3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet

Transkript

1 Sida 1(18) Delårsrapport augusti 2012 Billströmska folkhögskolan 1. Sammanfattning och slutsats Den direkta folkhögskoleverksamheten genomförd som långkurser går med ett underskott. Minimala höjningar av stats- och regionbidragsnivåerna ger denna effekt. Ändå kan Billströmska hålla en relativt hög kvalitativ standard i verksamheten beroende på en alltmer omfattande sommarverksamhet som ger överskott och detta överskott kan användas till långkursverksamheten. Huvudmannens stora om- och tillbyggnadssatsning är på väg att avslutas och ger verksamheten stora mervärden i en mycket god rumsstandard med tillhörande good-will. Verksamheten siktar på ett nollreultat men vill peka på en likviditetsansträngd verksamhet då EFS-projketet "arbete för det goda livet", anskaffning av inventarier och avslutningen av det mångåriga utbildnings- och växthusprojektet går mot sin fullbordan. Sammataget har skolan en mycket omfattande verksamhet, högt sökttryck, god beläggning och en varierande verksamhet med mycket nöjda studerande, gäster och besökare. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Skolan bägge huvuduppgifter går fortsatt mycket bra: Utmärkt 1) Folkhögskoleuppdraget med högt söktryck och fullbelgada elevhem med nöjda deltagare Vårterminen avslutades med att den sista stora elevhemsombyggnaden, Klostret stod klart. Detta elevhem har kunnat användas för sommarverksamheten. När höstterminen startat har vi 96 rum och 100 boende i dessa. Gott söktryck och totalt startade 138 studerande höstterminen. Ett av de högsta talen på senare år. Flera har fått nekande svar att börja då just rummen, men också vissa klasstorlekar varit en begränsande faktor. Läsåret 2011/12 avslutades med en studerandeenkät och detta läsår fick skolan det högsta postiva omdömet över helhetsintrycket att vara studerande på Billströmska folkhögskolan. På en femgradig skala blev medelvärdet 4,46. 1b) Folkhögskolans sommarverksamhet sommaren 2012 den bästa någonsin. Sommaren 2012 är troligen skolans främsta sommar i form av aktiviteter, beläggning, kurser och konferenser någonsin. Vissa dagar har skolan hyst upp emot 150 gäster i de 96 rummen. Spännvidden i verksamheten är också stor. Maten, rumsstandarden och bemötande får lovord av deltagarna. Den satsning som har gjorts på skolan för att modernisera och tillgänglighetsanpassa lokalerna gör att vi kan säga att just nu har vi Sveriges främsta lokaler och boende att erbjuda besökare. Innehållet berikas av en engagerad personal. 2) Att vara en regional mötesplats för olika typer av sammankomster,

2 Sida 2(18) kulturella eller möten av olika slag, ligger också på en nivå som är god men också växande. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Mål: Nå minst deltagarveckor. Nå mellan kursdeltagare till de långa folkhögskolekurserna. Ett fullbelagt internat under folkhögskoleåret: 95 bäddar höstterminen. Sommarverksamhet med största möjliga uthyrningsgrad. För att erbjuda ett utbildningsutbud som svarar mot individens intresse och samhällets behov genomför skolan att på folkbildningens grund budgetåret 2012 genomföra följande kursverksamhet: Långkurser I folkhögskoleuppdraget har den allmänna kursen/linjen högsta prioritet. Därför planerar skolan genomföra följande längre kurser: Allmän kurs Allmän kurs med textil Allmän kurs med musik Allmän kurs med bild och akvarell Naturvetenskapligt basår Musiklinje De ungas rätt (DUR) Sommarkurser Sverige idag och lektorskurs i samverkan med Svenska Institutet Svenska för utländska studenter i samverkan med Riksföreningen Sverigekontakt Vävkurs Keramikkurs Akvarellkurser Silversmideskurser Vandringar i Bohuslän Resandekurs för förståndshandikappade Dessutom som inhyrd verksamhet andra kurser/konferenser/möten som ligger i linje folkhögskolans uppdrag Kulturcentrum Mål: att kunna erbjuda en generös lokalanvändning för förenings- och kulturlivet.

3 Sida 3(18) Skolans andra uppdrag, att vara ett kulturcentrum och att stå öppen för konserter, teaterföreställningar, samlingar och andra arrangemang för både allmänheten, föreningslivet, organisationer och politiska partier, skall fortlöpa även under kommande verksamhetsår. Skolan har tillsammans med kommunen genomfört arrangemang som Allsång på Tyft, tillhandahållit övnings- och möteslokaler, samarbetat med föreningslivet i olika kulturarrangemang, där bland annat skolans lokalutrymmen efterfrågas. Med att det nya "växthuset" står klart finns också ett nytt spännande rum at terbjuda för mindre arrangemang, lyrikkvällar, visaftonar m.m. Skolan arrangerar nästan ett offentligt kultur- eller samällsprogram i veckan som vänder sig till allmänheten, och är mötesplats för 2-4 sammankomster i veckan där olika grupper har behov av att mötas och mötesplatsen är folkhögskolan. När 2012 summeras ska Billströmska folkhögskolan ha utfört minst deltagarveckor, som är den kvantitet Folkbildningsrådet tilldelat skolan. 3.3 Rättighetsfrågor I skolans folkbildningsuppdrag ingår som en naturlig del arbetet med att motverka segregation och utanförskap och i utbildningen prioritera utbildningsmässigt socialt och kulturellt missgynnade personer. I planeringen inför och i genomförandet varje verksamhetsår ingår dessa frågor och arbetet utgår från attitydbearbetning, värdegrundssamtal och i direkta möten olika människor emellan. Speciella kurser, fortbildningsinslag och föreläsningar är de vanligaste metoderna i arbetet. Skolan genomför under året ovan uppräknade aktiviteter och i utvärderingar som skolan gör finns inget som tyder på att inslag av mobbing eller att negativ särbehandling förekommer, tvärtom. I antagningar prioriteras den allmänna linjen. Den allmänna linjen är cirka 75% av de studerande. En av de största på en internatfolkhögskola. Billströmska är den tredje största folkhögskolan som till antalet ger ut omdömen (98 st). Linjen De Ungas Rätt genomför varje år föreläsningsserier utanför skolan kring barns rätt och barnkonventionen 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Kring deltagande och genomförande i olika nätverk och processbaserade aktiviteter är skolans personal en god samspelare och i många fall både initierar och genomför aktivt åtaganden tex SYV-kontakter, internationella kontakter, regionkontakter m.fl. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet För att både bevaka individ- och samhällsbehov gäller för skolan att ha en omvärldsbevakning som gör att skolan snabbt kan åta sig nya typer av både lång- och kortkurser, ensamt eller i samverkan med andra. Det långsiktiga folkbildnings- och folkhögskoleuppdraget är

4 Sida 4(18) naturligtvis fortsatt den grund folkhögskolan står på, men olika typer av uppdrag och arbetsmarknadsåtgärder som folkhögskolans pedagogiska förtjänster kan bidra med, bevakas och om möjligt delta i. "Grön rehab, växthus, trädgårdsarbete och samverkan är nyckelord i projektet "Arbetet för det goda livet", som fortsätter under Denna och liknande insatser stärker skolans arbete i den sociala dimensionen. Att vara ett kulturcentrum och en naturlig samlingsplats för lokala aktiviteter är också fortsatt en viktig del av skolans verksamhet. Spela en aktiv regional roll. Den regionala rollens olika dimensioner sammanfaller väl med folkhögskolans uppgift. Att vara mötesplats för kulturella aktiviteter, en aktiv nätverkspartner eller arbeta med jämställdhet, tillgänglighet och mångkulturella perspektiv är en naturlig del i folkhögskoleuppdraget. Studerandenyttan För att skolan fortsatt skall ha ett söktryck krävs en ständig diskussion kring kvalitetsfrågor och studerandenytta. Kvalitetsfrågorna har under de gångna åren fått en allt större plats ur ett utvärderingsperspektiv av verksamheten. Detta sker bland annat i ett VGR-samarbete med övriga regionägda folkhögskolor. Detta arbete har under 2012 utvecklats till att olika yrkesutövare träffas. Kökspersonal, vaktmästare, städ. Senast träffades nästan 100 pedagoger i Vara från de sju VGR-skolorna och där la grunden till ett förstärkt regionsamarbete Folkhögskolans personal arbetar för att den studerande; medverkar i olika grupper och deltar i gemensamma aktiviteter, tar ansvar för sammanhållningen i gruppen och bidrar till ett positivt arbetsklimat och goda relationer, visar förståelse för och respekterar gemensamma överenskommelser och umgängesformer i skolsamhället, visar respekt för alla människors lika värde och den enskildes rätt till personlig integritet. Billströmska folkhögskolan arbetar aktivt i sitt studerandearbete för att främja hälsan så att livsstilsrelaterade sjukdomar minskar. Arbetsområden för oss är: Att minska ungas användning av alkohol, tobak och andra droger. Att informera och undervisa om sex och samlevnad.

5 Sida 5(18) Att ha en elevvård som tar sig an psykiska problem. Att informera om kost och motion som medel för ett friskare liv Rekrytering Rekryteringsfrågorna uppmärksammas ständigt. Högsta prioritet är att nå upp till tillräckligt antal deltagarveckor för att få behålla statsbidraget, men också kunna ha en hög uthyrningsgrad av den rumskapacitet som skolan innehar. Kulturellt centrum Billströmska folkhögskolans läge mitt på Tjörn har gjort skolan till ett kulturellt centrum och naturlig samlingspunkt i över ett århundrade. Skolans ambition är att med musikarrangemang, föredrag och teater nå allmänheten samt bereda samarrangemang med Tjörns Kultur- och fritidsnämnd, föreningar och organisationer. Billströmska medverkar aktivt i sitt kulturutbud till att i Regionen skapa förutsättningar för kultur med bredd och spets och i sin verksamhet ger möjlighet till aktivt deltagande i kultur- och samhällslivet Fortbildning Fortbildning av skolans personal skall ske dels genom deltagande i kurser, dels kunna tillhandahållas via studiebesök, erfarenhetsutbyte m m. Dessa frågor lyfts i medarbetarsamtal och i olika yrkesträffar och arbetsplatsträffar. I princip ryms de ekonomiska konsekvenserna av förvaltningens kompetensförsörjning inom lagd budget. Samverkan Skolan skall vara en aktiv samarbetspart med organisationer och myndigheter som själva kan ha nytta av skolan, men också kan vara till nytta för skolan, som t ex kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan m fl. 4.4 Prestationer Mål 1. Tillgänglighet Nyckeltal: 1) Antal möten med med myndigheter i närområdet. 2) Antal möten som folkhögskolan "bara" varit mötesplatsen. 3) Vilken typ av möten?

6 Sida 6(18) Skolan som mötesplats för olika verksamheter ökar år från år. Från egna till helt utomstående som önskar "hyra" en lokal. Sammantaget är det verksamhetsutveckling och lokal utveckling utifrån olika perspektiv mötesplatsen utvecklas. Mål 2 Regional roll 4) Antal deltagare som nått allmän och särskild behörighet Skolan tillhör den del av folkhögskolevärlden som delar ut flest omdömen och behörigheter 5) Antal regioninterna möten 6) Eventuella effekter av dessa 7) Antal kulturarrangemang, art och publik Skolan har cirka ett öppet kulturarrangemang i veckan, alltifrån små föreläsningar till en stor visfestival med över tusen besökare. Också dessa aktiviteter är i ökande och skolan når nya besöksgrupper. 8) Andel VGR-produktioner Mål 3 Delaktighet 9) Andel som upplever ökat självförtroende och vilja till engagemang I utvärderingar ligger siffrorna kring 65 % som upplever ökat självförtroende och vilja till samhällsengagemang efter genomgången kurs. 10) Antal fomella tillfällen och dess art där studenternas inflytande över skolans verksamhet är möjlig. Tillfgällen till formella träffar för påverkan och inflytande kan sammanfattas i klassråd var fjortonde dag, husmöten var fjortonde dag styrelsemöten i elvekåren var fjortonde dag Utfall, prestationer Billströmska folkhögskolan ska nå deltagarveckor 2012 för att erhålla fullt statsbidrag. Under 2011 nåddes denna siffra och med de förutsättningar sommaren 2012 och höststarten givet kommer också verksamheten för detta år att nå dett amål Helårsprognos, prestationer Antagningen höstterminen och sommarverksamheten visar på att vi bör nå minst deltagarveckor även under 2012.

7 Sida 7(18) 5. Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektiv Bra Lärande och förbättring kompetensinvesteringar sker i linje med verksamhetens mål och strategier. Skolan arbetar aktivt med internatet som en naturligt del i lärande och som en pedagogisk resurs i vår tolkning av begreppet allmän och medborgerlig bildning. Prioriterade delar i medarbetarperspektivet är arbetsplatsträffen, framförhållning i personalförsörjningsfrågorna och att ingen ofrivillig deltid ska förekomma. Skolans lönenivå och personalpolitik skall stå sig väl i jämförelse med andra jämförbara arbetsplatser, samt i sin verksamhet ge möjligheter till god fortbildning och vara en arbetsplats där medarbetarna trivs och kan utvecklas med de nya utmaningar som man kan möta i arbetsvardagen. Några löneskillnader mellan män och kvinnor är inte uppmätta och vid den BAS-analys som är gjord har inte heller någon sådan skillnad kunna ses. Sjukfrånvaron är låg och kan variera på grund av enskilda individrelaterade orsaker. Några ofrivilliga deltidsanställningar förekommer inte. De procentsatser som är inte är 100 % är frivilliga eller klart redovisade när anställning gjordes. En del av skolans verksamhet bygger på att tillfälliga anställningar måste kunna göras. All kompetens kan inte ägas inom en liten förvaltning om vi önskar en bredd i kurs- och studieutbud. Den medarbetarstab som finns på Billströmska folkhögskolan utför ett mycket gott och professionellt arbete där bemötandet är en viktig del i mötet mellan gäster och personal. I studerandeenkäter ges också goda omdömen om vår personal och arbetsplats. Långkurselevernas omdöme över helhetsintrycket av en folkhögskolekurs blev vid senaste mätningen medelvärdet 4,46 (0 botten och 5 toppen). Kvalitetsfrågorna står ständigt i fokus på arbetsplatsträffar och möten medarbetare emellan. Medarbetarnas egna sammanvägda omdömen kring viktiga inslag i arbetsmiljön och arbetsplatsen har följande genomsnittvärden på en femgradig skala: Värderingar och mål 3,93 Arbetsgemenskap 4,14 Kvalitet 3,67 Arbetsmiljö 3,97 Arbetsinnehåll och utveckling 3,59 Effektivitet 3,78 Ledarskap 3,93 Inflytande och ansvar 4,05 (siffrorna framtagna ur en

8 Sida 8(18) egen gjort medarbetarenkät våren 2012) 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Billströmska folkhöskolan ska erbjuda en unik och positiv miljö för arbete Stor personlig frihet i att lägga upp sitt arbete. Utifrån frågan: Vad är bäst för våra studerande eller gäster och de arbetsuppgifter jag har i min yrkesroll lägger vi och den enskilde upp sitt arbete 2. Täta personalöverläggningar över yrkesgränser. Veckovisa överläggningar med all personal (någon halvtimma) Var fjortonde dag möte inom olika yrkesgrupper och längre månadsvisa APTn 3. Generös behandling av ledigheter. Ledigheter hanteras utifrån synsättet att arbetstagaren har sitt arbetes utförande som viktig förutsättning. De ledigheter som då behövs på tider som kolliderar med arbetet hanteras generöst. 4. Fortbildning vidare än bara yrkesrollens behov. Viktigt att all personal har en helhetssyn på folkhögskolans primära uppgift. Därför tillstyrkes och uppmuntras fortbildning inte bara inom det snäva yrkesområdet utan också i vidare cirklar. 5. Ständig kavlitetsdiskussion. Vem är vi till för? Vad är bra och vad kan göras bättre?..är frågor som ställs i personalöverläggningar APT osv. 5.4 Personalvolym se 5.3 Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 1 1,9 % 1 1,7 % Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 18 33,3 % 22 37,9 % Teknik, hantverkare 7 13,0 % 3 5,2 % Kök, städ, tvätt 24 44,4 % 27 46,6 % Administration 4 7,4 % 5 8,6 % Summa % %

9 Sida 9(18) 5.5 Sjukfrånvaro Förvaltningen har en låg sjukfrånvaro. Den kan inte spåras av arbetsmiljöskäl, utan härrör från förkylningar, enstaka olycksfall eller liknande. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 7,1 % 7,1 % Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 1,0 % 0,9 % 0,9 % Teknik, hantverkare 3,8 % 3,8 % Kök, städ, tvätt 9,0% 9,0 % Administration 1,6 % 1,6 % Summa 4,5 % 1,7 % 3,5 % Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,5 % 3,4 % Män 1,7 % 2,4 % Totalt 3,5 % 3,0 % Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 44,5 % 57,3 % Män 0,0 % 0,0 % Totalt 37,0 % 39,9 % 5.6 Bemanningsföretag Förvaltningen arbetar inte med bemanningsföretag, men måste under speciellt sommarverksamheten "hyra in" specialkompetens till kursverksamheten. 6. Övrigt Folkhögskolorna inom VGR har under året utmanats på olika sätt. Frågor som berör skolans

10 Sida 10(18) ekonomi och ställning har varit aktuella. De är främst fyra områden som diskuterats: 1. VGR och RIO skolornas ekonomi med ev. nytt bidragssystem 2. En förvaltning? 3. Enhetlig hyressättning mellan VGR skolor? 4. Marknadshyror Inga beslut är tagna inför detta delårsbokslut men när beslut ska tas är det viktigt att dessa ser till helheten av resultatet av delbesluten. 7. Ekonomiperspektivet Bra Skolans tre huvudsakliga inkomstkällor är staten, ägaren och vad vi själva kan åstadkomma av intäkter miljoner är de ungefärliga relationerna. Vi måste nå deltagarantalet för statsbidragsveckorna, och ha en god uthyrningsoch kursverksamhet och en löneökning enligt budget. Då går vår ekonomi på helår med ett nollresultat. En varning är att löneutvecklingen på övrig arbetsmarknad kan påverka budgeterade 1,8 % som vi lagt i vår ram för Lönebidragsanställningar ligger utanför budget på personalkostnadssidan men detta genererar också intäkter såsom lönebidrag på intäktssidan. Två personer är anställda i ESF-projektet - projektet ligger utanför budget. Skolans ombyggnadsprogram och tillhörande inventarieinköp, plus avslutningen av växthusbygget och EFS-projektet är tre delar som anstränger skolans likviditet. Den koncerngaranti som togs under våren på 1 milj är nödvändig men ändå kan från tid till annan likviditeten vara ansträngd. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet En budget i balans vid årets slut. Med verksamheten hittills synes detta vara en möjlighet Minst deltagarveckor. svar som ovan Uthyrda rum under långkurstid och god beläggning övrig tid. både långkurstid och övrig tid Mycket god beläggning

11 Sida 11(18) 7.2 Ekonomiskt resultat Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall FörändringPrognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 6,1 6,0 6,1 0,2% 9,4 9,1 9,2 0,4 2,7% Erhållna bidrag 8,9 6,9 7,7 15,8% 10,4 10,4 12,0 0,0-13,5% Övriga intäkter 5,4 4,2 4,0 34,4% 6,4 6,2 6,3 0,2 1,4% Verksamhetens intäkter 20,4 17,2 17,8 14,6% 26,2 25,7 27,5 0,6-4,7% Personalkostnader -11,5-10,3-10,7 7,4% -16,3-15,8-16,6-0,6-1,8% Övriga kostnader -8,6-6,3-7,1 21,7% -9,4-9,4-11,5 0,0-18,1% Avskrivningar -0,3-0,3-0,3 9,4% -0,5-0,5-0,5 0,0 6,9% Verksamhetens kostnader -20,4-16,9-18,1 13,1% -26,3-25,7-28,6-0,6-8,2% Finansiella intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,3-0,2 0,0 0,0-1,0 0, Analys utfall/helårsprognos Med god beläggning höstterminen 2012 och en mycket god sommarverksamhet så beräknar vi nå ett nollresultat trots minimala uppräkningar från ägaren respektive staten. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Inget i skrivande stund tyder på att ekonomisk obalans skulle uppkomma då vår verksamhet till stor del bygger på anslag. Skulle elevantal och uthyrning svikta så måste hela "kostymen" minskas och då kan det inte uteslutas personalminskningar. Men den situationen synes avlägsen.

12 Sida 12(18) 7.4 Eget kapital Eget kapital 1/ tkr Eget kapital 31/ tkr Resultat per 31/ beräknas till ett noll-resultat. 7.5 Investeringar Investeringsram år 2012 är 409 tkr och överfört från tkr är investeringsutrymmet 856 tkr år Det beloppet är förbehållet inventarieanskaffning till om- och tillbyggnaderna och bedöms räcka som tilldelad ram. Skulle ytterligare behov uppstå kan folkhögskolans gemensamma investeringsram användas. 8. Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar inklusive nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital

13 Sida 13(18) Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Förändring av likvida medel Differens 0 1 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar

14 Sida 14(18) Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Not 1 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Statsbidrag tkr Regionbidrag tkr Övriga intäkter tkr Not 3 Personalkostnader tkr Hyreskostnader tkr Övriga kostnader tkr

15 Sida 15(18) Not 4 Avskrivningar 339 tkr Not 5 Finansnetto 26 tkr (ränteint 57 tkr räntekostn 31 tkr) Not 6 Årets resultat 20tkr Not 7 Datorer 175 tkr Maskiner och inventarier tkr Not 8 Utlämnade lån Regionen 583 tkr Not 9 Kundfordringar tkr Moms 185 tkr Upplupna intäkter 720 tkr (ESF) Övriga fordringar 138 tkr Not 10 Likvidkontot 722 tkr Handkassa 10 tkr Not 11 Eget kapital tkr Not 12 Upptagna lån Regionen 929 tkr Not 13 Leverantörsskulder 923 tkr Personalskulder 564 tkr Övriga kortfristiga skulder, moms 127 tkr Förutbetalda intäkter 965 tkr Specifikation Immateriella anläggningstillgångar inkl. medicintekn. info.system Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0

16 Sida 16(18) Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation

17 Sida 17(18) Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Leasingavtal, maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0

18 Sida 18(18) Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0