Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Mio förskola, Hässleholms kommun

Transkript

1 Hässleholms kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Mio förskola, Hässleholms kommun

2 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Mio i Hässleholms kommun ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Röd, förskolan Mio, den 30 november och den 1 december Besöket genomfördes av Ulrika Foss Rudbeck och Jen_ny Bergman. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Röd.

3 2(12) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Röd, Mio förskola i Hässleholms kommun, på ett mycket medvetet sätt stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom dessa områden. Verksamheten präglas av tillåtande atmosfär, följsamhet och stor flexibilitet där barnens erfarenheter och intressen ligger till grund för verksamhetens utformande. Den innehållsrika och inbjudande miljön är utformad på ett medvetet sätt och personalen använder både miljö och material i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras, följs upp och analyseras. Personalen använder även sin kunskap om barnens erfarenheter och intresse för att stödja och utmana dem i deras lärande. Förskolläraren tar ansvar för att barnen får den stimulans och de utmaningar de enligt läroplanen ska erbjudas samt tar ansvar för att läroplansmålen bildar en helhet i det pedagogiska arbetet vid avdelningen. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och riktlinjer samt planerar, följer upp och utvecklar verksamheten tillsammans med personalen. Förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanen och ger förskollärarna förutsättningar att ta detta ansvar. Sammantaget erbjuds barnen på avdelningen Röd en verksamhet av hög kvalitet utifrån de områden Skolinspektionen har granskat.

4 3(12) Då inga utvecklingsområden identifierats avslutar Skolinspektionen härmed kvalitetsgranskningen vid förskolan Mio i Hässleholm kommun. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Jenny Bergman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Ulrika Foss Rudbeck Föredragande

5 4(12) Bakgrundsuppgifter om Mio förskola Förskolan Mio ligger i Vinslöv strax utanför Hässleholm. Förskolan består av tre avdelningar; Grön, Blå och Röd. Sammanlagt är 46 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna på förskolan. Barngruppernas storlek varierar mellan barn. Skolinspektionen har besökt avdelningen Röd som har 20 barn i åldrarna 4-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare två förskolor. Dessa tre förskolor utgör Område 6 Vinslöv. Förskolan hämtar sin inspiration från Reggio Emilia och jobbar med projektinriktat arbetssätt. Projektet för läsåret 2016/17 är "Barn utforskar ljud och rörelse i naturen. Barn och pedagogers relation till naturvetenskapens språk". Inom Område 6 finns en gemensam organisation för det kollegiala lärandet som består av ett antal olika så kallade utvecklingsgrupper, där varje grupp träffas två-tre gånger per termin. Grupperna leds av förskolechefen och en specialpedagog med pedagogistautbildning. I alla utvecklingsgrupper deltar en representant från personalen från varje avdelning. De grupper som personalen från avdelning Röd deltar i vid tiden för Skolinspektionens besök är organisationsgruppen, projektgruppen och dokumentationsgruppen.

6 5(12) Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens matematiska utveckling samt deras btresse för naturvetenskap och teknik Matematik Vid Skolinspektionens besök observeras att matematik förekommer i många olika sammanhang och att personalen medvetet erbjuder aktiviteter för att stimulera och utmana barnens matematiska utveckling. Personalen beskriver hur de använder vardagliga situationer för att stimulera barnens matematiska utveckling, bland annat genom att de ofta diskuterar likheter och skillnader, att de vid samlingen räknar vilka som är hemma och vilka som är på förskolan och att de ofta pratar om var det är flest och färst personer. Vidare uppger personalen att det i spel blir mycket antalsuppfattning och "rabbelräkning". Det är också vanligt att om barn vill "pärla" så kan barnen få i uppgift att de till exempel ska ta två stora pärlor och en liten pärla och att de ska göra ett mönster innan de påbörjar arbetet. Personalen säger att de är noga med att använda de rätta matematiska begreppen, "till exempel kortast och längst, först och sist och att vi säger cirkel istället för rund ring". Att det förhåller sig så bekräftas i de observationer som Skolinspektionen genomfört. Under observationer noteras också att personalen ofta undersöker, resonerar och reflekterar tillsammans med barnen. Vi flera tillfällen under Skolinspektionens besök för personalen tillsammans med barnen resonemang kring till exempel mätning. Som exempel fick barnen en uppgift att räkna hur många steg det var till ytterdörren. Barnen löste uppgiften på olika sätt där några räknade steg medan andra tog en "meterspinne" och istället räknade antal meter. Personalen utmanade barnen med frågor kring dels skillnaden mellan steg och meter, dels skillnaden i steg mellan olika personer. Det märks också på barnen att de är vana vid att använda rätt begrepp, när den vuxne undrar vilken dörr som är ytterdörren kommer svaret från ett barn att "det är den i hallen, den är ju ytterst".

7 IrEi3ShY:: 6(12) Naturvetenskap Även naturvetenskap förekommer i många olika sammanhang under Skolinspektionens besök. Exempelvis visar observationer att personalen uppmuntrar och stödjer barnen att utforska och ställa frågor om naturvetenskapliga processer och fenomen. Vid flera tillfällen ses barn och vuxna undersöka olika fenomen som till exempel flytkraft, fart och friktion. Flytkraften undersöks genom att barnen får pröva vad som flyter och sjunker i förhållande till föremålens olika tyngd och form. Fart och friktion undersöks genom att barnen rullar olika föremål i fyra banor som alla har olika underlag. Banorna används sedan även som lutande plan för att ytterligare testa accelerationen. Av insänd dokumentation från förskolan framgår också att de senaste åren har projekten på förskolan haft stort fokus på naturvetenskap. Personalen ger i intervjun ett flertal exempel på hur de ger barnen möjlighet att undersöka naturens olika kretslopp för att få en förståelse för detta. De säger att de har odlat mycket och vinnlagt sig om att barnen ska förstå hela cykeln; från frö - fröställning - växt - till frö igen. Arbetet med fröställningar började delvis i förskolans projekt om "ljud i naturen". Personalen säger att barnen upptäckte att lupinerna lät när de skakade på dem och att det vid ett senare tillfälle inte kom något ljud när lupinerna skakades. Detta ledde till att "ljud i naturen" kopplades till naturens kretslopp. Observationer visar att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap. Vid de planerade aktiviteterna, som till exempel i arbetet med flytkraft, observeras hur barnen först får pröva att göra hypoteser innan de experimenterar, "tror ni att den här sjunker eller flyter?" och att de därefter får reflektera över varför utfallet blev som det blev, "vad är det som gör att den flyter?" När barnen arbetar med projekt noteras att de gör det i mindre grupper och deras arbete dokumenteras bland annat genom att personal och barn fotograferar. Sedan återsamlas hela barngruppen och de olika gruppernas arbete redovisas för alla genom att fotografierna visas på en datorskärm. Då sker en gemensam reflektion och diskussion kring barnens olika upptäckter.

8 Bes] 7-] 7(12) Personalen berättar att de just nu arbetar mycket med kraft i olika former: flytkraft, flygkraft, vindkraft och kraft i sagor. De har startat ett örnprojekt utifrån att barnen ville "lära sig flyga som en fågel" och i vattenbanorna som finns utomhus har barnen byggt segelbåtar för att testa vindkraft. "Det går ju att få in naturvetenskapen i allting", säger personalen. Teknik Personalen ger exempel på hur de arbetar med teknik och uppger att det dels kan handla om att barnen får undersöka hur saker och ting fungerar, dels att barnen får arbeta med att utifrån en ritning bygga och konstruera något. Som exempel på hur barnen får utforska hur olika saker fungerar anges i insänd dokumentation att barnen får pröva "hur kan vi bygga en bil som kan köra?" Observationer visar att personalen erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen som deltar i örnprojektet arbetar till exempel i lera med att utifrån en bild på en örn skapa klor till sin örn. En vuxen resonerar tillsammans med barnen om hållfasthet och materialval där exempelvis ståltråd i olika tjocklek används för att stabilisera klorna. Vid ett annat tillfälle noteras hur barnen med hjälp av digitalkamera får dokumentera arbetet med att räkna antalet steg till ytterdörren. Barnen hjälper varandra med att få bra foton, "du ska hålla kameran stilla, blev det bra nu?", säger ett barn till ett annat barn. Barnen ses också arbeta både självständigt och tillsammans med vuxna med både dator och lärplatta. Personalen säger att det är viktigt att barnen får lära sig den digitala tekniken och att det krävs olika teknik för att arbeta med lärplatta och med dator, där datorn är en större utmaning för barnen. Personalen poängterar vid ett flertal tillfällen vikten av helheten och att matematik, naturvetenskap och teknik hör ihop och att det kan vara svårt att separera dem. "De är naturligt sammanflätade, därför är det viktigt att granska sin verksamhet med olika ögon så att man ser att alla delar verkligen kommer med", säger förskolläraren.

9 8(12) Miljö och material Förskolan är en fristående byggnad med tre avdelningar, gemensamma personalrum, gemensamt "torg" där måltider intas och ett tillagningskök. Avdelningen Röd har tillgång till tre rum av varierande storlek. Det större rummet används vid samling och där finns olika "hörnor" som till exempel matematikhörnan, stafflihörnan, datorhörnan och lerhörnan. I angränsande rum finns byggrummet och skapanderummet. På en av väggarna vid handfaten utanför toaletten finns material för att undersöka vatten. Vid observationer noteras att matematik, naturvetenskap och teknik förekommer i olika sammanhang och miljöerna, såväl inomhus som utomhus, är tillsynes uppbyggda så att de stimulerar till utveckling och lärande. I samtliga av avdelningens rum är materialet tillgängligt för barnen och exponerat på ett inbjudande sätt. På väggarna finns ett stort utbud av pedagogiskt material som till exempel bokstäver, former, siffror, färger och olika inspirationsmaterial. Personalen erbjuder också medvetet material i syfte att stimulera och utmana barnen. I byggrummet får barnen till exempel känna på de olika banorna och de konstaterar att "denna är plast, denna är hård, denna är rak, denna låter, denna är tjock däruppe och denna är mjuk". Resonemanget fortsätter sedan när barnen ska pröva att rulla olika föremål i banorna. På förskolans gård, som är stor och kuperad, finns tillgång till byggmaterial, gungor, lutande rör, sandlådor, kojor, balansbrädor och vattenbanor. Förskolläraren uppger att beroende på säsong tas utforskande verktyg som luppar och fjärilshåvar fram. I insänd dokumentation anges att utemiljön ger möjlighet för personalen att prata om pendling och balans när barnen gungar, om hur sand och vatten förhåller sig till varandra när de blandas och om friktion när barnen kör bilar i lutande rör. Vid observationer ute noteras bland annat hur barnen erbjuds möjlighet att utveckla sin förståelse för rum, läge och riktning genom rörelselekarna "under hökens vingar kom" och "räven och kycklingarna". Personalen berättar att de försöker tänka kring miljön och vad som fungerar eller inte fungerar. De framhåller vikten av att miljön är föränderlig, "olika material ger olika diskussion, man breddar kunskapen när vi använder olika material". När de till exempel tyckte att matematiken behövde synliggöras

