Beslut. fin. Skolinspektionen

Transkript

1 fin Skolinspektionen Strömsunds kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Myrans förskola, Strömsunds kommun

2 1(13) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Myran belägen i Strömsund ingår i urvalet av förskolor. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Rödmyran vid förskolan Myran, november Besöket genomfördes av Sebastian Thimfors och Lotta Andersson Damberg. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef.

3 2(13) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att personalen på Myrans förskola i vissa delar stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling framförallt när det gäller barnens förståelse för mängd, antal och talbegrepp. Under Skolinspektionens besök på avdelning Rödmyran observeras tillfällen där arbetet med naturvetenskap och teknik skulle kunna utvecklas. Detta i syfte att uppmuntra och vägleda barnen till att utforska och samtala kring sina funderingar och uppfattningar kopplat till naturvetenskap och teknik. Under dessa tillfällen benämns eller synliggörs sällan begrepp eller momentet i aktiviteter kopplade till naturvetenskap och teknik. Vidare visar granskningen att personalen är mer medvetna inom området matematik och naturvetenskap, men att medvetenheten inom området teknik varierar. Förskolans miljö och material är inte så innehållsrik och inbjudande att den fullt ut ger förutsättningar för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik för barngruppens alla åldrar. Miljö och material utmanar och stimulerar framförallt de yngre barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Vidare har förskolechefen inte gett förskollärare och personal förutsättningar att fullt ut i verksamheten genomföra och följa upp arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik, i enlighet med läroplanens riktlinjer. Avslutningsvis framgår att resultatet av uppföljningen av personalens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik inte tas tillvara och heller inte analyseras som en del i arbetet med att utveckla verksamheten inom de granskade områdena.

4 3(13) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Personalen behöver tydliggöra och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik så att det omfattar läroplanens strävansmål rörande dessa områden. Detta i syfte att försäkra sig om att de ingår som en helhet i det pedagogiska arbetet i verksamheten. Personalen behöver även se över hur miljö och material används för att stimulera hela barngruppens utveckling och lärande inom de granskade områdena. Förskolechefen behöver ge personalen förutsättningar att bedriva, följa upp och utveckla det pedagogiska arbetet fullt ut inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik. I detta ingår att ge förskolläraren förutsättningar att ta sitt uttalade ansvar utifrån styrdokumenten. Förskolechefen behöver säkerhetsställa att det sker en uppföljning, utvärdering och analys av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Detta i syfte att försäkra sig om att förskolans arbete inom dessa områden sker utifrån läroplanens strävansmål.

5 4(13) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 22 februari 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 22 september 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Stockholmsavdelningen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredare Lotta Andersson Damberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin /Enhetschef i Se astian Thimfors Utredare

6 5(13) Bakgrundsuppgifter om förskola Myran Myrans förskola ligger i centrala Strömsund och består av två 1-5 års avdelningar. Förskolan har sammanlagt 34 barn inskrivna, fördelade på avdelningarna Rödmyran och Flygmyran. Skolinspektionen har besökt avdelningen Rödmyran med 17 barn i åldrarna 1-5 år. På avdelningen arbetar en utbildad förskollärare som ännu inte ansökt om förskollärarlegitimation, två barnskötare samt en resurs på 50 procent. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare tre förskolor i kommunen. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Förskolechefen uppger i intervjun att hon är osäker på hur mycket personalen arbetar med att stimulera och utmana barnens matematiska förmåga. Hon uttrycker att det är mycket fokus på att just räkna under till exempel samlingar, men att matematik handlar om så mycket mer. Förskolechefen nämner exempel såsom att arbeta med det logiska tänkandet och upptäcka mönster vid exempelvis skapandeaktiviteter. Personalen i arbetslaget beskriver i intervjun att de stimulerar och utmanar barnens matematiska utveckling genom att exempelvis räkna mycket i verksamheten, spela spel, jämföra likheter/olikheter och leta olika geometriska former. Arbetslaget berättar att de äldre barnen visat ett stort intresse för siffror och har utifrån detta utformat matematikböcker. I dessa kan barnen öva att skriva siffror, räkna och få tillhörande matematikuppgifter. Arbetslaget uppger att de i samlingar med de yngre barnen arbetar med räkneramsor, sånger och övar på

7 6(13) prepositioner såsom på, över, under och bredvid. Arbetslaget berättar vidare att de i vardagsituationer ibland övar på matematik, genom att exempelvis räkna trappsteg när de är ute på promenader och att vid matsituationer räkna köttbullar och dylikt. Dock uppger arbetslaget att detta ofta sker spontant och inte är förplanerat. Under observationerna noterar Skolinspektionen exempel på att personalen arbetar så som de beskriver i intervjun. I de fria aktiviteterna erbjuds barnen möjligheter att räkna både inne och ute. Till exempel räknar personal och barn antalet snögubbar de har gjort ute och hur många snöbollar de rullat. Inomhus tränar personal och en grupp barn på "tiokompisar", där de med hjälp av matematikmaterial övar på vilka talpar vars summa blir tio. Under samlingarna förekommer räkneramsor där personal och barn exempelvis klappar och räknar antal stavelser i barnens namn. De räknar även hur många barn som är närvarande och frånvarande. Under samtliga observerade tillfällen förstärker personalen antal, mängd, siffor, prepositioner och talbegrepp. Detta genom att ställa kortare följdfrågor, repeterar siffor och antal. Skolinspektionen noterar dock att personalen under besöksdagarna sällan uppmuntrar barnen att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på sina och andras problemställningar. Naturvetenskap Förskolechefen berättar i intervjun att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap genom att bland annat var ute mycket i naturen. Där arbetar personalen vidare utifrån barnens intressen för naturen. Förskolechefen uppger att förskolan inte jobbar så mycket i teman, så därför sker arbetet med naturvetenskap mer i vardagen, vilket gör det svårt för henne att precisera vad personalen praktiskt gör inom området. Personalen i arbetslaget uttrycker i intervju att de tycker att begreppet naturvetenskap låter allvarligt, det låter som något man arbetar med i mellanstadiet. Personalen i arbetslaget bekräftar förskolechefens utsaga om att de ofta är ute i naturen med barnen och att arbetslaget där arbetar naturligt med naturvetenskap. Arbetslaget nämner exempel såsom att prata om djur, växter och förändringar i naturen. Vidare berättar arbetslaget att de kommit in på naturvetenskap under

8 7(13) förskolans "önskevecka", där varje barn får välja ett område som de vill utforska mer. Arbetslaget beskriver att syftet med aktiviteten bland annat kan vara att leta fakta om valt område och låta barnen komma med frågor, som de vill veta mer om. Personalen i arbetslaget uppger att de även fått in naturvetenskap då de tillsammans med barnen under en skogsutflykt simulerat hur älgjakt går till. Detta ledde sedan till att barnen börjat leka lekar kopplade till skogsutflykten, naturen och vad de hade upplevt där. Under besöksdagarna observerar Skolinspektionen flera tillfällen där arbetet med naturvetenskap inte tas tillvara. Det handlar då om att arbetslaget inte uppmuntrar och vägleder barnen till att utforska och samtala kring sin funderingar och uppfattningar inom området naturvetenskap. Ett exempel är en samling då personal och barngruppens äldre barn har en dialog om björnar, som är ett av barnens valda område under "önskeveckan". De pratar kort om vad björnar äter, att björnen går i ide på vinter, hur gammal björnen blir och om björnen kissar/bajsar i idet. Trots att det sker flera korta dialoger mellan personal och barn under samlingen om både björnen och det rådande snövädret ute, så tas inte tillfället tillvara att tillsammans vidareutveckla förståelsen kring exempelvis rådande väderlek och hur årstiden kan kopplas till den aktuella dialogen om björnar. Ett annat exempel är när personalen och barngruppen genomför ett flyta/sjunka experiment med en vattenskål och olika material. Personalen visar varje utvalt material och frågar barnen tror ni att det flyter eller sjunker, varpå barnen svarar vad de tror. Personalen testar materialet och bekräftar om materialet flyter eller sjunker. Detta sker utan att fråga barngruppen kring deras egna teorier om det som sker i momenten. Till exempel noterar Skolinspektionen en sekvens under experimentet när de provar om en klädnypa flyter eller sjunker. Ett barn säger då jag tror den kommer flyta för att det är mer trä än metall på den. Personalen bekräftar eller utvecklar inte detta vidare, utan fortsätter med experimentet. Under andra tillfällen som Skolinspektionen observerar som fri lek inne och ute, tambur och matsituation, så sker få samtal kopplat till naturvetenskapsområdet. De korta dialoger som sker under dessa observationer är mer i form av ett konstaterande av rådande snöväder, ishalka och att den mat som serveras är

9 8(13) varm, snarare än att utveckla förståelsen för samband mellan exempelvis natur, väder och årstidsväxlingar. Teknik Förskolechefen uppger i intervjun att hon tror att personalen framförallt stimulerar och utmanar de äldre barnens intresse för teknik. Hon berättar att de på förskolan har en låda med olika gångjärn som de utforskat med barnen. Men att hon utöver detta inte vet hur de praktiskt arbetar med teknik i verksamheten. Personalen i arbetslaget berättar i intervjun att de arbetar mycket med områdena matematik och naturvetenskap i verksamheten, men att arbetslaget brister i det pedagogiska arbetet med just teknik. Arbetslaget uppger att detta beror på att kompetensen inom teknikområdet är lägre i arbetslaget och att de inte heller pratar så mycket om området teknik på förskolan. Vidare berättar arbetslaget att det tycker att begreppet teknik låter avancerat, men att teknik egentligen alltid finns med i verksamheten. Arbetslaget nämner exempel på teknik i förskolan såsom skruva på/av lock på burkar, dra upp/ner dragkedjor, såga, spika och olika experiment. Personalen i arbetslaget utrycker att de fokuserar på så avancerade saker när det kommer till teknik att de glömmer bort de mindre saker som är teknik för förskolebarn. Arbetslaget berättar att de i den dagliga verksamheten praktiskt arbetar med teknik när de exempelvis tillverkar saker under aktiviteter med skapande, bygg och- konstruktion med olika material och under arbetet med "önskeveckan". Arbetslaget beskriver också hur de under en av barnens "önskeveckor" kommit in på området teknik. Detta då ett barn velat fördjupa sig i telefoner och dess funktioner, olika modeller och beståndsdelar. Under Skolinspektionens observationer förekommer få inslag då personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för teknik i den dagliga verksamheten, under såväl strukturerade som icke strukturerade aktiviteter. Ett exempel är i tamburen när personalen frågar barnen om de kan öppna jackan och sedan visar med kroppsspråket att dra ned dragkedjan. Situationen fortsätter och personalen går vidare och instruerar hur stövelknekten fungerar och säger sätt i foten, så drar du och drar ut foten. 1 tamburen förklarar även personalen för ett barn

10 9(13) varför det sitter ett band runt barnets vantar genom att säga, om det sitter runt handleden så hänger vanten kvar om den åker av handen. Skolinspektionen noterar flera tillfällen som skulle kunna tas tillvara för att stimulera och utmana barnens intresse för teknik. Till exempel när en grupp barn sitter och bygger med Kaplastavar och magnetiska geometriska former. Ett barn säger jag bygger ett pariserhjul och visar sin konstruktion för personalen, utan att detta bekräftats eller utvecklas vidare. I situationen sker inga samtal om barnens olika byggen, konstruktioner eller tekniska begrepp kopplade till bygg och- konstruktionsaktiviteten. Ett annat exempel är när ett barn vill blåsa bubblor. Personalen tar fram en vattenskål, diskmedel, sugrör och låter barnet hålla i vatten och diskmedel i skålen. Barnet tar sedan sugröret och börjar blåsa ner luft i vattnet och säger när jag blåser i sugröret blir det bubblor i vattnet. Personalen bekräftar barnet genom att säga ja, titta det blir bubblor, men tar inte tillvara tillfället att tillsammans med barnet utforska hur enklare teknik fungerar och hänger ihop i situationen. Miljö och material Förskolan Myran består av en fristående byggnad med en relativt liten och öppen gård, som är gemensam för hela förskolan. Gården består bland annat av sandlådor, rutschkana, gungor, stubbar, balansdjur och inrymmer även en grillplats. Förskolan har också tillgång till naturområden i närheten, som nyttjas i verksamheten. I inomhusmiljön har avdelning Rödmyran tillgång till fyra rum i varierande storlekar och i anslutning till dessa finns skötrum och tambur. Rummen i förskolan har inretts och används för olika aktiviteter såsom skapande, bygg- och konstruktion, rollek, spel, pussel, bokläsning och samling. Personalen i arbetslaget beskriver i intervjun att de utformat innemiljön utifrån barnens intressen och för att barnen ska inspireras till lek. Arbetslaget berättar exempelvis att många i barngruppen är intresserade av att skriva och räkna och att de utifrån detta satt upp både bokstäver och siffor i miljön, för att inspirera. Arbetslaget berättar vidare att det i miljön finns möjlighet till aktiviteter som stimulerar och utmanar barnen inom matematik, naturkunskap och teknik. Personalen i arbetslaget nämner exempel såsom olika spel, bygg och- konstruktion,

11 10 (13) skapande och pussel. Enligt personalen är utomhusmiljön tråkig och de väljer ofta därför att gå till skogen istället. Personalen i arbetslaget uppger att förskolan till viss del har material för att stimulera och utmana barnen inom matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetslaget beskriver att de som personal också hittar på mycket material själva eller tar med hemifrån. Arbetslaget närrmer exempel såsom skolådor med hål i där barnen kan plocka ner olika saker samt färgat grötris att öva ösa och hälla med. Utöver detta berättar arbetslaget att de använder naturmaterial, olika stenar, former, magneter, konstruktionsmaterial och brädor för att pyssla och snickra med i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetslaget är överens om att miljö och material är mer anpassat och stimulerar och utmanar framförallt de yngre barnen i gruppen inom matematik, naturvetenskap och teknik. Detta uppger arbetslaget bero på att de måste anpassa miljö och material för de yngre barnen i gruppen, då förskolan arbetar i 1-5 årsgrupper. Under observationerna noterar Skolinspektionen att miljö och material inomhus och utomhus framförallt stimulerar och utmanar barngruppens yngre barn inom de granskade områdena. Skolinspektionen noterar att det till viss del finns material som stimulerar matematik, naturvetenskap och teknik. Inomhus syns bland annat siffror, former, spel, bygg och konstruktionsmaterial, årstidsbilder, naturmaterial och naturböcker. Utomhus finns det pulkor, madrasser, sandleksaker och snöskyfflar. Under observationerna samtalar och resonerar personalen sällan kring de olika material som används, dess funktioner och deras kopplingar till framförallt naturvetenskap och teknik. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Samtliga intervjugrupper uppger i intervjuer att de i förskolans systematiska kvalitetsarbete följer upp målet "språk" i avsnittet om utveckling och lärande. Mål kring arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik finns inte med i "kvalitetsrapporten" och följs därmed inte heller upp. Personalen i arbetslaget uppger att de dokumenterar den pedagogiska verksamheten genom veckoplaneringar och att de tar bilder på olika aktiviteter och sätter in i barnens pärmar.

12 11(13) Vidare uppger arbetslaget att de behöver bli bättre på att tydligare dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten utifrån läroplansmålen. Förskolläraren beskriver i intervjun att hon terminsvis gör grovplaneringar med mål, aktiviteter och mindre utvärderingar för matematik, naturvetenskap och teknik. Samtliga intervjugrupper är överens om att det inte finns någon tydlig koppling mellan grovplaneringarna och vad som sedan följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslaget berättar att grovplaneringarna finns i en pärm på avdelningen, men att de inte används när de utvärderar verksamheten. Detta framgår också av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför besöket. Vidare visar arbetslagets självskattning att de inte anser sig ha förutsättningar att utvärdera och reflektera kring arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Både förskolläraren och arbetslaget uppger samstämmigt att de är medvetna om att det är förskolläraren som, enligt styrdokumenten har det pedagogiska ansvaret för verksamhetens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Men att arbetslaget i praktiken inte någon skillnad i ansvaret mellan förskollärare och barnskötare. Förskolläraren berättar att förskolechefen inte har tydliggjort och förankrat förskolläraransvaret utifrån läroplanen. Vidare beskriver förskolläraren att alla i arbetslaget har lika mycket planeringstid, oavsett vilken yrkeskategori man tillhör. Den intervjuade förskolläraren beskriver att hon försöker ta förskolläraransvaret genom att göra grovplanering för matematik, naturvetenskap och teknik kopplade till läroplansmålen. Grovplaneringen delges sedan till övriga i arbetslaget för att sedan tillsammans genomföra de planerade aktiviteterna. Arbetslaget och förskolläraren är också överens om att de varken har fått stöd i att följa upp verksamheten inom de granskade områdena eller erbjudits någon kompetensutveckling generellt. Förskolläraren och arbetslaget har heller inte något erfarenhetsutbyte med andra förskolor eller förskollärare

13 12 (13) kopplade till matematik, naturvetenskap och teknik. Utifrån dessa förutsättningar uppger förskolläraren att det är svårt att ta förskolläraransvaret med att följa upp och utveckla den pedagogiska verksamheten. Avslutningsvis berättar förskolläraren att hon och arbetslaget behöver stöd från förskolechefen i deras arbete med kvalitetsarbetet, så att grovplanering och mål från läroplanen utvärderas, följs upp och analyseras. Förskolechefs ansvar Förskolechefen bekräftar förskollärarens utsaga om att hon hittills inte har tydliggjort och förankrat förskollärarens ansvar på den granskade förskolan och aktuell avdelning. Hon uppger att hon nyligen förstått att förskollärarens ansvarsroll inte fungerar fullt ut på förskolan, då förskolläraren är ensam förskollärare på två avdelningar. Hon uttrycker också att hon inte tror att all personal är medveten om att det är förskollärarna som, enligt styrdokumenten har det pedagogiska ansvaret för verksamheten och arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefen uppger att hon inte heller tror att personalen gör någon skillnad i ansvaret mellan förskollärare och barnskötare i den dagliga verksamheten. Den avdelning som inte har någon förskollärare får enligt förskolechefen stöttning av henne när de har behov. Men den befintliga förskolläraren har inget uttalat ansvar för den andra avdelningens pedagogiska verksamhet. Förskolechefen berättar att samtliga i personalen i dagsläget har samma tid för planering oavsett utbildning. Förskolechefen är samstämmig med både förskollärare och arbetslaget om att personalen hittills inte fått det stöd, som hon nu är medveten om att de behöver, för att kunna följa upp verksamheten i enlighet med läroplanen. Förskolechefen bekräftar även att personalen inte erbjudits någon kompetensutveckling kopplat till de granskade områdena. Personalen har i dagsläget inte heller något erfarenhetsutbyte med andra förskolor kopplat till matematik, naturvetenskap och teknik. När det kommer till uppföljning, utvärdering och analys av förskolans pedagogiska arbete med matematik, naturvetenskap och teknik, bekräftar förskolechefen arbetslagets och förskollärarens utsaga om att detta i nuläget inte är synligt i förskolans kvalitetsarbete. Detta har därför förskolechefen inte heller följt upp på ett tydligt sätt, utan förskolechefen uppger att mycket

14 13 (13) sker i muntliga möten med förskolans personal. Förskolechefen berättar att hon redan innan Skolinspektionens granskning har påbörjat ett arbete med att ta fram olika strategier och planer för ett förbättringsarbete, inom de granskade områdena.