Beslut. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Nunnebo förskola, Eslövs kommun

Transkript

1 Eslövs kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Nunnebo förskola, Eslövs kommun Skolinspektionen. Box 2320, Göteborg. Telefon:

2 1 (12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, sitt intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Nunnebo förskola belägen i Eslövs kommun ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Lingonet, Nunnebo förskola den 28 och 29 november Besöket genomfördes av Bo Jersenius och Magnus Jonasson. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Lingonet.

3 Beska 2(12) Beskit I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att personalen vid Nunnebo förskola stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. När det gäller teknik erbjuds barnen möjlighet att utveckla sin förmåga framförallt när det gäller att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, men barnens möjligheter att reflektera över teknik i vardagen kan utvecklas. Nunnebo förskola har förhållandevis gott om material och övriga förutsättningar för att kunna arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik och möjligheterna tas tillvara i genomförandet av verksamheten. De båda förskollärarna samt förskolechefen tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas inom matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen dokumenterar, följer upp och analyserar verksamhetens genomförande och hur barnens förmågor och kunnande förändras inom matematik, naturvetenskap och teknik. Utifrån dokumentationen analyserar och reflekterar förskollärarna enskilt, i arbetslaget och tillsammans med förskolechef, pedagogista och representanter för andra förskolor kring verksamheten. Analys och reflektion leder till att nya målsättningar sätts upp. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område:

4 3(12) Arbetet med teknik behöver utvecklas så att det omfattar läroplanens samtliga strävansmål. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 16 mars 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 16 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredaren Jenny Bergman och juristen Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar.1 Lena Dahlquist Enhetschef Bo Jer enius Föredragande

5 4(12) Bakgrundsuppgifter om Nunnebo förskola Nunnebo förskola ligger i området Sallerup i utkanten av Eslövs tätort. Förskolan består av tre avdelningar där barnen indelats utifrån si_n ålder, 1 år, 2 år respektive 3 5 år. Sammanlagt har Nunnebo förskola 34 inskrivna barn. Antalet barn i barngrupperna varierar mellan 7 och 20. Förskolan arbetar med inspiration från Reggio Emilia. Skolinspektionen har besökt avdelningen Lingonet med 20 barn i åldrarna 3 5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare samt ytterligare två anställda. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare tre förskolor i området Sallerup. I ledningen för området finns ytterligare en person som arbetar halvtid som biträdande förskolechef och halvtid som pedagogistal. Förskolorna i Sallerups område arbetar sedan ett och ett halvt år med ett naturvetenskapligt tema som vid tillfället för Skolinspektionens besök handlar om flyta och sjunka. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Den intervjuade personalen uppger att det bland annat är genom vardagsmatematik som matematiken kommer in i verksamheten. Till exempel, menar personalen, är barnen med och dukar (till exempel räkna tallrikar och bestick) och 1 Nunnebo förskola arbetar med inspiration från regionen Reggio Emilia i Italien. En del av detta är att det finns en pedagogista med ansvar bland annat för att handleda förskolans personal.

6 5(12) vid samlingar räknar man antalet närvarande barn. Andra vardagssituationer som personalen framhåller som exempel är på- och avklädning (antal vantar etc.) och när de delar frukt tillsammans med barnen. Under de observationer som Skolinspektionen gör ges många exempel på sådana situationer som personalen beskriver. När barn och vuxna gemensamt räknar närvarande barn på morgonen räknar man barnen men vidgar också frågan till att handla om att räkna på fingrarna och att låna ytterligare en hand för att antalet fingrar ska räcka till. I samband med lunchen deltar några barn i dukningen. De barn som äter vid ett av borden använder olika stora bestick och den vuxne säger till barnet som lägger fram bestick ni fick olika stora utifrån hur stora ni är och frågar sedan blev det rätt tror du? Barnet byter bestick på två platser och den vuxne frågar hur ska vi göra för att det ska bli bra tror du? Behöver vi gå och byta bestick i lådan? Under måltiden frågar den vuxne om ett barn vill ha en stor eller en liten bit? Är du mycket hungrig eller lite? Under observationerna ges flera exempel på att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling även under tiden för fria aktiviteter. Vid ett tillfälle ska barnen gå på formjakt. Barnen får välja tre former (till exempel kvadrat, triangel och cirkel) och ska sedan leta efter motsvarande form som finns uppsatta på väggar i förskolan. Personalen beskriver i intervjun att när barnen hittat sina former så diskuterar de med barnen om var man kan hitta de olika formerna i föremål eller situationer i vardagen. I en annan situation ritar ett barn trianglar på ett papper tillsammans med en vuxen. Den vuxne frågar hur många trianglar till ska du rita för att få åtta? Barnet ritar fler trianglar. Den vuxne frågar hur många trianglar blir tre plus fem? Barnet svarar tio varpå den vuxne säger ska du räkna på fingrarna, jag vet att du kan detta. Barnet räknar igen och säger sju, den vuxne säger en gång till! och barnet kommer fram till att det blir åtta. Vid flera tillfällen använder två eller tre barn tillsammans en läsplatta för att räkna, leta former eller för att pussla. Personalen berättar i intervjun att de har som mål att barnen i alla situationer ska samarbeta och lära tillsammans. Inom ramen för det nuvarande temat kring naturvetenskap ges många möjligheter att stimulera och utmana barnens matematiska utveckling, menar personalen. Detta framkommer också under observationerna till exempel när barnen

7 _ fl 6(12) räknar antalet russin som läggs i russinhissen2. Den vuxne frågar hur många russin det blir om varje barn lägger i var sitt russin och barnen löser uppgiften tillsammans. I temat används en digital adventskalender. Vuxna och barn diskuterar ordningsföljd utifrån numreringen på adventskalendern och barnen kommer gemensamt fram till vilken lucka som ska öppnas respektive dag. I Nunnebo förskolas verksamhetsplan för 2016/2017 beskrivs arbetet med matematik på ett sätt som överensstämmer väl med det som framgår av intervjuer och observationer vid Skolinspektionens besök. Naturvetenskap Vid Nunnebo förskola arbetar barn och vuxna med ett naturvetenskapligt tema. Under våren arbetade avdelningen Lingonet med en fördjupning kring temat knoppar. Temat finns beskrivet och dokumenterat i ett häfte som har titeln Lek utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv; ett urval av barn och pedagogers arbete ht-15/vt-16; Sallerups förskolor. Vid tillfället för Skolinspektionens besök handlar fördjupningen inom temat om flyta/sjunka (densitet). De båda samlingar som observeras utgår från den tidigare nämnda digitala adventskalender som innehåller filmer om naturvetenskap. Den första dagen ser barn och vuxna på en film om russinhissen. När filmen är slut får barnen möjlighet att prata om innehållet och därefter säger en av de vuxna ska vi göra experimentet tycker ni? Barnen och de vuxna genomför samma experiment som på filmen och pratar om vad som händer. Barn och vuxna konstaterar gemensamt att det fungerar som på filmen och resonerar om varför och vad som gör att russinen efterhand sjunker till botten. Barnen provar sedan att lägga i andra saker för att se vad som flyter respektive sjunker. När man provat med ett antal saker säger en vuxen att vi kan ställa undan burken och 2 Russin läggs i en behållare med kolsyrat vatten. Russinen flyter upp till ytan med hjälp av gasen i bubblorna. När bubblorna släppt ifrån sig tillräckligt med gas åker russinen ner till botten igen och samlar då på sig nya bubblor. Det är alltså gasen i bubblorna som gör att russinen flyter upp och åker ned igen.

8 7(12) se vad som händer till i eftermiddag. Under resten av dagen finns burken tillgänglig för barnen och flera barn går och tittar om det sker förändringar i burken. Vid samlingen den påföljande dagen tar man fram russinhissen igen och en vuxen frågar ser det ut som igår? Barnen konstaterar att vattnet har blivit brunt, att russinen inte längre åker hiss och att russinen ligger på botten, som en ubåt. De vuxna frågar om barnen minns varför det blev en hiss. Barnen ger förklaringar till vad som hände och funderar över om det beror på hur mycket vatten man tar. Nej säger andra barn det var inte det. En vuxen frågar minns ni att det var små, små? men barnen svarar inte. Bubblor säger en vuxen. Ja säger barnen. Därefter repeterar en vuxen förloppet från gårdagens experiment. Andra dagens film i adventskalendern handlar om att göra ett fotbad med hjälp av vatten och salt. Efter filmen upprepar barnen och de vuxna experimentet och prövar bland annat hur olja och sirap reagerar i vattnet, vad som flyter respektive sjunker. Nu pratar barn och vuxna också om hur hoptryckt något är och de vuxna tar upp begreppet densitet. I samtalet får barnen också värdera vad som är lättast respektive tyngst; stort, mellan respektive litet och gissa om det kommer att sjunka eller flyta i vattnet. Barnen får sedan ange i vilken ordning det som lagts i ligger i förhållande till vartarmat i vattnet och den vuxne konstaterar att skruvarna har högst densitet och frigoliten lägst. På samma sätt som under gårdagen ställs burken sedan undan och barnen kan sedan gå och titta på och fundera över vad som sker med innehållet. Under en utevistelse senare under dagen plockar de vuxna fram en balja med vatten och muggar med olja. Denna gång finns det pipetter att tillgå. De barn som vill deltar i aktiviteten. Barnen får först pröva att själva använda pipetterna och komma på hur man suger upp vätska i dem. Några barn kommer på tekniken och visar andra barn. Efter ett tag visar en vuxen hur en pipett kan användas för att suga upp vätska. Barnen använder sedan pipetten för att spruta olja på vattnet och kan konstatera att oljan flyter på vattnet. Därefter får barnen möjlighet att prova med andra saker såsom sand, kottar, stenar och annat som de hittar på förskolans gård. I intervjun berättar personalen att de har en maskkompost inne på avdelningen. Barnen har blivit väldigt intresserade av detta sedan vi började med att titta på

9 8 (12) en film om masken Siggi där man bland annat får se hur masken bor, vad den äter och hur den kissar och bajsar. Vid ett tillfälle tar man också fram komposten och pratar om vad maskarna har ätit upp och om de har någon mat kvar. En vuxen frågar barnen vad har hänt med äppelbitarna som vi la i? Barnen kommer med olika förslag, bland annat att äppelbitarna ligger under jorden. Man konstaterar dock gemensamt att maskarna har ätit upp äppelbitarna och lägger i nya äppelbitar. I intervjun berättar personalen att man har provat att mata maskarna med olika saker. Vid ett tillfälle hittade vi plast i skogen som vi tog hem och la i komposten. Barnen kunde konstatera att maskarna inte åt plasten, att den inte gick att bryta ner och att den därför var farlig för naturen. Efter en måltid frågar ett barn om han kan lägga en bit hushållspapper till maskarna. Teknik Personalen berättar i intervjun att de för närvarande inte genomför några planerade aktiviteter som särskilt är ämnade att stimulera och utmana barnens intresse för teknik. Som skäl anger personalen att de upplever att de har för lite kunskap inom teknik alternativt för lite kunskap för att kunna synlig- och medvetandegöra teknikinslag för barnen. I de observationer som Skolinspektionen gör under besöket är det inte heller lika tydligt att personalen tar tillvara tillfällen som skulle kunna ge barnen möjlighet att reflektera över teknik i vardagen. Samtidigt beskriver personalen flera situationer och aktiviteter där barnen med stöd av de vuxna arbetar med teknik. Bland annat beskriver personalen hur några barn bygger en bil av kartong som innehåller många inslag av teknik, till exempel hur backspeglar kan sättas fast på bilen. Vi har prövat med lim, men då glider backspeglarna ner. Hur kan man lösa det? Ett annat exempel som personalen nämner handlar om att bygga en skateboard. På förskolan finns en skateboard som är mycket populär berättar personalen och när andra barn också ville ha en frågade vi dem 'kan du bygga en själv? Vad behöver du då?' Efter det har barnen kommit underfund med att de kan bygga egna skateboard och då har det inte blivit så mycket diskussioner. Under observationerna ges ett flertal exempel på hur barnen använder flera olika system för konstruktion, till exempel klossar, byggsystem och magneter.

10 B.9s 9(12) Vid de observerade tillfällena sitter en vuxen med barnen och uppmuntrar och kommer också med förslag till material som de kan använda i bygget. Personalen berättar i intervjun att barnen bygger mycket med olika system. De bygger mycket tillsammans, de kan spara sina byggen och bygga vidare på dem. Vid ett tillfälle observeras två barn som bygger en konstruktion med ett system av trä med olika hjul som de vill sätta samman så att hjulen kan rulla tillsammans. Barnen och en vuxen resonerar om hur man kan lösa detta. Den vuxne använder bland annat en läsplatta för att söka lösningar som kan vägleda barnen. Vid flera tillfällen under observationerna har barnen tillgång till läsplatta för att lösa olika uppgifter eller för att titta på dokumentation av sådant de gjort tidigare. Miljö och material Avdelningen Lingonet har tillgång till sex olika rum. Flera av rummen har ett tema och det finns rum för bygg- och konstruktion, språk och matematik, utklädning och rollek, estetisk verksamhet samt ett rum för läsning och vila. I några rum har också rum i rummet skapats. I språk och matematikrummet finns bland annat miniräknare, sifferrader i många olika material och former, våg, ljusbord samt spel och pussel. Som tidigare nämnts finns det i några andra rum flera olika system för konstruktion och material för naturvetenskap. Utomhus finns bland annat gungor, rutschkana, sandlåda, en stock och gungbrädor. Det finns också en gräsyta samt en bod med möjlighet till kompostering. I intervjun berättar personalen att de tänker att det ska hända något med barnet när det kliver in genom dörren, att det hela tiden ska finnas något som utmanar barnen. Miljön ska också vara föränderlig och ändras efter barnens behov och önskningar, menar personalen. Man har inte allt material framme hela tiden utan byter ut det för att barnen ska ges nya utmaningar. Personalen säger bland annat att vi har inte tagit fram allt i matematikrummet men vi stämmer av så att det hela tiden finns något för alla barn oavsett vilken nivå de befinner sig på eller ålder de har. Personalen exemplifierar med att man har satt prickar under barnens namnskyltar som motsvarar antalet stavelser i barnets namn. Prickarna betyder olika

11 10(12) saker för barnen och används olika av dem utifrån deras ålder och utvecklingsnivå. Personalen nämner att de utomhus, utöver förskolans gård, har tillgång till en dunge i en närliggande skog där barnen kan leta upp och undersöka exempelvis insekter. För att kunna göra detta har förskolan bland annat tillgång till luppar som man tar med sig. Som framgår av beskrivningarna under respektive område ges under observationerna många exempel på att de vuxna använder miljö och material för att stimulera barnens lärande. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering I intervjuer med personalen, förskolechefen och områdets pedagogista framkommer att verksamheten på avdelningen Lingonet dokumenteras, följs upp, analyseras och utvärderas i olika steg och på olika nivåer. De båda förskollärarna har individuell och gemensam reflektionstid. Förskollärarna dokumenterar var för sig sina reflektioner och reflektionerna bildar sedan underlag för deras gemensamma reflektion och för samtal med pedagogistan. Av intervjuerna med förskollärarna samt pedagogistan och förskolechefen framgår att pedagogistan träffar förskollärarna var fjortonde dag för att delta i reflektioner och ge utmaningar och stöd. Förskolechefen har tillgång till förskollärarnas dokumentation av reflektionerna och träffar någon gång per månad arbetslagen från alla förskolorna i Sallerups förskoleområde. Representanter för personalen i de olika förskolorna i området träffas i arbetsgrupper för att övergripande planera och utvärdera verksamheten. Dokumentation sker enligt ett system som är gemensamt för förskolorna i Eslöv, kallat RAN3. För varje barn upprättas en dokumentation där personalen dokumenterar vad respektive barn är delaktigt i och hur barnets kunnande förändras. Dokumentationen används, förutom för att följa ett barns förändrade kunnande, 3 RAN Resultat, = Analys, Nya åtgärder

12 11(12) bland annat som underlag för utvecklingssamtal och vid överlämningar mellan avdelningar inom förskolan och till förskoleklassen. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Det framkommer i intervjuer med förskollärare och förskolechef att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret för planering och genomförande av arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskollärarna planerar verksamheten med stöd av områdets pedagogista. Förskollärarna ansvarar sedan för att genomföra de planerade aktiviteterna tillsammans med den övriga personalen på avdelningen. De båda förskollärarna ingår som tidigare beskrivits i nätverk som på olika sätt bidrar till planeringen. Till exempel har det, på inrådan av områdets temagrupp (där en av förskollärarna på avdelningen Lingonet ingår), beslutats att hela området ska ha naturvetenskap som tema. Inom temat är det sedan respektive arbetslag som planerar vad som ska genomföras, utifrån vad barnen på den aktuella avdelningen visar särskilt intresse för. I intervjun beskriver förskollärarna att förskolechefen ger förutsättningar och ramar för arbetet. När det kommer till den mer verksamhetsnära ledningen beskriver förskollärarna hur områdets pedagogista är den som styr och utmanar oss. Förskollärarna ger också exempel på hur de får stöd av pedagogistan när det gäller litteratur och material för att kunna utveckla arbetet ytterligare. Förskollärarna beskriver det som att pedagogistan är mer hands on och att hon är ute i verksamheten och observerar. Pedagogistan deltar också i förskollärarnas planering/reflektion var fjortonde dag. Förskolechefs ansvar Förskolechefen beskriver hur hon skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med bland annat matematik, naturvetenskap och teknik. Viktiga inslag är pedagogistans nära samverkan med arbetslaget där

13 SL 12 (12) mycket av sådant som kan behöva utvecklas fångas upp. En styrka, menar förskolechefen, är att det Lingonet har och gör hamnar hos oss alla i reflektion såväl i mindre som större grupper, de är på det sättet aldrig ensamma i sitt arbete. En viktig del i arbetet är RAN, menar förskolechefen, och att RAN arbetas med på alla nivåer i organisationen. Vi har RAN-samtal där vi samlas, analyserar och sätter upp gemensamma mål, men också mål för de olika förskolorna säger förskolechefen. Som exempel på pågående utvecklingsarbete nämner förskolechefen arbetet med matematik för de yngre barnen, vad ska vi lägga in där, hur ska vi utveckla arbetet inom det området?