10 Egskr1 9(12) bättre inreddes en matematikhörna med vågar, geometriska pussel, olika mängder och siffror. Enligt personalen gav det effekt, "materialet fick ny glöd", och de kunde se hur matematik fick större plats i barnens fria lek. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Personalen beskriver att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras, följs upp och analyseras med hjälp av så kallade observationsprotokoll, reflektionsdokument, dokumentationsväggar, barnens individuella pärmar och kvalitetsredovisning. När arbetet planeras uppger personalen att de utgår dels från barnens intressen, dels från strävansmålen i läroplanen. Observationsprotokollen använder personalen individuellt som ett stöd när de antecknar och fotograferar det som sker under projekten. Dessa protokoll utgör sedan underlag för ett gemensamt reflektionsdokument som personalen arbetar med under reflektionstiden som de har varje vecka. Enligt personalen finns även en dagordning för vad de ska diskutera under reflektionstiden "det är bra, det gör att vi blir disciplinerade och inte pratar om annat". Personalen uppger vidare att det är under reflektionstiden som den gemensamma analysen sker och de diskuterar kring frågor som "Varför blev det så här? Vad hade hänt om vi hade gjort så här istället?" Dokumentationsväggar finns på flera ställen i förskolan och där sätts dokumentation upp från de olika projekten. "Vi pratar mycket om att det ska vara en levande dokumentationsvägg, ett levande dokument som ändras och där även barnen är aktiva i dokumentationen med att fotografera, rita och skriva", säger personalen. I barnens individuella pärmar finns, enligt personalen, både enskild dokumentation och gruppdokumentation. I kvalitetsredovisningen utvärderas hela årets arbete. Personalen uppger vidare att de dokumenterar barnens förändrade kunnande inom matematik, naturvetenskap och teknik genom att de är noga med att dokumentera barnens kunskaper i starten av ett projekt för att sedan kunna återkoppla till det. Som exempel nämner personalen hur barnen förra året när de sådde fröer trodde att fröet växte upp till en fröställning och att många barn

11 LEasru:: 10 (12) missade växten. "Därför är det viktigt att ha kvar kommentarerna i dokumentet, det samlar våra och barnens tankar och gör det möjligt att koppla tillbaka till hur barnen tänkte innan ett arbete påbörjas", säger personalen. Förskolläraren påpekar också observationsprotokollens betydelse för det enskilda barnets utveckling: "Vad barnet är intresserat av och vad barnet frågar om dokumenteras. Det gör att vi säkerställer och möjliggör att alla barn får den utvecklingspotential de har rätt till". Som framgår tidigare i rapporten dokumenterar både personal och barn kontinuerligt arbetet som pågår. Barnen fotograferar, personalen antecknar och fotograferar och i ett fall, under arbetet med örnprojektet, använder även en av förskollärarna en diktafon för att på så sätt dokumentera ett samtal mellan henne och barnen. I intervjun berättar sedan förskolläraren att hon tycker att diktafonen är ett bra verktyg eftersom hon har svårt att fylla i observationsprotokollet samtidigt som hon deltar i barnens diskussioner. "När jag lyssnar i efterhand hör jag hur barnen frågar och undrar 'hur gör man klor?' och jag hör hur jag påverkar hur dom gör", säger förskolläraren. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för 2.11t verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas inom matematik, naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Det framkommer i intervjuer att personal och förskolechef är medvetna om att det är förskollärare som, enligt styrdokumenten, har det pedagogiska ansvaret för verksamhetens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolläraren redogör i intervjun för hur hon tar ansvar för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling och i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Enligt förskolläraren handlar det bland annat om att ansvara för att ha med läroplansmålen vid verksamhetens planering. Om det kommer upp ett förslag till en aktivitet uppger förskolläraren att hon ansvarar för att ställa frågor kring aktivitetens syfte och vilket lärande det handlar om. "Det är sådant som är upp till mig att påpeka, mitt jobb är att leda vidare, både utbildningen och undervisningen", säger förskolläraren.

12 11(12) Förskolläraren beskriver även vilket stort stöd hon får av förskolechefen. Som exempel nämner hon att förskolechefen har vidareutvecklat deras reflektionsdokument och att förskolechefen leder diskussionerna de har i utvecklingsgrupperna. Vidare berättar förskolläraren att förskolechefen tar del av det som personalen dokumenterar, att hon ibland deltar under deras reflektionstid samt att hon kommer med tips på det som hon ser behöver utvecklas i verksamheten. En viktig framgångsfaktor i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik är, enligt både personalen och förskolläraren, att de har stora möjligheter till kollegialt lärande. Detta sker dels genom ett nära samarbete mellan de tre avdelningarna på förskolan Mio, dels genom utvecklingsgrupperna som finns inom Område 6. "Det sker mycket pedagogiska diskussioner i utvecklingsgrupperna, hade vi inte haft dem hade vi nog inte hållit oss så å jour som vi gör idag", säger personalen. Förskolechefens ansvar Förskolechefen beskriver ingående hur personalen arbetar för att stimulera och utmana barnen i sin matematiska utveckling och i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Bland annat beskrivs hur personalen arbetar med klassificering, mätning och logiskt tänkande inom matematik. Inom naturvetenskap ger förskolechefen exempel på hur de arbetar med fysikaliska fenomen som ljus, ljud, rörelse, kraft och jämvikt. Inom teknik ger hon exempel på hur personalen arbetar med att barnen lär sig hur enkel teknik fungerar som mikroskop, kamera och lärplatta samt hur barnen lär sig programmera och konstruera. Förskolechefen beskriver även hur hon skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik genom att säkerställa att det finns tid och former för personalens planering och reflektion. Även förskolechefen betonar vikten av utvecklingsgruppernas arbete och hur projektgruppen är ett stort stöd i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. "Där kan jag ställa 'nyfikenhetsfrågor' som 'varför gör ni så här?' och 'vilka tankar hade ni kring detta'? säger förskolechefen. Förskoleche-

13 12 (12) fens mål är dock att både reflektionstiden och personalens tid för enskild reflektion ska utökas för att "öka kvaliteten både i diskussionerna i den gemensamma reflektionen, men framförallt i verksamheten och att personalen i större utsträckning ska kunna läsa litteratur och planera på arbetstid". När det gäller kompetensutveckling erbjuds personalen kontinuerlig utbildning genom Reggio Emilia-institutet och där har man, enligt förskolechefen, börjat lägga mer fokus på matematik, naturvetenskap och teknik. Som exempel nämner hon kompetensutveckling inom hållbar utveckling. Av insänd dokumentation framgår att kompetensutveckling också skett inom bland annat "matematiken som språk", "naturguidruing" och "lärplatta användning och teknik". Liksom personalen uppger förskolechefen att en viktig framgångsfaktor i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik har varit utvecklingsgrupperna och det kollegiala lärandet. Förskolechefen betonar också personalens kunskap och vilja, "de har ett genuint intresse för vad barnen är intresserade av, de tar deras tankar på allvar och de har insett att deras roll som pedagog är viktig för vilken verksamhet det blir". Andra framgångsfaktorer som förskolechefen tar upp är det är hon och specialpedagogen som tillsammans driver ledarskapet vilket gör att hon har någon att bolla tankar och ideer med. Att Hässleholms kommun har haft särskilt fokus på matematik, naturvetenskap och teknik de senaste åren och att den reviderade läroplanen gjort uppdraget tydligare är också faktorer som spelar in, uppger förskolechefen. Vad gäller miljö och material framhåller förskolechefen att miljön är viktig, den är "den tredje pedagogen". Hon säger att det förs många diskussioner kring vad som ska köpas in och att det måste finnas ett tydligt syfte med materialet. Av intervjun med förskolechefen och i insänd dokumentation framgår att hon följer upp förskolans arbete på olika sätt. I arbetsplanen beskrivs mål och förutsättningar och där finns en planering av det pedagogiska året. Under året arbetar personalen i reflektionsdokumentet där observationer, kartläggningar, verksamhetsplaneringar och utvärderingar samlas för att ge en tydlig röd tråd för den pedagogiska verksamheten.