Enhetsplan för Rudbeckianska gymnasiet

Transkript

1 Diarienr XXXXXXX nternati Enhetsplan för Rudbeckianska gymnasiet Antagen av ledningsgruppen den 30 september 2014 program policy handlingsplan riktlinje

2 Enhetsplan för Rudbeckianska gymnasiet program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

3 1. Enhetsplanens roll i styrkedjan Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas inför varje läsår en enhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsrapporten. Enhetens arbetsplan ska omfatta alla verksamheter som finns på enheten. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. Det är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. De pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. De nationella styrdokumenten, stadens strategiska plan och utbildningsplanen är övergripande för planeringsprocessen. Dessa preciseras och bryts ned i tre steg av barn- och utbildningsförvaltningen: Flerårsplan - Verksamhetsplan - Enhetsplan - Förvaltningens treåriga plan för att precisera de nationella och kommunala målen. Planen fastställs av direktör. De fyra verksamhetsområdenas planer för det kommande året, innehåller åtaganden för att precisera flerårsplanens ambitioner. Planen fastställs av verksamhetschef. Enheternas planer för det kommande läsåret, innehåller mål och aktiviteter för att precisera flerårsplanen och verksamhetsplanerna. Planen fastställs av enhetschef.

4 1.1 Enhetsplanens innehåll Enhetsplanen inleds med enhetens pedagogiska idé samt resultatfönster. I den pedagogiska idén beskrivs den gemensamma målbilden och vägvalen för att nå dit, både vad enheten vill uppnå och hur. I resultatfönstret redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl enheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet resultatfönster kan förstås så att här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av skolenheten. De politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. Resultatfönstret är lätt åtkomligt och indikatorerna baseras på ett för alla enheter enhetligt urval av objektiva mätningar som möjliggör nationella jämförelser. Därefter beskrivs enhetens åtgärdsfönster utvecklingsområden enligt rubrikerna, som följer kvalitetsrapporten. Här beskrivs mål på lång och/eller kort sikt, hur målen ska nås, vem som ansvarar för vad, när arbetet ska göras och när och hur uppföljning ska ske. Kriterier/indikatorer för hur målen ska mätas arbetas in i tabellen. Valet av åtgärder ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive utvecklingsområde för att komma fram till lämpliga åtgärder.

5 2. Enhetsplan för läsåret Pedagogisk idé Resultatfönster Rudbeckianska gymnasiet, skolan med tradition och nytänkande, ger eleverna redskap för livet med kunskap empati självkänsla Så lyder vår vision, det vi står för och det vi vill att våra elever ska ha med sig när de lämnar skolan. Skolan ska utveckla hela människan. Eleverna ska självklart lära sig en massa nya saker. De ska också ges möjlighet att utvecklas som person. Vi vill att studenterna lämnar gymnasiet med stark självkänsla, med förmåga att förstå och samverka med andra människor, och med lust att lära sig nya saker. Enhetsid Programk Antal od Barn- och elever Antal med Andel med Behörig examensbevis examensbevis Poängsnitt Behörig % Rudbeckianska fritid % 12,45 Rudbeckianska Humanisti skt % 16, ,31 100,00 Rudbeckianska Naturv % 15, ,00 Rudbeckianska Samhällsv % 14, ,69 Rudbeckianska Specialutf % 5,83 0 0,00 Rudbeckiansk a Total % 14, % Totalt Västerås % 14,16 Totalt högskoleförbe redande % Totalt introduktions program % Totalt yrkesförbered ande % % 99% 0% 33%

6 Åtgärdsfönster utvecklingsområden Utveckling, lärande, kunskaper Utvecklingsinsatser på lång sikt och kort sikt Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när 1 Studiero BoD, JoAn, HuA 2 Särskilt stöd JoAn, AlI, WiAn, BjM 3 Formativ bedömning ArG, MeC, SjC,ThH, MoT 1. STUDIERO MÅL - Elevernas positiva upplevelse av sin studiero skall stärkas. Detta skall senast kunna avläsas i november ANALYS - Vi har utifrån PN-enkäten uppfattat att det är ett för stort antal elever som inte upplever sin studiero på ett tillräckligt positivt sätt. Det finns också signaler från samverkansmöten och utvecklingssamtal att ett för stort antal elever mår dåligt av den i vissa fall röriga klassrumsmiljön. Vi misstänker också att några avhopp från skolan kan bero på detta. ÅTGÄRDER - I första hand så måste vi klart identifiera vilken/vilka elevgrupper det handlar om. Rektor gör ett utskick/enkät med frågeställningar till samtliga klasser. Svaren sammanställs och därefter får handledare i klasser med låga värden på studiero arbeta vidare med frågan. Det är viktigt att eleverna är delaktiga i detta arbete. Här ligger ett särskilt ansvar på förstelärare och rektorer att tillsammans bedöma vilka insatser som lämpar sig för en övergripande nivå på skolan och vilka som passar bäst i enskild klass. Arbetet ska inte i första hand handla om att "skriva nya regler" utan det är lärares och elevers förhållningssätt till varandra och den inre motivationen hos eleverna som ska vara i fokus. Elevernas studiemiljö kommer vara en prioriterad diskussionspunkt på våra arbetslagsmöten. UPPFÖLJNING - Under det kommande läsåret kommer vi ha en riktad fråga kring studieron i alla utvecklingssamtal. Skolan genomför samma enkät med elever i åk1 och åk3 där svaren sammanställs och bearbetas. Resultatet från uppföljningen kommer att redovisas i november SÄRSKILT STÖD MÅL - Under 2014 ska elever som erbjuds särskilt stöd utanför ordinarie undervisning, för att nå betyget E, utnyttja möjligheten i högre grad än idag. ANALYS - De elever som idag erbjuds särskilt stöd utanför ordinarie undervisning utnyttjar inte möjligheten i tillräckligt stor utsträckning. Detta visar sig i det organiserade särskilda stödet där närvaro förs. Även undervisande lärare och lärare som håller i ej obligatoriska stödtillfällen påpekar det. Det framkommer även under samrådsmöten och utvecklingssamtal.

7 Normer och värden ÅTGÄRDER - Lärare i ordinarie kurs ansvarar för uppföljning av att eleverna tar till sig det särskilda stödet. Läraren håller elev, och i förekommande fall, vårdnadshavare informerade. Lärare med ansvar för det särskilda stödet ger snabb information till lärare i ordinarie kurs samt handledare. Vi utökar den specialpedagogiska resursen på skolan, samt även kurator för att ge elever som är i behov av särskilt stöd ytterligare stöttning. Undervisande lärare ger särskilt stöd utanför ordinarie undervisning. Genom enkät till undervisande lärare kan vi kartlägga hur många elever som kommer på det särskilda stödet samt kartlägga vilken måluppfyllelse som finns. UPPFÖLJNING - Redovisning november FORMATIV BEDÖMNING Utvecklingsinsatser på lång sikt och kort sikt MÅL Att lärare ännu tydligare ska kunna beskriva för eleverna vad de ska lära sig. Att fler elever ska kunna visa sina förmågor på fler sätt. ANALYS Styrdokumenten har tydligare bedömningsfokus än tidigare. Skolan behöver ständigt utvecklas. Undervisningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. ÅTGÄRDER Kartläggning sker våren 2014, där förstelärare sammanställer. Kartläggningen avgör vilka fortbildningsinsatser vi behöver arbeta vidare med tillsammans med ämneslagsledare. Fortbildande insatser leds av rektor i samråd med förstelärare. UPPFÖLJNING - Genom enkäter och fördjupande intervjuer. Under medarbetarsamtalet ställs frågor om hur läraren jobbar med olika bedömningsgrunder. Genom betygsstatistik. Redovisas december 2014 Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när 1 Elevhälsa BöT, BjM, Kontinuerligt Maj 2015 skolhälsoteam 2 Trivselregler CeR, EkA, Hösten 2014 Nov 2014 HuA 3 Studieteknik Samarbete Mdh EkA, BjöY, BjM Sept/okt 2014 Maj Elevhälsa MÅL Öka det gemensamma preventiva hälsoarbetet på skolan. Målet för det är att nå ut till så många elever som möjligt för att dels förebygga ohälsa och dels behålla god hälsa bland eleverna på skolan. ANALYS Många elever lider idag av psykisk ohälsa och allt för ofta hinner ohälsan gå onödigt långt, då elever och lärare saknar kunskap om hur man hanterar olika typer av symptom på t e x stress. För en stor grupp elever med begynnande ohälsa kan det vara verksamt med preventiva insatser från skolans sida när det kommer från flera håll d v s elevhälsoteamet, lärare och annan personal på skolan.

8 Många ungdomar lider av t e x av stressymptom med följder som sömnstörningar, magkatarr, oro, ångest och depression. Allt detta påverkar skolresultaten negativt och den enskilt största skyddsfaktorn för ett gott vuxenliv utan psykisk ohälsa och med ökad risk för t ex missbruk, är att hålla sig kvar i skolan så länge som möjligt under ungdomstiden d v s helst ta sig igenom gymnasieskolan. Många åtgärder finns redan, men lärare vet inte alltid vilka resurser som finns att tillgå på skolan via exempelvis elevhälsoteamet. Det finns heller ingen naturlig mötesplats för lärare, elevhälsoteamet och övrig personal gällande dessa frågor. ÅTGÄRDER Lärare och elevhälsoteamet ska i större utsträckning arbeta tillsammans i preventiva hälsoprojekt inom olika områden. Lärare och övrig personal bör även kontinuerligt fortbildas inom breddade områden av ohälsa, som de kommer i kontakt med gällande eleverna. Meningen är inte att lärare och övrig personal ska ta över elevhälsoteamets roll, utan kunna ha kunskap om hur man kan stötta och uppmärksamma elever som är på väg in i eller ut ur ohälsa, men även stötta den goda hälsan som redan finns. Dessutom bör eleverna själva få mer kunskap om hur de undviker eller hanterar begynnande ohälsa t e x stress. Elevhälsoteamet, lärare och övrig personal ska tillsammans lyfta fram vad som redan görs i detta sammanhang. Det gör att alla vet vilka resurser det finns för eleverna att tillgå, eftersom det många gånger sker preventiva åtgärder i det fördolda (t e x Anitas arbete med stressutbildning i klasser med ambitiösa elever och lärare, Tyst dag etc.) Sedan ska arbetet utvecklas i större projekt som samordnas mellan t ex lärare och elevhälsoteamet. Här är det även viktigt att knyta ihop och belysa vad lärare, elevhälsoteamet och övrig personal gör genom att skapa naturliga mötesplatser för dessa kategorier av personal. Ohälsan/bevarandet av den goda hälsan ska delas in i olika områden och bli uppmärksammade i projekt som planeras och utvärderas fortlöpande. Första prioriterade området är stressförebyggande arbete bland elever. Här kan dels lärare tänka på att stressanpassa sin undervisning, dels kan eleverna få undervisning i aktiv stresshantering genom utbildad personal. Studieteknik och planeringshjälp kan även lyftas. Stresshanteringshjälp bör finnas tillgängligt som en del av det särskilda stödet. Andra områden att arbeta med inom hälsoområde är t e x ett förebyggande arbete kring ANDTfrågor, hur man bemöter personer i utsatta situationer och elever med diagnoser. UPPFÖLJNING Varje projekt ska ha en startpunkt och en slutpunkt. Det ska kontinuerligt utvärderas av de inblandade i arbetet, samt ha en slutlig utvärdering där det vidare fattas beslut om projektet ska implementeras i organisationen, modifieras, eller avslutas. 2. TRIVSELREGLER MÅL - Att elevernas kunskap om vilka trivselregler som finns och hur de kan vara med och påverka dem ska öka. Detta ska kunna avläsas senast i november Arbetet med trivselreglerna är en naturlig del av värdegrundsarbetet. ANALYS Vid spontana elevkontakter framkommer det att eleverna inte känner till skolans trivselregler. De vet inte heller hur de kan påverka dem. Vi konstaterar att våra och trivsel- och ordningsregler är föråldrade och behöver uppdateras.

9 Inflytande ÅTGÄRDER Skolan utarbetar ett förslag på nya trivselregler i samråd med elevrepresentanter. Detta går sedan ut på remiss till samtliga elever och medarbetare. Beslut tas sedan i Skolkonferens under våren Skolan ska jobba mer konkret på handledartid/mentorstid med att ta upp trivselreglerna med eleverna. UPPFÖLJNING - Vi kommer att kunna se resultatet från en egen enkät som genomförs under hösten Resultatet från enkäten kommer att redovisas i november Utvecklingsinsatser på lång sikt och kort sikt Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Likabehandling Remiss i samtliga klasser. WiAn, BöT, HuA Lå 14/15 Maj 2015 PN-enkät Övergångar Utvecklingsinsatser på lång sikt och kort sikt Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Förberedda elever inom Kunskaper och information Dialogmöten med lärare på grundskolan MeC, CeR, MoT Lå 14/15 Sept/okt 2015 Introsamtal samt dignoser. Övrigt utvecklingsarbete på enheten Utvecklingsinsatser på lång sikt och kort sikt, till exempel aktiviteter hämtade från verksamhetsplanen. Aktivitetsplan Mål Aktivitet Ansvar Tid Uppföljning vad, hur, när Internationalisering Samarbetsformer SjC, BoD, MoT Lå 14/15 Maj 2015 Kollega vägledning Lära av varandra vara en kritisk vän FrM, StL, ArG BjM Lå 2014/15 Juni 2015

10 1 Förutsättningar för att genomföra utvecklingsinsatserna Med hänsyn taget till målen och aktiviteterna ovan beskriv prioriteringar som enheten tänker genomföra såsom organisationsförändringar, kompetensutveckling eller fördelning av ekonomiska och materiella resurser. Bifoga gärna enhetens kompetensutvecklingsplan eller liknande. Råd kring målformulering och uppföljning För att enhetsplanen ska bli ett levande dokument är det viktigt att alla medarbetare är delaktiga i både analys och framtagande av målen. Målen bör inte vara alltför många, däremot konkreta och uppföljningsbara, t.ex. enligt principen om Smarta mål : Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Enhetsplanen bör följas upp kontinuerligt under läsåret, mötestider behöver avsättas för detta i kalendariet. Fundera även på hur barn/elever och föräldrar kan göras delaktiga. Utvärdering sker i samband med skrivandet av kvalitetsrapporten, där sedan analysen är grund för nya utvecklingsåtgärder. Produktion: Västerås stad 2007-XX

11 1 XXXX Västerås Telefon