Fysisk rörelseaktivitet för barn i förskolan

Transkript

1 Fysisk rörelseaktivitet för barn i förskolan En enkätundersökning om planerad rörelseaktivitet i förskolan Physical movement activity for the children in preschool A survey of planned movement activity in preschool Emma Markus Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå/15 hp Handledare: Peter Carlman Examinator: Getahun Yacob Abraham

2 Abstract The purpose of this study was to investigate planned activity in pre-schools. In the study, webbased survey was chosen as method, which resulted in 63 answered surveys from pre-school teachers and nurses around preschool s in Sweden. The theoretic perspective that is used is Hannaford's theory which says that learning not is delimited to the head, it occur throughout the hole body. The result shows, among other things, that the size of the group of children has an influence on how much planned movement activity the educators are able to accomplish. Keywords Physical activity, planned movement activity, preschool, preschool teacher

3 Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka planerad rörelseaktivitet i förskolan. I studien valdes metoden webbaserad enkät vilket medförde 63 stycken besvarade enkäter från både förskollärare och barnskötare runt omkring i Sveriges förskolor. I studien används Hannafords teori om att inlärning inte enbart sker i huvudet, utan i hela kroppen. Resultatet visar bland annat att barngruppens storlek har en påverkan på hur mycket planerad rörelseaktivitet som pedagogerna kan genomföra. Nyckelord Fysisk aktivitet, planerad rörelseaktivitet, förskola, förskollärare

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Forsknings- och litteraturgenomgång Läroplan för förskolan Rörelsens betydelse för barns utveckling Samhället och miljön Förskollärarens betydelse Teoretisk utgångspunkt Metod Metodval Urval och tillvägagångssätt Bortfall Datainsamlingsinstrument Databearbetning Etiskt förhållningssätt Resultat och analys Bakgrundsfakta Rörelseaktiviteter i barngruppen Planerade aktiviteter och hinder Sammanfattning av resultat och analys Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Förslag till vidare forskning Referenser Bilagor 1-4

5 1. Inledning I dagens samhälle är det många barn som befinner sig stora delar av sin vardag i förskolans verksamheter och därför är det viktigt att pedagogerna aktivt arbetar med strävansmålen som finns i förskolans läroplan. Pedagogerna ska exempelvis komplettera hemmet i samverkan med vårdnadshavarna men även aktivera barnen med både psykiska och fysiska aktiviteter. I förskolans läroplan framgår det tydligt att förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, 2016a, s. 9). Howie, Brewer, Dowda, Mclver och Saunders (2016) påtalar att förskolan bör erbjuda barnen olika fysiska aktiviteter eftersom att de befinner sig i förskolans verksamheter under långa dagar och en stor del av tiden består av stillasittande aktiviteter. Skolverket (2016b) nämner att under hösten 2015 var 83 procent av alla barn inskrivna i landets förskolor, vilket är en ökning sedan tidigare år. Andelen barn i alla åldersgrupper har inom loppet av en tioårsperiod ökat. I Vårdguiden skriver Bengtsson (2017) om den ökade övervikten bland barn i de yngre åldrarna vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, men också sjukdomar såsom diabetes. För att försöka motarbeta dessa sjukdomar lyfter författaren att barn bör vara mer aktiva i allmänhet och få ökad puls minst en timme varje dag. Det finns alltid de barn som tycker det är mindre roligt att röra på sig, men då är det viktigt att pedagogerna anstränger sig för att planera roliga och inbjudande rörelseaktiviteter, samt visar att det är roligt med rörelse. Ericsson (2005) menar att när både vuxna och barn rör på sig kan de lättare koncentrera sig och de mår bättre i kroppen. Genom att barn aktiverar sig fysiskt i både lek och rörelse förbättras och stärks deras benstomme, de blir mer uthålliga och får mer social träning, vilket leder till anpassning av gemensamma regler och samarbete med andra människor. I och med att det idag är så pass många barn som ökar i vikt och blir allt mer stillasittande anses det här ämnet som viktigt (Ericsson, 2003). Mot denna bakgrund ansågs det vara intressant att undersöka hur många pedagoger som idag arbetar med fysisk aktivitet tillsammans med barnen. 1

6 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka planerad rörelseaktivitet i förskolan. 1.2 Frågeställningar För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts Hur ofta anser pedagoger att de har planerade rörelseaktiviteter för barnen? Vilka utmaningar finns det kring genomförandet av planerade rörelseaktiviteter? Vilken typ av aktivitet är vanligast vid den planerade rörelseaktiviteten, enligt pedagogerna? 2

7 2. Forsknings- och litteraturgenomgång 2.1 Läroplan för förskolan Inom förskolan är det förskolechefen som har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med läroplanens mål. Det är även hen som ansvarar för att förskollärare, barnskötare och övrig personal kan göra det möjligt att nå läroplanens mål. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att barnen ska få tillgång till en bra miljö, där material för lärande och utveckling finns. Läroplanens riktlinjer är avsedda för förskollärare i förskolan och ansvaret för att arbetet sker i enlighet med målen ligger på dem. Dock ska alla som är verksamma i förskolan följa de normer och värden som står i förskolans läroplan och därtill även medverka till att uppdragen genomförs. Förskolan har dessutom som uppdrag att varje barn ska få chansen att utveckla sin koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och motorik, och även få förståelse för att värna om sitt välbefinnande och hälsa. Vidare menar Skolverket att barnen ska få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla tankar, erfarenheter och upplevelser i uttrycksformer såsom rörelse, dans, drama och lek. Förskolan ska även erbjuda barnen en trygg atmosfär samtidigt som den inbjuder till aktivitet och lek (Skolverket, 2016a). 2.2 Rörelsens betydelse för barns utveckling Osnes, Skaug och Eid Kaarby (2012) menar att fysisk aktivitet kan definieras som när människan använder sin kropp och får en ökad energiförbrukning utöver vilonivån. Ericsson (2003) betonar att fysisk aktivitet har stor påverkan på barns kognitiva och motoriska utveckling och att det har betydelse redan i tidig ålder. Om barn får möjlighet att röra på sig genom fysisk aktivitet kan det bidra till att deras koncentrationsförmåga förändras till det bättre. Ericsson nämner att forskare har undersökt fysisk aktivitet ur ett psykologiskt perspektiv där de söker svar genom att hitta samband mellan motorik och kognition. Kroppslig rörelse har visats ha betydelse för hur den kognitiva inlärningen och hjärnan samarbetar samt hur vissa psykologiska förhållanden förändras, exempelvis barns självbild och motivation. Pedagoger och psykologer har utifrån Piagets teori om den sensomotoriska utvecklingen, vilket är grunden för barns utveckling, betraktat motorisk träning som ett potentiellt botemedel för inlärningssvårigheter. Motorisk handling, sinnesintryck, perception och kognition är alla kopplade till inlärningsprocesser för barn. Skulle det hända att barnet är sent utvecklad motoriskt, finns risken att hen sannolikt hämmas i andra delar av sin utveckling, såsom inlärning, lek och trivsel. Vid stillasittande aktiviteter som exempelvis datoranvändande och Tv-tittande kan barns hjärnor bli påverkade på ett negativ sätt genom deras inlärning då de [ ] vänjer hjärnan vid ett inlärningstillstånd som saknar fysiskt, emotionellt och även till viss del sensoriskt engagemang (Ericsson, 2003, s. 55). Får barnet istället möjlighet till fysisk aktivitet hindras inte deras kognitiva inlärning på samma sätt som vid inaktivitet (Ericsson, 2003). Ericsson (2005) påtalar även om att barnets kroppsrörelse under de första levnadsåren har stor betydelse för att uppfatta och kommunicera med andra och med tiden blir språket det centrala kommunikationsmedlet. Till en början när barnets självkänsla utvecklas utgör rörelseerfarenheterna en betydelsefull del. Får barnet ingen möjlighet till att bilda sig kunskap 3

8 om sin egen kropp, kunskap om dess olika delar och hur dessa agerar vid muskelspänning, kan tilltron till rörelseförmågan bli mindre. Barns skelett och muskler ser inte ut som de gör hos vuxna, musklerna består av mer vatten och skelettet har en annan form. Skelett hos ett barn är mjukare och de påverkas av hur kroppen används och musklerna tål inte ihållande ensidig belastning. Fysiologiskt sett är behovet av att röra på sig stort för ett barn då de har svårt att sitta still längre stunder och för att utvecklas måste de få möjlighet till att röra på sig under dagen (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000). Langlo Jagtøien, Hansen och Annerstedt (2002) framhåller att barn ständigt använder sin kropp för att upptäcka sin omvärld genom att bland annat krypa, klättra, skratta, äta, sitta och springa omkring. De uppfattar och förstår saker genom att vara där det sker och med erfarenheter förstår de sig på andra människor samt sig själva. För att de ska få möjlighet till att utveckla sin motorik och få utlopp för sin rörelse bör vuxna respektera och ta hänsyn till hur situationer för lek utformas. I en artikel i Pedagogiska tidskriften skriver Wagnsson, Löfdahl och Segerblom (2013) om deras studie, där syftet var att utforska förekomsten av planerad grovmotorisk träning i förskolan. Författarna påpekar att grovmotorisk träning i förskolan är en viktig del för barns hälsa. I deras studie framkom det att den övervägande delen (89 procent) av respondenterna utför någon form av motorisk rörelse minst en gång i veckan. Dock var det endast 12 procent som gör det varje dag. Den vanligaste planerade motoriska aktiviteten de genomför var att de går och besöker skogen samt att barnen får ta del av röris, vilket är ett färdig regisserat rörelseprogram. 2.3 Samhället och miljön Faskunger (2008) påtalar att i dagens samhälle har barn inte lika stor möjlighet att röra på sig fritt utomhus som det fanns för några årtionden sen. Idag finns det många fler hinder i samhället och några av dem är att det har byggts fler motorvägar med hög hastighet och avståndet mellan olika målpunkter har ökat. För att minska inomhusaktiviteter bör samhället prioritera utomhusmiljön och dess olika platser där barn vistas så att det blir en säker och trygg plats som de lockas att leka i. Ett sätt för att barn ska vistas mer utomhus är att cykla eller gå till målpunkten, exempelvis förskolan. Förbättrad motorik, kondition och koordination, även minskad risk för depression och aggressivitet är bara några positiva hälsoeffekter som påverkas av regelbunden fysisk aktivitet. Om barn är fysiskt aktiva och har god kondition när de växer upp löper de mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom lägre chans att dö i någon av dessa senare i livet. I Sverige är mellan 15-20% av alla barn överviktiga och ett samband mellan mer stillasittande aktiviteter, såsom dator, tv och läsplatta, och övervikt hos barn och unga har kommit fram i flera studier. Därför har Världshälsoorganisationen WHO och vissa länder etablerat en rekommendation för barns mediekonsumtion: Barn och unga bör inte spendera mer än två timmar per dag med elektronisk media, exempelvis dator, internet, dataspel och tv. (Faskunger, 2008, s.15). 4

9 Howie et al. (2016) skriver att små barn spenderar en mycket stor del av sin vardag i förskolan och forskare har insett att det är en kritisk period för barnen eftersom de ofta är stillasittande. Därför är det viktigt att förskolan erbjuder barnen olika fysiska aktiviteter och även uppmuntrar vårdnadshavarna till det. Rörelseaktiviteterna kan införas på olika sätt beroende på vilken kompetens som finns och även på hur miljön är konstruerad. Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) menar att i förskolans innemiljö finns det praktiskt taget alltid begränsningar när det kommer till fysisk aktivitet som pågår i snabbt tempo. För att konstruera en inspirerande inneoch utemiljö för olika fysiska aktiviteter är det viktigt att pedagogerna lyssnar och stödjer barnens initiativ till förändringar. I innemiljön finns möjligheten till lugna fysiska aktiviteter såsom smyga, åla och balansera, där är det extra betydelsefullt att pedagogerna är öppna och positiva för nya idéer. Utformningen av utemiljön i förskolan är möjligtvis inte alltid så inspirerande, då kan pedagoger och barn ta hjälp av varandra för att göra den till en plats för nya spännande fysiska aktiviteter. Ericsson, Grahn och Skärbäck (2009) anser att en utomhusmiljö som består av kuperad terräng, träd och buskar ökar barns fysiska aktivitet spontant, samtidigt som deras koordinationsförmåga, balans, styrka och koncentrationsförmåga utvecklas. De barn som har tillgång till små och trånga utemiljöer får istället mindre möjlighet till fysisk rörelse och av den orsaken hämmas de i sin motoriska utveckling. Barns motivation och inlärningsstrategier i förskolan ser olika ut och en betydande del är beroende på hur den pedagogiska miljön är utformad. Det finns dock tre faktorer som påverkar den pedagogiska miljön och dessa är bland annat fysiska faktorer, som till exempel tillgång till material, rummens storlek och tid. Den andra faktorn är sociala miljön i barngruppen. Känner barnen sig trygga i gruppen, känner de varandra och är förhållandet mellan personal och barn bra? Den tredje är psykologiska faktorer som handlar om barns självkänsla och självuppfattning. Alla de här delarna har betydelse för barns motoriska upplevelser (Osnes et al. 2012). Sigmundsson och Vorland Pedersen (2004) påtalar att det finns både individuella och olika kulturella skillnader när det gäller barns motoriska utveckling, alla barn utvecklas inte alltid lika även om det vanligtvis antas. Utvecklingen sker genom tillägnade och medfödda egenskaper, men hur mycket som är medfött eller tillägnat är inte självklart. De skillnader som Sigmundsson och Vorland Pedersen har påträffat är att stimulering eller träning kan ge snabbare motorisk utveckling. Med det här kan man också anta att med för lite stimulering eller träning kan det hämma den motoriska utvecklingen. Ett exempel på just det här finns i en studie av Jian Mei (refererat i Sigmundsson & Vorland Pedersen, 2004) från en provins i norra Kina. I just den delen är det extremt fattigt och befolkningen har inte tillräckligt med vatten för att tvätta blöjor, därför placeras barnen i säckar fyllda med sand eftersom det finns väldigt gott om det. Sanden kan då bytas ut varenda dag. Barnen tillbringar under sitt första och i vissa fall sitt andra levnadsår cirka sexton timmar varje dag i dessa säckar. Det här påverkar barnens motoriska utveckling eftersom deras möjlighet till att röra på sig berövas. Jämförelser har gjorts mellan sandsäcksbarnen och barn från samma område som använde blöjor och det har visats att dessa barn uppnådde motoriska färdigheter såsom att krypa, sitta och rulla runt mycket senare. 5

10 2.4 Förskollärarens betydelse I förskolans styrdokument finns vissa mål där man som förskollärare ska sträva efter fysisk aktivitet, kroppsövningar och hälsa i verksamheten. För att göra det här möjligt bör pedagogerna planera, förbereda och genomföra aktiviteten mot det strävansmål man bestämt. Det är betydande som pedagog att ha kunskaper om barnens utveckling generellt och insikt i lekteori, samt egen kompetens vad gäller fysisk aktivitet. För att barnet ska få en positiv inställning till aktiviteten och till sig själv, bör pedagogen stödja barnet och låta hen ta egna initiativ (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000). Sigmundsson och Vorland Pedersen (2004) anser att förskolans styrdokument saknar detaljerade riktlinjer om vad barnen ska utveckla motoriskt. Istället finns det gott om anvisningar om hur barnen ska uppnå och hur det ska ske när det kommer till språkutveckling och social utveckling. De framhåller också att det är betydelsefullt att pedagogerna skaffar sig kunskaper om hur motoriska färdigheter förvärvas för att alla barn ska få möjlighet till att även utvecklas motoriskt. För vad händer med de barn som inte är fysiskt aktiva, får de hjälp med att tillägna sig de olika färdigheterna? För att hjälpa alla barn, speciellt de som inte tar egna initiativ till olika fysiska aktiviteter, kan pedagogerna exempelvis samla alla barn på utegården och prova på olika aktiviteter. På det här sättet kan pedagogerna under uppsyn hjälpa barnen och samtidigt ge inspiration till nya aktiviteter. Osnes et al. (2012) framhåller samtidigt att all den utrustning som förskolan köper in visar tydligt på vad det är förskollärarna vill att barnen ägnar sig åt. Vill förskollärarna att barnen ska måla eller läsa böcker, då måste pennor, papper och böcker finnas i verksamheten. Vill pedagogerna även att barnen ska få möjlighet till en allsidig kroppslig erfarenhet, då måste de köpa in sådant material som lockar och utmanar barnen till det. 2.5 Teoretisk utgångspunkt Arbetet tar stöd i Hannafords (1997) teori, vilket står för att människan lär med hela kroppen och att inlärning inte enbart sker i huvudet. Redan när barnet är nyfött börjar hens kropp att utvecklas, det vestibulära systemet utvecklas först, därefter de olika sinnena och den motoriska utvecklingen. När barnet är mellan 15 månader och 7 år sker mycket i kroppen, barnet skapar sig bland annat en grovmotorisk förmåga, utforskande av kommunikation samt en social utveckling (Hannaford, 1997). Teorin anses relevant i denna studie eftersom den visar att hela kroppen påverkas av fysisk aktivitet. Hannaford anser att människan inte endast lär med huvudet utan tanke, inlärning, intelligens och kreativitet är något som äger rum i hela kroppen. Tillsammans med sinnesintryck, känslor, hjärnans inneboende funktioner och rörelser bildar dessa en helhet och de kan aldrig förekomma avskilt från kroppen. Det är med kroppen och våra sinnen vi upplever världen och genom våra sinnen får hjärnan information om omgivningen. Det är genom rörelse som vi förmedlar kunskap och underlättar kognitiv funktion, såsom att känna, lära och tänka (Hannaford, 1997). 6

11 Under en tid fick Hannaford (1997) möjlighet att arbeta med barn som fått benämningen [ ] barn med inlärningssvårigheter (s. 13). Varje lektion inleddes med att hon och barnen utförde enkla rörelser där hela kroppen aktiverades och på så sätt märkte Hannaford av en förändring i både hennes och barnens sätt att lära sig saker. Hon började då att söka efter förklaringar och hon fann att fysisk aktivitet aktiverar nervsystemet i kroppen och hela kroppen blir då ett inlärningsinstrument. Även fast människan idag har kunskap om att kroppen är i behov av fysisk aktivitet vid inlärning, består barns samt vuxnas vardag av mycket stillasittande aktiviteter såsom datorer, tv-tittande och videospel (Hannaford, 1997). Ericsson (2005) framhäver, liksom Hannaford (1997), att för mycket stillasittande aktiviteter kan påverka barns inlärning då de inte utforskar omvärlden genom lek och rörelse. Både Ericsson och Hannaford lyfter även betydelsen av att låta båda hjärnhalvorna arbeta och användas genom koordinerade rörelser, på så sätt förbättras den kognitiva funktionen och människan erövrar kunskap på ett lättare sätt. Hannaford (1997) nämner att forskare i New York gjorde en upptäckt under en studie där de följde människor från spädbarnsålder till vuxen ålder. Det forskarna upptäckte var att de vuxnas kompetens härstammade från den tidiga inlärningsmiljön där tre faktorer var dominerande: innehållsrik sensorisk inne- och utomhusmiljö, att undersöka sin omgivning utan begränsningar samt att föräldrarna fanns till för barnen och besvarade deras frågor. Teorin valdes som utgångspunkt för denna studie med anledning av att inlärning sker i hela kroppen, från det att barnen föds och genom hela livet. Barn behöver fysisk aktivitet i sin vardag för att utvecklas och erövra kunskap, och därför bör pedagoger bli mer medvetna om detta. 7

12 3. Metod 3.1 Metodval För att undersöka planerad rörelseaktivitet i förskolan användes en webbaserad enkät (Bryman, 2011). Enkäten är konstruerad med mestadels slutna frågor, vilket är kvantitativ då man exempelvis får svar på hur mycket eller hur ofta någonting sker. Av de kvantitativa frågorna har olika samband mellan kategorier utformats. En del frågor har även kvalitativa inslag då respondenterna får svara med egna ord (Bjereld, Demker, & Hinnfors, 2009). Metoden valdes för att få en så bred svarsfrekvens som möjligt från slumpmässigt utvalda förskolepedagoger. Ett urval gjordes då informationen och enkätfrågorna vidarebefordrades från förskolecheferna till respektive pedagoger i verksamheterna. Det här urvalet sparar bland annat tid (Trost, 2012). 3.2 Urval och tillvägagångssätt Urvalet skedde genom att ett antal olika kommuner runtom i Sverige letades upp på en webbsida. På webbsidan fanns alla Sveriges kommuner inlagda från bokstaven a ö och tillslut valdes 45 kommuner slumpmässigt ut. I vissa kommuner valdes fler förskolechefer ut än i andra av den orsaken att det fanns fler att välja på. Sedan skickades ett informationsbrev (se bilaga 2) ut till 66 stycken kommunala förskolechefer via e-post. I informationsbrevet blev förskolecheferna bland annat informerade om de forskningsetiska principer som gällde för både förskolecheferna själva och pedagogerna, samt syftet med studien. Genom att förskolecheferna vidarebefordrade länken med enkätfrågorna och pedagogernas information (se bilaga 1 & 3) till sina pedagoger i respektive förskolor gav förskolecheferna sitt samtyckte till deltagandet i studien. För att få en ungefärlig uppfattning om hur många förskolechefer som vidarebefordrat informationen fick de anvisningen om att de gärna fick skicka tillbaka ett bekräftels . Då kunde en påminnelse lättare skickas ut till de som inte hade vidarebefordrat enkäten. Trost (2012) menar att om man skickar ut en påminnelse får man möjligheten till fler svar på enkäten. När pedagogerna svarade på enkäten gav de samtidigt sitt samtycke om att delta i studien. Pedagogerna fick i sitt informationsbrev (se bilaga 3) liknande information som förskolecheferna. Pedagogerna erhöll möjligheten att besvara enkäten under 18 dagar. Efter 12 dagar skickades en påminnelse (se bilaga 4) ut till 51 förskolechefer vilket var de som inte hade skickat tillbaka en bekräftelse. Påminnelsen gav en ökad enkätinsamling, från 34 till 63 insamlade svar. 3.3 Bortfall Bryman (2011) framhåller att när man använder sig av en enkätundersökning måste man räkna med ett stort bortfall. Johansson och Svedner (2010) anser att studenten bör samla in ett omfattande dataunderlag. För att få så många svar som möjligt och för att få en bra kvalité på studien valdes 66 förskolechefer slumpmässigt ut och minimum antal besvarade enkäter var satt till stycken. Det var förskolecheferna som vidarebefordrade enkäten och eftersom den var öppen för alla pedagoger som erhöll enkäten förekommer det ingen korrekt siffra om hur stort bortfallet blev. 8

13 Trost (2012) menar att en av anledningarna till bortfall i en enkätundersökning via e-post är att den lätt glöms bort bland alla andra mail. Det är tydligare om enkäten ligger synlig på bordet. Johansson och Svedner (2010) skriver om två typer av bortfall, internt och externt. Med det interna menas att vissa enkätfrågor inte har besvarats av alla och det externa handlar om att en del informanter inte har besvarat enkäten alls. I den här studien är det troligtvis både externa och interna bortfall, då det är bekräftat att enkäten vidarebefordrats av 13 förskolechefer till respektive pedagoger men endast besvarats av 63 pedagoger. De sex förskolechefer som tackade nej till studien hade som skäl att de redan hade mycket att göra samt att de redan deltagit i många andra studier. I studien var det 53 förskolechefer som valde att inte bekräfta en vidarebefordran och då troligtvis inte heller valde att vidarebefordra enkäten till sina pedagoger. De förskolecheferna kände möjligtvis likadant som de ovanstående som tackade nej till ett deltagande. Det interna bortfallet i studien visas i att sex respondenter valde att kommentera övriga frågor medan 57 valde att inte göra det. Johansson och Svedner (2010) menar även att enkättrötthet hos pedagoger och förskolechefer kan vara en orsak till låg svarsfrekvens. 3.4 Datainsamlingsinstrument Enkäten skapades i programmet SurveyMonkey. Därefter formulerades nio enkätfrågor samt en övriga kommentarer ruta som besvarade syftet och frågeställningarna i studien, vilket Trost (2012) menar att man bör göra när man konstruerar sina frågor. Johansson och Svedner (2010) anser att när studenten ska formulera sina enkätfrågor bör en del frågor handla om bakgrundsfaktorer, såsom utbildning och en annan del om det valda området. I studien togs det här i beaktning innan enkäten skickades ut. En av enkätfrågorna handlade om pedagogernas yrkeskategori och de andra frågorna handlade om det valda området, vilket är planerade rörelseaktiviteter. Johansson och Svedner (2010) förklarar även att om studenten har med dessa två områden kan hen analysera sambandet mellan det som undersöks och olika bakgrundsfaktorer. Vidare menar de även att det är betydelsefullt om studenten gör en mindre pilotstudie där de som besvarar enkäten får möjlighet att ge kommentarer till frågorna. Enkätfrågorna i studien skickades ut till ett par lärarstudenter som kom med värdefull respons som innebar att enkätfrågorna ytterligare utvecklades och bearbetades. I enkäten användes mestadels slutna frågor (se bilaga 1), vilket är en central del i den kvantitativa metoden då det handlar om att undersöka hur många eller hur mycket respondenterna avser att exempelvis planera rörelseaktiviteter (Bjereld, Demker, & Hinnfors, 2009). Vid fem frågor fanns det mer öppna svarsalternativet annat där respondenten kunde skriva i egna svar och vid den sista frågan kunde respondenterna skriva om de hade några övriga kommentarer. Dessa alternativ har kvalitativa inslag då respondenterna använder skrivna formuleringar (Backman, 2008). Trost (2012) påtalar att man bör vara aktsam med att konstruera öppna frågor då de kan bli besvarade med långa och komplicerade svar. Trost anser även att en öppen fråga i slutet av en enkät är att rekommendera då respondenten har möjlighet att skriva egna synpunkter. Bryman (2011) menar att slutna frågor gör det enklade att bearbeta svaren och om respondenten är osäker på någon fråga kan de olika svarsalternativen vara till hjälp. Vidare menar han att det går snabbare att besvara enkäten eftersom respondenten endast markerar passande svarsalternativ. Det finns även vissa nackdelar med slutna frågor. Det kan 9

14 exempelvis vara att respondenterna är spontana när de svarar, respondenterna kan tolka vissa ord olika och att de kan bli irriterade på svarsalternativen eftersom det inte förekommer något alternativ som passar in på just dem. 3.5 Databearbetning När enkäten stängdes ned fördes datan över till programmet Excel där materialet bearbetades och presenterades i stående och liggande stapeldiagram. Diagrammen valdes för att resultaten på ett enkelt sätt ska kunna förstås och uppfattas för de som läser studien. Backman (2008) åsyftar att när ett diagram utformas bör man vara varsam med att inte använda för mycket färg, vilket kan försvåra läsbarheten. Det här togs i beaktning när diagrammen konstruerades. För att hjälpa läsaren att tyda diagrammen förekommer en mer utförligare beskrivning i textform till varje diagram. Johansson och Svedner (2010) påtalar att studenten kan analysera samband mellan bakgrundsfaktorer och det som undersöks. För att påvisa olika samband mellan ett par frågor och bakgrundsfaktorer har en del frågor valts ut och dessa analyser gjordes i SurveyMonkey. Frågorna valdes för att se om bland annat barngruppens storlek har någon betydelse för hur mycket fysisk rörelseaktivitet pedagogerna organiserar. Alla frågor som valdes att analyseras i studien besvarar syftet och frågeställningarna. En fråga valdes att inte analyseras och framföras i resultatet eftersom den inte bedömdes som relevant utifrån syftet. Analysen presenteras med både procent och antal för att på ett tydligt sätt visa på resultaten. De teman som presenteras har valts ut med utgångspunkt i frågeställningarna. 3.6 Etiskt förhållningssätt I den här studien har rekommendationerna som Vetenskapsrådet (2011) förespråkar använts. I informationsbrevet (se bilaga 2 & 3) som skickades ut till förskolecheferna och pedagogerna fick de information om studiens syfte samt att det är frivilligt att delta, vilket kallas för informationskravet (Bryman, 2011). Samtyckeskravet åstadkoms när förskolecheferna fick ge sitt samtycke om de ansåg att deras pedagoger skulle få delta i studien. Detta samtyckeskrav ska även pedagogerna själva ge och i det här fallet gav dem det samtidigt som de svarade på enkäten. Både förskolecheferna och pedagogerna fick även information om att pedagogerna när som helst kunde avsluta sin medverkan även om samtycke hade getts. Vidare i informationsbrevet skrevs det att inga namn på personer, förskolor eller kommuner kommer att användas samt att svaren i studien endast kommer användas i det här examensarbetet. De här delarna kallas för konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). 3.7 Reliabilitet och validitet Johansson och Svedner (2010) framhåller att när man som student eller forskare ska mäta reliabiliteten i sin studie bör man se över om enkätfrågorna är välformulerade och att de ger svar på frågeställningarna eller om vissa frågor är missförstådda av respondenterna. När enkätfrågorna konstruerades i den här studien valdes vanliga och begripliga begrepp noggrant ut för att minska missuppfattningar bland respondenterna, med en förhoppning om att höja 10

15 studiens reliabilitet. Alla enkätfrågor, utom övriga kommentarer, besvarades av respondenterna och ingen fråga blev besvarad med någon fundering. Trost (2012) menar ifall respondenterna missuppfattar frågorna leder det till att validiteten blir låg då det forskaren har avsett att undersöka inte blir besvarat. Bryman (2011) påtalar även han att det alltid finns en risk för att begrepp eller ord uppfattas olika av respondenterna, likaså kan fasta svarsalternativ tolkas olika. Pilotstudien som skickades ut i början av studien har hjälpt till att frågorna ytterligare bearbetades, vilket förhoppningsvis har hjälpt respondenterna att inte missuppfatta någon fråga. Av den anledningen har det bidragit till att både reliabiliteten och validiteten har höjts. I den här studien blir validiteten även relativt hög eftersom studien har en god representativitet för pedagoger i Sverige. Validiteten i en undersökning avgör om syftet med studien har uppfyllts (Bryman, 2011). Utifrån studien betraktas validiteten som hög då respondenterna sannolikt har svarat ärligt då de besvarade frågorna och genom att besvara en anonym enkät vågade de förhoppningsvis svara ärligt. Frågorna som skapades för studien anses som tillräckliga då både syftet och frågeställningarna har besvarats, dock är det en fråga som valts bort från resultatet då den inte är väsentlig. Johansson och Svedner (2010) påtalar att enkäter kanske är den svåraste metoden att undersöka något på och de vanligaste bristerna är exempelvis [ ] brister i frågekonstruktionen och ogenomtänkt enkätadministration (hur enkäten delas ut och samlas in) (Johansson & Svedner, 2010, s. 23). Eftersom förskolecheferna själva fick vidarebefordra informationen till sina pedagoger förekommer det inga korrekt antal siffror av hur många pedagoger som erhöll informationen. Det finns inte heller några rätta siffror vad gäller förskolechefernas bekräftelser eftersom några troligtvis enbart har vidarebefordrat informationen utan att bekräfta det. Ifall enkäten istället hade skickats ut av mig själv hade antalet pedagoger som mottagit informationen kunna fastställts samt antalet bortfall i studien. 11

16 Antal pedagoger 4. Resultat och analys I kommande del presenteras de resultat som framkommit i enkätundersökningen. Resultaten presenteras i liggande och stående stapeldiagram och till varje diagram finns en tillhörande text för att läsaren ska få en bättre uppfattning om vad som framkommit. Pedagogernas egna ord utifrån de öppna frågorna finns även vid några frågeställningar. Enkätfrågorna besvarades av 50 förskollärare samt 13 barnskötare runt om i Sverige. 4.1 Bakgrundsfakta En av enkätundersökningens frågor var Vilken åldersgrupp tillhör barnen? Den besvarades av 63 pedagoger varav 29 arbetar med yngre barn, 20 med äldre och 14 med blandad ålder. En annan enkätfråga ställdes på följande sätt Hur många barn är inskrivna på din avdelning? Den besvarades av 63 pedagoger varav 28 pedagoger arbetar med 15 till 20 barn i gruppen, 18 pedagoger arbetar med 10 till 15 barn, 11 pedagoger arbetar med 20 till 25 barn, 5 pedagoger arbetar med 25 eller fler och 1 pedagog arbetar med 0 till 10 barn. 4.2 Rörelseaktiviteter i barngruppen Här nedan presenteras resultaten från studien där pedagogerna har besvarat enkätfrågorna som handlar om hur ofta de har planerad rörelseaktivitet i veckan, om de anser att de har tillräckligt med rörelseaktiviteter med barnen och vilken den vanligaste planerade rörelseaktiviteten är. Olika jämförelser har gjorts utifrån barngruppernas storlek, barnens ålder samt pedagogernas yrkeskategori, vilket framkom via enkätundersökningen. Dessa jämförelser gjordes för att skapa en djupare analys. Resultatet visar (se figur 1) att 43 pedagoger har planerad rörelseaktivitet med barnen en till två gånger i veckan medan 11 pedagoger har det mer sällan. En vidare analys med stöd i studiens bakgrundsfakta visade att det endast är förskollärarna som planerar tre eller fler rörelseaktiviteter i veckan, vilket inte barnskötarna gjorde i samma utsträckning Mer sällan 1-2 gånger i veckan 3-4 gånger i veckan 5 eller fler gånger i veckan Figur 1. Hur ofta har ni någon form av planerad rörelseaktivitet i barngruppen? (N=63) 12

17 Antal pedagoger I figur 2 visar resultatet att 24 pedagoger ansåg att de inte hade tillräckligt med rörelseaktivitet med barnen, medan 31 pedagoger ansåg det. Det var sex pedagoger som valde svarsalternativet annat. De skrev exempelvis Vi gör mycket men kan göra mer och Vi kunde ha mer planerad rörelselek, vi är ute mycket och leker olika lekar varje dag, dock inte förplanerade. Resultatet visar vidare att 54 procent av barnskötarna inte ansåg att de hade tillräckligt med rörelseaktivitet, medan 52 procent av förskollärarna bedömde att de hade tillräckligt Ja Nej Vet ej Annat Figur 2. Anser du att ni på er avdelning har tillräckligt med rörelseaktivitet med barnen? (N=63) En enkätfråga som pedagogerna fick besvara var Vilken aktivitet brukar ni vanligtvis göra när ni har planerat en rörelseaktivitet. Resultatet visar (se figur 3) att den vanligaste planerade rörelseaktiviteten bland de fasta svarsalternativen var att gå till skogen, vilket utförs av 20 pedagoger. I svarsalternativet annat visar resultatet att 24 pedagoger väljer andra aktiviteter, såsom dans och att gå till idrottssalen. En vidare analys av datan visar att det är 54 procent av barnskötarna som valde svarsalternativet annat medan 38 procent av förskollärarna går till skogen. I de yngre åldrarna var den mest framträdande aktiviteten att gå till skogen, vilket var 35 procent och i den blandade åldersgruppen var mini röris den mest framträdande på 36 procent. Annat Hinderbana Barnen väljer "Mini röris" Går till skogen Antal pedagoger Figur 3. Vilken aktivitet brukar ni vanligtvis göra när ni har planerat en rörelseaktivitet? (N=63) 13

18 4.3 Planerade aktiviteter och hinder Här nedan presenteras resultaten från studien där pedagogerna har besvarat enkätfrågorna som handlar om det främsta hindret för utebliven rörelseaktivitet och vilken i övrigt den vanligaste planerade aktiviteten är. Olika jämförelser har gjorts utifrån barngruppernas storlek, barnens ålder samt pedagogernas yrkeskategori. Jämförelserna gjordes för att skapa en djupare analys. I resultatet visar figur 4 att svarsalternativet annat valdes mest. Där anser både förskollärarna och barnskötarna att det främsta hindret för utebliven planerad rörelseaktivitet är bristande planering och personalbrist. Vidare bedömde både barnskötarna och förskollärarna att brist på tid och barngruppens storlek var ett stort hinder för planerade rörelseaktiviteter. Det var 22 procent av förskollärarna och 31 procent av barnskötarna som anser att för stora barngrupper är ett hinder. 30 procent av förskollärarna och 23 procent av barnskötarna som anser att tid saknas. Annat För stora barngrupper Tid saknas Miljöfaktorer Material saknas Ekonomiska skäl Antal pedagoger Figur 4. Vilket är det främsta hindret för utebliven planerad rörelseaktivitet? (N=63) Resultatet visar (se figur 5) att 30 pedagoger för det mesta använder sig av språkaktiviteter medan endast fem pedagoger oftast använder rörelseaktiviteter i frågan om vilken den i övrigt vanligaste planerade aktiviteten pedagogerna gör med barnen. Det var 17 pedagoger som valde svarsalternativet annat. Där skrev pedagogerna till exempel: Det varierar vad vi gör för planerad aktivitet, någon av ovanstående aktiviteter görs under veckans gång. Så alla ovanstående saker som nämns berörs under terminens gång Olika beroende på tema osv. Avslutar just nu Språklust t ex. Vi följer barnens intressen så det är olika saker olika länge under terminen. Alla dessa då vår miljö är tänkt att innefatta läroplanens alla mål och ämnen En vidare analys visar även att 52 procent av förskollärarna använder språkaktiviteter, medan 23 procent av barnskötarna använder naturkunskap. I de yngre och blandade åldersgrupperna var språkaktiviteten den mest planerade aktiviteten, medan i äldregrupperna dominerade andra aktiviteter där pedagogerna utgår från barnens intressen. Av de 29 pedagoger som arbetar med 14

19 Antal pedagoger yngre barn var det ingen som valde alternativet rörelseaktivitet. Det alternativet valdes endast av fem pedagoger som arbetar med blandad och äldre åldersgrupper Figur 5. I övrigt, vilken är den vanligaste planerade aktiviteten ni gör på din avdelning? (N=63) Den sista delen i enkäten var övriga kommentarer och det var sex förskollärare som har lämnat en kommentar, vilket innebär att 57 pedagoger valde att inte lämna någon kommentar. Bland det som skrivits är den mest framträdande kategorin att utomhusvistelse är något som sker varje dag och barnen får där möjlighet till en mängd fysiska rörelseaktiviteter. Citatet nedanför visar en kommentar från en förskollärare: Barnen är i rörelse i det mesta vi gör, från det finmotoriskt till grovmotorisk. Det är inte alltid den planerade verksamheten som ger resultat. T.ex. hoppar jag hopprep med barnen eller spelar fotboll, så är detta en väl så bra rörelseaktivitet som gynnar motorisk utveckling, förbättrar skriv och läsinlärning och ger friska hälsosamma barn. Detta är ju ständigt pågående 4.4 Sammanfattning av resultat och analys Resultatet av enkätundersökningen visar att alla 63 respondenter besvarade alla frågor, dock var det endast sex förskollärare som skrev något i övriga kommentarer, ingen av dem var barnskötare. Det var 50 förskollärare och 13 barnskötare som deltog i studien. Nästintill alla pedagoger som besvarade enkäten planerar minst en fysisk rörelseaktivitet i veckan för barnen, dock är det endast förskollärare som planerar tre eller fler rörelseaktiviteter i veckan. Resultatet visar också att blandad ålder på barngruppen har fysisk rörelse fem eller fler gånger i veckan, medan äldre barn har det en till två gånger i veckan. Barnskötarna anser till större del än förskollärarna att de inte har tillräckligt med rörelseaktivitet i sina barngrupper. Resultatet visar att gå till skogen och till idrottssalen (svarsalternativet annat ) är de vanligaste planerade rörelseaktiviteterna. Därefter kommer mini röris. Det 15

20 främsta hindret för utebliven rörelseaktivitet enligt pedagogerna är personal- och tidsbrist, bristande planering samt för stora barngrupper. Språkaktiviteter är den i övrigt vanligaste planerade aktiviteten som pedagogerna gör tillsammans med barnen i yngre och blandad ålder. Pedagogerna som arbetar med barn i äldre åldrar låter deras intressen styra mer i den planerade aktiviteten. Rörelseaktiviteter är något som vanligtvis inte planeras i de yngre åldrarna och det är endast 5 pedagoger som väljer att prioritera det i äldre och blandad åldersgrupp. I de övriga kommentarerna framkom det att pedagogerna ser rörelsen som en naturlig del i utomhusvistelser och att all rörelse inte alltid är planerad utan sker spontat i många andra aktiviteter. 16

21 5. Diskussion I den avslutande delen diskuteras val av metod, resultatet och förslag på vidare forskning. 5.1 Metoddiskussion I den här studien har metoden webbaserad enkät använts. Metoden har fungerat väl av den anledningen att syfte och frågeställningarna blev besvarade samt att tidsplanen har bibehållits. Insamlingen av besvarade enkäter resulterade i 63 stycken, vilket gjorde att studien fick en bra kvalitet. Vid svarsalternativet annat och övriga kommentarer fick respondenterna möjlighet att komma med egna synpunkter. Ifrån dessa svar fick studien en bredare bild av vissa svar då respondenterna själva skrev vad de ansåg, istället för att välja något av de fasta svarsalternativen. En fråga som valdes att tas bort från resultatbearbetningen handlade om barns påverkan i planeringen av olika rörelseaktiviteter. Frågan togs bort eftersom den kändes oväsentlig i förhållande till syfte och frågeställningar. Johansson och Svedner (2010) menar att enkäter är en av de svåraste metoderna att använda sig av i en studie eftersom bland annat problemställningen kan vara ofullständig analyserad. I den här studien skulle mer tid kunna ha lagts ner på konstruktionen av frågorna, genom att utgå mer från den valda teorin. Även fler öppna frågor hade kunnat användas i enkäten, men Bryman (2011) menar att det då finns risk för fler bortfall eftersom det tar längre tid för respondenterna att svara och de hinner tröttna på frågorna. Ifall ett större djup och fler följdfrågor hade önskats i studien skulle metoden intervju ha valts istället. Men eftersom syftet med studien var att undersöka planerad rörelseaktivitet i förskolan anses enkätmetoden som ett bra val. I informationsbrevet fick förskolechefer och pedagoger bland annat information om syftet med studien, etiska aspekter samt att det var förskolecheferna som skulle vidarebefordra informationen till respektive pedagoger. Ifall förskolecheferna inte hade fått det ansvaret förmodas det att resultatet hade blivit annat, då de troligtvis hade bedömt att de inte hade tid till att vidarebefordra pedagogernas e-post adresser. Av den anledningen fick de själva göra det vilket i den här studien har fungerat väl. Bortfallet i studien kan dock inte helt beräknas eftersom det inte finns någon exakt siffra om hur många förskolechefer som har gett sitt samtycke och vidarebefordrat informationen. I det här fallet kan det bara antas att de som skickade tillbaka ett bekräftels endast var de som även vidarebefordrade informationen. 5.2 Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka planerad rörelseaktivitet i förskolan, vilket har blivit besvarat genom frågeställningarna. Den första frågeställningen var hur ofta pedagoger anser att de har planerade rörelseaktiviteter för barnen. Det visades i resultatet att nästan alla pedagoger planerar att genomföra minst en rörelseaktivitet i veckan för barnen. Vissa pedagoger ansåg dessutom att rörelsen förekommer i många andra aktiviteter som sker under en dag, till exempel i all utevistelse. Faskunger (2008) anser att om barnen redan i tidig ålder får möjlighet till en fysiskt aktiv vardag löper de mindre risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Och beroende på vilken upplevelse barnen har av fysisk aktivitet påverkar hur de kommer se 17

22 på det i vuxen ålder. I resultatet var det nästintill hälften av pedagogerna som ansåg att de inte hade tillräckligt med rörelseaktiviteter tillsammans med barnen. För att barnen ska få möjlighet till en positiv syn på både rörelse och andra aktiviteter menar Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) att det är betydelsefullt om pedagogerna finns till där för barnen och stödjer dem. Hannaford (1997) beskriver att barn idag ofta använder stillasittande aktiviteter, som exempelvis datorer och Tv-tittande. Hannaford (1997) påtalar, liksom Ericsson (2005) då att barns inlärning kan påverkas av detta, men genom att låta barn aktivt röra på sig genom till exempel koordinerade rörelser kan de på ett lättare sätt erövra kunskap. Detta är något som är betydelsefullt att pedagoger beaktar i sina verksamheter eftersom både Hannaford (1997) och Ericsson (2005) påtalar om hur viktig fysisk rörelse är för barn. Skolverket (2016b) nämner att barngruppernas storlek har ökat under en tioårsperiod. För att undersöka om det har någon betydelse för antalet planerade rörelseaktiviteter eller val av rörelseaktivitet i verksamheten ställdes det frågor om barngruppen till pedagogerna. Frågorna handlar om ålder och barngruppens storlek samt vilka utmaningar det finns kring genomförandet av planerade rörelseaktiviteter, vilket även var den andra frågeställningen. Resultatet visade att barngruppens storlek har betydelse för om pedagogerna utförde någon rörelseaktivitet eller inte, även brist på personal hämmade omfattningen av planerade rörelseaktiviteter. Vidare visade resultatet att barnens ålder inte har någon betydande del i om planerade rörelseaktiviteter blev av eller inte, i den kategorin får alla barn oavsett ålder någon form av rörelse nästan varje vecka. Den tredje frågeställningen i studien var vilken typ av aktivitet är vanligast vid den planerade rörelseaktiviteten, enligt pedagogerna. Här visas det i resultatet att gå till skogen är något som 38 procent av förskollärarna gör, medan 54 procent av barnskötarna valde svarsalternativet annat och då går de exempelvis till idrottssalen. I Wagnsson et. al (2013) studie var även där skogen en vanlig planerad rörelseaktivitet som pedagogerna genomför, samt även röris. För att få reda på vad pedagogerna i övrigt planerar för aktiviteter ställdes i enkäten frågan I övrigt, vilken är den vanligaste planerade aktiviteten ni gör på din avdelning? Resultatet visar att språkaktiviteter valdes att genomföras av nästan hälften av respondenterna. Sigmundsson och Vorland Pedersen (2014) anser att det inom förskolans styrdokument finns många anvisningar om hur olika mål inom språkutvecklingen för barnen ska uppnås, men att det saknas detaljerade riktlinjer om vad barnen ska utveckla motoriskt. Just det här kan vara en anledning till varför språkaktiviteter är vanligare än rörelseaktiviteter. Vidare visar resultatet att endast 5 pedagoger väljer att genomföra rörelseaktiviteter. En fjärdedel av pedagogerna valde svarsalternativet annat där de bland annat gav som svar att: Det varierar vad vi gör för planerad aktivitet, någon av ovanstående aktiviteter görs under veckans gång. Så alla ovanstående saker som nämns berörs under terminens gång Olika beroende på tema osv. Avslutar just nu Språklust t ex. Vi följer barnens intressen så det är olika saker olika länge under terminen. Alla dessa då vår miljö är tänkt att innefatta läroplanens alla mål och ämnen 18

23 För att till exempel ta tillvara på barnens utevistelser anser Sigmundsson och Vorland Pedersen (2004) att pedagogerna kan ge barnen inspiration till nya rörelseaktiviteter på utegården. Det är för att alla barn, oavsett motoriska färdigheter, ska få chans till att utveckla sin motorik ytterligare. För att hjälpa barnen med sin motoriska utveckling menar Sigmundsson och Vorland Pedersen att pedagogerna bör skaffa sig kunskap om hur barn kan utvecklas på ett motoriskt sätt. Barns behov av att röra på sig visar sig allt mer idag och vi blir mer medvetna om att mångsidig rörelse av kroppen är av betydelse för barns totala utveckling. Hannaford (1997) framhåller att om barn redan från tidig ålder får möjligheten till exempelvis innehållsrik sensorisk inne- och utomhusmiljö kommer den kompetensen de erövrar då följa med upp i vuxen ålder. Därför är det viktigt att vuxna stöttar och hjälper barnen i alla aktiviteter, även de oplanerade då de också har ett värde. Ericsson (2003) påtalar att fysisk rörelse har betydelse för hur hjärnan och den kognitiva inlärningen samarbetar, även hur exempelvis barns motivation förändras. I den sista delen av enkäten där övriga kommentarer var önskade gav en av respondenterna en kommentar som visar på just den här kunskapen. Respondenten skriver bland annat att spela fotboll eller hoppa hopprep tillsammans med barnen gynnar deras motoriska utveckling och förbättrar deras skrivoch läsinlärning. Även att den planerade verksamheten inte alltid är den som ger resultat. Men studien kan inte visa att det här är en generell uppfattning då endast en pedagog menar det här. I studien ser man att pedagogerna inte prioriterar rörelseaktiviteter mest utan väljer ofta andra aktiviteter som exempelvis språkaktiviteter. Skolverket (2016a) skriver att det är förskolläraren som har ansvaret för att barnen i förskolan stimuleras och får stöd i sin motoriska utveckling. Utifrån resultatet i studien kan man fundera på om utbildning har någonting att göra med att fler förskollärare genomför ett större antal panerade rörelseaktiviteter i veckan än vad barnskötarna gör. Detta eftersom att man i förskollärarutbildningen får kunskap om läroplanens alla mål och att man ska följa dessa. 5.3 Slutsats I förskolan ska alla barn få möjlighet till att utveckla hela sin kropp genom både fysiska aktiviteter och aktiviteter som stimulerar deras intellekt (Skolverket, 2016a). Studien visar att pedagogerna inte har så mycket planerade rörelseaktiviteter i veckan för barnen. Om barnen får för lite rörelseaktiviteter kan de hämmas i sin utveckling, både motoriskt och socialt (Hannaford, 1997). Hannaford (1997) menar att i en barnkropp sker en stor utveckling när de är mellan 15 månader och 7 år. Barnet utvecklar sin kommunikation, sociala förmåga samt sin grovmotorik. Skolverket (2016b) påtalar att barngruppernas storlek har ökat och därför är förskolan emellanåt en hektisk plats både för barn och vuxna. Av den anledningen väljer eventuellt pedagogerna att utföra en spontan och enklare aktivitet framför en planerad, då personalbrist och för stora barngrupper är påfrestande. Resultatet i studien visar att en del pedagoger planerar tre eller fler rörelseaktiviteter i veckan, men bara för att vissa pedagoger gör det går det inte med hjälp av den här studien att säkert säga att aktiviteterna håller god kvalitet och gynnar barnen. En slutsats 19