Beslut. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Pegasus förskola, Eslövs kommun

Transkript

1 Eslövs kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Pegasus förskola, Eslövs kommun Skolinspektionen. Box 2320, Göteborg. Telefon:

2 BesIu 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, sitt intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Pegasus med Eslövs kommun som huvudman ingår i urvalet av förskolor. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: spektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/ Skolinspektionen besökte förskolan Pegasus den 30 november och 1 december Besöket genomfördes av Frida Eek och Bo Jersenius. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket.

3 2 (12) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. SkoHnspektionens bedömning Verksamheten vid Pegasus förskola bedrivs i huvudsak utomhus och naturen är en ständig utgångspunkt för arbetet. Personalen erbjuder barnen många möjligheter att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp, samband i naturen och kunskaper om växter och djur. De får också möjlighet att med olika tekniska metoder och med olika material bygga, skapa och konstruera. Skolinspektionen ser vid granskningen också flera exempel på att det är barnens erfarenheter och intressen som ligger till grund för verksamhetens utformande. Beträffande matematik ser Skolinspektionen flera exempel på att personalen nämner mängder, antal, ordning och talbegrepp för barnen. Däremot är det inte lika tydligt att barnens förmåga att använda matematiken för problemlösningar och resonemang utmanas på samma sätt. Miljö och material är begränsat men väl avpassad för verksamheten och nyttjas av personalen. I flera fall ser också Skolinspektionen exempel på att nytt material konstrueras och att naturen används i syfte att stimulera utveckling och lärande. Trots att arbetet inom granskade områden dokumenteras sker uppföljning och utvärdering framförallt av personalen var för sig. För att utveckla verksamheten ytterligare är det därför centralt att måluppfyllelsen analyseras av personalgruppen gemensamt. Därigenom kan uppföljningen bli ett gemensamt verktyg och en utgångspunkt i det fortsatta utvecklingsarbetet istället för att utgöra ett hinder, som det nu delvis upplevs av personalen. Det är också viktigt

4 Beskfl 3 (12) att förskolechefen säkerställer att det finns förutsättningar för gemensam planering och reflektion. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Arbetet med matematik behöver utvecklas så att det omfattar läroplanens alla strävansmål. Detta innefattar bland annat att utmana barnens förmåga att använda matematiken för problemlösningar och resonemang. Förskolechefen behöver säkerställa att personalen ges förutsättningar att planera och utvärdera verksamheten tillsammans. I detta ingår att förskollärarna tar ett större helhetsansvar för planering och uppföljning av arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 20 mars 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 20 september 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer.

5 4(12) Redogörelsen skickas via e-post, till eller per post till, Skolinspektionen, Box Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsrådet Bo Jersenius och juristen Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlqvist Enhetschef Frida Eek Föredragande

6 5(12) Bakgrundsuppgifter om Pegasus förskola Pegasus förskola är en kommunal förskola som är belägen i det lilla samhället Flyinge någon mil väster om Eslövs tätort. Förskolan består av en avdelning med sammanlagt 16 barn i åldrarna 1-5 år. Denna avdelning är i sin tur indelad i tre olika grupper utifrån barnens ålder: Jordgubbarna, Hallonen och Blåbären. Personalen omfattar sammanlagt 3,5 heltidstjänster och två av de anställda är legitimerade förskollärare. De två förskollärarna och den i personalen som är utbildad församlingspedagog har huvudansvar för varsin grupp. Verksamheten är I Ur och Skurcertifierad vilket innebär att en stor del av dagen tillbringas utomhus, på förskolans gård liksom i omgivande skogsområden och naturreservat. Förskolechefen är utöver denna förskola också ansvarig chef för ytterligare tre förskolor med sammanlagt elva avdelningar i Flyirtge med omnejd. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimaras och 5..gtmanas sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Vid granskningen konstateras att personal och barn ofta använder räkneord, ordningstal och lägesbegrepp både vid planerade aktiviteter och i rutinsituationer. Exempelvis räknar barnen antalet frukter vid fruktstunden och vid en promenad benämns barnens positioner i ledet med ordningstal. Barnen är väldigt intresserade av att räkna, uppger personalen i intervju och beskriver att mycket av matematiken kommer spontant i det dagliga arbetet med att exempelvis dela frukter, eller sätta på vantar och mössa (två vantar, en mössa osv). De äldsta barnen skriver också siffror och räknar till hundra, uttrycker de vidare. Under besöket observeras att personal i samtalen med barnen benämner former, mängd och riktning på ett tydligt sätt och med korrekta begrepp.

7 6(12) Det förekommer också planerade aktiviteter där barnen räknar. Vid en observation slår barnen en tärning och får sedan olika uppdrag utifrån antalet prickar, såsom att hämta två pinnar som är lika långa som din tumme, eller hoppa över en sten tre gånger osv. Personalen beskriver i intervju att barnen ofta uppfattar aktiviteterna som en lek, men att det pågår ett lärande samtidigt. Personalen deltar och engagerar sig aktivt i barnens lek och andra aktiviteter. Däremot ser inte inspektörerna så många exempel på att barnens problemlösningsförmåga utmanas. Vid ett tillfälle observeras när flera barn och en vuxen rullar bollar nerför en bana byggd av hängrännor och stuprör på gården. Flera av bollarna fastnar i röret och då hämtar personalen ett kvastskaft som emellertid visar sig vara för kort för att peta loss bollarna. Då hämtar personalen tillsammans med barnen hinkar med vatten som de sedan häller i röret för att bollarna ska lossna. Även om barnen deltar och engagerar sig talar personalen inte så mycket med dem om vad som händer och varför exempelvis inte kvastskaftet fungerade (mätning, längd och storlek). Det skulle också finnas utrymme för att i högre grad involvera matematiken i problemlösningen, genom att låta barnen resonera, göra uppskattningar och testa att lösa problemet. Naturvetenskap Det framgår av intervjuer med personalen att fokus på djur, natur och hållbarhet ses som en naturlig del av uteprofilen på förskolan. Vid observationerna är det tydligt att personalen är lyhörd för barnens funderingar om olika samband i naturen och att de också tar vara på det som naturen erbjuder. En grupp barn stannar flera gånger under en vandring för att titta på exempelvis kaninhål, päls ifrån djur och olika växtarter och personalen uppmuntrar barnen att resonera kring det som observeras genom att ställa frågor såsom: Vem har grävt här? Vilket hål är nyast tror ni? och Vad kan det här vara för hår? Vid ett annat tillfälle tittar de i fågelholkar som förskolan har tillgång till och personalen ber barnen resonera kring hur det kan komma sig att det inte längre är några fåglar i holkarna (årstidernas växlingar). Inspektörerna ser flera exempel på bland annat vattenexperiment i den dokumentation av verksamheten som finns tillgänglig på förskolan. Förskolläraren beskriver också i intervju att de tidigare gjort flera experiment, med koppling

8 7(12) till både fysik och kemi, men att det under hösten varit mer begränsat på grund av brist på personal. Vid besöket förekommer ingen verksamhet med tydlig koppling till kemi, men inspektörerna ser däremot flera exempel på att fysikaliska fenomen utforskas av personal och barn tillsammans. Exempelvis vid det tillfälle som beskrivs ovan då barn och en vuxen rullar bollar nerför en bana byggd av hängrännor och stuprör på gården. Teknik Personalen uttrycker i intervju att de känner sig mer osäkra när det gäller teknik, vilket delvis sammanhänger med att de förknippar teknik med datorer och IT. Däremot har vi en hel del konstruktion på förskolan, berättar personalen. Barnen använder magneter, plusplus och kaplastavar och sedan är ju teknik också att köra något i en skottkärra eller bygga en koja i skogen, resonerar de vidare. Inspektörerna ser vid observationerna flera exempel på tillfällen då barnen ges möjlighet att konstruera med olika material. Vid en av skogsutflykterna bygger barnen på en koja av grenar och kvistar i skogen. Innan de inleder aktiviteten pratar personalen med barnen om hur och vad de tänker göra. Personal och barn resonerar och planerar bygget tillsammans och flera av barnen kommer med olika ideer om konstruktion och byggnadsteknik. Vi kan bygga ett fönster, säger ett barn. Personalen uppmanar barnen att reflektera och resonera genom att exempelvis ställa frågor om vilken typ av grenar och material de i så fall behöver använda. De diskuterar kring att de i så fall behöver ta med sig saker från förskolan, såsom tejp och rep. Däremot ser inspektörerna inte några exempel på tillfällen då personalen resonerar med barnen om teknik i vardagen, eller tillsammans med barnen utforskar hur enkel teknik fungerar. Personalen berättar i intervju att de tänkt på detta och uttrycker att de har flera förslag, bland annat att de skulle kunna använda exempelvis radioapparater att plocka isär tillsammans med barnen. Miljö och material Pegasus förskola är inrymd i en tillfällig byggnadsmodul med två rum för barnens aktivitet, kök, tambur och toaletter/badrum. I lokalerna finns en hel del material som kan kopplas till de områden granskningen innefattar såsom siffror, geometriska former, konstruktionsmaterial av olika slag, lutande plan, spel

9 Beskt 8 (12) och böcker med naturvetenskaplig tematik. Utomhus finns en stor, kuperad gård med flera vindskyddande utrymmen, bord och bänkar. Det är tydligt att utemiljön skapats med utgångspunkt i att barnen tillbringar en stor del av sina dagar utomhus. Många av de lekredskap som finns på gården har också konstruerats av föräldrar tillsammans med personalen. Exempelvis finns en hinderbana av bildäck, en aktivitetsvägg av kabelrör och flera odlingslådor. Personalen berättar att de satt upp siffror tillsammans med pärlor på uteplatsen liksom kulram av bollar på grinden för att åskådliggöra antal för barnen. De har också mycket av sitt konstruktions- och pysselmaterial utomhus, berättar personalen. Lokalerna har endast ett tillfälligt bygglov. Därför har inte heller kommunen satsat på permanent installerade lekredskap. Vi har fått gungor av kommunen, men inte mer än så, berättar personalen. Vid observationer noterar inspektörerna att personalen nyttjar det material som finns tillgängligt i verksamheten. Bland annat används en bana som byggts av stuprör för att rulla bollar i, vilket tidigare beskrivits. Vid flera tillfällen bygger och pysslar barnen också utomhus. Vidare används den omgivande miljön och material som barn och personal finner i skogen. Exempelvis används, vilket beskrivits tidigare, nedfallna kvistar och grenar i ett kojbygge. Personalen uttrycker i intervju att de inte saknar något material för att kunna uppfylla läroplanens mål gällande matematik, naturvetenskap eller teknik, men att det skulle vara roligt att ha exempelvis kugghjul att arbeta med i tekniken. Förskolechefen uttrycker att hon tycker att personalen använder sig av den miljö och det material som förskolan har tillgång till på ett bra sätt. Detta trots att mängden material begränsas av de små lokalerna. Hon uppger att hon inte känner någon oro för att barnen inte skulle få sina lärandebehov tillgodosedda och säger att hon inte heller har fått några signaler om att något skulle saknas på förskolan. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering

10 33311.":J 9(12) Personalen dokumenterar kontinuerligt barnens lärande genom bland annat fotografering och ett urval av dessa foton tillsammans med annan dokumentation ingår i en pärm som finns för varje barn på förskolan. I barnens pärmar kan flera fotograferade aktiviteter kopplas till läroplanens mål, bland annat inom matematik och naturvetenskap. Under granskningen observerar exempelvis Skolinspektionen hur en i personalen dokumenterar ett kojbygge i skogen. Vidare anslås en del fotografier med koppling till läroplansmål i hallen, så att föräldrarna vid hämtning och lämning kan ta del av vad som hänt under året. Detta ser också inspektörerna exempel på vid besöket. Bland annat finns bilder av vattenexperiment som genomförts. Vidare finns så kallade dokumentationsmatriser för uppföljning av arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Utformningen av dessa är nya för i år. Matriserna har rutor med rubrikerna Nuläge/kartläggning, Vart ska vi? Hur gör vi? Resultat/Reflektion, Analys och Nya åtgärder. I de flesta fall innehåller matriserna beskrivningar av planerade aktiviteter med koppling till läroplanens mål inom ett lärområde (exempelvis naturvetenskap). I några fall finns också kortfattade reflektioner och nya aktiviteter. Däremot saknas mer ingående analyser. Dokumentationen är i första hand individuell på så sätt att varje personalrepresentant som har ansvar för en grupp barn sammanställer en matris på egen hand för den gruppen i varje område (matematik, naturvetenskap och teknik). Det finns ingen gemensam dokumentation inom dessa områden för hela förskolan/avdelningen och inte heller någon matris där det framgår hur arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik integreras med varandra i det pedagogiska arbetet och på så sätt bildar en helhet. Personalen uttrycker i intervju att arbetet med att fylla i matriser är betungande och säger att det tar mycket tid ifrån planering och annan verksamhet. Tanken är att personalen ska ta del av varandras uppföljningar på avdelningsmöten. Dock har det aldrig blivit så, eftersom de har så mycket annat som behöver avhandlas på dessa möten, uppger de vidare. Förskolechefen bekräftar att uppföljningen av arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i matriser görs av varje pedagog för sig. Dessa matriser, liksom samtal med personalen är hennes underlag för att se om det är något på

11 10(12) övergripande nivå som behöver utvecklas. På frågan om hon upptäckt något utvecklingsområde på Pegasus gällande matematik, naturvetenskap eller teknik svarar förskolechefen att de inte kommit dit ännu i uppföljningsarbetet. I den verksamhetsredogörelse som skickades inför granskningen svarar förskolechefen, på frågan vilka utmaningar förskolan har i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik att det är en utmaning att utveckla analysarbetet och att förstå vad analys innebär, grunden för att utveckla vår verksamhet. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas sin matematiska utveckling samt stt intresse för neiturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar På förskolan finns två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola. Det framgår av intervjuerna att personalen är medveten om att det är förskollärarna som har det pedagogiska huvudansvaret, men att det i praktiken inte görs någon skillnad mellan de olika yrkeskategorierna i det dagliga arbetet med barnen. Barnen är indelade i tre grupper baserat på ålder under förmiddagarna och personalen ansvarar för varsin grupp. Samma grupp följer de sedan under hela barnens förskoletid. Det är i dessa konstellationer de exempelvis går till skogen och huvuddelen av de planerade aktiviteterna äger rum. Personalen beskriver att de för det mesta planerar gruppernas aktiviteter på egen hand, oavsett om de är utbildade förskollärare eller inte. Detta framgår också av dokumentationen. För en av grupperna har den ansvariga vuxna gjort olika mindmaps som beskriver vilka områden och aktiviteter som kan kopplas till matematik, naturvetenskap och teknik. Motsvarande finns emellertid inte för de andra grupperna, enligt intervjuad personal. Under eftermiddagarna är barnen inte indelade i grupper. Då tar vi ett gemensamt ansvar för verksamheten, säger förskolläraren. En skillnad mellan olika yrkeskategorier är att förskollärarna har något längre planeringstid, berättar både personal och förskolechef. På frågan hur hon säkerställer att förskollärarkompetensen kommer alla barn tillgodo svarar förskole-

12 Besi 11(12) chefen att det gör hon genom att läsa personalens matriser och genom de diskussioner hon för med personalen. Vidare är det förskollärarna som håller i samtliga utvecklingssamtal. Det gör också att förskolläraren måste hålla sig uppdaterad kring vad man gör i de olika grupperna, säger förskolechefen. I verksamhetsredogörelsen skriver förskolechefen också att hon i medarbetarsamtalen lyfter förskollärarens uppdrag och påtalar det ansvar förskolläraren har för att läroplanens strävansmål uppfylls. Förskolechefs ansvar Personalen beskriver att de haft många chefsbyten under de senaste åren och uttrycker att förskolecheferna inte brukar vara så delaktiga i deras arbete, så länge det fungerar bra. Nuvarande förskolechef har inte heller tagit någon styrande roll, uttrycker de vidare. Hon uppmuntrar oss och säger att hon tycker vi har en bra verksamhet, säger personalen. Ibland händer det att förskolechefen ställer frågor när personalen beskriver vad de tänkt göra såsom har ni tänkt på detta? berättar de vidare. Förskolechefen beskriver i intervju att hon följer upp verksamheten genom sina besök, vid avstämningssamtal liksom via de dokument som personalen sammanställer och skickar till henne. Personalen uttrycker vid intervju att det under hösten, varit svårt att få tid för planering och reflektion på grund av en pressad personalsituation. Framförallt är det den gemensamma planeringstiden som varit svår att få till, uttrycker de. Var och en av de anställda har 85 minuter i veckan avsatt för planering och reflektion, berättar förskolechefen. För gemensam planering finns ytterligare två och en halv timme i månaden som är avsatt. Det finns alltså tid, men samtidigt ska den räcka till mycket, uttrycker hon. Förskolechefen uppger att hon tycker personalen som arbetar på Pegasus förskola har den kompetens som behövs. Det har också förekommit en del fortbildning och kompetensutvecklingsinsatser som kan kopplas till matematik, naturvetenskap och teknik, berättar de intervjuade. Eftersom förskolan är I Uroch Skur certifierad ingår löpande fortbildning inom natur och friluftsliv av Friluftsfrämjandet som en del av konceptet. Förskolechefen uttrycker att hon inte

13 Bes! i': 12 (12) gör någon skillnad mellan olika yrkeskategorier när det gäller att bevilja kompetensutveckling, men att det däremot måste ha ett tydligt syfte och komma verksamheten tillgodo. Ofta är det bra om hela arbetslaget kan delta i samma kompetensutveckling om det är möjligt, uttrycker hon vidare. Då får vi ut mer av det.