YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2012 Föreskrift 43/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:53

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:53 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2012 Föreskrift 43/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:53 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo

4

5

6 INNEHÅLL 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Uppbyggnaden av yrkesexamen för skogsmaskinsförare Kunnande som ska visas i yrkesexamen för skogsmaskinsförare Examensdelarna och uppbyggnaden av dem Krav på yrkesskicklighet i yrkesexamen för skogsmaskinsförare samt grunder för bedömningen Hantering av ekonomiskog Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten Arbete med skördare Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten Arbete med skotare Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten Arbete med energidrivare Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten Maskinell skogsskötsel Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten... 23

7 3.6 Maskinell skogsförbättring Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten Transport av arbetsmaskiner Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätt att visa yrkesskickligheten Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen Krav på yrkesskicklighet En examensdel från en annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen Bilaga Förteckning över läroämnen... 30

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) samt de examensspecifika kraven på hälsotillstånd som Utbildningsstyrelsen fastställer med stöd av 13 i samma lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna 8

10 besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) som syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. 9

11 Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom elevvård eller studerandehälsovård eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egna beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. 10

12 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för skogsmaskinsförare I fråga om sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma vilka begränsningar eventuella sjukdomar orsakar samt den individuella vårdsituationen. Hinder för antagning som studerande kan vara diabetes som kräver insulinbehandling epilepsi eller andra sjukdomar eller funktionsstörningar i balansorganen en sådan nedsättning i syn eller hörsel som inte kan kompenseras med hjälpmedel en hjärt-kärlsjukdom en sjukdom i andningsorganen som begränsar förmågan att klara fysisk belastning och arbete utomhus en njursjukdom en psykisk sjukdom som hindrar den studerande från att delta i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet missbruk eller beroende av berusningsmedel. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för skogsmaskinsförare 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för skogsmaskinsförare Examinanderna ska kunna planera och genomföra en fas inom maskinell drivning av virke med beaktande av kvaliteten på arbetsresultatet och säkerheten i arbetet. De ska arbeta med beaktande av olika mål som skogsägaren ställer för sitt skogsägande. De ska kunna upparbeta eller transportera virke maskinellt, och de ska kunna utföra maskinell drivning med beaktande av de krav som god, miljöanpassad skogsskötsel medför. Examinanderna ska kunna använda informations- och kommunikationstekniska tillämpningar som styr skogsmaskinens funktioner. Till dessa hör bland annat maskinens informationstekniska styrsystem, dataöverföringssystem och de system som har att göra med maskinens inställningar. Examinanderna ska kunna ge en skogsmaskin och dess redskap och tillbehör underhåll och hålla dem i funktionsdugligt skick. De ska på ett naturligt sätt hålla övriga aktörer samt skogsägarna underrättade om hur arbetet framskrider och de ska kunna motivera sina val och ge och ta emot respons i en konstruktiv anda. Kraven på yrkeskunskap i yrkesexamen för skogsmaskinsförare är fastställda på en sådan nivå att en person som har grundläggande utbildning inom området eller motsvarande kunskaper och färdigheter och som dessutom har avlagt kompletterande och fördjupade studier och skaffat sig arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga examen. 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av dem För att få examensbetyg ska examinanden avlägga en obligatorisk och minst två valfria examensdelar. Av de valfria examensdelarna måste en vara antingen 3.2 Arbete med skördare eller 3.3 Arbete med skotare. Den som väljer 3.7 Transport av arbetsmaskiner måste också välja 3.8 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen. 11

13 Tabell 1. Uppbyggnaden av yrkesexamen för skogsmaskinsförare. Yrkesexamen för skogsmaskinsförare Obligatorisk examensdel 3.1 Hantering av ekonomiskog Valfria examensdelar av vilka minst två måste väljas och en måste vara 3.2 eller Arbete med skördare 3.3 Arbete med skotare 3.4 Arbete med energidrivare 3.5 Maskinell skogsskötsel 3.6 Maskinell skogsförbättring 3.7 Transport av arbetsmaskiner 3.8 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen 3.9 Examensdel från en annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen 3 Krav på yrkesskicklighet i yrkesexamen för skogsmaskinsförare samt grunder för bedömningen Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna ska påvisas i enlighet med planen för anordnande av yrkesexamen för skogsmaskinsförare som examenskommissionen har godkänt vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö, så att examinanden på ett heltäckande sätt påvisar yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna. visar vid examenstillfällena beredskap och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och förhållanden. visar också förmåga att utvärdera och lära sig av erfarenheter, att omvärdera och ta i bruk nya verksamhetssätt. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som förberetts för sin uppgift. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Bedömarna utvärderar och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömningen i examensdelen. Till en god bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. kan få respons exempelvis efter att bedömningsförslaget har gjorts. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina iakttagelser under samtalet i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Yrkesexamen för skogsmaskinsförare bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Bedömningsgruppen bestående av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedömningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. 12

14 3.1 Hantering av ekonomiskog Krav på yrkesskicklighet kan hantera skog och lagra virke lokalisera en stämplingspost utföra sitt arbete så att skogsnaturens mångfald tryggas. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan hantera skog. Föremål för bedömningen Hantering av skog och lagring av virke Kriterier för bedömningen kan lokalisera stämplingsposter. Lokalisering av stämplingsposter hanterar skogen i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter lagrar virke i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter beaktar rekommendationerna för hantering av skog beaktar villkoren i stödsystemen vid hanteringen av skog. kan lokalisera en stämplingspost som har avgränsats på en karta lokalisera figurerna i en stämplingspost i terrängen. kan utföra sitt arbete så att mångfalden i skogsnaturen tryggas. Tryggande av mångfalden i skogsnaturen lokaliserar viktiga livsmiljöer enligt skogslagen ute i terrängen inom sitt verksamhetsområde lokaliserar viktiga livsmiljöer enligt naturskyddslagen ute i terrängen inom sitt verksamhetsområde lokaliserar certifieringsobjekten i skogarna inom sitt verksamhetsområde lokaliserar övriga värdefulla objekt ute i terrängen inom sitt verksamhetsområde beaktar de viktiga livsmiljöer och andra liknande objekt som han eller hon lokaliserat i sitt arbete för att trygga mångfalden i skogsnaturen följer givna anvisningar i viktiga livsmiljöer och andra liknande objekt och i deras omedelbara närhet främjar vattenskyddet i sitt arbete. 13

15 Sätt att visa yrkesskickligheten visar sitt kunnande i hanteringen av ekonomiskog i skogar som hör till olika utvecklingsklasser. Sin kunnighet i att trygga mångfalden i skogsnaturen kan examinanden visa genom att avlägga ett naturvårdskort för skogsmaskinsförare. kan komplettera sin examensprestation med eventuella dokument som har kommit till i samband med examensprestationen, såsom material med anknytning till planeringen av arbetet. 3.2 Arbete med skördare Krav på yrkesskicklighet kan använda IT-utrustningen i en skördare planera maskinell avverkning av virke på en stämplingspost utföra maskinell avverkning produktivt utföra dagligt och schemalagt underhåll lokalisera fel i skogsmaskiner kommunicera naturligt i kundservicesituationer utveckla sitt sätt att arbeta instruera och handleda andra arbetstagare i drivningskedjan. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan använda IT-utrustningen i en skördare. Föremål för bedömningen Användningen av ITsystemen i maskinen Kriterier för bedömningen använder dataöverföringsutrustningen i en skördare inleder arbetet med en ny stämplingspost enligt entreprenadgivarens anvisningar justerar förarinställningarna enligt arbetet kontrollerar och ställer in mätnoggrannheten för mätinstrument (kalibrering av skördaren) i enlighet med bestämmelser och föreskrifter gör kontrollutskrifter och utskrifter av kontrollmätningar och mätintyg för mätinstrument. 14

16 kan planera maskinell avverkning av stämplingsposter. Planering av avverkning av stämplingsposter kan utföra maskinell avverkning produktivt. Maskinell avverkning Produktivitet planerar sitt arbete på en avverkningsyta som ska drivas maskinellt med beaktande av utforslingen samt skogsägarens intressen planerar lagringen av virke med beaktande av ägoförhållandena. upparbetar virke genom gallring upparbetar virke genom föryngringsavverkning använder en avverkningsmetod som lämpar sig för objektet beaktar sin egen och andras säkerhet i arbetet arbetar ergonomiskt riktigt upparbetar virket enligt den tjänstebeskrivning som entreprenadgivaren och entreprenören har avtalat om och med beaktande av skogsägarens perspektiv på hanteringen av skogen bedömer kvaliteten på arbetsresultatet enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av kvalitetsbedömningen rapporterar om uppföljningen av kvaliteten på arbetsresultatet på det sätt som entreprenadgivaren kräver mäter kvaliteten på virket enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av mätresultaten. upparbetar virke med en snabbhet som kan förväntas av en yrkesman upparbetar virke i olika typer av terräng upparbetar virke i olika ljusförhållanden upparbetar virke i skogsbestånd med olika struktur beaktar hur det egna arbetet inverkar på maskinens och hela drivningskedjans produktivitet vid upparbetningen av virke. kan utföra dagligt och schemalagt underhåll. Driftsunderhåll av skördare kontrollerar dagligen oljor och vätskor i maskinen sköter bränsleförsörjningen så att maskinen inte behöver stå i onödan på grund av bränslebrist utför dagligt underhåll på maskinen 15

17 kan lokalisera fel i skördare. Lokalisering av fel i skördare utför schemalagt underhåll på skogsarbetsplatsen enligt tillverkarens anvisningar förebygger de vanligaste fel som drabbar maskintypen i fråga sorterar avfall i enlighet med avfallshanteringsföreskrifterna förebygger miljöolägenheter minimerar eventuella miljöskador. lokaliserar fel i maskinen med hjälp av dess diagnostiksystem för vidare information om felet utan dröjsmål utför små reparationer på maskiner av ifrågavarande typ utför även ganska krävande reparationer på maskiner av ifrågavarande typ under handledning. kan kommunicera naturligt i kundbetjäningssituationer. Kundservice har förmåga att utveckla sitt sätt att arbeta. Utveckling av yrkeskompetensen sköter kontakten med olika intressentgrupper självständigt kommunicerar naturligt med representanter för intressentgrupperna kan kommunicera och växelverka på det andra inhemska språket kan kommunicera och växelverka på minst ett främmande språk. har ett brett perspektiv på drivningen av virke, där hans eller hennes arbete är en del kan bedöma resultatet av sitt arbete kritiskt lär av sina misstag följer givna anvisningar i sitt arbete anlitar sakkunnighjälp och deltar i fortbildning för att utvecklas i sitt arbete. kan instruera och handleda andra arbetstagare i drivningskedjan. Ledning och handledning leder drivningskedjan så att det överenskomna arbetsresultatet nås handleder arbetstagarna i drivningskedjan i arbete med skördare 16

18 Sätt att visa yrkesskickligheten visar sitt kunnande genom att upparbeta virke på arbetsplatsen med en skördare. kan komplettera sin examensprestation med dokument som har kommit till i samband med examensprestationen, såsom material med anknytning till uppföljning av produktiviteten eller arbetets kvalitet. När dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 3.3 Arbete med skotare Krav på yrkesskicklighet kan använda IT-utrustningen i en skotare planera maskinell utforsling av virke från en stämplingspost utföra maskinell utforsling av virke produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning utföra dagligt och schemalagt underhåll lokalisera fel i skogsmaskiner kommunicera naturligt i kundservicesituationer utveckla sitt sätt att arbeta instruera och handleda andra arbetstagare i drivningskedjan. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan använda IT-utrustningen i en skotare. Föremål för bedömningen Användningen av ITsystemen i en skotare Kriterier för bedömningen använder befintlig dataöverföringsutrustning inleder arbetet med en ny stämplingspost enligt entreprenadgivarens anvisningar justerar förarinställningarna enligt arbetet kontrollerar och ställer in mätnoggrannheten för vågen (kalibrering av maskinen) i enlighet med bestämmelser och föreskrifter gör behövliga utskrifter från mätinstrument. kan planera maskinell utforsling av virket från en stämplingspost. Planering av utforslingen av virket från en stämplingspost planerar utforslingen av virke på en skogsarbetsplats med beaktande av vidaretransporten samt skogsägarens intressen planerar lagringen av det virke som han eller hon ska transportera med beaktande av ägoförhållandena. 17

19 kan utföra maskinell utforsling av virke produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning Sättet att genomföra utforslingen av virke Produktivitet forslar ut virke vid gallring eller föryngringsavverkning använder en arbetsmetod som lämpar sig för objektet beaktar sin egen och andras säkerhet i arbetet arbetar ergonomiskt riktigt forslar ut virket enligt den tjänstebeskrivning som entreprenadgivaren och entreprenören har avtalat om och med beaktande av skogsägarens perspektiv på hanteringen av skogen bedömer kvaliteten på arbetsresultatet enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av kvalitetsbedömningen rapporterar om uppföljningen av kvaliteten på arbetsresultatet på det sätt som entreprenadgivaren kräver mäter kvaliteten på virket enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av mätresultaten. forslar ut virke med en snabbhet som kan förväntas av en yrkesman forslar ut virke i olika typer av terräng forslar ut virke i olika ljusförhållanden forslar ut virke i skogsbestånd med olika struktur forslar ut virke och beaktar hur det egna arbetet inverkar på maskinens och hela skördekedjans produktivitet. kan utföra dagligt och schemalagt underhåll. Driftsunderhåll av skotare kontrollerar dagligen oljor och vätskor i maskinen sköter bränsleförsörjningen så att maskinen inte behöver stå i onödan på grund av bränslebrist utför dagligt underhåll på maskinen utför schemalagt underhåll på skogsarbetsplatsen enligt tillverkarens anvisningar förebygger de vanligaste fel som drabbar maskintypen i fråga sorterar avfall i enlighet med avfallshanteringsföreskrifterna förebygger miljöolägenheter minimerar eventuella miljöskador. 18

20 kan lokalisera ett fel i skogsmaskiner. Lokalisering av fel i skotare lokaliserar fel i maskinen med hjälp av dess diagnostiksystem för vidare information om fel utan dröjsmål utför små reparationer på maskiner av typen i fråga utför även ganska krävande reparationer på maskiner av typen i fråga under handledning. kan kommunicera naturligt i kundbetjäningssituationer. Kundservice sköter kontakten med olika intressentgrupper självständigt kommunicerar naturligt med representanter för intressentgrupperna kan kommunicera och växelverka på det andra inhemska språket kan kommunicera och växelverka på minst ett främmande språk. har förmåga att utveckla sitt sätt att arbeta. Utveckling av yrkeskompetensen har ett brett perspektiv på drivningen, där hans eller hennes arbete är en del kan bedöma resultatet av sitt arbete kritiskt lär av sina misstag följer givna anvisningar i sitt arbete anlitar sakkunnighjälp och deltar i fortbildning för att utvecklas i sitt arbete. kan instruera och handleda andra arbetstagare i drivningskedjan. Ledning och handledning Sätt att visa yrkesskickligheten leder drivningskedjan så att det överenskomna arbetsresultatet nås handleder arbetstagarna i drivningskedjan i utforsling av virke. visar sitt kunnande genom att forsla ut virke på en skogsarbetsplats med en skotare. kan komplettera sin examensprestation med dokument som har kommit till i samband med examensprestationen, såsom material med anknytning till uppföljning av produktiviteten eller arbetets kvalitet. När dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 19

21 3.4 Arbete med energidrivare Krav på yrkesskicklighet kan använda IT-utrustningen i en energidrivare planera maskinell drivning av energivirke på en stämplingspost driva energivirke produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning utföra dagligt och schemalagt underhåll kommunicera naturligt i kundservicesituationer utveckla sitt sätt att arbeta. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan använda IT-utrustningen i en energidrivare. Föremål för bedömningen Användningen av ITsystemen i en energidrivare Kriterier för bedömningen använder befintlig dataöverföringsutrustning justerar förarinställningarna enligt arbetet. kan planera maskinell drivning av energivirke på en stämplingspost. Planering av drivningen av energivirke på stämplingsposter planerar sitt arbete med drivning av energivirke på en skogsarbetsplats med beaktande av följande länk i den logistiska kedjan planerar lagringen av energivirke med beaktande av ägoförhållandena. kan driva energivirke produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning. Maskinell drivning av energivirke driver virke med en snabbhet som kan förväntas av en yrkesman använder en arbetsmetod som lämpar sig för objektet beaktar sin egen och andras säkerhet i arbetet arbetar ergonomiskt riktigt driver energivirke enligt den tjänstebeskrivning som entreprenadgivaren och entreprenören har avtalat om och med beaktande av skogsägarens perspektiv på hanteringen av skogen bedömer kvaliteten på arbetsresultatet enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av en bedömning av kvaliteten 20

22 kan utföra dagligt och schemalagt underhåll. Driftsunderhåll av en energiskogsskördare rapporterar om uppföljningen av kvaliteten på arbetsresultatet på det sätt som entreprenadgivaren kräver mäter kvaliteten på energivirke enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av mätresultaten. kontrollerar dagligen oljor och vätskor i maskinen sköter bränsleförsörjningen så att maskinen inte behöver stå i onödan på grund av bränslebrist utför dagligt underhåll på maskinen utför schemalagt underhåll på skogsarbetsplatsen enligt tillverkarens anvisningar förebygger de vanligaste fel som drabbar maskintypen i fråga sorterar avfall i enlighet med avfallshanteringsföreskrifterna förebygger miljöolägenheter minimerar eventuella miljöskador. kan kommunicera naturligt i kundbetjäningssituationer. Kundservice sköter kontakten med olika intressentgrupper självständigt kommunicerar naturligt med representanter för intressentgrupperna. har förmåga att utveckla sitt sätt att arbeta. Utveckling av yrkeskompetensen Sätt att visa yrkesskickligheten har ett brett perspektiv på drivningen, där hans eller hennes arbete är en del kan bedöma resultatet av sitt arbete kritiskt lär sig av sina misstag följer givna anvisningar i sitt arbete anlitar sakkunnighjälp och deltar i fortbildning för att utvecklas i sitt arbete. visar sitt kunnande genom att driva energivirke på en skogsarbetsplats med en energidrivare. kan komplettera sin examensprestation med dokument som har kommit till i samband med examensprestationen. När dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 21

23 3.5 Maskinell skogsskötsel Krav på yrkesskicklighet kan använda IT-utrustningen i en skogsmaskin planera maskinell skogsskötsel på en stämplingspost utföra maskinell skogsskötsel produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning utföra dagligt och schemalagt underhåll kommunicera naturligt i kundservicesituationer utveckla sitt sätt att arbeta. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan använda IT-utrustningen i en skogsmaskin. Föremål för bedömningen Användningen av ITsystemen i en skogsmaskin 22 Kriterier för bedömningen använder befintlig dataöverföringsutrustning justerar förarinställningarna enligt arbetet. kan planera maskinell skogsskötsel på en stämplingspost. Planering av skötseln av ett skogsområde planerar sitt arbete med maskinell skötsel av ett skogsområde på ett genomförbart sätt beaktar övriga aktörers intressen i planeringen. kan utföra maskinell skogsskötsel produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning. Genomförande av maskinell skogsskötsel i ett skogsområde utför maskinell skogsskötsel med en snabbhet som kan förväntas av en yrkesman använder en arbetsmetod som lämpar sig för objektet beaktar sin egen och andras säkerhet i arbetet arbetar ergonomiskt riktigt sköter skog maskinellt enligt den tjänstebeskrivning som entreprenadgivaren och entreprenören har avtalat om och med beaktande av skogsägarens perspektiv på hanteringen av skogen bedömer kvaliteten på arbetsresultatet enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av en bedömning av kvaliteten rapporterar om uppföljningen av kvaliteten på arbetsresultatet på det sätt som entreprenadgivaren fordrar.

24 kan utföra dagligt och schemalagt underhåll. Driftsunderhåll av maskiner för skogsskötsel kontrollerar dagligen oljor och vätskor i maskinen sköter bränsleförsörjningen så att maskinen inte behöver stå i onödan på grund av bränslebrist utför dagligt underhåll på maskinen utför schemalagt underhåll på skogsarbetsplatsen enligt tillverkarens anvisningar förebygger de vanligaste fel som drabbar maskintypen i fråga sorterar avfall i enlighet med avfallshanteringsföreskrifterna förebygger miljöolägenheter minimerar eventuella miljöskador. kan kommunicera naturligt i kundbetjäningssituationer. Kundservice sköter kontakten med olika intressentgrupper självständigt kommunicerar naturligt med representanter för intressentgrupperna. har förmåga att utveckla sitt sätt att arbeta. Utveckling av yrkeskompetensen Sätt att visa yrkesskickligheten har ett brett perspektiv på drivningen av virke, där hans eller hennes arbete är en del kan bedöma resultatet av sitt arbete kritiskt lär av sina misstag följer givna anvisningar i sitt arbete anlitar sakkunnighjälp och deltar i fortbildning för att utvecklas i sitt arbete. visar sitt kunnande genom att sköta ett skogsområde med en maskin för skogsskötsel. kan komplettera sin examensprestation med dokument som har kommit till i samband med examensprestationen. När dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 23

25 3.6 Maskinell skogsförbättring Krav på yrkesskicklighet kan använda IT-utrustningen i en skogsförbättringsmaskin planera maskinell skogsförbättring på en stämplingspost utföra skogsförbättringsarbeten produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning utföra dagligt och schemalagt underhåll kommunicera naturligt i kundservicesituationer utveckla sitt sätt att arbeta. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan använda IT-utrustningen i en skogsförbättringsmaskin. Föremål för bedömningen Användningen av ITsystemen i en skogsförbättringsmaskin 24 Kriterier för bedömningen använder befintlig dataöverföringsutrustning justerar förarinställningarna enligt arbetet. kan planera maskinell skogsförbättring på en stämplingspost. Planering av skogsförbättring på en skogsarbetsplats planerar sitt arbete på ett skogsförbättringsobjekt så att det kan genomföras maskinellt beaktar övriga aktörers intressen i planeringen. kan utföra maskinellt skogsförbättringsarbete produktivt enligt entreprenadgivarens tjänstebeskrivning. Genomförande av maskinell skogsförbättring på ett skogsområde utför skogsförbättringsarbete med en snabbhet som kan förväntas av en yrkesman använder en metod som lämpar sig för objektet beaktar sin egen och andras säkerhet i arbetet arbetar ergonomiskt riktigt utför skogsförbättringsarbete enligt den tjänstebeskrivning som entreprenadgivaren och entreprenören har avtalat om och med beaktande av skogsägarens perspektiv på hanteringen av skogen bedömer kvaliteten på arbetsresultatet enligt givna anvisningar utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av en bedömning av kvaliteten rapporterar om uppföljningen av kvaliteten på arbetsresultatet på det sätt som entreprenadgivaren fordrar.

26 kan utföra dagligt och schemalagt underhåll. Driftsunderhåll av skogsskötselmaskiner kontrollerar dagligen oljor och vätskor i maskinen sköter bränsleförsörjningen så att maskinen inte behöver stå i onödan på grund av bränslebrist utför dagligt underhåll på maskinen utför schemalagt underhåll på skogsarbetsplatsen enligt tillverkarens anvisningar förebygger de vanligaste fel som drabbar maskintypen i fråga sortera avfall i enlighet med avfallshanteringsföreskrifterna förebygger miljöolägenheter minimerar eventuella miljöskador. kan kommunicera naturligt i kundbetjäningssituationer. Kundservice sköter kontakten med olika intressentgrupper självständigt kommunicerar naturligt med representanter för intressentgrupperna. har förmåga att utveckla sitt sätt att arbeta. Utveckling av yrkeskompetensen Sätt att visa yrkesskickligheten har ett brett perspektiv på drivningen, där hans eller hennes arbete är en del kan bedöma resultatet av sitt arbete kritiskt lär av sina misstag följer givna anvisningar i sitt arbete anlitar sakkunnighjälp och deltar i fortbildning för att utvecklas i sitt arbete. visar sitt kunnande genom att utföra skogsförbättringsarbete på en skogsarbetsplats med en skogsförbättringsmaskin. kan komplettera sin examensprestation med dokument som har kommit till i samband med examensprestationen. När dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 25

27 3.7 Transport av arbetsmaskiner Krav på yrkesskicklighet kan förbereda en arbetsmaskin för transport utföra kontroll av transportbilen lasta arbetsmaskinen på transportbilen förse transportbilen med rätt utrustning och surra lasten transportera arbetsmaskiner med en transportbil. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) kan förbereda arbetsmaskiner för transport. Föremål för bedömningen Förberedelse av arbetsmaskiner för transport 26 Kriterier för bedömningen kan utföra kontroll av en transportbil. Kontroll av transportbilen avlägsnar lös smuts från arbetsmaskinen tar bort lösa föremål från maskinens förarhytt ser till att arbetsmaskinens utrustning (pulversläckare och annan extra utrustning) är ordentligt fastsatt låser alla luckor på arbetsmaskinen sätter fast arbetsmaskinens extra utrustning (t.ex. avverkningsverktyget på en skördare) i enlighet med användarhandboken försäkrar sig om att arbetsmaskinen lämpar sig för transporten enligt de tekniska specifikationerna (bl.a. totalvikten, viktfördelningen, transporthöjden, arbetsmaskinens största bredd, särskilda anvisningar, fästställen) främjar säker transport av arbetsmaskinen genom förberedande åtgärder. kontrollerar fordonets dokumentation (transporttillstånd, tekniska data i registerutdraget) kontrollera oljor och vätskor i transportbilen kontrollerar transportbilens trafikduglighet (t.ex. strålkastare, blinkrar och positionsljus) kontrollerar transportbilens däck kontrollerar hjulens fastsättning utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av kontrollerna parkerar transportbilen på ett plant underlag varslar eventuell övrig trafik om att transport av en arbetsmaskin ska inledas.

28 kan lasta arbetsmaskiner på en transportbil. Lastning av arbetsmaskiner på transportbilar placerar en arbetsmaskin på rätt ställe på transportbilen (viktfördelning enligt transporttillståndet) använder säkra lastningsmetoder. kan utrusta en transportbil och säkra lasten. Utrustning av en transportbil och säkring av last surrar maskinen vid transportbilens konstruktioner med hållfasthetsklassade kedjor med beaktande av arbetsmaskinens massa samt surrningsställena kontrollerar lasthöjden med en mätkäpp utför nödvändiga korrigerande åtgärder på grundval av kontrollen känner till transportbilsförarens ansvar och skyldigheter. kan transportera en arbetsmaskin med transportbil. Körrätt för transportbilar Framförande av transportbil Sätt att visa yrkesskickligheten har körrätt för åtminstone klass BC giltig grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen giltigt vägsäkerhetskort. transporterar en arbetsmaskin med transportbil till angivet ställe beaktar rådande väg- och väderförhållanden vid planeringen och genomförandet av transporten. visar sitt kunnande genom att transportera en arbetsmaskin på ett transportchassi. visar sin körrätt för transportbilar genom att uppvisa ett körkort för åtminstone BC-klass och ett giltigt betyg över grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen. visar sitt kunnande i vägsäkerhet genom att avlägga vägsäkerhetskortet eller uppvisa ett giltigt vägsäkerhetskort. kan komplettera sin examensprestation med dokument som har kommit till i samband med examensprestationen. När dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 27

29 3.8 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen Krav på yrkesskicklighet Studeranden eller examinanden ska avlägga grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vägfordon så som det genomförts i Finlands nationella lagstiftning (lag 273/2007 och förordning 640/2007). I förordning 640/2007 finns bland annat närmare bestämmelser om utbildning i defensiv körning. I den grundläggande yrkeskompetensen inom transportbranschen ingår undervisning i alla de läroämnen som räknas upp i denna studiehelhet eller examensdel. Denna utbildning för grundläggande yrkeskompetens måste omfatta 280 timmar. Varje studerande eller examinand måste få minst 20 timmar personlig körundervisning med fordon i klassen i fråga. Fordonet ska åtminstone uppfylla de krav på skolfordon som fastställts i direktiv 91/439/EEG. I den snabbförvärvade utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska det ingå undervisning i alla de läroämnen som räknas upp i denna studiehelhet eller denna examensdel. Den ska omfatta 140 timmar. Varje studerande eller examinand måste få minst 10 timmar personlig körundervisning med fordon i klassen i fråga. Fordonet ska åtminstone uppfylla de krav på provfordon som fastställts i direktiv 91/439/EEG. För en utbildning i enlighet med direktivet bör man ha tillstånd av den nationella övervakande myndigheten. Delarna 1.1, 1.2, 1.3, 2.1, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 3.5 och 3.6 i förteckningen över läroämnen är obligatoriska för förare av vägfordon för gods- och persontransport enligt direktivet, medan delarna, 1.4, 2.2, och 3.7 är obligatoriska vid avläggande av yrkeskompetens för godstrafik och delarna 1.5, 1.6, 2.3, och 3.8 vid avläggande av yrkeskompetens för persontrafik. Bedömning Ett prov avläggs när den föreskrivna undervisningen har fåtts. Provet får avläggas stegvis vid utbildning som avses i 6 1 mom. i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare eller i samband med ett yrkesprov eller examenstillfälle i en fristående examen, när det är fråga om ett prov som anordnas enligt 15 1 mom. i lagen. Provet är skriftligt. Provet får ordnas muntligt i samband med ett yrkesprov eller examenstillfälle, eller om detta anses nödvändigt av särskilda skäl, såsom att aspiranten har läs- och skrivsvårigheter. Provet ska innehålla minst en fråga inom varje mål i respektive undervisningsämne. För att bli godkänd bör examinanden svara rätt på minst 75 % av alla frågor. Provets språk är finska eller svenska, om inte annat följer av det tillståndet för att ordna utbildningen som undervisningsministeriet har beviljat. Den som bedömer provet ska ha den kunskap och yrkeskompetens som krävs för uppgiften. 28

30 3.9 En examensdel från en annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen I yrkesexamen för skogsmaskinsförare får en valfri examensdel ur en annan grund-, yrkeseller specialyrkesexamen inkluderas när detta kan motiveras. Examensarrangören ska då ha ett giltigt avtal om att ordna den fristående examen i fråga. Utbildningsanordnaren kan också köpa examenstillfällena av en examensarrangör som har avtal om att ordna examen. Betyg över examensdelen ges alltid av den examenskommission som ansvarar för grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen i fråga. Examenskommissionen för yrkesexamen inom skogsmaskinsbranschen godkänner examensdelen som en del av yrkesexamen för skogsmaskinsförare på basis av betyget. 29

31 Bilaga Förteckning över läroämnen 1 Avancerad träning i rationell körning med beaktande av säkerhetsbestämmelserna Mål och centralt innehåll 1.1 Målet är att känna till kraftöverföringens egenskaper för optimal användning av dessa Centralt innehåll: Kurvorna över motorns vridmoment, effekten och bränsleförbrukningen, optimal användning av varvräknare, diagram över växellådans utväxling 1.2 Målet är att känna till reglagens tekniska egenskaper och funktion för att kunna behärska fordonet, minska slitaget och förebygga störningar. Centralt innehåll: Särskilda egenskaper hos det hydrauliska bromsservosystemet, bromsarnas och retarderns begränsningar, kombinerad användning av bromsar och retarder, optimalt utnyttjande av förhållandet fart växellåda, utnyttjande av fordonets tröghet, metoder för att sakta ner och bromsa i nedförsbacke, åtgärder vid funktionsstörningar 1.3 Målet är att kunna optimera bränsleförbrukningen. Centralt innehåll: Optimering av bränsleförbrukningen genom tillämpning av de kunskaper som anges i punkterna 1.1 och Målet är att kunna lasta ett fordon i enlighet med säkerhetsreglerna och en ändamålsenlig användning av fordonet. Centralt innehåll: Krafter som påverkar ett fordon i rörelse, användning av växellådans utväxling enligt fordonets last och vägprofilen, beräkning av nyttolasten för ett fordon eller en fordonskombination, beräkning av nyttovolymen, fördelning av lasten, effekter av överbelastning på axlar, fordonets stabilitet och tyngdpunkt, olika typer av förpackningar och lastpallar, de viktigaste godsklasserna som kräver låsning, kilnings- och låsningsmetoder, användning av låsremmar, granskning av låsanordningar, användning av hanteringsutrustning, placering och användning av presenningar. 30

32 1.5 Målet är att kunna säkerställa passagerarnas säkerhet och komfort. Centralt innehåll: Behärskning av rörelser i längd- och sidriktningen, gemensamt bruk av vägnätet, placering på körbanan, mjukhet vid inbromsning, behärskning av axelöverhänget, användning av särskild infrastruktur (offentliga platser och reserverade körfält), hantering av konflikter mellan ett tryggt körsätt och andra uppgifter som förare, kommunikation med passagerarna, särskilt hänsyn vid transport av vissa passagerargrupper (personer med funktionshinder, barn). 1.6 Målet är att kunna lasta ett fordon i enlighet med säkerhetsreglerna och en ändamålsenlig användning av fordonet. Centralt innehåll: Krafter som påverkar fordon i rörelse, användning av växellådans utväxling i förhållande till fordonets last och vägprofilen, beräkning av fordonets eller fordonskombinationens nyttolast, fördelning av lasten, effekterna av överbelastning på en axel, fordonets stabilitet och tyngdpunkt. 2 Tillämpning av bestämmelser 2.1 Målet är att känna till sociala förhållanden och bestämmelser inom vägtransportsektorn. Centralt innehåll: Maximala arbetstider inom transportbranschen, principer i, tillämpning och konsekvenser av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) 3821/85, påföljder vid bristande eller felaktig användning eller manipulering av färdskrivaren, kunskap om sociala förhållanden inom vägtransportsektorn: rättigheter och skyldigheter för förare i fråga om grundläggande kompetens och fortbildning 2.2 Målet är att känna till bestämmelserna för godstransporter. Centralt innehåll: Transporttillstånd, skyldigheter enligt standardavtalen för godstransporter, utformning av olika dokument för transportavtal, internationella transporttillstånd, skyldigheter enligt konventionen om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg (CRM-avtalet), internationella fraktsedlar, gränsöverskridande transporter, speditörer, särskilda dokument som följer med godset 31