6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder. All vår verksamhet skall genomsyras av vårt statliga och regionala uppdrag.

Transkript

1 Sida 1(24) Årsredovisning 2014 Dalslands folkhögskola 1. Sammanfattning Under året har verksamheten i stort gått enligt plan, eller t.o.m. något bättre. Ombyggnationsbeslut rörande internaten har äntligen kommit och bygget har startat. Evakueringsboende blev Furåsen. Den ekonomiska ställningen för året visar på ett resultat om 704 kr (budgeterat noll kr ) vilket kan jämföras med 2013 då resultatet för året var kr (budgeterat noll kr). Dalslands folkhögskola har under 2014 arbetat med medborgarperspektivet utifrån följande uppdrag: Den gemensamma förvaltningen. Folkhögskolekansliet har under året fortsatt arbeta med samordnings- och utvecklingsfrågor för regionens folkhögskolor. Detta har bland annat resulterat i utarbetande av ett samverkansprojekt som syftar till att anställa unga arbetssökande i regionens förvaltningar. Vidare deltar kansliet i utarbetandet av ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige. Dessutom genomför folkhögskolorna för ett omfattande IS/IT projekt tillsammans med Botaniska och Naturbruksskolorna som syftar till att ge verksamheterna tillgång till den digitala infrastruktur som verksamheterna kräver. Regionens möjligheter att använda folkhögskolorna till interna konferenser fortsätter och utvecklas. Beslutet om politisk organisation 2015 leder till en gemensam styrelse för sex folkhögskolor och en styrelse för Agnesbergs folkhögskolor. Arbetet med att förbereda organisationen för den förändrade politiska organisationen har pågått och pågår intensivt. Dalslands folkhögskola. Styrelsen och personalen vid Dalslands folkhögskola är mycket glada att beslutet om ombyggnation av internaten i Färgelanda äntligen är taget så att likvärdighetsprincipen mellan Regionskolorna upprätthålls. I vår verksamhet arbetar vi för det livslånga lärandet genom att erbjuda utbildningar för att få bl. a. högskolebehörighet. Vi kommer att fortsätta med utbildningar riktade till dyslektiker, afatiker och invandrare. Dessutom kommer vi att fortsätta bedriva SMF-utbildning och uppdragsutbildningar för att möjliggöra för personer att komma ut på arbetsmarknaden. Under året har utbildning för Syriska läkare startat i Trollhättan. Vi har aktivt att arbeta för spridning av kultur i olika former, men denna ambition liksom flera andra ambitioner dras ner som resultat av det under flera år oförändrade regionstödet. Jämställdhet och miljö är ett viktigt fokus i vårt arbete. Dalslands folkhögskola arbetar också för att se till att vår information kan nås av så många som möjligt oavsett eventuella funktionsnedsättningar. Arbetet har fortsatt med att göra Dalslands folkhögskola känd i Färgelanda kommun, likväl som i övriga Dalslandskommuner. Folkhögskolan är en naturlig

2 Sida 2(24) knutpunkt för utbildning och kultur. Filialen i Trollhättan har fortsatt sitt arbete med utbildningar för t.ex. afatiker och invandrare. I det regionala uppdraget har Dalslands folkhögskola i Färgelanda och Trollhättan ett särskilt ansvar för att metodutveckla och beskriva arbetet med vuxna dyslektiker. Möjligheter: Att skapa och erbjuda attraktiva utbildningar. Att vara kulturbärare i närområdet. Att verka för ett jämställt och jämlikt samhälle. Att ge framtiden en bättre miljö. Att ombyggnationen av internatet möjliggör ett boende med hög standard. Risker: Konsekvenser av att ett nytt regionbidrag. Ytterligare urholkning av budgetramar om inte kompensation för lönejusteringar sker. Kostnader för att skapa en bättre miljö. Dalslands folkhögskola har under 2014 arbetat med verksamhetsperspektivet utifrån följande uppdrag: Skolans huvudsakliga uppgift är utbildning. För att kunna bedriva en kvalitativt god verksamhet krävs samarbete t.ex. med andra aktörer inom Västra Götalandsregionen, kommuner, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och studieförbund. En god kvalitet kräver också kompetensutveckling av personalen. Livsstilsfrågor och kulturella aktiviteter har också en given plats i verksamheten. I avsnittet ovan har det regionala uppdraget beskrivits, till detta kommer fyra statliga syften: Stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för ökad delaktighet i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen.

3 Sida 3(24) 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar. 3. Den demografiska utmaningen. 4. Det livslånga lärandet. 5. Kulturen. 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. All vår verksamhet skall genomsyras av vårt statliga och regionala uppdrag. Möjligheter: Att genom en duktig och välutbildad personal bedriva en kvalitativt god verksamhet för framtida efterfrågan. Att genom en miljömedveten personal och deltagare påverka framtiden. Att genom arbete med livsstilsfrågor bidra till en god folkhälsa. Att kunna bidra till en god arbetsmarknad för alla. Risker: Att inte kunna rekrytera duktiga och välutbildade lärare på grund av låga löner och geografisk placering. Att inte få till stånd ett gott samarbete i viktiga nätverk. Dalslands folkhögskola har under 2014 arbetat med medarbetarperspektivet utifrån följande uppdrag: Genom en god arbetsmiljö stärks personalen och därmed hålls sjukfrånvaron nere. Att få möjlighet till kompetensutveckling som stärker den professionella rollen för alla. Det är viktigt att i samband med medarbetarsamtalet tillsammans formulera en individuell utvecklingsplan. För att kunna rekrytera kompetenta och behöriga lärare får inte löneklyftan till andra liknande verksamheter öka utan i stället minska. Mångfaldsperspektivet ska beaktas vid rekryteringar. Möjligheter: Att satsa på kompetensutveckling. Att satsa på en god arbetsmiljö. Risker: Pensionsavgångar för nyckelpersoner.

4 Sida 4(24) Svårigheter att rekrytera på grund av löneläget och den geografiska placeringen. 2. Verksamheten Dalslands folkhögskola. I ovan beskrivna uppdrag och syften från region och stat framkommer att skolan skall arbeta med olika former av rättighetsfrågor. Den gemensamma förvaltningen. Kopplat till det samverkansavtal som slutits mellan fackliga organisationer och folkhögskoleförvaltningarna kommer en hälsogrupp att bildas. Denna hälsogrupp kommer bland annat att hantera jämställdhets-, mångfald- och diskrimineringsfrågor. Arbetet planeras starta upp under hösten 2014 och följas kontinuerligt genom samverkan. Samverkansavtalets implementering fortgår och utbildning har genomförts innan sommaren. Under hösten fortgår detta arbete på varje skola. 2.1 Regionfullmäktiges mål Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland Vi upplåter våra lokaler till bl.a. barn och unga för att se barn- och ungdomsteater m.m. Möjlighet ges teaterbesök för våra deltagare ca.gång per termin. Muséebesök genomförs för våra deltagare t. ex vid Lödöse museum. Besöker konstutställningar när tillfälle ges. En kulturvecka genomförs årligen tillsammans med studieförbund och Färgelanda kommun. (Var dock kortvecka under 2014 eftersom kommunen inte kunde bidra mer.) Väl fungerande kontakt finns upprättad med kommuner, studieförbund m.fl. aktörer. Dock allt svårare att genomföra dessa uppdrag då regionstödet har minskats nominellt och kulturarrangemang är något som tidigt får stryka på foten då resurserna minskar. Det minskade och ändrade stödet medför även att utomregionala deltagare får svårare att antas liksom utländska deltagare. Kärnverksamheten är bildning vilket gör att andra i sig mycket behjärtansvärda områden får stå tillbaka. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Användandet av fossil energi har minskat genom tidigare övergång från oljeuppvärmning till pellets uppvärmning i Färgelanda. Genom detta har en kraftfull reducering av CO2 utsläppen gjorts. Ombyggnationen som har startat i Färgelanda medför att ytterligare energibesparing är att vänta. Andelen ekologiska livsmedel skall öka, men det finns inte alltid tillgång till önskad

5 Sida 5(24) ekologisk produkt samt att kostnadsläget för dessa produkter är högre än ordinarie produkter. Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen skall minska. Riktlinjer för inköp av hälsofarliga kemikalier är antagen av styrelsen och personalen är informerad. Miljöfrågor är en stående punkt på olika möten vid Dalslands folkhögskola. Under 2014 kom leasingbil med diesel drift att ersättas av bil med hybrid drift. Energigenomgång av fastigheter har inletts ihop med Västfastigheter och Karbona. Dock svårt att få full effekt eftersom den nödvändiga ombyggnationen inte är avslutad. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Större delen av våra lokaler i Färgelanda är anpassade för olika funktionshinder. Vid ombyggnation av två internat kommer anpassningen att vara än längre gången. Ersättningslokalerna vid internatrenovering är handikappanpassade i långt större utsträckning än de nuvarande lokalerna. Våra lokaler i Trollhättan skulle till viss del vara i behov av ytterligare anpassning vad gäller bl.a. rullstolsburna. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Under 2014 har rektor och biträdande rektor genomfört utbildning i genuskompetent ledarskap. (Den nätbaserade utbildningen.) Husmor har ännu inte genomfört denna utbildning. Kompetensutvecklingsplaner finns. Folkhögskolor kan ha tillfälla anställningar vid vissa tillfällen vid t.ex. sommarkurser eller kortkurser. Huvuddelen av våra anställda har heltidstjänst. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Dalslands folkhögskolas viktigaste ekonomiska mål är att ha en god ekonomisk hushållning, en jämtegrerad budget i balans och en god likviditet, vilket vi även har lyckats med under året. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Våra deltagare har i ökad utsträckning behov av särskilt stöd vilket gör att produktivitetskrav och effektivitetskrav är svåra att uppnå. Vi förutsätter även att de regiongemensamma insatserna med beställningsportal m.m. skall bidra till att vi kan effektivisera, men detta förutsätter att vi har tillgång till de uppkopplingar som krävs. Här krävs en bättre samverkan från region-it så att de små enheterna får samma möjligheter som de större. Utrullning av publikt öppet nätverk är fortfarande inte startat. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Vi erbjuder utbildningar för att få högskolebehörighet. Dessutom erbjuder vi utbildningar för personer med dyslexi, afatiker, invandrare, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Vi har även en utbildning för hästskötare. Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) fortsatte

6 Sida 6(24) under Utbildning för Syriska läkare startade. Vi har även stått beredda att starta utbilning inom projektet ViA (Västra Götalandsregionens introduktionsprogram för unga arbetssökande). I samarbete med studieförbund och kommuner har en kulturvecka genomföras. (Kulturveckan genomfördes i mars månad och pågick onsdag till söndag.) Olika kulturaktiviteter ingår i studierna. Vi erbjuder lokaler för kulturarrangemang. Inom detta område kan neddragningar vara nödvändiga att göra pga. ändrad ekonomi. Deltagarrepresentation i kursråd/deltagarråd, samt vid styrelsemöten under Deltagarenkäter med uppföljande intervjuer. Undervisning med deltagarinflytande. Jämtegrerad budget och budgetuppföljningar. Jämställdhetsperspektiv på anställningar, inriktningar, föreläsare och konsulter. Alla chefer och handläggare ska gå utbildning i jämställdhet när så behövs. Fortsatt uppföljning av planen för handikappanpassning av information, lokaler och omgivning. Ökad användning av ekologiska livsmedel. Minskad användning av fossila bränslen. Minskad energiåtgång. (Vi skulle kunna ha en betydligt större del ekologiska livsmedel men detta är en kostnadsfråga. ) Under året har Dalslands folkhögskola lett arbetet i region 8 rörande Rådslagsprocess folkbildningens digitala utveckling. (Följande skolor ingick Billströmska, Geijer, Grebbestad, Ingesund, Klarälvdalen, Kristinehamn, Kyrkerud, Ljungskile, Molkom, Vara och Dalsland.) Under året har en temavecka för hälsa och mat genomförts, där föreläsare var på skolan och en rad aktiviteter genomfördes. Föreläsningar har bl. a. genomförts av KRIS (kriminellas revansch i samhället), rörande AIDS och HBTQ-frågor samt Magnus Hedman (inom ramen för läsprojekt). Stort fokus har legat på supervalåret med bl. a. paneldebatt med lokalpolitiker m.fl. Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) har genomförts och kommer att fortsätta. Flera av SMF deltagare har fortsatt i ordinarie verksamhet. Projekt: "Arbete för det goda livet" har avslutats och förhoppningen att erfarenheterna skulle kunna komma till användning i ett projekt tillsammans med Verdandi grusades då det blev avslag på vår ansökan till Allmänna Arvsfonden. Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet, redovisning till Folkbildningsrådet. Utgångspunkt är folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra 2005/06:192 där folkbildningen uppmanas att utveckla sitt kvalitetsarbete och där det är önskvärt att ett mer systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på såväl administration som verksamhetsformer

7 Sida 7(24) och innehåll utvecklas på alla nivåer inom folkbildningen. Definition enligt Folkbildningsrådet: Systematiskt kvalitetsarbete enligt Folkbildningsrådets definition är att man inom en verksamhet regelbundet och noggrant dokumenterar och analyserar, för att sedan göra åtgärder som förbättrar verksamheten. Att kvalitetsarbetet är systematiskt innebär att det är en ständigt pågående aktivitet samt att den information som samlas in, bearbetas och analyseras på ett tillförlitligt och noggrant sätt. Ett sätt att bedöma systematiken är att undersöka om det finns en röd tråd i processerna för planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Detta gjorde Dalslands folkhögskola under 2014 Vi genomför årliga revisionsträffar, controllermöten, risk och säkerhetsanalys m.m. inom ramen för Västra Götalandsregionen. (Dessa uppföljningar är obligatoriska inom regionen, verksamhet och kvalitet hänger ihop.) Deloitte gjorde även detta åren granskning av vår ekonomiuppföljning m.m. i samband med årsbokslutet. Dalslands folkhögskola använder sig även av RIO-enkäten för våra deltagare. Utöver detta görs även enskilda utvärderingar för kurser och konferenser. Regelbundna mentorssamtal genomförs. Under året hade vi kvalitetsmöten där ovanstående frågor diskuterades. Under året har även diskussioner förts rörande det fortsatta kvalitetsarbetet då en gemensam förvaltning bildas för de sju regionskolorna. Diskussioner och framtagande av gemensamma nyckeltal har genomförts. Samtal om kvalitet har genomförts i styrelse, personalråd m. fl. sammankomster. Strategiskt mål: Verksamheten ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Aktiviteter: Deltagaranpassade studieformer. Demokratiskt arbetssätt i undervisningen. Deltagarstyrning i kursråd/deltagarråd. Teman om demokrati, i undervisningen. Uppföljning i deltagarenkäter och intervjuer. Strategiskt mål: Västra Götalandsregionen ska långsiktigt stärka sin konkurrenskraft, samt att Dalslands folkhögskola skall bli mer känd i närområdet. Aktivitet: Kursdeltagarna deltar i utbildning för ett framtida yrkesliv.

8 Sida 8(24) Genomföra utbildning för hästskötarexamen. Genomför SMF kurser. Erbjuda uppdragsutbildningar inom attraktiva områden. Strategiskt mål: Skolan ska öka antalet personer som genomgår vuxenutbildning, dock finns begränsning utifrån det antal deltagarveckor vi har. Aktiviteter: Tillhandahålla verksamhet för personer i olika åldrar, med olika bakgrunder, olika sociala och kulturella förhållanden. Erbjuda distansutbildningar. (Här har arbetet gått i stå! Nya tag tas under 2015.) Erbjuda uppdragsutbildningar. (Här sätter lokalfrågan, främst i Trollhättan, en hämsko på möjligheterna. Att bedriva undervisning som är individuellt anpassad till alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Strategiskt mål: Öka tillgången till kultur Aktiviteter: Samverka med olika kulturorganisationer Tillhandahålla lokaler för kulturevenemang Involvera kultur i undervisningen genom kulturaktiviteter, studiebesök, studieresor ochgästföreläsare Erbjuda varierande kulturaktiviteter, trots att regionstödet nominellt minskar. Ge förutsättning för deltagarnas eget utövande av kulturaktiviteter. Strategiskt mål: Öka jämställdheten Aktiviteter: Analys av löner, i samband med löneöversyn och anställningar, för män och kvinnor för att identifiera omotiverade skillnader. Ett jämställdhetsperspektiv vid nyanställningar. Ett jämställdhetsperspektiv vid utvecklande av nya verksamheter för jämn fördelning av

9 Sida 9(24) deltagare utifrån kön, ålder och kulturell bakgrund. Ha ett jämställdhetsperspektiv vid anlitande av föreläsare och konsulter. Chefer och handläggare ska genomgå utbildning i jämställdhet när behov finns och möjlighet ges. (Regionens nätbaserade utbildning) Uppföljning av verksamhetens Jämställdhets- och Mångfaldsplan. Denna liksom en rad planer måste under 2015 arbetas med i den gemensamma förvaltningen. Strategiskt mål: Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter: Anpassa informationen på vår webbplats för att vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Fortsatt uppföljning av planen för handikappanpassning av lokaler och omgivning. Undervisningen ska vara tillgänglig, så långt möjligt, för alla oavsett funktionsnedsättning. Verksamheten ska vara medveten om vikten av ett gott bemötande av alla människor. Strategiskt mål: Västra Götalandsregionen ska vara ledande i arbetet med att minska de egna verksamheternas negativa miljöpåverkan Aktiviteter: Öka användandet av ekologiska livsmedel Fortsatt arbete med att minska energiåtgången Övergå från fossila bränslen till mer miljövänliga Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier ska fasas ut Minska antalet resta mil i tjänsten genom att samåka och åka mer kollektivt Verksamhetens miljöarbete Brukarytan i Färgelanda är 5062 kvadratmeter, i Trollhättan 1201 kvadratmeter. Energiförbrukning i Färgelanda: pellets 575,6 MWH

10 Sida 10(24) olja 16,3 MWH Trollhättan har förbrukat 327,3 MWH fjärrvärme. Elförbrukning Färgelanda var 298 MWH och i Trollhättan 69.5 MWH. Resta mil i bil på enheten är Prestationer Verksamhetens övergripande mål är att erbjuda utbildning för ett livslångt lärande. Detta gör vi genom en individuellt utformad undervisning. Vi erbjuder våra deltagare utbildning för grundläggande, allmän behörighet för högskolestudier och möjlighet till särskild behörighet. Vi har även utbildning för dyslektiker och afatiker. Genom samarbete i olika nätverk och projekt erbjuder vi också hästskötarutbildning och utbildning för invandrare. På sommaren har vi bl. a. Dalslandskurser för pensionärer och afatikerkurs. Vi erbjuder även visst mått av distansutbildningar. En förutsättning för vår verksamhet är ett gott samarbete med andra utbildningsanordnare, kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassa med flera. Andra förutsättningar är väl fungerande mentorskap och kompetensutveckling. Vi ska också arbeta aktivt med livsstilsfrågor. Även kulturfrågor ska ha en given plats i verksamheten Strategiskt mål: Fortsatt implementering av mål- och verksamhetsplanen i verksamheten. Nu skall arbetas fram under 2015 då ny mandatperiod har startat. Strategiskt mål: Arbeta för ett livslångt lärande. Aktiviteter: Utveckla nya verksamhetsformer som bidrar till ett livslångt lärande. Undervisning för deltagare med dyslexi, invandrare och afatiker. Dalslandskurser för pensionärer, samt öppna för andra sommarverksamheter. Kompetensutveckling för all personal. Flexibelt lärande SMF huvudinriktning för Trollhättan. Strategiskt mål: Öka jämställdheten Aktiviteter:

11 Sida 11(24) Ha ett jämställdhetsperspektiv: vid antagning till utbildningarna, utvecklings av nya verksamheter, anlitande av konsulter och föreläsare och vid anställning av personal. Chefer och anställda ska gå utbildning i jämställdhet. Strategiskt mål: Miljödiplomering där även hänsyn tas till kostnader som är förknippade med diplomeringen. Aktiviteter: Miljöarbetet får anpassas till den nya förvaltningen under Fortsatt arbete med vår Miljöplan. Miljöfrågor skall vara ett stående inslag vid introduktionen av nya deltagare och boende på internatet. Minst 144 deltagare enligt bidragstilldelning, därav minst 10 deltagare på Livslinjen och minst 10 deltagare på flexibelt lärande. (Dessa volymer har vi väl uppfyllt förutom antalet deltagare på flexibelt lärande.) Minst 2 uppdragsutbildningar. Minst 2 projekt. Antalet deltagarveckor finansierade med statsbidrag utdelas av Folkbildningsrådet och kan inte påverkas av skolan. 3. Personal Strategiska mål: Sänka sjukfrånvaron. Aktiviteter: Friskvårdsteman i undervisningen. Arbetsmiljöundersökning för all personal varje år. Genomföra medarbetarsamtal och dokumentera individuella utvecklingsplaner. Implementera nya lönekriterier för att göra dem kända för alla. Strategiska mål: Ökat samarbete mellan enheterna Aktiviteter:

12 Sida 12(24) Gemensam kompetensutveckling. Gemensamt utvecklingsarbete. Gemensamma personalaktiviteter. Strategiska mål: Öka jämställdheten Aktiviteter: Beakta jämställdhetsperspektivet vid anställning, lönesättning och verksamhetsutveckling mm. Jämställdhet skall vara en ständig punkt på ledningsgruppsmöten och arbetsplatsträffar. Analys av lönerna för män och kvinnor. Den gemensamma förvaltningen. Folkhögskolekansliet har utökats med tre tjänster. Dessa är kopplade till det projekt som planeras ge unga arbetssökande anställningar inom regionens förvaltningar kallat VIA. Lönestruktur Alla förhandlingar med fackliga organisationer på förvaltningsnivå för löneöversyn 2014 är klara. Vi har i dessa gjort lönekartläggning där vi tillsammans inte kan se några osakliga löneskillnader. Vi arbetar vidare med frågan om lönekriterier för alla anställda men är inte riktigt ända framme på alla skolor. Inga grupper prioriterades speciellt i löneöversynen 2013 men lärarna planeras att prioriteras under löneöversynen Folkhögskolekansliet har inte medverkat till framtagande av måltal för lönespännvidd under den tid kansliet verkat. 3.2 Personalstruktur Anställn ingar Förändring antal TillsvidareaVisstidsa nställd nställd Timavl önad Sum ma Tillsvidarea Visstidsa nställd nställd Timavl önad Sum ma Tillsvidarea Visstidsa nställd nställd Timavl önad I Utbildnin 16 g, kultur och fritid J Teknik, hantverk are K Kök, städ, tvätt L Administr ation Huvudg 33 rupp Sum ma

13 Sida 13(24) 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Utbildning, kultur och fritid 1,0% 6,8% 2,6% Teknik, hantverkare 0,3% 0,3% Totalt Kök, städ, tvätt 10,3% 0,0% 10,0% Administration 4,6% 0,0% 2,8% Totalt 4,2% 3,3% 3,9% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,2% 5,2% Män 3,3% 6,1% Totalt 3,9% 5,4% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 53,4% 56,1% Män 84,0% 76,6% Totalt 61,2% 62,7% Sänkning fortsätter av sjuktalen, vi ligger nu på 3.9% vilket får ses som bra. Även långtidssjukskrivningen minskar. Här är det i huvudsak samma person(-er) som påverkar som tidigare år. 3.6 Jämställdhet och mångfald Antal anställningar AntalAndel kvinnor Andel män Antal Andel kvinnor Andel män Utbildning, kultur och fritid 21 66,7% 33,3% 21 66,7% 33,3% Teknik, hantverkare 4 0,0% 100,0% 4 0,0% 100,0% Kök, städ, tvätt 9 77,8% 22,2% 8 87,5% 12,5% Administration 7 57,1% 42,9% 6 66,7% 33,3% Totalt 41 61,0% 39,0% 39 64,1% 35,9% Personalgrupp Medellön Antal anställningar Kvinnor Män Kvinnor/Män % Antal Andel kvinnor Andel män Utbildning, kultur och fritid ,2% 20 70,0% 30,0% Teknik, hantverkare ,0% 100,0% Kök, städ, tvätt ,5% 8 87,5% 12,5% Administration ,6% 7 57,1% 42,9% Totalt ,8% 39 64,1% 35,9% Medellön månadsavlönade, kr Kvinnor Män Totalt Kvinnor/Män % 91,8% 90,2%

14 Sida 14(24) Kvinnors och mäns löner har fortsatt att utjämnas. Kvinnor tjänar mer inom flera personalkategorier. Könsfördelningen ojämn främst vad gäller kök och lokalvård. 3.7 Personalvolym Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Bemanningsföretag Har ej haft bemanningsföretag inne. 3.9 Personalkostnadsanalys Vi har ingen ändring i antalet anställningar mellan 2013 och Övrigt Vill återigen poängtera att det är ytterst glädjande att den planerade renoveringen av internaten har påbörjats. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla skolan på sikt. Dalslands folkhögskola kommer att få samma förutsättningar som de övriga regionägda skolorna. Undersommaren genomfördes flera sommarkurser, samt medverkan för det lokala föreningslivet i samband med ridklubbens tävlingar och Färgelanda IF:s stora ungdoms turnering. En lång rad av möten har genomförts i våra lokaler: allt från jägarförbund, pensionärsföreningar till orienteringsförbundet Bohuslän-dal. 5. Ekonomi Dalslands folkhögskolas viktigaste ekonomiska mål är att ha en god ekonomisk hushållning, en jämtegrerad budget i balans och god likviditet. Oro finns inför 2015 då kompensation inte har utfallit för löneökningar under de senaste åren. Finansieringen av den gemensamma förvaltningen och den gemensamma styrelsen väcker vissa ekonomiska frågor. 5.1 Ekonomiskt resultat AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 790 Dalslands folkhögskola Ann-Christine Wallström :52

15 Sida 15(24) Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 13,0 9,9 9,8 3,0 31,7% Erhållna bidrag 10,0 10,8 12,0-0,8-16,2% Övriga intäkter 3,2 4,9 3,3-1,6-2,1% Verksamhetens intäkter 26,2 25,6 25,1 0,6 4,4% Personalkostnader -18,8-18,1-17,0-0,7 10,6% Övriga kostnader -7,3-7,4-7,9 0,1-8,6% Avskrivningar -0,2-0,2-0,1 0,0 28,3% Verksamhetens kostnader -26,3-25,7-25,1-0,6 4,6% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,1 0,0 Dalslands folkhögskola hade budgeterat ett nollresultat för Resultatet blev 704kr, föregående år var resultatet kr. 5.3 Eget kapital Dalslands folkhögskola hade år 2014 ett ingående eget kapital på kr. Med årets resultat om 704 kr blir det ett utgående eget kapital på kr. 5.4 Investeringar Inköp till Lillebo och Gråbo har gjorts till viss del. Totalt har skolan investerat för 145 tkr under Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Dalslands folkhögskola :16

16 Sida 16(24) Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat 1 59 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat 1 59 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0

17 Sida 17(24) Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0

18 Sida 18(24) Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 1 59 Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

19 Sida 19(24) 790 Dalslands folkhögskola Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt 11 3 Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag 0 0 Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel 0 0 Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt 11 8 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt

20 Sida 20(24) Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 7 3 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 3 7 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 2 4 Räntekostnader, externt 0 0 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0

21 Sida 21(24) Övriga finansiella kostnader, externt 4 1 Totalt 6 5 Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0

22 Sida 22(24) Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 0 0 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 1 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 0 Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt 2 2 Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt 0 0 Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

23 Sida 23(24) Specifikation på anläggningstillgångar Dalslands folkhögskola Specifikation Byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar

24 Sida 24(24) Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde