Beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 Föräldrakooperativet Ängen Ekonomisk förening efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ängens förskola belägen i Örebro kommun

2 Besny:: 1 (12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Ängen, i Örebro kommun, med Föräldrakooperativet Ängen ekonomisk förening som huvudman ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte förskolan Ängen den november Besöket genomfördes av Frida Eek och Bo Jersenius. Intervjuer med arbetslag samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskollärare/förskolechef.

3 2(12) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att personalen på Ängens förskola i vissa delar stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Vid besöket är det tydligt att det finns många situationer där framförallt naturvetenskap kommer in på ett naturligt sätt i verksamheten, vid skogsutflykter, men också i miljön på gården. Det finns också material att använda för exempelvis konstruktion, utforskande matematik och demonstration av fysikaliska fenomen. Det framgår av granskningen att personalen emellertid inte alltid är medveten om när exempelvis matematik äger rum, eller teknik utvecklas och används av barnen. Under observationer finns tillfällen till lärande som därför inte alltid tas tillvara av all personal. Vid besöket ser Skolinspektionen flera exempel på att personalen nämner mängder, antal, ordning och talbegrepp för barnen. Däremot framgår att barnens förmåga att använda matematik för problemlösningar och resonemang inte utmanas på samma sätt. Arbetet med naturvetenskap är i stor utsträckning fokuserat på naturkunskap, framförallt kring växter och djur, och behöver därför breddas. Beträffande teknik behöver personalen ge barnen möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar och samtala kring konstruktion och byggande. Därför är det centralt att planerade kompetensutvecklingsinsatser blir av och fortsätter. Förskolläraren som också är tillika förskolechef är nytillträdd. Skolinspektionen bedömer att hon tar ett stort ansvar för och driver den pedagogiska utvecklingen av verksamheten. Samtidigt är arbetet för att utveckla ämnesområdena matematik, naturvetenskap och teknik fortfarande i idéfasen. Det finns heller ingen dokumenterad uppföljning av arbetet.

4 BeshY:: 3(12) Utveckiingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område/områden: Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att det omfattar läroplanens samtliga strävansmål. Verksamheten behöver särskilt utvecklas avseende att ge barnen möjlighet att undersöka, utforska och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Förskolechefen behöver säkerställa att personalen ges kompetensutveckling/fortbildning för att i ännu högre grad stödja barnens lärande och intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefen behöver säkerställa att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik följs upp på övergripande nivå. För att kunna utgöra ett underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet behöver uppföljningarna också dokumenteras. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 1 mars 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmarinens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 29 september 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens

5 4(12) resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsrådet Bo Jersenius och juristen Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Frida Eek Föredragande

6 1Sesh,Y:c 5(12) Bakgrundsuppgifter om Ängens förskola Förskolan Ängen drivs som föräldrakooperativ och är belägen i det lilla samhället Granhammar någon mil väster om Örebro. Förskolan består av en avdelning med sammanlagt 20 barn i åldrarna 1-5 år. Personalen omfattar sammanlagt 4,4 heltidstjänster. En av de anställda, som också är förskolans förskolechef är legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola. Det är denna person som åsyftas när det i beslutet står förskollärare eller förskolechef. Resterande anställda har inte pedagogisk utbildning. Hela personalgruppen har anställts under det senaste året och förskolläraren som även har rollen som förskolechef hade, vid tidpunkten för granskningen arbetat drygt två månader på förskolan. Verksamheten har en uteprofil vilket innebär att hela avdelningen tillbringar mycket tid utomhus, bland annat en dag i veckan i närliggande skogsområde. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Under de två dagar som verksamheten observeras ser inspektörerna flera exempel på att personalen benämner mängd, antal, ordning samt storleks- och talbegrepp för barnen. Exempelvis observeras ett tillfälle då personalen uppmanar barnen att samla pinnar av en viss längd varvid de använder begrepp som större än, kortare osv. Vid ett annat tillfälle observeras en samling där barnen räknas och där varje barn representeras av en ring som sätts på en pinne, vilket bildar en närvarostapel. Detta närvarodiagram beskriver också personalen vid intervju när de ombeds berätta om sitt arbete med matematik Vidare säger de intervjuade att barnen ofta spelar spel som memory och fia med knuff samt räknar antalet pärlor och legobitar. Vissa barn räknar hela tiden, säger en personalrepresentant. Personalen beskriver också hur de ibland slår med en tärning

7 1:75sDrI 6(12) på gården och att barnen får i uppgift att plocka lika många saker som tärningen visar. En av de intervjuade uttrycker emellertid att: Det blir mer matematik spontant i leken än som en planerad verksamhet. Vid dukning till frukost är ett tillfälle då det kommer in naturligt att barnen räknar. Andra situationer där matematik, enligt samtliga intervjugrupper kommer in är när frukten delas på samlingen, liksom vid sortering av leksaker inomhus och utomhus. Även förskolläraren som även är förskolechef (nedan benämnd förskollärare eller förskolechef) betonar att de i förskolan tar vara på de situationer som spontant uppkommer och beskriver att hon strävar efter att identifiera matematiken i sådant som ligger nära barnen. Dock kan inte de andra i personalen förväntas ha den kunskapen eftersom samtliga är nya i yrket, uttrycker hon. Därför behöver jag vara med mycket i barngruppen. Förutom de spontana situationerna beskriver förskolläraren att de har planerat en del aktiviteter med matematikanknytning, både som en del i arbetet med tema, men också i form av mattepåsar och en adventskalender som innehåller mycket matematikuppgifter. Däremot arbetar de på förskolan inte så mycket med exempelvis geometriska former, enligt personalen. Det finns en cirkel en kvadrat och triangel uppsatta i matrummet och personalen beskriver att barnen ibland frågat om dessa figurer. Vi har inte kommit så långt med det ännu. Vi har börjat rita former lite grand, men sen har vi inte gjort mer säger förskolläraren. Vidare framgår av såväl intervjuer som observationer att barnens förmåga att använda matematiken för problemlösningar och resonemang inte alltid tas till vara. Exempelvis observeras en situation där barnen ska baka. Vid tillfället benämns både antal, storleksordning, former (rund) kontinuerligt. Barnen räknar också flera gånger. Samtidigt hade personalen kunnat ta tillvara situationen genom att problematisera kring måttangivelser och i högre grad involvera barnen i problemlösning, exempelvis gällande hur man kan mäta upp smör eller andra ingredienser. Naturvetenskap Förskolechefen uppger att de i arbetslaget ännu inte hunnit prata så mycket om hur de ska arbeta för att utveckla och stimulera barnens intresse för naturveten-

8 Ess]u 7(12) skap. Mycket sker istället spontant, berättar hon och uttrycker att det framförallt är skogsvistelserna, och de frågor barnen ställer som utgör utgångspunkten för arbetet. Även personalen beskriver hur de, framförallt i samband med skogsutflykter ofta samtalar med barnen om olika djur, årstidernas växlingar och naturmiljöer. När det var älgjakt så gjorde vi ett tema kring älgen, berättar en i personalen. Vi pratar också om hur man ska vara i skogen. Att man inte ska skräpa ner och inte bryta pinnar på träd osv, säger en annan i personalen. Skolinspektionen observerar flera tillfällen då personalen låter barnen uppleva naturmiljöer och samtalar med barnen om djur, växter och kretslopp under de dagar som verksamheten besöks. En av dagarna genomför personal och barn en skogsutflykt och vid denna samtalar en vuxen och några barn exempelvis om skillnaden mellan olika barrträdsarter och vilka djur som brukar äta grankottar. Vid ett annat tillfälle observerar inspektörerna när barnen uppmärksammas på skillnaden mellan mossa och lav. Det framgår av intervjuer och observationer att personalen emellertid inte lika medvetet arbetar med att utveckla barnens intresse för fysikaliska fenomen och kemiska processer. Förskolechefen beskriver att hon, under sin första tid på förskolan valt att prioritera språkutvecklingen (tecken som stöd) och matematik i utvecklingsarbetet. Därför har de exempelvis inte gjort några experiment ännu, förklarar hon vidare. Inte heller personalen ger i intervju några exempel på att de erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för enkla kemiska processer eller fysikaliska fenomen. Personalen uttrycker att de inte kan komma på något naturvetenskapligt som de gör inomhus på förskolan. Åtminstone inget som vi är medvetna om, säger en i personalen och uttrycker i nästa mening att Jag tror att vi egentligen gör betydligt mer än vad vi är medvetna om att vi gör. Vid observationerna ser inspektörerna flera exempel på vardagssituationer där barnen utforskar naturvetenskapliga fenomen. Vid ett tillfälle utomhus på gården leker några barn i rutschkanan och en vuxen säger till barnen att det går fort för att det är isigt. Situationen hade kunnat tas tillvara genom att uppmärksamma barnen på det fysikaliska i situationen (friktion och lutande plan). Vid ett annat tillfälle läggs balansplattor med olika beläggning ut på golvet inomhus. Flera barn utforskar underlaget och balanserar mellan plattorna, men utan

9 Eas]u'i: 8(12) att någon vuxen aktivt hjälper barnen att urskilja skillnaden mellan exempelvis balans och stabilitet eller hur det är att gå på olika underlag. Teknik När Skolinspektionen frågar de intervjuade hur de arbetar med teknik beskriver de olika konstruktionslekar och material som finns till detta. Än så länge är det mycket klossar, lego och plusplus, säger förskolläraren. Personalen beskriver att det framförallt är smålego som är intressant för de större barnen. Under den tid som verksamheten observeras ser inspektörerna inga exempel på planerade aktiviteter med tydlig koppling till teknik. Däremot förekommer vid flera tillfällen spontana bygg- och konstruktionslekar som initieras av barnen själva, både ute och inne. Vid ett tillfälle observeras hur ett barn bygger torn med klossar. Barnet testar olika konstruktioner och att bygga tornen på flera olika underlag. Dock är det ingen i personalen som uppmärksammar detta eller resonerar med barnet om materialet, balans eller hur det går att bygga stadigt. Istället avbryts leken när en vuxen säger till barnet att det är dags för toalettbesök. Miljö och material Förskolan Ängen är inrymd i en gammal folkskola, med en stor skolsal, kök, matrum och några mindre rum, där det bland annat finns ateljé och plats för vila. I den stora salen finns flera avdelade utrymmen med en bygg- och bildel, en läshörna med böcker och ett utrymme som är inrett med bland annat leksaksspisar. Utomhus finns en stor gård som sträcker sig runt tre sidor av huset. På gården finns klätterställning med rutschkana, gungor, sandlåda, snickarbod, träd, buskage och odlingslådor. Förskolan är belägen på landsbygden och är omgiven av betesmark, åkrar, skog och några småhus. Samtliga grupper ger i intervju uttryck för att miljön i och omkring förskolan har en stor potential. Miljön är fantastisk säger förskolechefen och beskriver samtidigt att många justeringar har gjorts för att det ska bli så bra som möjligt för barnen. När jag kom fanns exempelvis inte rummen i rummen, då fick vi sätta oss ner och diskutera vad vi kunde göra av det som vi hade och sedan börja i liten skala.

10 ass]u:: 9(12) Även personalen beskriver att de varit delaktiga i dessa förändringar och uttrycker bland annat att: Allt vi sätter upp ska helst vara i barnhöjd så att barnen kan känna på och välja saker. Däremot behöver materialet för matematik, naturvetenskap och teknik förnyas, enligt de intervjuade. Förskolan behöver också skaffa mer konstruktionsmaterial. Duploklossarna är så gamla att de inte hänger ihop och klossarna passar inte längre med varandra, säger förskolechefen. Även personalen säger att de tycker att de skulle behöva mer material för konstruktion, fysik och teknik och nämner magneter och byggklossar. Samtidigt, säger en i personalen, finns också material som inte används. Exempelvis finns en låda med teknikexperiment som de skulle kunna använda. Vid besöket observeras att det i såväl miljön inom- som utomhus finns material som stimulerar såväl matematik som naturvetenskap och teknik. Både inomoch utomhus syns siffror, geometriska former, konstruktionsmaterial av olika slag, lutande plan och olika former. Däremot ser inspektörerna få exempel på att personalen använder materialet för att interagera med barnen. Istället används exempelvis byggmaterialet framförallt i fri lek där personalen intar en mer observerande roll. Utomhus används det material som barnen själva finner och konstruerar i lärandet. Bland annat tillverkas en stege/rutschkana av en stock mot en sten och pinnar används för att benämna och illustrera storlek. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering När det gäller att följa upp och utvärdera barnens förändrade kunnande i vardagen beskriver de intervjuade att de hela tiden dokumenterar verksamheten och publicerar foton och kommentarer på en förskoleblogg som föräldrarna har tillgång till. I denna kan olika aktiviteter kopplas till läroplanens mål, bland annat inom matematik och naturvetenskap. Som ett komplement till bloggen redovisar personalen dokumentation av verksamheten i hallen, så att föräldrarna vid hämtning och lämning kan ta del av vad som hänt under dagen. Detta ser också inspektörerna exempel på vid besöket. På en tavla står exempelvis om den utflykt som genomförts i verksamheten.

11 10(12) När det gäller uppföljning och utvärdering av arbetet med målen på övergripande nivå finns emellertid ännu inte mycket dokumenterat, uppger förskolechefen. Hon uttrycker att hon försöker ta tillvara gemensamma möten för att prata med personalen om verksamhetens innehåll och hur arbetet kan utvecklas. Vidare har personalen, enligt förskolechefen, ett ansvar för att varje vecka individuellt reflektera över sitt arbete med läroplanens mål som utgångspunkt och dokumentera dessa reflektioner. Dokumentationen sätts i en gemensam pärm och tas upp på arbetsplatsträffarna, uppger förskolechefen. Sedan planerar hon att ha två gemensamma utvärderingsdagar per år när dessa reflektioner ska sammanställas till gemensamma dokument. Dock fanns vid Skolinspektionens besök ännu inte något sådant upprättat. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektjve ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärarens ansvar Den förskollärare som arbetar på Ängens förskola fungerar också som förskolechef på en del av sin tjänst. Hon hade vid tillfället för besöket endast arbetat på förskolan under två månader. Även övrig personal har anställts under det senaste året. Det framgår av granskningen att personalen är medveten om att det är förskolläraren som, enligt styrdokumenten, har det pedagogiska ansvaret för verksamheten. Det är också tydligt att det är förskolläraren på Ängens förskola som tar detta ansvar. Förskolläraren berättar att alla i personalen i praktiken hjälps åt med alla uppgifter, men att det är hon som tar initiativ och täten i arbetet. Exempelvis kan personalen, berättar förskolläraren, ha svårt att se hur man kan få in matematik i en temasaga. I sådana sammanhang måste jag därför vara med mycket, stötta upp och ge respons. Hon beskriver dock att personalen också gör en hel del utan att vara medvetna om det och att hon är noga med att uppmärksamma personalen på det. Efterhand har hon också föreslagit ändringar i verksamheten. När jag kom var jag med och observerade mycket, sedan har jag efterhand föreslagit små ändringar i verksamheten. Exempelvis är det nytt att ha samling och

12 11(12) det är också nytt att åskådliggöra antalet barn med närvarostaplar, enligt förskolläraren. Personalen beskriver i intervju att de tycker att förskolläraren tar ett jättestort ansvar för att verksamheten inriktas mot rätt saker inom matematik, naturvetenskap och teknik. De beskriver att det ofta är förskolläraren som kommer med ideer, men att hon också lyssnar på och tar till sig det som kommer ifrån dem själva. Förskolläraren kan i intervju också redogöra för hur arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik kan integreras i det pedagogiska arbetet. Det är viktigt med kommunikationen, uttrycker hon och beskriver att hon går försiktigt fram för att få med alla de anställda i arbetet. Förskolechefens ansvar Precis som tidigare beskrivits uttrycker de intervjuade att förskolechefen, när hon kom ny till verksamheten genomförde observationer som ett underlag i förändringsarbetet. Ideerna diskuterar hon sedan med resten av arbetslaget, framförallt vid arbetsplatsträffarna. Förskolechefen beskriver att de pratat mycket om matematik på arbetsplatsträffarna och att de då diskuterat såväl med fokus på hur möjlighet till utveckling ska erbjudas för enskilda barn som med fokus på hela gruppen. Däremot har de ännu inte hunnit prioritera arbetet med naturvetenskap och teknik på samma sätt. Tid för individuell planering har var och en av de anställda under en timme per vecka. Däremot finns inte så mycket tid för gemensam planering, uppger personalen. Förskolan har en gemensam planeringsdag per termin utöver den tid som finns under arbetsplatsträffarna. Personalen uttrycker att det framförallt är kompetensutveckling som de skulle behöva för att kunna arbeta ännu mer medvetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Under den tid som förskolechefen arbetat på förskolan har personalen inte erbjudits någon kompetensutveckling eller fortbildning inom matematik, naturvetenskap eller teknik. Förskolechefen beskriver att hon funnit en fortbildning i matematik som skulle kunna vara intressant, men att hon behöver mer inform-

13 12 (12) ation om den innan hon bestämmer sig. Samtidigt behövs mer kompetens generellt på förskolan, uppger förskolechefen. Hon beskriver att de inom kort hoppas kunna anställa ytterligare en utbildad förskollärare till förskolan.