Beslut. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Lillåns förskola, Örebro kommun.

Transkript

1 Örebro kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Lillåns förskola, Örebro kommun. Skolinspektionen. Box 2320, Göteborg. Telefon:

2 Beskt 1(11) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt lamnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Lillån, i Örebro kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Skutan, Lillans förskola, den november Besöket genomfördes av Jenny Bergman och Ulrika Foss Rudbeck. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef.

3 Beslu-1 2(11) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Skutan på ett medvetet sätt stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom de granskande områdena. Verksamheten präglas av en tillåtande atmosfär, följsamhet och stor flexibilitet där barnens erfarenheter och intressen ligger till grund för verksamhetens utformande. Den innehållsrika och inbjudande miljön är utformad på ett medvetet sätt och personalen använder både miljö och material i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras, följs upp och analyseras. Personalen använder även sin kunskap om barnens erfarenheter och intresse för att stödja och utmana dem i deras lärande. Förskolläraren tar ansvar för att barnen får den stimulans och de utmaningar de enligt läroplanen ska erbjudas samt tar ansvar för att de granskade läroplansmålen bildar en helhet i det pedagogiska arbetet vid avdelningen. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och riktlinjer samt planerar, följer upp och utvecklar verksamheten tillsammans med personalen. Förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanen och ger förskollärarna förutsättningar att ta detta ansvar. Sammantaget erbjuds barnen på avdelningen Skutan en verksamhet av hög kvalitet utifrån de områden Skolinspektionen har granskat.

4 3(11) Då inga utvecklingsområden identifierats inom de områden som granskats avslutar Skolinspektionen härmed kvalitetsgranskningen vid förskolan Lillån i Örebro kommun. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Ulrika Foss Rudbeck deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Jenny Bergman Föredragande

5 Bes1u2 4(11) Bakgrundsuppgifter om Lillåns förskola Lillåns förskola ligger i området Lillån, i Örebro kommun. Förskolan består av fem avdelningar; Jollen, Ankaret, Ekan, Skutan och Skeppet. Sammanlagt är 90 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskolan och varje barngrupp består av 18 barn. I augusti 2017 kommer förskolan att flytta in i nybyggda lokaler. Skolinspektionen har besökt avdelningen Skutan med 18 barn i åldrarna 1-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare en förskola. Förskolan är inspirerad av Reggio Emilia och arbetar med ett projektinriktat arbetssätt. Vid Skolinspektionens besök arbetar avdelningen Skutan utifrån projekten Den nya förskolan och Vad lever i Lillån? Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stima.deras ch utmanas j sin ma2ematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Vid Skolinspektionens besök observeras att matematik förekommer i många olika sammanhang, personalen tar både vara på spontant uppkomna situationer samt erbjuder olika aktiviteter för att stimulera och utmana barnens matematiska utveckling. Exempelvis noteras att personalen bland annat erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för mängder, antal, och ordning. Under observation noteras att barnen räknar antal bland annat vid samling och matsituation. Efter en promenad diskuterar och reflekterar en vuxen tillsammans med barnen kring hur många steg de har gått. Inledningsvis klargörs hur många steg barnen tar medan den vuxne tar ett steg. Den vuxne och barnen mäter upp steg och jämför varandras steg, hur många steg tar ni när jag tar ett? två, svarar barnen. Den vuxne berättar: under promenaden gick jag steg, hur

6 5(11) många har ni gått då? De resonerar tillsammans och kommer fram till att barnen har gått dubbelt så många steg: ! Under observationer noteras också att personalen tillsammans med barnen resonerar om skillnader och likheter, exempelvis storlek, och att personalen uppmärksammar barnen på variationer. Vid en matsituation observeras flera barn jämföra bestick med varandra: [Förskollärarens namn], jag fick en stor kniv! Den vuxne frågar: Ja, vad är det för skillnad mellan din och min kniv? och ett av barnen konstaterar: Mm, min kniv är lite längre än din! Den vuxne svarar: Ja, min kniv är inte lika lång som din! Barnen och den vuxne fortsätter sedan att jämföra andra bestick: ska vi mäta och jämföra gafflarna också? I intervjun berättar personalen att matematik är väldigt mycket och ger exempel på att de yngre barnen sorterar, ordnar, flyttar, fyller i och tömmer medan de äldre barnen är mer intresserade av att räkna, de pratar plus och minus. Personalen berättar också att de benämner de konstiga orden och använder matematiska termer med barnen. Som exempel nämns att de använder sig av halv, fjärdedel och så vidare när de delar frukt. Även i observationer förekommer exempel på när personal i samtal med barnen använder matematiska begrepp och benämner bland annat former, mängd, riktning och tidsord på ett tydligt och korrekt sätt. Personalen beskriver även hur de erbjuder barnen att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning, exempelvis när vi bygger och när de gör ritningar. De använder sig mycket av ritningar och planering eftersom det ingår i projektet [den nya förskolan]. Barnen har bland annat fått i uppdrag att gör en ritning: rita ditt rum och de möbler som finns. Barnen gör även ritningar när de gör mönster till pärlplattor och när de ska göra armband och halsband. Naturvetenskap Även naturvetenskap förekommer i många olika sammanhang under Skolinspektionens besök. Exempelvis visar observationer att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap, både i planerade aktiviteter samt vid spontant uppkomna tillfällen. Observationer visar också att personalen tillsammans med barnen samtalar, utforskar och ställer frågor om samband

7 BeslifJ 6(11) i naturen och naturvetenskapliga processer och fenomen. Vid Skolinspektionens besök tillbringas en förmiddag i skogen och en del av gruppen får där i uppgift att undersöka om träden har löv kvar eller inte. Barnen och den vuxne resonerar bland annat kring vilka växter som är gröna på vintern, barr och varför träden tappar sina löv. Vid ett annat tillfälle ses personalen resonera med några barn kring isen som finns på gården. Den vuxne frågar: vad ska vi göra för att det inte ska bli så halt? Hälla grus! föreslår ett barn, ett annat barn sand! Den vuxne föreslår olja, då skrattar barnen och säger: nä, då blir det ju halt! Det förekommer dock att samtal som kan kopplas till naturvetenskap inte tas till vara. Vid ett tillfälle pekar ett barn på himlen och säger till synes förvånad: titta där, där är månen! varpå den vuxne frågar vilken tid på dygnet månen är framme. På natten svarar ett barn och ett annat tror att det är solen som det första barnet pekat på. Ett barn säger: det var fullmåne igår varpå den vuxne säger: då kommer det varulvar och samtalet leds in på varulvar och zombies. Personalen beskriver i intervjun vikten av att själva vara nyfikna och lyssna på barnen, att man suger åt sig när man ser att det finns något dom undrar över. Personalen berättar att de även väver in naturvetenskapen i återkommande traditioner. Exempelvis har de i den årligt återkommande adventskalendern vävt in experiment. Teknik Personalen ger under intervjun många olika exempel på hur de arbetar med teknik. De beskriver bland annat hur de låter baren utforska hur enkel teknik fungerar när de tejpar saker och fogar samman olika material. De berättar också att de arbetat med att plocka isär gamla datorer och telefoner för att undersöka hur saker och ting fungerar. De brukar även fira Nobeldagen och då har de extra fokus på naturvetenskap och teknik. Bland annat har de, tillsammans med barnen, i samband med Nobeldagen plockat isär och undersökt hur kulspetspennor fungerar. I intervjun beskriver personalen också hur de erbjuder barnen möjlighet att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker och material, man kan bygga på olika sätt. Ett exempel som ges är att de involverade barnen för att bygga en

8 7(11) kub att ha i lärmiljön. Tillsammans undersökte de hur de skulle göra för att konstruera en kub och i den insända dokumentationen framgår det bland annat att de resonerade kring hur ser en kub ut?, vad kan vi behöva för delar? och vad behöver vi för verktyg? Dokumentationen visar också att barnen har fått sammanställa vilket material samt hur mycket material som behövs. Observationer visar att personalen erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker. Vid ett tillfälle observeras en vuxen och några barn konstruera olika former och figurer med hjälp av kikärtor och tandpetare. Under aktiviteten förs samtal kring stabilitet, hållfasthet och vad som händer om ytterligare en tandpetare fästs vid ett pyramidbygge. Vid ett annat tillfälle har två barn byggt ett djur av magnetiska stavar och klot. En vuxen resonerar kring stabilitet tillsammans med barnen; finns det något du kan göra för att den ska bli stadigare? Ja! svarar det ena barnet och visar hur hen tänkt. Den vuxne svarar: bra, smart och fortsätter sen hade du [det andra barnet] en bra idé, det här med att sätta den här staven där, då blir det stadigare! Efter att staven placerats på rätt sätt konstaterar barnen: Så! och den vuxne svarar: Ja, nu står den stadigt! Miljö och material Förskolan är en fristående byggnad med fem avdelningar, gemensamma personalutrymmen samt ett tillagningskök. Avdelningen Skutan har tillgång till fyra rum i varierande storlek samt ett avdelningskök. De två större rummen används vid fri lek, samling och måltider. Ett av de andra rummen används till skapande och undersökande aktiviteter och i det andra mindre rummet återfinns bland annat en soffa och böcker. Det finns ett stort utbud av material som till synes stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Exempelvis finns det olika typer av material för bygg- och konstruktion och för att undersöka och experimentera, i tamburen finns även ett akvarium. I samtliga avdelningens rum är materialet tillgängligt för barnen. På väggarna finns pedagogiskt material, bland annat siffror, kalender samt klockor och även i taket i de olika rummen hänger det siffror. Vid observationer ses personalen ofta samtala

9 8(11) och resonera med barnen kring materialet. Vid en matsituation pratar och samtalar en vuxen och några barn om "hundrarutan", en plansch där alla siffror, från 1 till 100 finns återgivna. På förskolans gård finns bland annat sandlådor, kompost, odlingslådor samt rutschkanor och klätterställningar. Även utomhus ses personalen resonera och samtala med barnen, vid ett tillfälle åker några barn rutschkana och konstaterar att det blir jättemycket halare när det är frost på rutschkanan. Den vuxne och barnen diskuterar sedan hur det kommer sig. I intervjun ger personalen exempel på hur de använder miljö och material för att stimulera och utmana barnen. Bland annat beskriver personalen hur de hängt upp siffror i taket för förflyttning, om barnen är i hallen så räknar man in till maten, 1 till 10 och tvärtom, när barnen ska gå ut räknar de från 10 till 1. Även vid observation noteras flertalet exempel på när personalen använder miljö och material för att stimulera och utmana barnen. Personalen vägleder även barnen i hur materialet kan användas, exempel på detta noteras i den ovan beskrivna situationen när barnen bygger och konstruerar med tandpetare och kikärtor. När det kommer till utformandet av miljön på Skutan berättar personalen att de gör om ofta, möblerar om och att de byter ut materialet så att vi inte har alla saker framme. Just nu har avdelningen Skutan stort fokus på att utforska ljus, skuggor och mönster med hjälp av projektor och OH-apparat. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Vid planeringen av verksamheten försöker personalen uppmärksamma möjliga läranden baserade på vad barnen gör och utgå från detta. Personalen beskriver vikten av en balans mellan att introducera nya saker och utgå från barnens intressen. Vid planeringen använder sig personalen av ett så kallat lotusdiagram så att vi inte missar något, alla delar i läroplanen vill vi få in. I intervjun beskriver förskolechefen att även "Unikum", ett pedagogiskt webbverktyg, har varit en stor hjälp, där man kopplar allt man lägger ut till läroplanen och att det nu blivit ett mycket tydligare arbete mot läroplanen.

10 9(11) Personalen beskriver att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras på flera olika sätt, som exempel nämns Unikum och lotusdiagram och att de tar mycket kort. Även en så kallad atelierista är involverad i arbetet, i förskolans arbetsplan framgår det att denne ska vara med och driva den pedagogiska dokumentationen. I intervjun med förskolläraren berättar hon att de även diskuterar med barnen och lyssnar när de berättar vad de tagit kort på jag skriver anteckningar och sätter in i vår pärm för vår dokumentation. Detta tar vi sedan upp på vår reflektionstid. Förskolläraren beskriver också hur deras arbete efter varje reflektionspass börjar om med planering av verksamheten. Vid Skolinspektionens besök observeras flera olika fotodokumentationer på avdelningen som beskriver arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat noteras en som beskriver projektet den nya förskolan. En annan beskriver det uppdrag barnen fick att rita sitt rum, dokumentationen visar bland annat barnens ritningar. Vid observationer noteras också att barnen tillsynes är vana vid att själva ta kort och dokumentera. Uppföljning, utvärdering och analys av arbetet sker under personalens reflektionstid, då går vi tillbaka och ser vad vi har gjort. Det är också under reflektionstiden som personalen hittar hur vi ska gå vidare i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. I intervjun med förskolläraren berättar hon att de använder flera lotusdiagram för olika projekt och att det i dessa syns vad vi har gjort och vad vi har kvar. Vi reflekterar till exempel kring 'nu har dom byggt det här, hur ska vi gå vidare?'. Med hjälp av lotusdiagrammen utvärderar de sedan vad de har gjort. När det gäller arbetet med att följa upp och utvärdera barnens förändrade kunnande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik berättar personalen att de bland annat använder sig av observationer och går tillbaka i dokumentationen med barnen och frågar om de kommer ihåg. Personalen berättar också att de håller på att utveckla arbetet med individuella lärloggar i "Unikum". Kunskapen om barnens förändrande kunnande använder de för att utmana barnen vidare, man tänker till, hur just det här barnet ska utmanas.

11 10(11) Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Det framkommer i intervjuer att personal och förskolechef är medvetna om att det är förskollärare som, enligt styrdokumenten, har det pedagogiska ansvaret för verksamhetens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolläraren redogör i intervjun för hur hon tar ansvar genom att driva arbetet, som förskollärare har hon ett större ansvar att läsa på, komma med tips och idéer kring arbetet. Detta yttrar sig bland annat genom att förskolläraren ställer frågor kring vad är syftet, målen? för att koppla till läroplanen under arbetslagets gemensamma reflektioner. Förskolläraren berättar även det positiva med att arbeta med projekt då detta kan knytas till flera läroplansmål och att lotusdiagrammet stödjer dem i det arbetet. I intervjun beskriver även förskolläraren vilket stöd hon får av förskolechefen, bland annat beskrivs förskolechefen ha en coachande ledarstil och låter dem fundera och tänka själva. Även förskolechefen ger i intervjun exempel på hur hon stödjer förskollärarna att ta sitt uttalade ansvar. Bland annat beskriver hon vikten av att delta på reflektionstiden eftersom det är där vi analyserar. Då finns jag där och ställer frågor, utmanar och finns där med min kunskap. Förskolechefs ansvar Förskolechefen beskriver hur hon skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat beskriver förskolechefen hur de bytt fokus på reflektionstiden, tidigare pratade man planering medan personalen nu pratar kring barnens utveckling och vad som ska göras varje vecka. Även i intervjun med personalen beskriver de att förskolechefen infört tydligare fokus på reflektionstiden, reflektion hade vi tidigare, men nu är det mer tydligt. Enligt personalen deltar förskolechefen på reflektionstiden ungefär var tredje vecka.

12 BesILE1 11(11) Vad gäller förskolans miljö och material berättar personalen hur de bollar utformningen av miljön med förskolechefen, hon är väldigt drivande för bra lärmiljöer. Personalen beskriver även att förskolechefen förmedlar ett bra tänk gällande vilket material som köps in, det ska utmana och kunna användas på flera sätt. Förskolechefen ger ett flertal exempel på hur hon tar ansvar för förskolans miljö och material. Bland annat tar hon ansvar genom att skapa möjligheter, plattformar för personalen att utvecklas och genom att vara uppdaterad på ny forskning inom området. Förskolechefen medverkar även på personalens reflektionstid emellanåt för att få information om vad som behövs, jag måste lyssna på dem för att se var de står och vart de vill. När det gäller personalens kompetens inom matematik, naturvetenskap och teknik beskriver de att den alltid kan bli bättre. Även förskolechefen beskriver att vi kan bli bättre i alla ämnen. Personalen beskriver också att alla som vill får gå på fortbildning, bland annat har alla fått kompetensutveckling genom en naturskola i närheten av förskolan. De har även gått utbildningar på Komtek, en kommunal teknik- och entreprenörskola, som erbjuder fortbildningar inom teknik. Förskolechefen nämner även att personalen har använt sig av boken Barn och naturvetenskap och att personalen har diskuterat mycket utifrån den. Av intervjun med förskolechefen framgår att hon följer upp personalens arbete till exempel genom att hon tar del av dokumentationen och deltar på personalens reflektionstid, jag sår frön, jag går sällan in och säger att nu ska ni göra så här. Förskolechefen betonar att hon vill ha kritiskt tänkande och självständiga pedagoger, de måste komma på det själva. Under intervjun beskriver förskolechefen även vad som har varit framgångsfaktorer för dem i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat nämns reflektioner, att ha tid för att tillsammans titta över vad vi gör, handledning, att det finns folk som hjälper oss att komma vidare samt ledarskapet, någon form av ledning som driver pedagogiska frågor måste det finnas. Att de bytt fokus på reflektionstiden beskrivs också som en framgångsfaktor liksom tillgången till litteratur, material och digital teknik. Förskolechefen lyfter även fram det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor.