallt under hösten har 60 kvinnor samt 54 män deltagit på våra kurser. Antalet deltagare på allmän kurs har ökat under hösten Fördelningen mellan kvinnor och män har fått en positiv utveckling. 3. Personal Medarbetarundersökningen hösten 2013 gav oss underlag att arbeta med fokus på målkvalitet, ledarskap och lärandemiljö. Vi har därför under 2014 arbetat med * kompetensutvecklingsinsatser för ledare, * fördjupat samtalet om de mål som verksamheten styrs av samt * arbetat för att identifiera områden i behov av utveckling av lärandemiljön för medarbetare. Bildandet av kansliet har gjort att processen med att effektivisera arbetsuppgifter pågått. Dessa processer fortsätter under Ett påbörjat gemensamt handlingsplansarbetet med företagshälsovården är initierat. Detta fortsätter under Grebbestads folkhögskola har fortsatt arbetet med det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Skolan har arbetat med rapporteringssystem för alla händelser som sker och som kan knytas till arbetsmiljön för medarbetaren. Regelbundna träffar mellan skolans ledning, fackliga företrädare och skyddsombud sker och förbättrar kontinuerligt arbetsmiljön. Detta arbete kommer att fortsätta och fördjupas under Vi arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron. Folkhögskolornas tradition präglas av stor öppenhet och delaktighet för samtliga medarbetare. Den dagliga kommunikationen mellan samtliga medarbetare skapar ett engagemang för skolans verksamhet och utveckling. Detta inflytande minskar risken för

7 Sida 7(19) utbrändhet och sjukskrivning. Vi arbetar kontinuerligt för ökad jämställdhet på vår arbetsplats. Bland våra lärare är andelen kvinnor större än män. I kök, städ, vaktmästeri och expedition har vi en traditionell könsfördelning som är svår att bryta p.g.a. den låga personalomsättningen (vilket i sig är positivt). Vid nyrekryteringar arbetar vi för en jämnare könsfördelning inom alla områden. Vi strävar efter att arbetsplatsen ska spegla samhället sammansättning vad gäller kön och etnicitet. I vårt arbete med löner ser vi varje år över lönespridningen mellan olika grupper. Vid 2014 års löneöversyn har vi minskat osakliga löneskillnader inom respektive grupp. Den lilla förvaltningens möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal är beroende av löneläge, arbetsmarknad och möjligheten att erbjuda attraktiva tjänster. För Grebbestads folkhögskola är det svårt att samtidigt erbjuda heltidstjänster och ha den bredd med kompetens som utbildningarna kräver. Med detta som grund har vi strävat efter att erbjuda så hela tjänster som möjligt och samtidigt behålla bredden på personalens kompetens. I skolans organisationsplan finns beskrivet när medarbetarsamtal ska äga rum. I detta samtal upprättas och revideras de individuella utvecklingsplanerna. 3.2 Personalstruktur Grebbestads folkhögskola har för närvarande den personalstruktur vi behöver. Personalstrukturen är densamma som föregående år. Vi har varit tvungna att rekrytera vikarier för medarbetarna som är långtidssjukskrivna. Detta har inneburit en del merarbete och kostnader. Månad: Personalvolym Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Grebbestads folkhögskola Aktuell månad innevarande Aktuell månad föregående år Antal anställningar år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Sjukfrånvaro Månad: Sjukfrånvaro Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Grebbestads folkhögskola Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 10,7% 4,3% 8,3% Teknik, hantverkare 12,1% 12,1% Kök, städ, tvätt 25,7% 25,7% Administration 11,1% 0,0% 7,7% Totalt 15,3% 5,4% 12,0%

8 Sida 8(19) Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 15,3% 6,3% Män 5,4% 2,2% Totalt 12,0% 4,8% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 80,8% 23,4% Män 83,4% 0,0% Totalt 81,2% 19,5% Vi har en ökad långtidsfrånvaro under Det är två kvinnor och 2 män som är/var långtidsfrånvarande och detta påverkar procenten sjukskrivna mycket då Grebbestads folkhögskola är en liten arbetsplats med få anställda. Anledningen till långtidsfrånvaron är olika för dessa kvinnor och männen. Långtidsfrånvaron bland kökspersonalen kan inte relateras till arbetsplatsen. Långtidsfrånvaron inom utbildningen är svårt att bedömma om det är arbetsbelastningen som lärare som påverkat sjukdomen då hon arbetat endast kort tid som lärare på skolan. Mannen som är långtidssjukskriven har en skada som inte är relaterad till arbetsplatsen. En man var långtidssjukskriven under 2014 p.g.a en skada på fritiden men är sen november tillbaka i arbete. En kvinna (kanslipersonal) är långtidssjukskriven på grund av utmattningssyndrom detta kan bero på för hög arbetsbelastning. Vi arbetar för att alla dessa skall komma tillbaka till arbete efter rehabilitering. När det gäller kökspersonal och vaktmästeri hoppas vi på att dessa kommer tillbaka när dom fysiska skadorna har läkt. När det gäller kanslipersonalen har vi ständig kontakt för att rehabiliteringen skall fungera så bra som möjligt. Den kvinnliga lärarpersonen går under behandling för sina besvär. Efter genomgång med övrig personal på respektive arbetsplats om arbetsmiljön ser vi att den upplevs som positiv och inte är orsak till arbetsmiljöproblem (sjukskrivning). När vi ser till korttidsfrånvaron så är den låg både hos män som kvinnor i alla yrkesgrupper på skolan. Vi arbetar i en arbetsmiljögrupp med personalrepresentanter från olika fackförbund för att minska arbetsmiljöproblem och minska sjukfrånvaron så mycket som möjligt. 3.6 Jämställdhet och mångfald Grebbestads folkhögskola har en traditionell könsuppdelning i yrkesrollerna. Bland den pedagogiska personalen finns en jämställd sammansättning mellan män och kvinnor. På Grebbestads folkhögskola Har vi tagit emot personer och kommer att ta emot personer med olika funktionsnedsättningar i habiliterings-/rehabiliteringssyfte för praktik inför anställningar senare på arbetsmarknaden. Vi har även anställt personer som först varit här i rehabiliteringssyfte.

9 Sida 9(19) Grebbestads folkhögskola arbetar ständigt med jämnställdhetsfrågor utifrån vår likabehandlingsplan. Vid rekrytering tar vi hänsyn till genusperspektiv om det är möjligt. Vi har 2 anställda i ledande befattning och båda har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap. 3.7 Personalvolym Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Personalgrupp Ofrivilligt deltidsanställda Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare 2 2 Kök, städ, tvätt 7 7 Administration Totalt Andel ofrivilliga deltidsanställda av tillsvidareanställda Kvinnor 9,5% 5,6% Män 0,0% 11,1% Totalt 6,7% 7,4% Båda kvinnorna som är ofrivilligt deltidsanställda har fått ökad tjänst (100%respektive 70%) p.g.a vår kurs för nyanlända flyktingar. Ökningen gäller till 30/4 och föhoppningen är att tjänsterna även under hösten skall kunna vara på samma nivå. Förutsättningen är att vi kan starta en ny etableringskurs i september. 3.8 Bemanningsföretag Verksamheten anlitar inte bemanningsföretag

10 Sida 10(19) 3.9 Personalkostnadsanalys Grebbestads folkhögskola Antal Årsarbetare Netto årsarbetare ,66 22, ,19 25,04 Förändring antal 3 4,53 2,38 Belopp OB-tillägg Mertid,komp, fyllnadstidsersät Enkel övertidsersättning Kvalificerad övertidsersättnin Summa Övrigt Spånsugsanläggningen till möbelhantverkskurserna på Grebbestads folkhögskola är i ett skick som måste åtgärdas. Denna anläggning kommer att bytas under Ekonomi Utfallet för 2014 är -209 tkr jämfört med 228 tkr för föregående år. Driftsbidraget har under året minskats med 437 tkr jämfört med budgeten. Detta har å andra sidan kunnat vägas upp av intäkter från utbildningsplatser för nyanlända. Insatserna för nyanlända har också genererat kostnader i form av personalkostnader och kostnader för material mm i samband med utbildningen. Västfastigheter har byggt om receptionen och några arbetsrum för att arbetsmiljön för både deltagare och administrativ personal skulle bli bättre. Kostnader för att inreda den nya receptionen och till viss del tjänsterummen belastar årets resultat. Skolan har också varit tvungen att förnya utrustningen i elevhemmen under hösten. Varken kostnaderna för ombyggnation av reception eller förnyelse av utrustningen i elevhemmen fanns med i budgeten. 5.1 Ekonomiskt resultat Utfall Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kurs och konferenser, konto 4611, motpart Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart Utfallet på konto 7551 är 0. Utfallet på konto 754X är kr och beror på att Grebbestads folkhögskola inte har någon egen IT-tekniker och måste köpa den tjänsten externt (VGR-IT kan inte ge denna support till skolan). Grebbestads folkhögskola har ett utfall på kr på konto 4611 med motpart 100. Skolan

11 Sida 11(19) använder kontot 4611 till att bokföra personalens fortbildning, som prioriteras i en lärande organisation. Utfallet på kontona för trycksaker, PR och info är totalt kr för För att nå deltagare till skolans långkurser är det mycket viktigt för skolan att marknadsföra sina kurser. Kostnaden för annonsering är hög för att den sker över hela Sverige då rekryteringen till långkurserna är nationell. Uppnår skolan inte sina deltagarveckor kan skolan komma att förlora deltagarveckor kommande år med minskade intäkter från Folkbildningsrådet som följd. AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 792 Grebbestads folkhögskola Ann-Christine Wallström :10 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 9,1 7,3 7,8 1,7 16,7% Erhållna bidrag 8,6 8,8 11,3-0,2-24,3% Övriga intäkter 4,3 4,1 4,4 0,2-1,5% Verksamhetens intäkter 21,9 20,2 23,5 1,7-6,5% Personalkostnader -13,2-12,4-13,0-0,8 2,1% Övriga kostnader -8,7-7,6-10,0-1,1-12,8% Avskrivningar -0,2-0,2-0,3 0,0-30,0% Verksamhetens kostnader -22,2-20,2-23,3-1,9-4,7% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -0,2 0,0 0,2-0,2 Periodens intäktsutveckling Verksamhetens intäkter är tkr lägre än utfall Detta beror på att erhållna bidrag, främst driftsbidrag, har minskat med tkr och försäljning av tjänster, material och varor har också minskat. Jämfört med budget har intäkterna ökat med tkr. Detta beror på ökat

12 Sida 12(19) statsbidrag bl.a. för kurser för nyanlända. Periodens kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader har minskat med tkr jämfört med föregående år. Jämfört med budgeten har dock kostnaderna ökat tkr och beror främst på ökade kostnader för personal och material som hänger samman med undervisningen. Personalkostnadernas andel av kostnader är 56% för 2013 och 60% för Åtgärder vid ekonomisk obalans Grebbestads folkhögkskola prognosticerade ett nollresultat för 2014 men i bokslutet ser vi ett negativt reslutat. Bearbetningen och hanteringen av skolans budget 2015 leder till att skolan behöver ha en god kostnadskontroll och planera för att sommarens möjligheter till gott ekonomiska utfall realiseras. 5.3 Eget kapital Ingående eget kapital för 2014 är 1034 tkr. Skolan önskar ta av sitt egna kapital för att täcka det negativa resultatet. 5.4 Investeringar Grebbestads folkhögskola har inte gjort några investeringar under Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Grebbestads folkhögskola :10 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat

13 Sida 13(19) Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 10 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0

14 Sida 14(19) Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0-1 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital

15 Sida 15(19) Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 792 Grebbestads folkhögskola Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt

16 Sida 16(19) 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag 0 0 Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel 0 0 Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt 0 0 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0

17 Sida 17(19) Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 4 8 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 13 5 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 9 7 Räntekostnader, externt 0 0 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt 12 9 Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 0 0 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 0 0 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 10 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 10 Netto reavinster/ förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt 0 227

18 Sida 18(19) 8. Försäljning anläggningstillgångar Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 0 0 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 0 Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0

19 Sida 19(19) Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt 0 0 Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 0 3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt 0 0 Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde