Projektmaterial FOLKBILDNING MED IT. Litorina folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial FOLKBILDNING MED IT. Litorina folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial FOLKBILDNING MED IT Litorina folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Inledning...3 Introduktion...3 Syfte och problemformulering...4 Metod...5 Genomförande...5 Delrapport - egna glosor i engelska...5 Syfte...5 Genomförande...5 Resultat...6 Delrapport - Svenskan på nätet...6 Syfte...6 Genomförande... 7 Resultat... 7 Delrapport Svenska 2 - Tester på nätet...8 Syfte...8 Genomförande...8 Resultat...9 Delrapport nyttoväxter - eget arbete...9 Syfte...9 Genomförande...9 Resultat Delrapport - EU-parlamentet Syfte Genomförande Resultat...11 Delrapport - "vi och dom"...11 Syfte...11 Genomförande...11 Resultat Delrapport - sophantering Syfte Genomförande Resultat Delrapport - IT och svenskämnet i praktiken Syfte Genomförande Resultat Delrapport - Bilden av varandra Syfte Genomförande Resultat Resultat och diskussion Referenser Litteratur World wide web Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 SAMMANFATTNING Det övergripande syftet med ITiS-projektet vid Litorina folkhögskola var att lärarlaget skulle få ökad förståelse för, samt reflektera över, informationsteknikens integrering och användning i skolans ordinarie undervisning. För att uppnå detta genomfördes sammanlagt nio delprojekt, vilka omfattade samtliga ämnen vid skolan. Härvid skulle ett antal konkreta frågeställningar som berörde informationsteknikens användning inom varje delprojekt besvaras. Inom språkundervisningen har elever konstruerat en egen lista med engelska glosor som sedan använts i ett individualiserat glosprov. De har också självständigt löst en språkforskningsuppgift kring svenska språket med hjälp av databaser och texter från Internet. Elever som läser svenska som andraspråk har sökt och gjort svenska språktester på Internet för att få en insikt i vilken nivå de själva har i svenska. Eleverna vid skolan har även arbetat med ett detaljerat schema med olika arbetsuppgifter som alla kräver att de ska kunna hantera de olika funktionerna i Word. Inom naturkunskapen har elever samlat specifik information, i huvudsak från Internet, om en nyttoväxt de antingen arbetat praktiskt med eller som de av annan anledning var intresserade av. Ett informationsmaterial i form av ett bildspel om sopsortering samt ett spel för teoretisk sopsortering har producerats. Undervisningen i samhällskunskap har ägnats åt att med hjälp av Internet studera hur parlamentet i EU är organiserat och hur det arbetar. ITiS-projektet vid Litorina har dessutom omfattat ett par större mer ämnesövergripande delprojekt. Vi och dom syftade till att få fram uppfattningar och missuppfattningar samt attityder mot invandrare, invandrarbarn och invandring i Sverige, medan frågan hur Internet kan användas för kommunikation och som mötesplats mellan elever och lärare i olika länder med en gemensam uppgift stod i fokus inom delprojektet Bilden av varandra. Sammanfattningsvis har vi i lärarlaget skaffat oss erfarenheter både genom de problem som uppkommit och genom det som lyckats. IT-användandet har satts i fokus genom den mängd små- och stora projekt som initierats under läsårets gång. Vi har dock, under de senaste veckorna kraftfullt intensifierat IT-användandet gällande kommunikation och som arbetsredskap på flera plan för både elever och lärare och lyckats väl med att integrera IT i vår ordinarie verksamhet på skolan. INLEDNING Introduktion Folkhögskolan står idag, år 2002, inför en genomgripande förändring där gamla ideal måste omvärderas och anpassas till dagens verklighet. Det är inte längre självklart att de som är verksamma inom folkbildningen själva har en folkbildningsbakgrund att stå på. Det är inte heller givet att eleverna aktivt väljer folkhögskolan av ideologiska skäl. Folkhögskolan arbetar utifrån tron och övertygelsen att varje människa har en inneboende lust att lära och att vilja utvecklas. Vidare har folkhögskolan en lång tradition av folklig förankring och kunskapsinhämtande i gemenskap och dialog. Historiskt har folkbildningen varit ett viktigt redskap för ett aktivt medborgarskap och deltagande i demokratiska processer. Idag när verkligheten är mer komplex och kännetecknas av en ökad globalisering och ett snabbt ökande informationsflöde ställs nya och annorlunda krav på folkhögskolan som folkbildare och utbildare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 Folkhögskolan som mötesplats och forum för diskussion och utveckling kan ske på flera sätt. Det traditionella fysiska mötet kompletteras av möten med hjälp av dagens informationsteknologi. IT-utvecklingen har förändrat och öppnat upp nya kommunikationssätt och kommunikationsvägar (SOU 2002:27, s. 268). Vi diskuterar med våra vänner på andra sidan Östersjön via Internet. Eleverna kan posta arbetsuppgifter elektroniskt till sina handledare och få respons dygnet runt. Nya kunskapskällor att ösa ur finner vi via Internet. Redovisningar och olika typer av presentationer görs med fördel digitalt. Kraven på fysiska möten ändras i takt med utvecklingen av nya IT-tjänster och konkurrensen om elever. Det livslånga lärandet tvingas gå hand i hand med kraven på behörigheter för högskola och arbetsliv. Frågan rörande IT och folkbildning har på senare tid också uppmärksammats på flera håll. Bland annat i den handlingsplan för det svenska språket som presenterats framhålls att folkbildande insatser inom språkområdet för att öka tillgängligheten till IT bör prioriteras (SOU 2002:27, s. 278f). Folkhögskolans arbete att finna nya former för tidens lärande och samtidigt vara en spjutspets mot framtiden och bärare av demokrati - och kulturarv är en stor uppgift och utmaning. ITiS - projektet är ett led i denna förändring då vi tvingas reflektera och fundera över hur vi i praktiken kan utnyttja och samordna det bästa av den gamla folkhögskolevärlden med dagens samhälle och de krav som ställs på våra elever där. En stor fördel är den frihet som folkhögskolan har att individanpassa verksamheten utifrån gällande behov och ideologi. Det finns inga begränsande ramar. Det gäller bara att se möjligheterna. Syfte och problemformulering Syftet med ITiS-projektet vid Litorina folkhögskola var att lärarlaget skulle få ökad förståelse för, samt reflektera över, informationsteknikens integrering och användning i skolans ordinarie undervisning. Det vi ville lära oss av projektet var hur IT kan användas och bli ett integrerat verktyg inom de ämnen och den ämnesintegrering som redan finns vid vår folkhögskola. Sålunda skall ITiS-projektet inte ses som en tillfällig, konstruerad företeelse, utan som en naturlig del av den dagliga och fortlöpande pedagogiska verksamheten vid skolan. Den övergripande frågeställningen vi ville ha svar på var hur redan bra problembaserad och ämnesintegrerad undervisning kan bli ännu bättre med hjälp av IT. Övriga frågor som vi ville besvara var: Hur kan IT användas för kommunikation och ett utökat samarbete kring Östersjön? Hur kan IT användas för språkutveckling och undervisning i svenska, både avseende modersmål och andraspråk? Hur kan IT användas när information skall bearbetas, sammanfattas och presenteras som en egen text? Hur kan vi formulera uppgifterna så att IT blir ett av flera effektiva verktyg? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Metod För att kunna besvara ovanstående frågor arbetade vi med ett antal delprojekt, vilka motsvarade moment i den ordinarie undervisningen på skolan. Samtliga dessa delprojekt var mer eller mindre problembaserade och ämnesintegrerade. ITiSprojektet innebar att lärarna skulle fästa särskild vikt vid datoranvändningens och informationsteknikens möjligheter och begränsningar i undervisningen och genomförandet av dessa delprojekt. GENOMFÖRANDE Delrapport - egna glosor i engelska Syfte Syftet med uppgiften Egna gloslistor i engelska var att eleverna skulle konstruera en egen lista med glosor som sedan skulle användas i ett individualiserat glosprov. Detta ingick i ett större arbete där de skrev en längre uppsats om boken, med betoning på hur författaren beskrev de olika personligheterna. Genom att de själva fick välja glosor skulle eleverna få en förståelse för hur man tänker när man vill öka sitt ordförråd i ett annat språk: konsten att välja ord som inte är för lätta, men som man samtidigt kan tänkas ha någon användning för. Rent konkret innebar uppgiften att eleverna skulle genomföra fem uppgifter: läsa en bok på engelska och samtidigt notera de svåra ord och vilka sidor de finns på med hjälp av ordböcker ta reda på ordens betydelser spara orden med svenska översättningar eller engelska synonymer i en fil tillgänglig för läraren eventuellt revidera listan enligt lärarens anvisningar genomgå ett skriftligt prov på dessa glosor Genomförande Eleverna fick välja en bok som de skulle läsa och visa den för läraren, som kontrollerade att språket var på en lämplig nivå. De fick en checklista med de aspekter de bör skriva om, såsom vilken typ av bok, handlingen, förklara bokens titel, och lite om författaren. På checklistan stod det även att de skulle göra en lista med nya ord och uttryck som de stötte på i boken. De behövde inte ta vartenda ord som var nytt men uppmuntrades använda följande kriterier: de som man behövde slå upp för att följa handlingen, de som man kunde tänka sig ha användning för, och de som man tyckte om. De uppmuntrades välja cirka 50 ord och inte mer än 100. En mall skapades i form av ett Word dokument som innehöll en lämplig tabell med fyra spalter: engelska ord/uttryck, sidnummer, svensk översättning/engelsk synonym eller förklaring, och en fjärde spalt där man kunde skriva in ett exempel av ordets användning, t.ex. från boken. Elever som var osäkra på hur man arbetar med tabeller i Word erbjöds en genomgång av dess hemligheter. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Alla deras dokument sparades under eget namn i en gemensam katalog. Läraren kontrollerade sedan varje fil för att se om det saknades något. Till exempel om ett ord hade flera olika betydelser var det viktigt att den rätta betydelsen framgick av det citerade exemplet. När varje dokument hade kontrollerats, döptes det om så att eleven kunde skilja det nya från det gamla. När eleverna hade gjort dessa justeringar döptes dokumenten om en gång till. De färdiga glosdokumenten gjordes sedan om till prov genom att ta bort delar av tabellen. När man skrev ut dokumentet fick man en tabell där det på varje rad fanns antingen ett svenskt ord som skulle översättas till engelska eller ett engelskt ord med ett exempel på dess användning, som skulle översättas till svenska, eller ett engelskt ord som man skulle föreslå synonym till. Längst upp på sidan stod namnet på den person provet var skapat för. Resultat Några hade svårt att överhuvudtaget hitta 50 nya ord i hela boken, medan andra hittade 50 bland de första sidorna. Några glömde att skriva upp vilka sidor, vilket gjorde det svårt att hitta exempel på ordens användning efteråt. Många av de ord som valdes hade inte läraren själv föreslagit. De föll förmodligen snarare under kategorin tycker om ordet än under kan tänkas använda det. Lite överraskande var att flera elever inte visste hur man hittar runt i katalogsystemet, och hur man döper om ett dokument. Det förekom ett tekniskt problem med tabellhanteringen: När en tabell skapas i Word på våra datorer är det automatiskt redan förvalt att man ska hålla ihop med nästa (Format-Stycke-Textflöde-Sidbrytning). Detta gör att när tabellen får mer än ett visst antal rader flyttas hela tabellen till nästa sida. Eftersom detta magiska antal ligger någonstans kring 50 blev det många elever som blev förvirrade när deras tabell verkade ha försvunnit! Delrapport - Svenskan på nätet Syfte Syftet med uppgiften Svenskan på nätet var att eleverna självständigt skulle lösa en språkforskningsuppgift med hjälp av text från Internet. Eleverna skulle härmed få en inblick i de resurser i form av textarkiv (korpusar) och ordböcker som finns på Internet, samt en övning i att använda desamma. De skulle få en förståelse av att Internet inte är något annat än text (förutom bilder och tecken) som kan användas för att göra undersökningar av till exempel det svenska språket, både som det ser ut i dag och hur det har förändrats genom tiderna. Rent konkret innebar uppgiften att eleverna skulle genomföra tre uppgifter: ställa en fråga (formulera ett problem) som de ville ha svar på söka och samla information (empiri) för att besvara frågan/lösa problemet presentera resultatet i form av en kortare (max tre sidor) vetenskaplig rapport Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Genomförande Arbetet inleddes med att eleverna fick en instruktion där bland annat syftet med uppgiften framgick. Eleverna hade fem veckors arbetstid till sitt förfogande att lösa uppgiften, och de gavs frihet att själva disponera denna tid. Ett förslag på tidsplanering lämnades dock av läraren. För att eleverna skulle komma igång med arbetet föreslogs det också i instruktionen att de som ett första steg skulle besöka Svenska språknämnden hemsida, där det finns förslag på språkundersökningar på nätet (http://www.spraknamnden.se). Från den hemsidan finns det dessutom länkar till textdatabaser och arkiv som kunde vara lämpliga att använda. Det självständiga arbetet genomfördes i första hand i Litorinas datasal, där läraren hade en handledande roll. Vid sidan av detta arbete hölls dessutom kortare lektionspass som behandlade uppsatsskrivning i allmänhet, det vill säga disposition av ett vetenskapligt arbete, samt källhänvisning och källkritik från Internet (Svenska skrivregler, 2002, s. 47f, Rask 1999 samt Wiklund 1999). Elevernas färdiga arbeten bedömdes därefter i första efter hur de presenterade sina resultat, samt om de besvarat sina frågor. Vid sidan av själva undersökningen ställdes dessutom vissa krav på layouten i den rapport man skulle skriva om sin utforskning. Dessa, ganska ringa, krav (rubrik, radavstånd, styckeformatering och sidnumrering) presenterades i början av projektperioden och man kunde anmäla sig till genomgångar för respektive moment. Vikt lades också vid om arbetet följde en logisk, klar och tydlig disposition, samt den språkliga utformningen i allmänhet. Resultat Att formulera en egen fråga visade sig vara en svårighet för många - till fleras besvikelse finns det nämligen inga färdiga frågor på nätet. Till detta kom en ovana att själva formulera problemställningar. Formulerandet av den fråga man vill ha svar på eller det problem man vill lösa bör ske innan man går ut på Internet, annars riskerar eleverna att helt och hållet gå vilse bland alla hemsidor. Detta utesluter givetvis inte att man kanske behöver formulera om eller delvis förändra sin fråga om den inte kan besvaras med det material som finns till förfogande. Den svårighet som flera elever hade att komma igång med arbetet hade kunnat undvikas om de bättre hade följt instruktionen och studerat den föreslagna hemsidan (se ovan), för att där få inspiration, idéer och förslag. En särskild genomgång av denna sida under lektionstid behövdes därför. Frågorna och problemställningarna i elevernas arbeten kan indelas i två grupper. Antingen handlar det om att undersöka ett ords eller uttrycks ursprung, betydelse och användning historiskt sett, eller att undersöka ett ords eller uttrycks användning och förekomst idag. De två olika frågeställningarna har också kombinerats för att undersöka till exempel betydelseförändringar över tid. Äldre historiska undersökningar har främst gjorts i Svenska Akademiens ordbok (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/) medan språkbankens konkordanser (http://spraakdata.gu.se/lb/konk/) i första hand utnyttjats för undersökningar från de senaste trettio åren. Totalt genomfördes 20 olika språkundersökningar. Samtliga elever arbetade med antingen ordböcker eller textdatabaser på Internet. För samtliga var detta en ny erfarenhet. Somliga av undersökningarna gav mycket intressanta resultat, medan Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 andra främst bekräftade hypoteser om svenskans utveckling och användande. Vid sidan om bekantskap med nya resurser på Internet lärde sig eleverna mer om användandet av det svenska språket och dess förändringar genom historien. Internet och de databaser som finns där är en bra resurs för att bedriva språkforskning i mindre skala i skolan. Eleverna kan på ett relativt enkelt sätt arbeta med stora textmassor. Vad som är viktigt att poängtera är dock att huvuddelen av elevernas tankearbete måste ske utanför Internet, både vad avser att formulera problem och att tolka undersökningsresultat. Trots instruktionerna och några påminnelser var det flera av eleverna som inte gjorde vad de skulle med layouten. Ett problem var att det som krävdes var för enkelt. Det gjorde att genomgångarna var för korta och man kunde lika gärna hoppa över dem tyckte en del, även om man inte var helt säker hur man gjorde till exempel sidnumreringen. En annan sak som man märkte är en allmän tendens när det gäller datoranvändning och andra ämnen. Ju mer avancerad man är i ämnet, desto enklare är kraven i datoranvändning. Ska man skriva enkla korta stycken kan man kombinera det med t.ex. PowerPoint bilder, men när man skriver långa seriösa rapporter krävs det bara att layouten ska vara lättläst, enhetlig i stil, och ganska tråkig. Detta gör det svårt att vid integrering öka svårighetsgraden i datoranvändning i takt med svårighetsgraden i andra ämnen. Delrapport Svenska 2 - Tester på nätet Syfte Syftet med Svenska 2 tester på nätet var att de elever som läste svenska som andraspråk skulle få en insikt i vilken nivå de själva hade i svenska och vilken nivå som krävs för att kunna klara svenska A respektive svenska B (för invandrare) samt den nivå som krävs för vidare studier på högskola. Vidare var syftet att få fram vad som eventuellt behövde tränas mer för varje enskild elev. Eleverna skulle hitta och göra dessa tester självständigt och med hjälp av dator och sökning på Internet. Uppgiften innebar att eleverna skulle: söka olika hemsidor på nätet där det eventuellt fanns tester för svenska 2 genomföra dessa tester Genomförande Arbetet började med att eleverna fick i uppgift att själva söka på nätet efter olika hemsidor som kunde ha tester i svenska. Uppgiften behövde ingen längre introduktion eftersom frågan om nivåbestämning och möjligheter till att träna extra hade väckts tidigare av eleverna själva. Alla fick en vecka på sig att försöka hitta någon lämplig hemsida. Olika sökmotorer och olika sätt att söka presenterades. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Nästa steg var att eleverna efter en vecka fick presentera de sidor som de hade hittat, vilka var följande: och Läraren gjorde några utvalda tester för att få en uppfattning om relevansen i testerna. Dessa bedömdes som lämpliga och var och en fick i uppgift att göra en eller flera av dessa tester för att sedan presentera resultatet för övriga elever och läraren. Tidsramen var den här gången tre veckor. Alla hade gjort en eller flera tester och presenterade resultaten vid utsatt lektionstillfälle. Då togs också eventuella luckor och svårigheter upp för att kunna arbeta vidare med vid kommande lektionstillfällen. Resultat Några av eleverna tyckte att det var svårt att söka efter olika hemsidor på nätet. De tyckte att det var svårt att hitta relevanta sidor och kände sig lite frustrerade av att det fanns så mycket information och att det var så lite som rörde deras uppgift. När väl de två sidor som fanns presenterats lyckades alla hitta dessa och sedan genomföra uppgiften. Några gjorde testerna direkt på hemsidan och andra tryckte ut sidorna för att kunna göra dem på papper. Eleverna upplevde det som stimulerande att själva kunna nivåbestämma sina svenskkunskaper och se vad de eventuellt behövde träna mer på. De blev inspirerade till att fortsätta med dessa tester på fler nivåer och fick också en uppfattning om de studerade svenska på rätt nivå för tillfället. Nästa steg i arbetet skulle kunna vara att på nätet hitta möjligheter till att träna just det som var och en behöver träna särskilt på. Delrapport nyttoväxter - eget arbete Syfte Syftet med delprojektet Nyttoväxter eget arbete var att eleverna på egen hand skulle samla specifik information om en nyttoväxt de antingen arbetat med rent praktiskt eller som de av annan anledning var intresserade av. Informationen skulle huvudsakligen hämtas från Internet men även andra källor fick användas. Vidare var syftet att varje enskild elev skulle få bearbeta och sammanfatta materialet så att den slutgiltiga texten kom att omfatta en A4-sida. Genomförande Till att börja med fick eleverna välja en växt de var intresserade av och instruktion att samla ihop ordentligt med material från Internet om växten i fråga. Även andra källor såsom uppslagsverk, floror, receptsamlingar och instruktioner på fröpåsar fick användas men endast internetsökandet var obligatoriskt. Även vissa typer av fakta var obligatoriskt att få fram. Varje elev skulle således leta upp minst två bilder på sin växt, information om växtens ursprung, ett recept där växten används, växtens namn på latin och engelska, dess betydelse i folkkulturen, dess ekologi och annan information som eleven tyckte var av värde. Allt detta skulle bearbetas och sammanställas till cirka fyra A4-sidor. Till detta fick eleverna tre veckor på sig. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 Därefter insamlades elevernas arbeten, kommentarer skrevs till var och en av dem varpå arbetena delades ut igen och delprojektets sista fas presenterades. Denna bestod i att sammanfatta varje arbetes text till en A4-sida. Till denna sammanfattning fick eleverna en och en halv vecka på sig. Parallellt med denna skrivuppgift gjorde eleverna gruppvis olika laborationer med nyttoväxter. Bland annat bestämde de grobarhetsprocenten hos olika fröer samt vattenhalten i olika livsmedel från växtriket. Eleverna planerade hur de skulle skapa en köksträdgård och en mängd plantor förkultiverades. Även en hudlotion tillverkades med ingredienser från växtriket. Resultat Alla elever hittade information på Internet om de växter de valt. Några elever hade kopierat väldigt mycket från Internet utan att bearbeta materialet nämnvärt. Någon elev, som valt en i Europa tämligen okänd växt, hade svårt att hitta tillräckt med material. Samtliga elever hittade bilder på växten, recept, ursprung och latinska namn. Några hade inte fått fram engelskt namn och ytterligare några fler hade problem med att hitta information kring växtens ekologiska krav samt växtens betydelse inom folkkulturen. Då det gällde uppgifter om växtens utseende fanns bara kravet att växten skulle visas på bild. De flesta elever hade dock med utförliga beskrivningar av växtens utseende gällande blommornas byggnad och bladens placering. Tydligen är det lättare att få fram morfologiska uppgifter om växter än att få fram dess betydelse inom kulturen. Flera elever hade svårigheter med att sammanfatta sina texter och valde endast ut bitar av sin ursprungliga text. Vid sammanfattningen försvann många av de detaljerade beskrivningarna av växtens utseende. De flesta behöll dock information om växtens ursprung, historia, ekologi och användning i medicinskt syfte. Delrapport - EU-parlamentet Syfte Denna uppgift hade två syften: att träna eleverna i att använda sökmotorer på Internet att sovra bland den information man hittade och att åstadkomma en egen skriftlig sammanfattning på två A4 sidor Att ordet egen är understruket, innebär att de också skulle träna på att inte skriva av. Frågeställningen som eleverna tillsammans med läraren enades om var: Hur är parlamentet i EU organiserat och hur arbetar det? Genomförande Första lektionen fick eleverna en kort introduktion om EU:s historia. Därefter diskuterade vi oss fram till frågeställningarna som redovisats ovan. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 Därefter var det dags att använda datasalen och starta sökandet efter information. Ganska snart hittade eleverna flera bra sidor och den allra bästa, var den som användes mest. Där kunde de hitta svaren på frågorna och kunde börja välja ut den information som fanns på sidan. Sidan innehöll ganska mycket sifferinformation t.ex. antalet parlamentariker från varje land. För att redovisa dessa uppgifter hade de tillgång till en underlagskarta över Europa, där de kunde pricka in varje EU-lands ledamotsantal. Därefter fick var och en sätta igång med att bearbeta och sammanställa informationen till en skriftlig redogörelse. Denna bedömdes sedan efter hur man lyckats besvara frågorna, hur man disponerat materialet samt egna synpunkter. Ett stort problem när man arbetar på detta sätt är att få eleverna att inte skriva av direkt från källan. Resultat Alla lyckades besvara de ställda frågorna. Dispositionen och hur man presenterat svaren varierade naturligtvis. De allra flesta höll sig inom ramen två A4 sidor. Alla elever utom en hade valt att använda underlagskartan, när man skulle redovisa antalet ledamöter. Några elever hade fått med några bra personliga reflektioner över ämnet. Det fanns även några som jämfört EU-parlamentet med till exempel riksdagen i Sverige i fråga om organisation och arbetssätt. Delrapport - "vi och dom" Syfte Syftet med Vi och dom var att få fram uppfattningar och missuppfattningar samt attityder mot invandrare, invandrarbarn och invandring i Sverige. Tanken var att påståenden som: invandrare är mer kriminella, invandrare uppbär mer bidrag, invandrare har svårare att komma in på svenska arbetsmarknaden o.s.v., allt i jämförelse med svenskar, skulle undersökas. Ytterligare ett syfte var att få eleverna att självständigt formulera frågeställningar samt att planera arbetet för en vecka, söka information via Internet, boka in lämpliga studiebesök och även använda sig av annan IT-teknik såsom fax etc. Eleverna skulle också producera en utställning med det material som framkom. Denna utställning skulle bestå av text, tabeller och diagram samt bilder. Detta faktamaterial skulle också utgöra grunden till vidare diskussions- och argumentationsövningar. Genomförande Bengt Hemlin har skrivit boken Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga... I denna bok förespråkar han bland annat att skriva många frågor vid uppstarten av ett projekt. Detta har vi använt en variant av när eleverna har formulerat frågor till varandras arbetsområden och till sitt eget under temaarbetet Vi och Dom. Som förberedelse inför arbetet fick alla klasser anonymt skriva ner uppfattningar och missuppfattningar samt attityder mot invandrare, invandrarbarn och invandring i Sverige som de hade läst, hört mm. Utifrån detta insamlade material Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 formulerade lärarlaget en enkät med en blandning mellan kontrollerbara frågor och attitydfrågor (se bil 3). Denna enkät fick alla sedan svara på innan och efter temat genomfördes. De elever som skulle jobba med temat (12 st) fick sedan ställa frågor (se ovan). Ämnesområdena delades ut efter önskemål från eleverna och de gjorde sedan en planering av temaveckan. Under veckan genomfördes studiebesök och skärmutställning och bildspel producerades. Mer detaljer kring genomförandet finns i bil 5. Resultat Det visade sig att de flesta eleverna upplevde det som positivt att själva formulera frågor och planera arbetet under en vecka. Gruppsamarbetet fungerade bra utom i några fall. Anmärkningsvärt i något fall var att en i gruppen upplevde samarbetet i gruppen som mycket bra medan en annan i samma grupp upplevde samarbetet som mycket dåligt. Någon elev smet undan genom att sjukanmäla sig största delen av veckan. Att hitta information rörande dessa ganska känsliga frågeställningar via nätet visade sig vara svårt. Det låg många timmars sökande bakom den knapphändiga information som fanns att tillgå. I slutänden fick vi beställa någon aktuell bok inom något ämne och likaså genomföra fler studiebesök och intervjuer än vad som först var tänkt. Bearbetningen av det insamlade materialet gjordes sedan via dator. De flesta eleverna tyckte att de lärde sig något nytt och fick revidera en del åsikter. Ämnesintegreringen fungerade bra då uppgiften inkluderade bland annat svenska, samhällskunskap och matematik. Många tyckte också att de lärde sig mer vad gäller IT-tekniken; att använda fax, att söka med hjälp av olika sökmotorer på Internet, att använda sig av olika ritprogram, att göra tabeller, att använda PowerPoint. Resultatet av enkäten (se bil 4) visas i nedanstående diagram. Här visas de frågor i enkäten som inte går att få svar på (fråga 1, 7, 8, 10 och 11). Diagrammen visar de olika grupper som svarat på enkäten, dels Vi och Dom och dels övriga elever. Tendensen är att bland de elever som arbetade med Vi och Dom har fler personer svarat vet inte vid andra undersökningstillfället. Denna förändring märks inte bland övriga elever. Eftersom frågorna var av attitydkaraktär anser vi detta resultat vara positivt. De frågor som var kontrollerbara i enkäten har eleverna inte kunnat få svar på i utställningen. Eftersom eleverna fick välja arbetsområde och prioritera innehåll har det slumpat sig så att fakta kring dessa frågor inte kom med. Vi har därför valt att Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 inte redovisa resultatet för dessa frågor. Dessutom var en av frågorna omöjlig att svara på (fråga 9). Delrapport - sophantering Syfte Uppgiften var att informera alla om det nya sophanteringssystemet i skolan, både hur det fungerar i praktik, och dess ekologiska motivering, genom att producera ett bildspel i PowerPoint. Syftet var att ge eleverna möjlighet att producera en bild till ett bildspel och fundera på hur text och bild kan samverka i detta knappa medium för att ge en bra information om sopsorteringen. Målgrupp för bildspelet var både de andra eleverna på skolan samt gäster på vår Öppet hus - dag. Genomförande Först diskuterades vilken information som var viktig att ha med. Små grupper jobbade med frågor som de ansåg vara viktiga att få svar på. Efter detta enades gruppen om ett manus för bildspelet. Arbetet delades sedan upp så att varje elev skulle göra (minst) en sida i bildspelet. Varje sida skulle bestå av en bild med förklarande text. De fick lägga till animering och bildövergång. Det var lite diskussion om att man borde komma överens om vissa färger och animeringar som man höll sig till, men man valde istället att främja individens frihet. Bilderna fick inte laddas hem från Internet p.g.a. copyright, utan eleverna uppmuntrades använda skolans digitalkamera. En elev med mer erfarenhet av datorer fick uppgift att lägga ihop alla sidor till ett bildspel utan att ändra elevernas egna inställningar för animering och bildövergång. Som kronan på verket kontaktades STIM för att få tillåtelse att använda musik till bildspelet. Det kom också fram ett förslag att man kunde ha någon form av spel där folk kunde testa sina kunskaper efter att ha tittat på bildspelet. Dataläraren gjorde därför ett sopsorteringsspel där olika sopor ramlade ner på skärmen och man fick sortera dem i olika behållare. En rusningseffekt fick man genom att soporna ramlade fortare och fortare. Spelet använde sig av en textfil som innehöll de olika kategorier och namnen på soporna som skulle förekomma. Eleverna som jobbade med projektet fick på så sätt bestämma hur spelet skulle se ut. Resultat Sexton elever producerade en bild till bildspelet. Några elever gjorde flera bilder. Det var endast två elever i gruppen som av olika anledningar inte producerade en bild. Bildspelet visades på Öppet hus - dagen genom att det kördes på två datorer intill varandra men osynkroniserat så att den som tittade snabbt kunde bilda sig en uppfattning om innehållet i informationen. Sopspelet har testats och är förhoppningsvis en bra morot för att skaffa sig god träning i teoretisk sopsortering. De som har bäst resultat publiceras varje vecka i skolans veckoblad. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder

INSPIRA. Microsoft. PowerPoint Grunder INSPIRA Microsoft PowerPoint Grunder Del. ClipArt och bilder 78 6. Diagram 87 7. Organisationsschema 98 8. Tabeller 0 9. Bildspel 0. Praktiska övningar 6 CLIPART OCH BILDER CLIPART OCH BILDER Infoga ClipArt

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Word 2003. bengt hedlund

Word 2003. bengt hedlund Word 2003 bengt hedlund Det här dokumentet är tänkt underlätta för Dig när Du arbetar med Word. I kursen Datagrund, när Du skriver en rapport i någon annan kurs, eller i varje sammanhang när Du vill använda

Läs mer

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Kom igång med FrontPage 2003

Kom igång med FrontPage 2003 Kom igång med FrontPage 2003 Skolorna i Kristianstads kommun har inte gemensam licens som med vissa övriga Microsoft-program utan licens måste köpas för varje dator som det ska installeras på. Din tekniker

Läs mer

SPIT2b Basgrupp 1-3 SPIT2b Basgrupp 4-6 Publisher i sal B5222 (Lb) Egen övning Publisher

SPIT2b Basgrupp 1-3 SPIT2b Basgrupp 4-6 Publisher i sal B5222 (Lb) Egen övning Publisher Uppstart Måndag 8 september kl 08.25 Projektinformation 5 sept enligt följande: SPIT2b Hemklassrummet 08.25 Aeb Senare under dagen får vi besök av en journalist. Genomgång av dataprogram Onsdag förmiddag

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Arbetshäfte Office 365 en första introduktion

Arbetshäfte Office 365 en första introduktion Arbetshäfte Office 365 en första introduktion Innehåll En introduktion för att bekanta sig med O365... 2 Skapa din profil... 2 Övning:... 3 2. Kontakter... 4 Lägg till kontakt och grupp... 4 Övning:...

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx 1. Öppna Word 2007 i 97-2003 2. Vilken Explorer har jag 3. Inloggning med Explorer 8 4. Sökväg till sidan 5. Ha två fönster öppna 6. Stilar 7. Storleksändra 8. Inklistring av text 9. Bilder till startsidan

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.

Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs. Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.se Ärendetyp Datum 2007-01-04 1(6) Elementär Websurveyandvänding

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110319. Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110319. Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se 1 Innehållsförteckning Tänk på! Sid 3 Logga in sid 4 Panel sid 5 Sidor och inlägg 1. Skapa eller redigera en sida eller inlägg

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

First Class uppgift 2

First Class uppgift 2 First Class uppgift 2 Hur du lägger till en signering i mail. När du loggat in på First Class ser det ut som på bilden nedan, det så kallade skrivbordet. Här ska du klicka på knappen inställningar uppe

Läs mer

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt Bilder Innehåll: Inledning 1 Minneskort 1 Ansluta kamera eller minneskort 1 Föra över bilder, ett sätt 2 Föra över bilder, ett annat sätt 4 Var finns bilderna på datorn 6 Avslutning 6 Inledning 2 Välkommen

Läs mer

ett ITiS-projekt med invandrarelever

ett ITiS-projekt med invandrarelever ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Lathund till First Class

Lathund till First Class Lathund till First Class Vägga Vuxenutbildning, Karlshamn KARLSHAMNS KOMMUN Senast reviderad: 2013-12-09 Ursprunglig version: 2011-11-29 Författare: Jim Nilsson Prolog Denna lathund är till för de som

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2)

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 1 Instruktioner Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 2. Logga in (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 4. Skapa/redigera sidor (SIDA 3) 41. Lägg till ny sida (SIDA 3) 42. Avancerat (SIDA 4) 5. Texteditor (SIDA

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig WORD Lars Ericson datorkunskap.com WORD Programmet Microsoft Word används till ordbehandling och att tillverka enklare dokument med texter och bilder. När du öppnar upp Word kan det se ut ungefär

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Januari 2011 Guide för lärare Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Här beskriver vi hur du arbetar med bedömnings-matriser i Unikum. Guiden beskriver dels hur du själv lägger in dina bedömningsmatriser

Läs mer

Webbsidekurs för nybörjare

Webbsidekurs för nybörjare Webbsidekurs för nybörjare Hörselskadades distrikt i Stockholms län (www.distriktet.info) Inledande faktaruta Alla HRF föreningar erbjuds möjligheten att kostnadsfritt publicera information på en egen

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer