KTH Å R SRE D O V ISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2004

2 OMSLAGSBILD THE HUMAN PROTEOME RESOURCE På KTH Bioteknik pågår ett av Sveriges största forskningsprojekt någonsin, The Human Proteome Resource (HPR). Projektet tar vid där den uppmärksammade kartläggningen av människans alla gener slutade och ska leda oss längre in i genernas hemliga rum. Syftet är att beskriva funktionen hos alla proteiner som är av avgörande betydelse med tanke på att 90 procent av alla läkemedel riktar in sig på proteiner. Bilden på omslaget är en färgning av ett okänt mänskligt protein i hjärnan. Grönt visar proteinet och blått visar var cellkärnorna är.

3 Innehållsförteckning OM KTH 2 KTH I SIFFROR ORGANISATION 3 REKTOR HAR ORDET; KTH FORMAS FÖR FRAMTIDEN 4 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 KTHs verksamhetsmål 8 Antagning 8 Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar 8 Reell kompetens 10 Antagning 10 Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 11 Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen 11 Rekrytering av studenter till KTH 12 Mål för rekrytering 12 Handlingsplan för rekrytering 12 Genomförda aktiviteter 12 KTHs samarbete med grundskola och gymnasium 12 Utbildningsresultat 13 Examina 13 Prestationer 15 Teknisk basutbildning 16 Vidareutbildning 17 Kurser inom Sveriges nätuniversitet 17 Grundutbildningens ekonomi 17 Uppdragsutbildning 18 Kvalitetsarbete 18 Pedagogisk utveckling 19 Pedagogisk utbildning 19 Learning Lab 20 Studentinflytande på KTH 20 Samarbete med andra högskolor 20 Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm 20 Samarbete på Södertörn 21 Övrigt samarbete i stockholmsregionen 21 Samarbete utanför stockholmsområdet 21 Internationalisering 21 Studerandeutbyte 22 Utbytesstudenternas erfarenheter 22 Examensarbete och praktik utomlands 23 Magisterprogram på engelska 23 Internationellt utbyte av lärare och annan personal 23 Internationella program, projekt och nätverk 23 Leonardo da Vinci 23 EU-Kanada 23 Tempus 24 Ytterligare EU-finansierade projekt 24 Minor Field Studies 24 Linnaeus-Palme 24 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 26 KTHs verksamhetsmål 26 Forskarutbildning 26 Rekrytering 26 Antagning 27 Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning 27 Studiefinansiering 27 Forskarskolor och övrigt samarbete inom forskarutbildningen 27 Forskarskola i telekommunikation 31 Examina 31 Andelen kvinnor av examinerade 32 Internationellt utbyte av forskarstuderande 32 Medel till forskning och forskarutbildning 32 Forskning 34 Samverkan akademi samhälle näringsliv 34 Nätverk 35 Mång- och tvärvetenskap 36 Internationellt utbyte 36 Kompetenscentra på KTH 37 Professurer 37 Rekryteringsmål avseende kvinnor till lärartjänster 37 Forskningssamverkan 39 Innovationsverksamhet och näringslivskontakt 39 Alumniverksamhet och karriärservice 39 Forskningssamarbete inom EU 41 PERSONAL 42 LOKALER 46 EKONOMISK ÖVERSIKT 48 Ekonomiskt resultat och kapitalförändring 48 Intäkter 49 Kostnader 51 STIFTELSEFÖRVALTNING 52 Ändamålsförvaltningen 52 Kapitalförvaltningen 52 FINANSIELL REDOVISNING 53 Redovisnings- och värderingsprinciper 53 Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Anslagsredovisning 56 Finansieringsanalys 57 Noter till resultaträkningen 58 Noter till balansräkningen 59 Noter till finansieringsanalysen 61 SAMMANSTÄLLNING KTHS STYRELSE 62 LICENTIATAVHANDLINGAR 64 DOKTORSAVHANDLINGAR 68

4 OM KTH Om KTH KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid KTHs institutioner finns ett tiotal nationella kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/forskarskolor. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, magister, licentiat eller doktor. Här ges också teknisk basutbildning och vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt programstuderande, över aktiva forskarstuderande samt anställda. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm. Verksamhet är också förlagd till Roslagstull, där KTH tillsammans med Stockholms universitet bedriver utbildning och forskning inom bioteknologi och fysik vid AlbaNova. KTH har vidare verksamhet förlagd vid campus i Kista, IT-universitetet, och vid KTH i Haninge, Flemingsberg och Södertälje. Inom IT-universitetet, Sveriges största resurs inom informationsteknologi, samarbetar KTH med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, forskningsinstitut och industri. KTH har forsknings- och utbildningsutbyten med universitet och högskolor i hela världen, främst dock i Europa, USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med Östeuropa, i synnerhet med de baltiska staterna och med Ryssland. KTH medverkar även aktivt i EUs olika forskningsprogram. Samarbete bedrivs också med svenska och internationella biståndsorgan. KTH i siffror 2004 GRUNDUTBILDNING Arkitektutbildning och 14 civilingenjörsutbildningar Civilingenjör och lärarutbildning med tre inriktningar 9 högskoleingenjörsutbildningar 36 magisterutbildningar Yrkesteknisk högskoleutbildning, vidareutbildning, teknisk basutbildning Nybörjare nybörjare på civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningarna samt teknisk basutbildning, varav 24 procent kvinnor 998 nybörjare på magisterutbildningar, varav 26 procent kvinnor Helårsstudenter och helårsprestationer helårsstudenter helårsprestationer Examination examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 33 procent kvinnor 451 examinerade högskoleingenjörer, varav 31 procent kvinnor 237 teknologie magisterexamina, varav 32 procent av kvinnor FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING aktiva forskarstuderande (minst 50 procent aktivitet), varav 28 procent kvinnor Examination 195 licentiatexamina, varav 25 procent av kvinnor 224 doktorsexamina, varav 22 procent av kvinnor Kompetenscentra Ansvar för nio av Vinnovas kompetenscentra, part i ytterligare två 30 andra centra EKONOMI Mkr i total omsättning (inklusive transfereringar), varav: Högskoleanslag 877 Mkr grundutbildning 652 Mkr forskning/forskarutbildning Extern finansiering 183 Mkr Vetenskapsrådet 549 Mkr övriga statliga myndigheter 115 Mkr Stiftelsen för Strategisk Forskning 353 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter PERSONAL anställda, motsvarande heltidsekvivalenter, varav: män 988 kvinnor 231 professorer (inklusive 16 gästprofessorer) 7 adjungerade professorer (30 personer) 242 lektorer (inklusive 8 biträdande professorer) LOKALAREA m 2 2

5 ORGANISATION Organisation KTHs ledning KTHs institutioner samordnas från årsskiftet 2004/2005 i nio skolor. De nio skolorna är direkt underställda rektor och leds av en skolchef, benämnd dekan, och en ställföreträdande skolchef, benämnd prodekan. För skolans verksamhet ansvarar en styrelse samt en ledningsgrupp. Vid varje skola ska också finnas ett lärarkollegium. Under 2004 har regeringen förlängt rektors förordnande med ytterligare tre år. KTHs styrelse har dessutom utsett en prorektor, som är rektors ställföreträdare, samt en prorektor för samverkansuppgiften med särskild inriktning mot jämställdhets- och rekryteringsfrågor. Rektor leder verksamheten under universitetsstyrelsen. Rektor och prorektorer bildar, tillsammans med fakultetens dekanus och prodekanus, dekanerna för de olika skolorna, studeranderepresentanter samt förvaltningschefen, KTHs ledningsgrupp. Fakultetsnämnden har det akademiska ansvaret för KTHs utbildning och forskning. För fakultetsnämnden innebär den nya organisationen att kvalitetsarbetet, vad avser uppföljning, utvärdering och rekommendationer, får en betydligt mer framskjuten plats än tidigare. Som forum för information, diskussion och förankring av övergripande frågor samt som rådgivande organ i forskningsoch utbildningsfrågor finns ett centralt fakultetskollegium. Universitetsstyrelsen har inseende över KTHs alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen består av totalt 15 ledamöter åtta externa ledamöter, rektor, tre lärare och tre studeranderepresentanter. Universitetsstyrelsen Rektor Rektors ledningsgrupp Fakultetsnämnden Dekanus Skolstyrelsen Skolchef/dekan Ledningsgrupp SKOLOR PÅ KTH FRÅN 1 JANUARI 2005: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Skolan för bioteknologi Skolan för datavetenskap och kommunikation Skolan för elektro- och systemteknik Skolan för industriell teknik och management Skolan för informations- och kommunikationsteknik Skolan för kemivetenskap Skolan för teknikvetenskap Skolan för teknik och hälsa INSTITUTIONER VID KTH VID SLUTET AV 2004: KTH Arkitekturskolan KTH Alfvénlaboratoriet KTH Biblioteket KTH Bioteknologi KTH Byggvetenskap KTH Data- och systemvetenskap KTH Elektrotekniska system KTH Energiteknik KTH Farkost och flyg KTH Fiber- och polymerteknologi KTH Fysik KTH Hållfasthetslära KTH Industriell ekonomi och organisation KTH Industriell produktion KTH Infrastruktur KTH Kemi KTH Kemiteknik KTH Syd KTH Mark- och vattenteknik KTH Maskinkonstruktion KTH Matematik KTH Materialvetenskap KTH Mekanik KTH Mikroelektronik och informationsteknik KTH Numerisk analys och datalogi KTH Signaler, sensorer och system KTH Tal, musik och hörsel KTH Tillämpad informationsteknik 3

6 REKTOR HAR ORDET KTH formas för framtiden I ambitionen att leva upp till utvecklingsplanen och till KTHs forskningsstrategier har KTH under 2004 beslutat om en ny organisation. Det starkaste argumentet för att genomföra den nya organisationen är att säkra grund- och forskarutbildningens behov och skapa förutsättningar för utbildningar med internationell konkurrenskraft. Inte minst inom den grundläggande utbildningen har en dramatisk ökning av antalet utbildningsprogram skett de senaste fem åren. Tydligast avspeglas detta i KTHs många nya engelskspråkiga magisterprogram, som vi ser som ett bevis på KTHs roll som internationellt tekniskt universitet med forskningsnära utbildningar som är attraktiva både inom och utom landet. KTH ger idag ett fyrtiotal magisterutbildningar och fler planeras. Antalet nyantagna till dessa program har mer än tredubblats sedan För att stärka KTHs position globalt organiseras KTH från och med årsskiftet 2004/2005 i nio skolor. Samordningen i skolor kommer att ge bättre förutsättningar att skapa den kritiska massa inom forskning och utbildning som verksamheten kräver. För studenterna innebär förändringarna att de redan från starten av studierna får en skola som hemvist, vilket förhoppningsvis ökar känslan av samhörighet och tidig ämnes- och KTH-identifikation. Organisationen liknar den uppbyggnad som många framstående utländska universitet har. Den anpassning av högre utbildning som pågår i Europa genom den så kallade Bolognaprocessen kommer också att bli enklare att genomföra med nio tydliga angöringspunkter till KTH. Den nya organisationen är en linjeorganisation, där beställar- och utförarfunktionen hanteras inom samma organisation. Det handlar om att kunna driva hundra utbildningsprogram och ett femtiotal forskarskolor med hög kvalitet och effektivitet. De som har det övergripande ansvaret för utbildningsprogrammen kommer, till exempel vid behov av ett nytt magisterprogram, att direkt kunna ta upp detta till diskussion med de kursansvariga. För att skapa en forskningsnära utbildningsprofil, där KTH är starkt internationellt, har en omviktning till förmån för ökad antagning till senare delen av civilingenjörsutbildningen och till KTHs magisterprogram skett. För perioden har KTH examinerat drygt 600 tekniska magistrar. Regeringens uppdrag hade med god marginal uppnåtts om dessa examina ingått i KTHs uppdrag. Mot bakgrund av vår erfarenhet att studierna blir allt mer internationella är det nödvändigt för KTH att kunna erbjuda attraktiva forskningsnära magisterutbildningar som ett alternativ till de längre sammanhållna programutbildningarna. Långt fler sökande än KTH har möjlighet att ta emot, vittnar om forskarutbildningens attraktivitet. Under 2004 har 224 tekniska doktorer, det högsta antalet någonsin, och 195 tekniska licentiater examinerats. Uppdraget för perioden har således gott och väl fullgjorts. Dock kan vi nu skönja slutet på en snart femtonårig expansion av den tekniska forskningen och forskarutbildningen. Den svenska tekniska forskningskulturen liknar mycket den amerikanska, det vill säga den bygger i hög grad på doktorandernas medverkan i forskningen. Kulturen har skapats i ett system där det råder extrem konkurrens om forskningsanslag. Utan doktorander skulle forskningsvolymen minska dramatiskt. KTHs ansträngda ekonomi gör att ett minskande antal unga forskare kan erbjudas anställning. Antalet forskarassistenter har de senaste åren stadigt gått ner och är nu endast 45 till antalet. För en tryggad generationsväxling måste antalet forskarassistenter och även postdoc-anställningar öka och den nedåtgående trenden brytas. Den utveckling mot en koncentration av starka forskningsmiljöer som sker, observeras tydligt vid de tekniska universiteten. Detta är också huvudorsaken till att Chalmers och KTH under året inledde diskussioner om en allians kring teknisk forskning och utbildning inom ett antal områden för att skapa ett svenskt alternativ till internationellt framstående forskningsmiljöer. Vi är övertygade om att idén praktiskt kan realiseras och ge stor utdelning forskningsmässigt och på sikt för hela det svenska samhället. I ljuset av den ofattbara katastrof som under årets sista dagar drabbade Sydostasien och så skoningslöst också många människor i vårt land kan analyser av KTHs resultat och dess framtida konsekvenser te sig futtiga. I ett längre perspektiv är de dock sannolikt lika viktiga om inte ännu viktigare. Insatser av ingenjörer från hela världen kommer att behövas i arbetet med att skapa nya samhällen för att på sikt ge människorna i de drabbade områdena ett drägligare liv och förhöjd livskvalitet. KTHs strävan att vara ett universitet, som kännetecknas av ett internationellt engagemang i globala tekniska problem och som medverkar till en långsiktigt uthållig miljö, till fred och till ökat välstånd, äger i dessa dagar högsta aktualitet. Anders Flodström 4

7 REKTOR HAR ORDET 5

8 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2004 Notiser från verksamheten 2004 ARTS+SCIENCE Den september tog konst- och vetenskapsfestivalen Stockholm Arts+Science Konserthuset i besittning. Under tre dagar fångades det kreativa mötet mellan vetenskaplig forskning och konstnärligt skapande i en rad fantasieggande föreställningar, utställningar och performances. KTH var tillsammans med Stiftelsen för Vetenskapsinformation huvudsponsor. Forskare och studenter från KTH dolde sig även bakom flera av programpunkterna, såsom multimediashowen Scoop, den materialfokuserade modevisningen Catwalk sustainable fashion och det rörelsestyrda dataspelet Ghost in the cave. ÅRETS TEKNIKUTBILDNING FINNS I SÖDERTÄLJE Högskoleingenjörsutbildningen Innovation och design på KTH i Södertälje utsågs till Årets Teknikutbildning av arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Utbildningen har med ett nytt upplägg och i nära samarbete med teknikföretag förvandlat en traditionell maskiningenjörsutbildning till ett attraktivt program med många förstahandssökande, löd motiveringen. Av prischecken på två miljoner kronor går halva summan till fortsatt utveckling av utbildningen och resterande belopp viks för teknologernas studier och praktik. KTH TVÅA I PROGRAMMERINGS-VM KTH har världens näst bästa datastudenter. I mars 2004 avgjordes finalen i programmerings-vm för universitet och högskolor. KTH-laget Three-Headed Monkey rådde inte på sina ryska konkurrenter, men klådde prestigefyllda universitet som MIT, Stanford, Harvard och Caltech. KTH-studenternas VM-framgång föregicks av seger i den europeiska uttagningen. Laget bestod av (fr v) Gunnar Kreitz, Max Bennedich och Per Austrin. 6

9 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2004 KTHS STORA PRIS TILL PELLE PETTERSON Pelle Petterson, båtdesigner med världsrenommé och svensk seglings portalfigur, belönades med KTHs Stora Pris på kronor. Maxibåtarna och Nimbus tillhör hans mest kända skapelser, men också Volvos sportbilsklassiker P1800 bär hans signatur. Pelle Petterson är fortfarande mycket aktiv och en av hans senaste konstruktioner, 40-fotaren Swedish Match 40, var tävlingsbåt i Swedish Match Tour KONSTVERK VISAR VÄGEN KTHs institution för numerisk analys och datalogi invigde under hösten sina nyrenoverade lokaler på Teknikringen. Ombyggnaden medförde att det tidigare Fysikhuset stöptes om i nya forsknings- och studiemiljöer. Dessutom försågs institutionen med nya lokaler för sin imponerande park av superdatorer. Vid entrén har konstnären Thomas Karlssons blankpolerade metallkonstruktioner rullat in, vilka fått mer än en förbipasserande att associera till de bilar som företrädesvis stoppas i munnen. STUDENTBOSTÄDER PÅ ALBANOVA Antalet studenter i magisterutbildning på KTH ökar. Merparten av studenterna läser på engelskspråkiga program, vilka under hösten 2004 var hela 23 till antalet. För att möta efterfrågan på bostad har en länga paviljonger med lägenhetsmoduler ställts upp vid AlbaNova (bilden). På Drottning Kristinas väg på KTHs huvudcampus har dessutom en grupp energisnåla trevåningshus av förnyelsebara material tillkommit. 7

10 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundläggande högskoleutbildning KTHS VERKSAMHETSMÅL Regeringen styr universitet och högskolor genom att ge utbildningsuppdrag. För fyraårsperioden ska minst civilingenjörs- och arkitektexamina avläggas vid KTH. Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidatoch magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget öka 2004 i förhållande till För 2004 gäller att antalet helårsstudenter bör uppgå till totalt minst ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är totalt sett tillfredsställande även om antalet förstahandssökande är färre de två senaste åren jämfört med tidigare år. Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna var 3 950, vilket är cirka 250 färre än Antalet planerade nybörjarplatser 2004 på dessa utbildningar var 2 170, vilket även det är en minskning jämfört med 2003 (2 490). Minskningar av antalet platser har gjorts för arkitektutbildningen med 40 platser, civilingenjörsutbildningen 180 platser och högskoleingenjörsutbildningarna med 100 platser jämfört med Trots färre sökande totalt till KTHs utbildningar var antalet sökande till flera utbildningsprogram större än antalet tillgängliga platser. De mest eftersökta var, liksom tidigare, arkitektutbildningen (10,8 förstahandssökande per plats) och civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi (3,5). De nya programmen i samhällsbyggnad samt i design och produktframtagning, som i år startade sin andra omgång, noterade också många sökande per plats. Högskoleingenjörsutbildningarna hade totalt sett ett mins- 8

11 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 1 TOTALT ANTAL NYBÖRJARE OCH ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE Civilingenjörs- och arkitekt- varav varav varav varav utbildningar 180 p Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektur 67 61% % % % Bioteknik 71 48% 75 55% 71 63% 68 69% Datateknik 146 8% 169 8% % % Design och produktframtagning % % Elektroteknik 92 3% % % % Farkostteknik 102 4% 128 8% % % Industriell ekonomi % % % % Informationsteknik 74 8% 91 10% 122 7% % Kemi och kemiteknik 96 47% 99 42% 76 63% % Lantmäteri 77 44% % Maskinteknik % % % % Materialdesign 34 12% 34 24% Materialteknik 30 20% 44 32% Medieteknik 73 23% 65 26% 66 30% 75 43% Mikroelektronik 53 8% 58 3% 37 24% Samhällsbyggnad % % Teknisk fysik % % % % Väg- och vattenbyggnadsteknik 78 23% 95 24% Öppen ingång % % % DELSUMMA % % % % Civilingenjör och lärare 200 p 57 32% 68 46% 36 39% DELSUMMA 180, 200 P % % % % Högskoleingenjörsutbildningar 120 p Byggteknik 35 40% Byggteknik och design % 96 24% 98 34% Byggteknik och ekonomi 26 27% Datateknik 87 7% 85 9% % % Datateknik och elektronik % % 223 9% Elektronik och kommunikation 19 0% 24 13% 38 21% Elektroteknik % Elektroteknik och ekonomi 40 15% IT-affärssystem 40 20% 36 25% 56 25% 71 30% IT-ingenjör 8 13% 18 11% 46 9% Kemiteknik 44 36% 23 48% 25 64% 33 58% Maskinteknik % % 99 37% 91 30% Medieteknik 54 24% 52 25% 47 43% 54 50% Mekatronik och industriell IT 22 5% 27 4% 38 13% Teknik och ekonomi, öppen ingång 46 30% 63 25% DELSUMMA % % % % TEKNISKT BASÅR, TEKNISK BASTERMIN % % % % Magisterutbildningar 60 p % % % % Magisterutbildningar 40 p 93 30% 45 24% DELSUMMA % % % % YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 76 38% 32 0% 39 0% 63 8% TOTALT % % % % 9

12 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING kat antal sökande under Högskoleingenjörsprogrammet i medieteknik hade dock, liksom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik, fler förstahandssökande än tillgängliga platser, 1,3 respektive 1,1 per plats. Inför 2005 har beslut fattats om ytterligare minskning av antalet nybörjare inom civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen. Denna minskning kommer, i enlighet med KTHs visionsdokument, att kompenseras av fler nybörjarplatser i den forskningsnära utbildningen och då främst inom magisterutbildningar. Figur 2 ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE i procent Reell kompetens Alla universitet och högskolor ska från och med 2003 bedöma både grundläggande och särskild behörighet för den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig en sökt högskoleutbildning. Tillgodoräknande av reell kompetens är nu en väl integrerad del av KTHs arbete med antagning och studievägledning. Att få tillgodoräkna reell kompetens är en viktig del i mångfaldsarbetet på KTH och medför en snabbare väg till utbildning för de berörda. Under året har en arbetsordning och ett formulär för självbedömning utarbetats. Under 2004 fick KTH 124 ansökningar om tillgodoräknande av reell kompetens. Av dessa beviljades 36. Antalet ansökningar var i år färre än 2003, antagligen beroende på ett uppdämt behov vid införandet av reell kompetens. Att antalet minskat kan också bero på att de sökande nu får bättre information, både från VHS och från KTH. För andra året ordnade KTH diagnostiska prov i svenska och engelska. Proven används dels som ett led i bedömningen av reell kompetens, dels som ett led i den övriga bedömningen av behörighet. Under året genomfördes 42 prov i svenska (27 godkända) och 22 prov i engelska (11 godkända). Alternativt urval har inte tillämpats på KTH under Antagning VHS sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till teknisk basutbildning. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till de senare delarna av programutbildningarna. Lokal antagning sker också till magisterprogrammen och yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) samt till KTHs vidareutbildningskurser. Dessutom tillsätts en del av platserna med studerande som genomgått KTHs tekniska basutbildning. Under 2004 påbörjade totalt (2 548) nybörjare i årskurs 1 studier på KTHs traditionella utbildningsprogram, varav (1 828) på arkitekt- och civilingenjörsutbildning Arkitekt/civilingenjör Högskoleingenjör arna och 721 (720) på högskoleingenjörsutbildningarna. Därtill kom 657 (574) nybörjare på teknisk basutbildning. Antalet nybörjare har minskat med drygt 200 på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna och ökat med drygt 80 på teknisk basutbildning medan antalet nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna är oförändrat. Till vissa utbildningar där alla platser inte blev tillsatta i den ordinarie antagningen genomförde KTH lokal antagning. Denna antagning berörde högskoleingenjörsutbildningarna, teknisk basutbildning och en tredjedel av civilingenjörsutbildningarna. Totalt påbörjade 370 studerande utbildning efter antagning i den lokala efterantagningen 44 på civilingenjörsutbildning, 191 på högskoleingenjörsutbildning och 135 på teknisk basutbildning vilket är 55 färre än Med nybörjare under året har en minskning skett jämfört med 2003, då antalet nybörjare var Utöver antagningen av nybörjare i årskurs 1 påbörjade 165 nya studerande de senare delarna av KTHs civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningar under Dessutom påbörjade 58 studerande, som tidigare studerat vid ett högskoleingenjörsprogram på KTH, studier i de senare delarna av civilingenjörsutbildningen. Antalet nybörjare inom magisterutbildningarna var 998 (764), vilket är en ökning med 31 procent jämfört med 2003 och mer än en fördubbling jämfört med Ökningen kan förklaras av att ett flertal magisterprogram med såväl ämnesbredd som ämnesdjup inrättats under åren samt att antalet antagna till vissa av de engelskspråkiga magisterprogrammen ökat. YTH-utbildningarna hade 76 nybörjare. 10

13 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING IBM SPONSRAR RINKEBY-TJEJER Under hösten undervisade fyra kvinnliga så kallade studentambassadörer från KTH en grupp om cirka 20 flickor från högstadiet på Rinkebyskolan i norra Stockholm. På schemat stod dataprogrammering med presentationsteknik. Projektet drivs i samarbete med IBM och är en del av KTHs satsning på att öka teknikintresset bland flickor och att inspirera fler kvinnliga sökande till KTHs utbildningar. Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 24 procent. Det innebär en minskning jämfört med 2003 med en procentenhet och i absoluta tal 68 färre kvinnor. Jämfört med 2001, då andelen kvinnor av de nyantagna var 28 procent, är det en minskning i antal med 144. Inom högskoleingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 20 procent, vilket är en lika stor andel och även samma antal som Andelen kvinnor av de antagna till magisterprogram var 26 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med Liksom tidigare är kvinnorna i majoritet bland nybörjarna på arkitektutbildningen. Även bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammen i bioteknik, kemiteknik samt inom samhällsbyggnad är andelen kvinnor hög, närmare 50 procent. Andelen kvinnor bland nybörjarna har de senaste fem åren legat mellan 25 och 31 procent för civilingenjörs- och arkitektutbildningarna och procent för högskoleingenjörsutbildningarna. Att andelen, och även antalet, kvinnor av nybörjarna inom civilingenjörsutbildningen nu minskar är inte tillfredsställande. Samtidigt har dock fler kvinnor antagits till magisterutbildningarna vilket, i absolut antal, kompenserar minskningen inom civilingenjörsutbildningarna. KTH anser att andelen kvinnor som söker och antas till KTHs utbildningar är för låg. Under 2004 har därför olika aktiviteter startats för att öka andelen kvinnor. Bland annat har en speciell tjejsida lagts upp på KTHs studentwebb. På denna berättar kvinnliga KTH-studenter hur det är att studera på KTH. Det går också att e-posta frågor direkt till dem. Vidare har KTH, i samarbete med IBM, startat ett projekt för att öka intresset för teknik bland unga flickor i en mångkulturell miljö. Projektet vänder sig till niondeklassare i Rinkebyskolan och innehåller bland annat utbildning i programmering och presentationsteknik samt mentorsgrupper. Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen Medianåldern för nybörjare på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna 2004 är, liksom de senaste åren, 21 år och 11

14 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING på högskoleingenjörsutbildningarna 22 år. För nybörjare på teknisk basutbildning har medianåldern sjunkit något och är nu 21 år. Medianåldern för dem som påbörjar ett magisterprogram på KTH är 25 år. REKRYTERING AV STUDENTER TILL KTH Mål för rekrytering Det övergripande målet för rekryteringsarbetet är att intressera ungdomar för KTHs utbildningar. Arbetet inriktas också på att öka andelen kvinnor på KTH, och att bredda rekryteringen, bland annat genom att uppmuntra ungdomar från studieovana miljöer att söka högre utbildning. Målgrupper är gymnasieungdomar, komvuxelever, värnpliktiga samt personer i arbetslivet. Dessutom arbetar KTH långsiktigt med grundskoleungdomar som målgrupp. Handlingsplan för rekrytering KTH har en handlingsplan för att främja och bredda rekryteringen av studenter till KTH. I handlingsplanen tar KTH upp de aktiviteter och åtgärder som planerats eller påbörjats för att åstadkomma en jämnare könsfördelning, minska social snedrekrytering och stimulera mångfalden avseende etnisk tillhörighet. KTHs webbplats är tillsammans med utbildningskatalogen, öppet hus, utbildningsmässor och annonsering effektiva kanaler för att nå KTHs målgrupper. Genomförda aktiviteter I rekryteringsarbetet prioriteras personliga möten mellan företrädare för KTH och presumtiva studenter, främst genom att KTH-studerande, så kallade studentambassadörer, besöker gymnasieskolor och komvux. Val av och utbildning av studentambassadörer sker omsorgsfullt för att få goda förebilder som speglar mångfalden på KTH. Under året genomförde KTHs 40 studentambassadörer cirka 90 skolbesök. Studentambassadörerna deltar även i KTHs övriga rekryteringsverksamhet såsom öppet hus på campus Valhallavägen, som i år hade cirka besökare. Vidare finns studentambassadörer med vid de utbildningsmässor som KTH deltar i. Under 2004 har KTH deltagit i utbildningsmässor i Helsingfors, Göteborg och Stockholm. Gymnasieelever har också haft möjlighet att följa med en student på KTH under en dag för att skaffa sig en uppfattning om hur studierna går till. Under 2004 deltog KTH för första gången i DreamHack världens största LAN-party. Cirka ungdomar mellan 15 och 25 år samlades och kopplade upp sina datorer mot varandra och spelade dataspel i fyra dygn. KTH passade då på att ge information om studier på KTH. Sedan fem år genomför KTH en enkätundersökning bland de nyantagna för att ta reda på hur de fått information om utbildningen, och vilka förväntningar de har på sina studier. De flesta har fått information om utbildningen från KTHs webbplats eller utbildningskatalogen. En majoritet av nybörjarna har valt utbildningen eftersom de ser stora valmöjligheter efter en examen vid KTH, har ett stort intresse för naturvetenskap och teknik och/eller för att KTH har ett gott rykte. De antagna efterlyser dock mer information bland annat om hur undervisningen går till och om arbete efter examen. Eftersom undersökningen visar att många använder KTHs webbplats och utbildningskatalogen som informationskällor kommer KTH att utöka dessa med den information som de studerande anser saknas. KTH har även aktiviteter för elever i grundskolan för att väcka intresset för naturvetenskap och teknik. I samarbete med Studiefrämjandet har KTH arrangerat teknikkurser för barn i åldrarna år tillsammans med deras föräldrar. Teknikåttan, som är en tävling i naturvetenskap och teknik, genomförs årligen tillsammans med tolv andra högskolor med teknisk utbildning. KTH arrangerar tävlingen i Stockholms län, med cirka deltagande elever i klass åtta. I hela landet deltar cirka elever. KTHs samarbete med grundskola och gymnasium KTH har under året ytterligare utvecklat sitt samarbete med grundskola och gymnasium. Liksom tidigare har KTH anordnat såväl fortbildningsdagar för studie- och yrkesvägledare som fortbildningskurser för lärare. Arbetet inriktas på att väcka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik men också att nå nya grupper för att på så vis bredda rekryteringen och öka mångfalden bland de studerande. Det finns ett stort intresse från skolorna att delta i gemensamma aktiviteter med KTH. KTH samarbetar för närvarande med 20-talet gymnasieskolor. I detta samarbete ingår att gymnasieelever och deras lärare på olika sätt får tillgång till KTHs kompetens och utrustning, till exempel genom föreläsningar, kurser, temaarbeten eller laborationer. Via KTHs webbplats erbjuds gymnasieelever projektarbeten inom områden där KTH kan ge kunskap och stöd. För intresserade elever innebär detta en möjlighet till ämnesfördjupning och kontakt med högre utbildning. Det ger dessutom möjlighet för KTHs institutioner, lärare och forskare att knyta närmare kontakter med gymnasieskolan och gymnasiets lärare. Vid nästan hälften av KTHs institutioner har gymnasieelever kunnat genomföra sitt projektarbete under Gymnasiesamarbetet har även inneburit att samtliga studerande vid den med Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) gemensamma utbildningen civilingenjör och lärare har kunnat erbjudas verksamhetsförlagd utbildning på samarbetsgymnasierna. 12

15 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 3 EXAMINA I GRUNDUTBILDNINGEN varav varav varav varav Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektexamen 180 p 91 55% 80 58% 68 54% 57 37% Civilingenjörsexamen 180 p % % % % Bioteknik 21 52% 4 50% Datateknik 99 25% 88 19% 77 16% 76 24% Elektroteknik % % % % Farkostteknik 75 15% 83 22% 82 17% 78 14% Industriell ekonomi 72 31% 67 34% 57 30% 65 34% Informationsteknik 7 14% Kemi och kemiteknik % % % 97 56% Lantmäteri 92 51% 78 47% 81 58% % Maskinteknik % % % % Materialteknik 75 36% 58 43% 60 40% 63 30% Medieteknik 19 53% 1 0% Teknisk fysik % % 92 25% % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % 85 31% Högskoleingenjörsexamen 120 p % % % % Högskoleingenjörsexamen 80 p 7 57% 10 0% 11 9% 16 13% Teknologie kandidatexamen 120 p 24 58% 4 25% 9 22% 12 25% Teknologie magisterexamen 160 p % % % 88 33% Magisterexamen 60 p 9 44% 19 26% 11 45% Filosofie magisterexamen 160 p 1 0% Yrkesteknisk examen 60 p 3 0% 29 0% 63 10% 74 4% KTH har, tillsammans med Chalmers, Lunds tekniska högskola och LHS drivit ett rekryteringsprojekt med mål att utveckla och använda Supplemental Instruction (SI) i gymnasieskolan. SI-metoden används idag inom universitet och högskolor för att göra första årets studenter bättre förberedda att klara nyckelkurser i utbildningen. SI-metoden hjälper studenten att reflektera över såväl sin egen studieteknik som terminologi och sammanhang i ämnet. Att använda SI-metoden också i gymnasieskolan har inneburit en möjlighet för eleverna att bättre klara sina studier inom det naturvetenskapliga området. Ett positivt möte mellan gymnasieelever och SI-handledaren som är student i högskolan har utmynnat i fortsatta kontakter och stimulerat även mindre motiverade elever att välja högre studier inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. De så kallade Brinelldagarna genomfördes, liksom tidigare år, med stöd av Jernkontoret. Sammanlagt 75 lärare och 150 elever från landets gymnasieskolor inbjuds varje år till Brinelldagarnas studiebesök på KTH. Under två dagar arrangeras föreläsningar i materialteknik samt studiebesök vid flera av KTHs institutioner. För gymnasielärarna inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen fungerar dagarna som fortbildning. Dessutom presenteras förslag till projektuppgifter inom materialområdet, vilka resulterar i att gymnasieelever genomför stora delar av sina projektarbeten vid KTH. UTBILDNINGSRESULTAT Examina Under 2004 examinerades totalt arkitekter och civilingenjörer jämfört med under I regeringens mål anges att KTH under ska utexaminera minst 13

16 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 4 HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD Civilingenjörs- och arkitektutbildningar 180 poäng HST pr grad HST pr grad HST pr grad HST pr grad Arkitekt % % % % Bioteknik % % % % Datateknik % % % % Design och produktframtagning % 55 72% Elektroteknik % % % % Farkostteknik % % % % Industriell ekonomi % % % % Informationsteknik % % % % Kemi och kemiteknik % % % % Lantmäteri % % % % Maskinteknik % % % % Materialdesign 46 62% 19 65% Materialteknik % % % % Medieteknik % % % % Mikroelektronik 90 62% 61 57% 18 63% Samhällsbyggnad % 69 56% Teknisk fysik % % % % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % Öppen ingång 99 74% 88 72% 47 50% DELSUMMA % % % % Civilingenjör och lärare 200 p 89 66% 37 71% 11 39% DELSUMMA 180, 200 P % % % Högskoleingenjörsutbildningar 120 poäng Byggteknik % 57 96% 84 98% 97 95% Byggteknik och design % % 53 59% Byggteknik och ekonomi 8 111% % 61 99% 82 93% Datateknik % % % % Datateknik och elektronik % % % Elektronik och kommunikation 65 75% 45 74% 17 67% Elektroteknik % % % % Elektroteknik och ekonomi % % 78 99% % IT-affärssystem % % % 89 70% IT-ingenjör 12 78% 24 86% 21 72% Kemiteknik 83 92% 83 89% 96 89% % Maskinteknik % % % % Medieteknik % % % 81 70% Mekatronik och industriell IT 74 86% 55 57% 19 82% DELSUMMA % % % % MAGISTERUTBILDNINGAR % % % % TEKNISKT BASÅR, TEKNISK BASTERMIN % % % % YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 92 90% 52 87% % % INKOMMANDE UTBYTESSTUDENTER % % % % FORT- OCH VIDAREUTBILDNING % FÖR ANDRA HÖGSKOLOR % SOMMARKURSER % ÖVRIGT* % % % TOTALT % % % % Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning 14

17 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 5 HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 1991/ /92 92/93 93/94 HST HPR 94/95 95/ Med helårsstudenter (HST) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestationer (HPR) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med civilingenjörer och arkitekter. Antalet examinerade för fyraårsperioden uppgår till 4 928, alltså 94 procent av uppdraget. Under 2004 har uppföljningar gjorts av studerande med poäng nära examen, vilket resulterat i att fler (26 procent av fyraårsperiodens uppdrag) examinerats 2004 än under de tidigare åren i perioden. Under 2004 har de första civilingenjörerna inom informationsteknik utexaminerats. Dessa har genomfört hela sin utbildning vid KTHs campus i Kista. Under 2004 har KTH examinerat 434 (466 under 2003) högskoleingenjörer 120 poäng, 7 (10) högskoleingenjörer 80 poäng och 24 (4) teknologie kandidater 120 poäng. Dessutom har 237 (175) teknologie magistrar och 9 (19) magistrar med ämnesbredd examinerats. Det innebär att antalet utfärdade högskoleingenjörsexamina tillsammans med kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik därmed är 37 fler än Yrkesteknisk examen har erhållits av 3 (29) personer. Det låga antalet YTH-examina förklaras av att ingen utbildningsomgång avslutat sina studier under Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och civilingenjörer under året uppgick till 33 (30) procent. Andelen kvinnor bland examinerade magistrar var 33 (31) procent. Av de examinerade högskoleingenjörerna och teknologie kandidaterna var andelen kvinnor 32 (23) procent. Andelen kvinnor av de examinerade högskoleingenjörerna överstiger därmed väsentligt andelen kvinnor av de nyantagna till utbildningen för tre och fyra år sedan. Tillgänglig statistik visar att kvinnorna har en något högre poängproduktion per år än männen, vilket innebär att kvinnorna snabbare går igenom hela utbildningen. Prestationer Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen 2004 uppgår totalt till (varav 345 inom Nätuniversitetet) respektive (varav 142 inom Nätuniversitetet). Av det totala antalet helårsstudenter hänför sig 92 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. Antalet helårsstudenter har ökat mer än det som KTH angett i sina prognoser under året. Antalet helårsprestationer har dock inte ökat i den omfattning som kunde förväntas. Det innebär att prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) för grundutbildningen som helhet fortsatt att sjunka något. FÖRSTA CIVILINGENJÖREN I INFORMATIONSTEKNIK Starten av civilingenjörsprogrammet i informationsteknik hösten 2000 var ett led i etableringen av det nystartade IT-universitetet i Kista. I september fyra år senare kunde Andreas Lalangas som förste student hämta ut sitt examensbevis från utbildningen. Jag började mina studier ganska sent i livet, och därför har jag också strävat efter att bli klar så snart som möjligt, angav Andreas som förklaring till varför just han var först med att spräcka målsnöret. 15

18 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 6 HELÅRSSTUDENTER VARAV KVINNOR varav varav varav varav HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor Arkitekt, civilingenjör 180 och 200 p % % % % Högskoleingenjör % % % % Magisterutbildningar % % % % Tekniskt basår, teknisk bastermin % % % % Yrkesteknisk högskoleutbildning 92 29% 52 0% 70 4% 108 5% Inkommande utbytesstudenter % % % % Fort- och vidareutbildning % För andra högskolor % Sommarkurser % Övrigt* % % % TOTALT % % % % varav nätuniversitetskurser % % 73 26% * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning Figur 7 HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER PER UTBILDNINGSOMRÅDE Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPR HST HPR Humanistiskt Juridiskt Naturvetenskapligt Samhällsvetenskapligt Tekniskt TOTALT varav nätuniversitetskurser Prestationsgraden har för 2002 och tidigare varit 85 procent eller högre, medan den för 2003 var 81 procent och procent. För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var prestationsgraden 85 (84) procent och för högskoleingenjörsutbildningarna 86 (89) procent. Den totalt sett sänkta prestationsgraden kan förklaras av en volymökning med cirka 450 helårsstudenter inom utbildningar där KTH redan tidigare har en lägre prestationsgrad än genomsnittet. Ökningen av antalet helårsstudenter ligger inom magisterutbildningarna med cirka 370 helårsstudenter och en prestationsgrad på 75 procent (72 procent 2003) samt inom den tekniska basutbildningen med cirka 100 helårsstudenter och en prestationsgrad på 62 (68) procent. På några års sikt kan man dock förvänta att prestationsgraden inom magisterprogrammen ökar när de många nya magisterprogram som KTH startat de senaste åren genomfört en hel utbildningsomgång. KTH har ett särskilt åtagande att svara för utbildningsinsatser inom System-on-Chip Design (SoC). KTH ger en engelskspråkig magisterutbildning inom området. Under 2004 utfärdades 38 teknologie magisterexamina inom detta program. Antalet nybörjare höstterminen 2004 var 67. Teknisk basutbildning Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Det är från 2004 även möjligt att söka till endast den andra terminen av basåret. Detta lämpar sig speciellt för dem som följt 16

19 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING gymnasieskolans teknikprogram. Sedan hösten 2002 ger KTH även en teknisk bastermin i kombination med högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot medicinsk teknik respektive högskoleingenjörsutbildning i kombination med ekonomi. Godkänt resultat på basår eller bastermin garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av dem som började på basutbildning 2003 har 32 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning och 17 procent på en högskoleingenjörsutbildning under Av de 60 studenter som påbörjade termin två av basåret vårterminen 2004 har 43 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning och 17 procent på en högskoleingenjörsutbildning höstterminen 2004, vilket tyder på att övergångsfrekvensen från de kortare basutbildningarna är högre än från de längre. Under 2004 skrevs 657 studerande in på de tekniska basutbildningarna jämfört med 574 året före. Ökningen av antalet nybörjare 2004 hänför sig nästan helt till den speciella antagningen till termin två på basåret samt till den tekniska basterminen som ges i kombination med högskoleingenjörsutbildning. Av nybörjarna 2004 var 27 (27) procent kvinnor. Utfallet för 2004 är 577 helårsstudenter och 356 helårsprestationer. Högskoleintroducerande utbildning ges inte av KTH. Vidareutbildning KTH erbjuder vidareutbildningskurser inom en rad olika områden som syftar till att ge en breddad eller fördjupad kompetens. Kurserna riktar sig främst till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter, men vänder sig även till andra intressenter med relevanta förkunskaper. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Kurserna är tänkta att kunna kombineras med yrkesverksamhet, och en del av dem ges på distans, vilket gör det möjligt även för personer bosatta i andra delar av landet att följa kurserna. Uppläggningen av distanskurserna varierar, men gemensamt för dem alla är att man vid något/några tillfällen samlas på KTH eller annan plats. Under 2004 har drygt 300 vidareutbildningskurser kunnat erbjudas och de har mött ett mycket stort intresse. Den kärva arbetsmarknaden inom vissa branscher under de senaste två åren, framför allt inom telekom-området, har medfört att antalet sökande till kurserna ökat markant. Kurser med många sökande finns i allmänhet inom data- och IT-området. Kurser inom fastighetsområdet är också eftersökta av blivande fastighetsmäklare, och ingår numera i utbudet av vidareutbildningskurser. Närmare personer har anmält sig till vidareutbildningskurserna under Antalet helårsstudenter uppgick till 819 (600). Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 445 (374). Av de 819 helårsstudenterna hänförs 662 till de särskilda vidareutbildningskurser som KTHs institutioner utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 157 helårsstudenter har utförts i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. Kurser inom Sveriges nätuniversitet Under 2004 har drygt 70 kurser varit registrerade inom Sveriges nätuniversitet. Majoriteten av dessa kurser är inom data- och IT-området. Övriga kurser finns inom områdena samhällsbyggnad, kemiteknik/miljöteknik, matematik och mekanik/maskinteknik. KTH erbjuder inga utbildningsprogram inom ramen för nätuniversitetet. Distanskurserna marknadsförs på KTHs webbplats för vidareutbildning och i en KTH-folder om vidareutbildning samt via nätuniversitetets portal netuniversity.se och Högskoleverkets webbplats studera.nu. Till kurserna på distans har omkring sökande anmält sig under året. Framför allt är det kurser inom dataoch IT-området som är eftersökta. Antalet helårsstudenter inom nätuniversitetskurserna 2004 uppgick till 345 och antalet helårsprestationer till 142. KTHs institutioner har i år tagit fram eller anpassat fler kurser för nätuniversitetets räkning än under De kurser, som har kunnat sökas via nätuniversitetet, har i allmänhet varit kurser som redan tidigare har funnits i KTHs utbud av vidareutbildningskurser. De flesta kurser kräver dock anpassning för att kunna erbjudas som IT-stödd distansutbildning. Som stöd för kursutvecklingen har KTH introducerat en gemensam kursplattform tillgänglig över KTHs webb. Plattformen finns tillgänglig för såväl nätkurserna som den ordinarie utbildningen. Kostnaderna för planering och utveckling av en distanskurs ligger uppskattningsvis mellan 150 och 250 tkr. I dessa kostnader ingår lärartid och framtagning av material liksom investeringar i tekniska lösningar. Kostnaderna för KTHs gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser uppskattas till 800 tkr under I dessa kostnader ingår pedagogiskt, administrativt och tekniskt stöd till lärare samt vissa tekniska lösningar. Grundutbildningens ekonomi Ersättningen till grundutbildningen inom KTH baseras, i likhet med statsmakternas resursfördelningssystem, på prestation, helårsstudent och helårsprestation. Prislappen internt inom KTH är dock densamma oavsett utbildningsområde och ersättningarna beräknas per kurs där varje kurs ges en kursfaktor och varje utbildningsprogram en programfaktor. Det interna resurstilldelningssystemet har haft denna utformning under flera år och har hittills gjort det möjligt 17

20 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING att styra resurser till områden där utbildningens kostnader är högre. Således har KTHs ersättning till arkitektutbildningen varit i genomsnitt 25 procent högre än ersättningen till andra program. KTH anser det dock inte möjligt att fortsättningsvis genomföra utbildningen med bibehållen kvalitet utan resurstillskott i form av så kallad designprislapp. De högre kostnader som finns i den forskningsnära delen av utbildningen har inte kunnat beaktas i det interna resurstilldelningssystemet på motsvarande sätt. Resursinsatserna överstiger intäkterna i dessa delar av utbildningen men merkostnaderna synliggörs inte. Härigenom sker en resursöverföring till den forskningsnära utbildningen genom att den bygger på resurser som tillhör forskning/forskarutbildning. Detta förhållande, liksom nödvändigheten att få tillämpa designprislapp för arkitektutbildningen, uppmärksammas i KTHs budgetunderlag och där motiveras behovet av ytterligare resurser till högre årskurser och den forskningsnära utbildningen. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till (12 255) respektive (9 956). Antalet helårsstudenter har ökat mer än de prognoser KTH lämnat under året. Däremot har antalet helårsprestationer inte ökat som förväntat. Detta innebär att prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) för grundutbildningen som helhet sjunkit från 85 procent år 2002 till 81 år 2003 och nu till 80 procent. Att prestationsgraden har fortsatt nedåt beror på att utbildningar som har lägre prestationsgrad än genomsnittet magisterutbildningar, teknisk basutbildning och vidareutbildning står för hela ökningen av antalet helårsstudenter. Detta förhållande, tillsammans med att utbildningsområden med lägre ersättning från staten humaniora, juridik och samhällsvetenskap utgör en högre andel av antalet helårsstudenter än tidigare år, är förklaringen till att de ekonomiska prognoserna för grundutbildningen inte uppnåddes och därmed inte heller takbeloppet. KTHs samarbete med andra universitet och högskolor syns inte alltid i prestationsredovisningen. Detta gäller exempelvis för de två institutioner vid KTH som är gemensamma med Stockholms universitet. Utöver detta har KTH samarbete, i form av gemensamma utbildningar, med exempelvis Karolinska Institutet, Södertörns högskola och Lärarhögskolan där respektive universitet eller högskola redovisar sina egna helårsstudenter och helårsprestationer. UPPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildningen under 2004 omslöt drygt 11 Mkr, vilket är en minskning jämfört med 2003, då motsvarande belopp var knappt 20 Mkr. En stor del av minskningen, cirka 6 Mkr, hänförs till utbildningar som 2003 gavs på uppdrag Figur 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundutbildning och uppdragsutbildning (tkr) Intäkter Anslag *) Externa medel *) Finansiella SUMMA Därav uppdragsutbildning Kostnader Personal *) Lokaler Övrig drift *) Finansiella Avskrivningar SUMMA ÅRETS KAPITAL- FÖRÄNDRING * Inklusive transfereringar (=erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartners samt stipendier etc). Lämnade bidrag 2004 var tkr. av Arbetsmarknadsverket och länsarbetsnämnden. Flera utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. Uppdragsutbildning initieras vanligen genom de kontakter lärare och forskare har med personer i företag och organisationer. En annan kanal för att initiera uppdragsutbildning är via alumner inom KTHs alumninätverk. Den beställda utbildningen omslöt knappt 10 Mkr jämfört med 11 Mkr föregående år. Den poänggivande uppdragsutbildningen inklusive beställd utbildning 2004 omfattade totalt 125 helårsstudenter. KVALITETSARBETE KTH har under 2004 deltagit i Högskoleverkets (HSV) utvärderingar av samverkansuppgiften och internationaliseringsarbetet. Under hela året har förberedelser inför HSVs utvärdering av civilingenjörsutbildning pågått och den självvärdering som inleder utvärderingsarbetet har i stort sett genomförts. Under 2004 har KTH genomfört en översyn av utbildningsprogrammen som också utgör en väsentlig grund för arbetet med HSVs utvärdering. Översynen har omfattat flera viktiga delar av utbildningsprocesserna, till exempel kvalitetsaspekter med hänsyn till KTHs lokala examensordning, som fastställdes under Med hänsyn till den pågående 18

21 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING svenska diskussionen gällande Bologna-processen har också skillnaden mellan yrkesexamina och generella examina förtydligats. Inte minst har frågan om hur den professionella utbildningen förhåller sig till de generella i fråga om ämnesdjup aktualiserats. En genomgång av ett slumpmässigt urval av examensarbeten inom civilingenjörsutbildningen visar att arbetena i de flesta fall håller en hög kvalitet men att de i allmänhet tar något längre tid att genomföra än vad som är avsett. Översynen har visat att utbildningsprogrammen uppfyller de krav som KTH ställer i förhållande till examen. En omfattande kvalitetssäkring av innehållet i utbildningen sker genom det arbete som görs i kursanalyserna. I kursanalysarbetet deltar både lärare och studenter. En utveckling av ett generellt, webbaserat utvärderingssystem, avsett att användas för samtliga kurser, har ägt rum under Kursanalyserna ska tjäna som pedagogisk återföring till kursansvariga, såväl som varudeklaration gentemot kommande studenter. En genomgång av kvaliteten i arbetet med antagning, övergångar och byten mellan utbildningsprogram har också genomförts. KTH kommer i första hand fortsätta med att kvalitetssäkra processen med antagning till magisterutbildningarna, som de senaste åren vuxit kraftigt i omfattning. KTH har under 2004 vidareutvecklat databasen DIAK (databas för internationella aktiviteter på KTH) som hanterar webbansökningar till de internationella magisterprogrammen samt administrationen under antagningsprocessen. En utökad verksamhet med ett internationellt utbildningsutbud kräver en fördjupad förståelse för verksamheten vid lärosäten i andra länder. KTH bygger för närvarande upp denna kunskapsbas, och söker systematisera kunskap och processer. Under 2004 har en vidareutveckling av högskoleingenjörsprogrammet IT-affärssystem genomförts med anledning av HSVs utvärdering 2003 av samtliga högskoleingenjörsprogram i Sverige. I rapporten påtalades bland annat att KTHs examinationsrätt för programmet kunde ifrågasättas. Under våren 2004 har programmet utvecklats och anpassats till HSVs krav. Det första året på programmet har samordnats med övriga högskoleingenjörsprogram inom IT-området så att utbildningen får en bred bas inom matematik och informationsteknik. Dessutom har utbildningen fått större teknisk bredd och djup. De första förändringarna har trätt i kraft för dem som påbörjat programmet hösten 2004 och ska vara helt genomförda läsåret 2005/2006. ÅRETS LÄRARE Studentkårens stora silveräpple hamnade i november åter på hyllan hemma hos Göran Manneberg. År 1991 utnämndes han till Årets lärare på KTH. 13 år och några teknologgenerationer senare fick han på nytt den hedervärda utmärkelsen. Göran är universitetslektor i fysik och prisas framför allt för sitt sätt att arbeta med examination. Det här är det bästa som kan hända en lärare, det roligaste pris man kan få. Jag kan faktiskt inte tänka mig något som är roligare, sa en överväldigad mottagare vid prisceremonin. PEDAGOGISK UTVECKLING Pedagogisk utbildning KTHs Learning Lab har i uppdrag att bedriva ämnesdidaktisk verksamhet inom KTH. Olika typer av seminarier, kurser i högskolepedagogik och handledarutbildning samt projektverksamhet genomförs. I de två nivåerna av lärarkurser har 82 lärare, varav 21 kvinnor, deltagit under Dessa kurser omfattar bland annat grundläggande kunskaper i lärande och undervisningsteori samt tillämpning av aktiverande undervisningsoch presentationsmetoder. Deltagarna får också lära sig konstruera pedagogiska verktyg för planering, genomförande och utvärdering av sin verksamhet. Som avslutning genomför deltagarna ett pedagogiskt projekt, förankrat på den egna institutionen. Under 2005 kommer en av lärarkurserna även att ges på engelska. Nio lärare, varav tre kvinnor, har deltagit i en kurs för handledare av forskarstuderande. Handledarkursen vänder sig i första hand till professorer, docenter och andra som kan komma i fråga som handledare för doktorander. Kursen ger deltagarna tillfälle att reflektera över rollen som handledare, och ger inblickar i typiska handledarsituationer och träning i att analysera problem i förhållandet till doktoranden. En kurs i grundläggande kommunikation och undervisning har givits för undervisande doktorander. Kursdeltagarna 19

22 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING tillägnar sig grundläggande teorier och metoder om presentationsteknik, arbetsformer, examination, kursvärdering, genus- och jämställdhetsaspekter samt får träna sin förmåga att på egen hand kontinuerligt utveckla denna kunskap. Antalet deltagare under 2004 var 38, varav 17 kvinnor. Learning Lab KTHs Learning Lab ingår i ett globalt nätverk med Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som nav. Den svenska delen finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. Målet är att utveckla den pedagogiska verksamheten vid det egna universitetet. Learning Labs verksamhet ska ge stöd i form av ledning, pedagogiskt metod- och utvärderingsstöd, tekniksupport samt bidra till resultatspridning. Farkostteknikprogrammet och Learning Lab har i flera år samarbetat i CDIO-projektet (Conceiving, Designing, Implementing and Operating technical systems) med Massachusetts Institute of Technology, Chalmers och Linköpings tekniska högskola. Projektet, som i huvudsak finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har som mål att göra studenterna bättre förberedda för arbete med utveckling av nya produkter och tekniska system samt stärka deras förmåga att använda grundläggande tekniska kunskaper. För att nå detta mål kompletteras de traditionella ämnena med till exempel kommunikation, projektarbete och omvärldsförhållanden. En kurs i början av utbildningen är omarbetad för att ge de studerande en bättre uppfattning om ingenjörens yrkesroll och introducera dem till de viktigaste byggstenarna i den typ av utbildningsmodell som tagits fram inom CDIO-projektet. Projektuppgifter har införts i denna kurs och inom kurser i programmets fördjupningar. Uppgifterna är verklighetsanknutna och hämtade från industriella tillämpningar. Lärande av ämneskunskaper integreras med lärande av personliga, professionella färdigheter i de flesta kurser i årskurs 1 3. Skriftliga tentamina har till viss del ersatts med muntliga, men också med så kallad peer assessment. Projektet går nu in en slutfas där målet är att dokumentera den metodik som utarbetats och att sprida resultaten både inom och utom KTH. STUDENTINFLYTANDE PÅ KTH KTHs studerande är representerade inom alla beslutande organ och i så gott som alla beredande grupper och arbetsgrupper. Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, KTHs ledningsgrupp, grundutbildningsoch forskarutbildningsutskotten, utbildningsnämnder, tjänsteförslagsnämnder och institutionsstyrelser samt arbetsgrupper för olika utredningar. De studeranderepresentanter som ingår i utbildningsnämnderna har dessutom särskilt ansvar för var sitt utbildningsprogram. I KTHs nya organisation som träder i kraft 1 januari 2005 är de studerande representerade i styrelserna för de nio skolor som inrättas. Tekniska Högskolans Studentkår, THS, utser representanterna i dessa olika organ och grupper. KTHs erfarenhet är att THS, i de fall flera representanter ska utses, väljer studerande som representerar olika delar av KTH samt även i möjligaste mån utser såväl kvinnliga som manliga studeranderepresentanter. KTH och THS arbetar tillsammans för att kontinuerligt utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Mottagningen organiseras av äldre studenter och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Mottagningsaktiviteterna sker i samverkan med de studerande inom studentkårens sektioner. SAMARBETE MED ANDRA HÖGSKOLOR Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm KTH och Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), har arbetat vidare inom regeringens uppdrag att utveckla lärarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Hösten 2002 startade en kombinerad civilingenjörs- och lärarutbildning som omfattar 200 poäng och har tre inriktningar, matematik-fysik, matematik-kemi och matematik-it/data. KTH svarar för 140 poäng och LHS för 60 poäng. De studerande kommer att erhålla examen både som civilingenjör och som lärare med kompetens att undervisa inom inriktningens ämneskombinationer i gymnasiet. Utbildningen kommer att avslutas med ett examensarbete på 20 poäng som är gemensamt för de båda examina. För att ytterligare understryka att utbildningen ger dubbel kompetens har de två högskolorna kommit överens om att de två examina ska utfärdas i ett gemensamt dokument, undertecknat av båda lärosätenas rektorer. Höstterminen 2004 är tredje omgången då studerande på den kombinerade utbildningen antagits. Totalt påbörjade 57 (68) studerande utbildningen, fördelade på 20 (27) inom inriktningen matematik-it/data, 22 (23) inom matematikfysik och 15 (18) inom matematik-kemi. Speciellt glädjande är den relativt stora andelen kvinnor av nybörjarna, 32 procent. Även på de vanligtvis mansdominerade inriktningarna matematik-it/data och matematik-fysik är andelen kvinnor stor, 20 respektive 27 procent. I regeringsuppdraget ingår även att utveckla samarbetsformer mellan de båda lärosätena och det omgivande samhället. Samarbetet utåt har hittills inriktats på utveckling av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. KTHs samarbete med cirka 20 gymnasieskolor i Storstockholm har varit avgörande för att samtliga studerande kunnat erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. 20

23 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Inom det gemensamma uppdraget har KTH-lärare deltagit i GeMål-projektet, som är ett samarbete mellan ämnesföreträdare på KTH, ämnesdidaktiker på LHS och gymnasielärare. Projektet har arbetat med att utveckla kopplingen mellan ämnesstudierna vid KTH och ämnesdidaktiken och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Samarbete på Södertörn KTH, framför allt institutionen KTH Syd, har ett omfattande samarbete med Södertörns högskola. Samlokaliseringen på tre campus, Haninge, Södertälje och Flemingsberg, gör detta samarbete naturligt. Vid campus Telge och campus Flemingsberg samarbetar KTH och Södertörns högskola i två utbildningar som leder till kandidat- eller magisterexamen: Logistik och ekonomi samt Ekonomi, teknik och design. I den senare är även Konstfack samarbetspartner. Södertörns högskola har huvudansvaret för dessa utbildningar. Under året har även högskoleingenjörsutbildning i kombination med ekonomi erbjudits, där Södertörns högskola ansvarat för ekonomidelen. Ett övergripande samarbetsavtal mellan KTH, Karolinska Institutet (KI) och Södertörns högskola gällande både utbildning och forskning i Flemingsberg finns sedan Samarbetet mellan de tre högskolorna sker inom ramen för detta avtal. Utöver högskoleingenjörsutbildning med inriktning medicinsk teknik, där KI ansvarar för den medicinska delen, har en magisterutbildning i medicinsk teknik inrättats. KTH ger också kurser i datateknik inom utbildningsprogram på Södertörns högskola. Övrigt samarbete i stockholmsregionen Stockholms universitet (SU) och KTH samarbetar sedan länge inom de gemensamma institutionerna KTH Data- och systemvetenskap, belägen i Kista, samt inom KTH Numerisk analys och datalogi vid campus Valhallavägen. Samarbete sker också vid AlbaNova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. I anslutning till AlbaNova finns även Vetenskapens hus, ett modernt laboratorium bemannat av doktorander, studenter och forskare. KTH och SU visar där upp naturvetenskap och teknik för gymnasie- och grundskoleelever. I Kista samarbetar KTH med KI i ett utbildningsprogram i medicinsk informatik. KI har huvudansvaret för programmet, som leder till en magisterexamen. Ungefär hälften av kurserna ges av KTH. Samarbete med KI sker dessutom i en kompetensinriktning i biomedicinsk teknik och inom optikerutbildningen. Inom en inriktning på civilingenjörsprogrammet i medieteknik ges kurser i journalistik av SU. Tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm ges kompetensinriktningen affärsutveckling och medieteknik, som kan läsas av studerande från båda högskolorna. Handelshögskolan, KI och KTH samarbetar dessutom i Stockholm School of Entrepreneurship, som erbjuder kurser som kan läsas av studerande vid samtliga tre högskolor. Samarbete utanför stockholmsområdet Med Högskolan Dalarna finns ett samarbete inom civilingenjörsprogrammen i materialteknik och materialdesign. Lärare från KTH deltar regelbundet i undervisning och examination vid Högskolan Dalarna. De studerande kan, inom vissa inriktningar, genomföra hela utbildningen vid Högskolan Dalarna eller välja att avsluta utbildningen på KTH. På detta sätt utnyttjas den samlade kompetensen som finns vid de båda högskolorna. Examen utfärdas i samtliga fall av KTH. INTERNATIONALISERING Enligt regleringsbrevet ska en återrapportering av internationaliseringsarbetet göras för perioden En så fullständig bild som möjligt ska ges av internationaliseringsarbetet vid högskolan. Under 2003 och 2004 har utvecklingen av det internationella samarbetet främst riktats mot Asien, som är en växande marknad med allt större betydelse inom såväl utbildning och forskning som näringsliv. KTH har även deltagit i utbildningsmässor i Frankrike, USA och Thailand. Syftet har i samtliga fall varit att skapa kontakter för studentutbyte och/ eller rekrytering till magisterprogram. Queensland University of Technology har genomfört ett symposium vid KTH, i syfte att fördjupa kontakterna inom utbildning och forskning. Nya utbytesavtal har under 2003 och 2004 tecknats med universitet i Asien, Östeuropa, Australien, USA och Sydafrika. KTH deltar i ett flertal internationella nätverk. Ett av de nyare för KTHs del är GE4 (Global Education for Engineers and Entrepreneurs) som erbjuder en ram för samarbete med universitet i bland annat USA, Latinamerika och Asien. Medlemskapet ger tillgång till utbytesplatser vid attraktiva utomeuropeiska universitet. I juni 2004 var KTH tillsammans med Helsingfors Tekniska Universitet värd för den årliga konferensen inom GE4. Totalt deltog omkring 70 representanter för universitet världen över. I syfte att informera internt på KTH om de internationella samarbeten som pågår har temakvällar arrangerats om Indien respektive Kina, två av de länder i Asien som har varit prioriterade de senaste åren. Ländernas ambassader och representanter för KTH informerade bland annat om samarbetsprojekt i de två länderna. För att öka personalens kunskap om främmande kulturer och länder har seminarier med externa föreläsare också anordnats på teman som interkulturell kommunikation, Kina och islam. 21

24 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 9 STUDERANDEUTBYTE Antal studenter som påbörjat utbytesstudier respektive år Figur Utresande KTH-studenter Inresande utbytesstudenter STUDERANDEUTBYTE VANLIGASTE LÄNDERNA 2004 Antal studenter som påbörjat utbytesstudier under året de sju vanligaste länderna för utresa respektive inresa Studerandeutbyte Under 2004 påbörjade 473 (392) KTH-studerande studier utomlands, vilket är en ökning jämfört med Totalt bedrev 672 (609) studenter studier utomlands under Av de utresande studenterna reste 37 (39) procent inom ramen för EU-programmet Erasmus, medan 25 (21) procent studerade vid universitet som KTH har bilateralt avtal med, företrädesvis utanför Europa. Många studerande, 26 procent, läser utomlands på eget initiativ, som så kallade free movers. Även i dessa fall kan de flesta studenterna tillgodoräkna studierna i sin KTH-examen. Inom Europa är det vanligast att utbytesstudenterna deltar i kurser under en termin eller ett år, medan de som reser exempelvis till USA och Japan i stor utsträckning gör sina examensarbeten där. Det vanligaste landet att resa till var USA, följt av Frankrike, Tyskland, Australien och Spanien. Av de examinerade civilingenjörerna och arkitekterna 2004 hade 26 (26) procent studerat utomlands minst en termin under studietiden. Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 2004 var 815 (639). Av de inresande utbytesstudenterna kommer 69 (68) procent, inom Erasmusprogrammet, främst från Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Det totala antalet utländska utbytesstuderande på KTH under 2004 var (1 031). Antalet inresande studenter är följaktligen betydligt fler än antalet utresande. KTH strävar dock efter att öka antalet utresande studenter och utjämna skillnaden. Därför är det glädjande att trenden med ett minskat antal utresande studenter har brutits. En rad aktiviteter med syfte att informera om och inspirera KTH-studenter till studier utomlands har genomförts: informationsmöten, mässa om utlandsstudier, information vid öppet hus samt informationsbord i lunchmatsalarna. Även broschyrmaterial och KTHs webbsidor har förnyats Tyskland Frankrike Spanien Italien Österrike Finland Utresande KTH-studenter Inresande utbytesstudenter Schweiz Australien USA Japan Utbytesstudenternas erfarenheter Utvärderingar visar att de utländska utbytesstudenterna generellt sett är mycket nöjda med sin vistelse på KTH, såväl när det gäller kursernas kvalitet som studiemiljön. I de fall det förekommer negativa omdömen rör det ofta prisnivån och tillgången på bostäder i Stockholm. Även kontakten med svenska studenter är något som de utländska studenterna gärna hade önskat var bättre. På KTH har man försökt minska problemet med hjälp av en omfattande mottagning och fadderverksamhet, helt organiserad av studenter inom studentkårens organisation International Student Service (ISS). Även de kurser i svenska språket som erbjuds av KTH är en del av mottagningen. Intensivkurser pågår under juli och augusti såväl som kurser under terminerna. En över- 22

25 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING vägande majoritet av utbytesstudenterna följer en eller flera kurser i svenska, vilket ger dem en god introduktion i både språket och kulturen. De utresande studenterna är också de generellt nöjda med sina erfarenheter, särskilt förbättringen av språkkunskaper och den personliga utveckling utlandsvistelsen innebär. Även de utresande studenterna anger att de gärna hade haft mer kontakt med inhemska studenter. Examensarbete och praktik utomlands Möjligheten till examensarbete utomlands är ett viktigt internationellt inslag i utbildningen vid KTH. Med finansiering från bland andra EUs program Leonardo da Vinci och Sidas MFS -program (Minor Field Studies), se nedan, har stipendier för ändamålet kunnat erbjudas. Under året har även ett antal examensarbeten vid japanska industriföretag och forskningsinstitut förmedlats till intresserade studerande. Många studenter väljer också att göra examensarbete utomlands, utan att delta i något stipendie- eller utbytesprogram. Magisterprogram på engelska Utbudet av magisterprogram med undervisning på engelska har ökat de senaste åren, vilket ligger i linje med KTHs strävan att utöka den forskningsnära delen av grundutbildningen samt att delta i ett globalt utbildningssammanhang. Under 2004 erbjöds 23 magisterprogram med engelska som undervisningsspråk. Programmen omfattar tre terminer och bygger på en avlagd Bachelor s Degree eller motsvarande. Studenter från hela världen deltar i dessa utbildningar, dock främst från länder i Asien, Europa och Afrika. Utveckling av ytterligare program pågår och hösten 2005 startar minst fem nya program. Inför antagningsomgången 2004 användes för första gången en central, webbaserad ansökan. Cirka webbansökningar inkom, varav cirka fullföljde ansökan med att skicka in kompletta ansökningshandlingar. Resultatet blev att 659 (559) studerande påbörjade studierna. Sammanlagt har under året (1 105) studerande varit inskrivna på dessa program, vilket är en ökning med nästan 40 procent sedan föregående år och mer än dubbelt så många som För att ge studenterna en bra start på utbildningen arrangerade Studentkåren särskilda Arrival Days, då studenterna blev mötta vid Arlanda och Cityterminalen. Arrival Days följdes upp av introduktionsprogram på campus Valhallavägen respektive i Kista, med praktisk information om studier på KTH och livet i Sverige. Internationellt utbyte av lärare och annan personal Många av KTHs lärare deltar i utbyten med andra universitet över hela världen. Utbytena sker i vissa fall inom ramen för utbytesprogram såsom Linnaeus-Palme, Tempus, Erasmus/ Sokrates-EU samt inom projekt som finansieras av bland andra SIDA och Svenska institutet. Ett väl fungerande utbyte av lärare men även av annan personal är också viktigt för att studerandeutbytet ska fungera väl. Under året har kompetensutvecklingsprojektet LUCAS inom Leonardo-programmet slutförts. Projektet syftade till att öka kunskapen om och intresset för internationella utbildningsfrågor hos främst administrativ personal. Utbildningen har skett i två faser, där del ett bestod av en seminarieserie rörande internationella frågor och del två utgjordes av en veckas studiebesök vid ett av de utländska partneruniversiteten. Under de två år som LUCAS pågick deltog cirka 40 anställda vid KTH i någon av de två seminarieserierna och 16 personer besökte ett partneruniversitet i Europa. Projektet har blivit väl mottaget och målen har uppfyllts. Det blev även nominerat till Leonardo da Vincis kvalitetspris inom delområdet utbildare. KTH beviljades under 2004 medel för ett nytt kompetensutvecklingsprojekt, en uppföljning av LUCAS, med akronymen WE KNOW IT. Denna gång ska de elva deltagande europeiska universiteten arrangera workshops på aktuella internationella teman. Aktiviteterna startar våren INTERNATIONELLA PROGRAM, PROJEKT OCH NÄTVERK Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är ett EU-program för finansiering av bland annat kompetensutveckling, praktik och examensarbete inom yrkesutbildning. KTH har beviljats medel för ett antal Leonardoprojekt. Genom ett av projekten, C3PO (Competence, Culture, Career Promoting Opportunities) kan studenter vid KTH beviljas stipendier för examensarbete eller praktik vid ett företag i Europa. Under året har 24 studenter genomfört examensarbete eller praktik utomlands med stöd från C3PO. En ansökan har lämnats in avseende ett pilotprojekt med syfte att synkronisera tidigare Leonardo-projektet SuperPro med två andra projekt, som omfattar olika aspekter av handledning av studenter på distans. EU-Kanada KTH har beviljats EU-medel för ett EU-Kanadaprojekt. Projektet avser civilingenjörsutbildning inom IT-området och ger möjligheter till såväl reell som virtuell mobilitet. Studenterna erbjuds en tids studier vid ett transatlantiskt partneruniversitet samt möjlighet att utföra examensarbete vid ett företag i värduniversitetets närhet. I samarbetet ingår fyra europeiska och fyra kanadensiska universitet. Under 2003 och 2004 har 17 studenter från KTH åkt på utbyte till något av de kanadensiska universiteten. Projektet löper till augusti 2005, 23

26 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING men ett stort intresse finns att därefter fortsätta samarbeta, dels genom bilaterala avtal, dels genom en ny ansökan inom ramen för EU-Kanadaprogrammet. Tempus Tempus är ett EU-finansierat samarbetsprogram inom vilket lärare och administratörer vid lärosäten i EU kan få stöd för samarbete med lärosäten i Oberoende staters samvälde (OSS), på västra Balkan, i Mongoliet samt i länderna i södra medelhavsområdet. Syftet är att stödja den demokratiska utvecklingen i partnerländerna. KTH är mycket aktivt inom Tempus och driver för närvarande 15 projekt, varav 12 startade under Projekten involverar lärosäten i Bosnien, Egypten, Jordanien, Kroatien, Moldavien, Palestina, Ryssland, Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland. Projekten behandlar exempelvis utvecklande av magisterprogrammet Clean Energy and Conservation Strategy i Palestina, utveckling av näringslivssamarbete vid ryska universitet och IT-utbildning för universitetspersonal i Uzbekistan. Ytterligare EU-finansierade projekt De senaste åren har EU presenterat ett antal nya program av intresse för den fortsatta utvecklingen av KTHs internationella verksamhet. Alfa är ett program som stödjer samarbetsprojekt inom högre utbildning mellan EU-länder och länder i Latinamerika. En projektansökan inom Alfa-programmet rörande samarbete i form av student- och lärarutbyte lämnades in hösten En annan ansökan inom Alfa, som KTH deltar i, handlar om kartläggning av valda ingenjörsutbildningar vid europeiska och latinamerikanska universitet. Syftet är att skapa ett ackrediteringssystem och i förlängningen utveckla gemensamma utbildningsprofiler. KTH har lämnat in fem ansökningar inom programmet Asia-Link, vars syfte är att främja nätverksbaserade samarbeten mellan lärosäten i EU och Sydasien, Sydostasien och Kina. Fyra av dessa har beviljats och planeringsarbetet kommer att starta under Ett annat aktuellt program är Erasmus Mundus, där åtta ansökningar för gemensamma magisterprogram med stipendier för student- och lärarutbyte har lämnats in hösten 2004, med KTH som projektledare i tre av dem. Ytterligare två ansökningar inom pilotprojektområdet av Erasmus Mundus planeras till våren 2005, med KTH som projektledare för en av dem. Den ena ansökan syftar till att synliggöra europeisk teknisk utbildning runt medelhavsområdet och att undersöka förutsättningarna för harmonisering av utbildnings- och examensstrukturen, medan den andra syftar till att utveckla ett system som ger studenter i internationell miljö verktyg och kunskap för att arbeta i mångkulturella och tvärvetenskapliga miljöer. Minor Field Studies Minor Field Studies, MFS, ger möjlighet till examensarbete i Afrika, Asien och Latinamerika. SIDA finansierar MFS - bidrag för två månaders fältstudier. Studierna ska redovisas i en rapport på engelska, vanligen studentens examensarbete. Under året beviljades 29 KTH-studerande MFS -bidrag. Vanligaste mottagarländer 2004 var Ghana och Sydafrika som mottog fyra MFS -studenter vardera, medan Chile, Etiopien, Indien, Kenya och Tanzania var värdländer för tre studenter vardera. Tendensen de två senaste åren har varit ett ökat antal ansökningar från KTH-studenter. Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme är ett SIDA-finansierat utbytesprogram för samarbete inom grundutbildning med universitet i Afrika, Asien och Latinamerika. Inom programmet kan man söka medel för ömsesidiga planeringsresor och lärar- och studentutbyte. KTH har deltagit sedan programmets start 2000 och under läsåret genomförs tio samarbeten med olika universitet. Sju av dessa är fortsatta samarbeten med universitet i Afrika, Asien och Latinamerika. Tre nya ansökningar blev godkända under 2004 gällande numerisk analys och datalogi med universitetet i Peking, mark- och vattenteknik med universitetet i Dhaka, Bangladesh samt energiteknik med universitetet i Makerere i Uganda. 24

27 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING KTH RACING KTH Racing är ett projekt, inom vilket närmare 70 teknologer egenhändigt utvecklat en racerbil. Under sommaren deltog KTH med bilen i det internationella mästerskapet Formula Student KTH-teamet blev genom sin fjärdeplats den bästa nykomlingen i tävlingens mer än 20-åriga historia. Bilen har byggts från grunden på KTH och når en topphastighet på närmare 200 km/tim. 25

28 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Forskning och forskarutbildning KTHS VERKSAMHETSMÅL Regeringens verksamhetsmål är att universitet och högskolor ska bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning. Effektiviteten i forskarutbildningen ska öka och de forskarstuderande ska erbjudas utbildning av hög kvalitet som förbereder för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Universitet och högskolor ska också i ökad utsträckning främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning. Förutom dessa mål anger regeringen att 828 examina ska avläggas inom forskarutbildningen vid KTH under perioden , samt att minst 13 procent av de professorer som anställs under samma period ska vara kvinnor. Utgångspunkten för KTHs framtida forskning är specialisering och gränsöverskridande forskning. KTH bör även, i begränsad omfattning, bygga upp forskning inom andra områden än de teknikvetenskapliga. De ska dock ha en tydlig anknytning till de tekniska system som KTH forskar och utbildar kring. FORSKARUTBILDNING Forskarutbildningen vid KTH, som är mycket attraktiv, förser industri och samhälle, liksom universitet och högskolor i hela Sverige, med välutbildade medarbetare. Ett arbete pågår för att förändra strukturen inom forskarutbildningen genom att skapa breda forskarutbildningsämnen och inrätta forskarskolor. Rekrytering Rekrytering till forskarutbildningen sker ofta genom informella kontakter mellan forskare och studerande i de sista årskurserna av grundutbildningen eller i samband med examensarbetet. Många intresserade kontaktar också institutionen direkt via e-post, telefon eller brev. De flesta utländska 26

29 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING sökande tar kontakt via e-post. Rekrytering sker även genom annonsering i svensk och internationell dags- och fackpress samt på hemsidor. Eftersom den övervägande delen av KTHs forskarstuderande är män uppmanas, vid annonsering, särskilt kvinnor att söka utlysta doktorandanställningar. Andra rekryteringsåtgärder är kontakter med industrin, information riktad till särskilda grupper samt deltagande vid Tekniska Högskolans Studentkårs arbetsmarknadsdagar, ARMADA. Under året har 62 anställningar som doktorand utannonserats. Cirka 740 sökande, varav 7 procent kvinnor, anmälde intresse för dessa anställningar. Dessutom har 14 utbildningsbidrag utannonserats med 74 sökande, varav 23 procent kvinnor. Antagning KTHs forskarutbildning är mycket attraktiv med långt fler sökande än vad KTH har resurser att ta emot. Mer än hälften av KTHs institutioner anger att intresset för forskarutbildning har ökat och nästan alla anser att det också finns ett ökat behov av forskarutbildade i samhället. Trots detta har KTH inte kunnat anta fler forskarstuderande än tidigare. Under 2004 antogs 294 forskarstuderande jämfört med 310 under Av de nyantagna är 56 procent antagna med mål att avlägga licentiatexamen. För dem som inte kunnat antas är brist på medel för studiefinansiering orsaken i nästan samtliga fall, men även brist på handledare anges som orsak av flera institutioner. Av årets nyantagna har 59 forskarstuderande sin huvudsakliga verksamhet i näringslivet, vilket är en viss ökning jämfört med föregående år. Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning Andelen kvinnliga forskarstuderande av de nyantagna under 2004 var 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med Man kan notera att andelen kvinnor av de antagna är betydligt större än andelen kvinnor av sökande till doktorandanställningar och utbildningsbidrag. Att andelen kvinnor i forskarutbildningen ökat de senaste åren är glädjande och visar att de satsningar som gjorts givit resultat. Andelen kvinnor av det totala antalet forskarstuderande var 27 procent under 2004, vilket är samma andel som För att rekrytera fler kvinnor till forskarutbildningen har institutionerna gjort lokala satsningar bland annat i form av riktade erbjudanden till kvinnliga teknologer. De informella kontakter som skapas mellan kvinnliga forskare/lärare och kvinnliga teknologer under grundutbildningen anses dock vara ett av de mest effektiva sätten att rekrytera kvinnor till forskarutbildningen. Att antalet kvinnor ökar bland KTHs lärare och forskare har alltså en avgörande inverkan på rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Inom vissa områden, till exempel kemi, kemiteknik och bioteknik, där andelen kvinnor är hög inom grundutbildningen är även andelen kvinnor inom forskarutbildningen hög. Det visar sig också att när kvinnliga forskarstuderande deltar i grundutbildningen, blir fler kvinnor intresserade av forskarutbildning. Studiefinansiering Under 2004 var doktorandanställning fortsatt den dominerande formen av finansiering. Av KTHs doktorander hade vid årets slut cirka 870, eller 51 (53) procent, denna form av finansiering. Under 2004 har 282 kvinnliga forskarstuderande, helt eller delvis, innehaft anställning som doktorand, vilket är ungefär samma antal som 2003 och en liten ökning jämfört med de närmast föregående åren. Det innebär att 28 procent av doktorandanställningarna nu innehas av kvinnor. Andelen kvinnor med doktorandanställning överensstämmer alltså med andelen kvinnor totalt inom forskarutbildningen. Utbildningsbidrag är en annan typ av studiefinansiering för forskarutbildning. Det används endast i begränsad omfattning vid KTH. Vid utgången av 2004 hade 4 procent av de forskarstuderande, 64 heltidsekvivalenter varav 17 kvinnor, denna finansiering. För de forskarstuderande som har utbildningsbidrag är det vanligt med delad finansiering. Sammanlagt 78 personer har under året helt eller delvis erhållit utbildningsbidrag. Utbildningsbidragen finansierades till 36 procent via anslaget för forskning och forskarutbildning. Övriga utbildningsbidrag hade extern finansiering, där den största finansiären var Vetenskapsrådet, som finansierade sammanlagt tolv heltidsekvivalenter. Övriga forskarstuderande vid KTH har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning som doktorand eller utbildningsbidrag. Av de forskarstuderande försörjer sig 21 procent genom förvärvsarbete med anknytning till forskarutbildningen, 7 procent genom annan tjänst inom högskolan och 8 procent genom stipendier. Resterande 9 procent finansierar sina studier på annat sätt. KTH avsätter årligen medel för så kallade excellenstjänster, det vill säga doktorandanställningar bekostade med centrala medel. Totalt finns inom KTH 35 sådana befattningar varav fem innehas av kvinnor. Under 2004 har forskarstuderande haft en aktivitetsgrad på minst 50 procent och har haft en aktivitetsgrad på minst 10 procent. Forskarskolor och övrigt samarbete inom forskarutbildningen Under 2004, liksom de närmast föregående åren, deltar cirka en tredjedel av KTHs institutioner i samarbeten inom 27

30 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 11 A NYANTAGNA OCH REGISTRERADE FORSKARSTUDERANDE 2004 varav Antagna varav Antagna varav Nyantagna per forskarämnesområde Totalt kvinnor till dr kvinnor till lic kvinnor Matematik 14 21% 12 17% 2 50% Kemi 14 57% 9 56% 5 60% Informationsteknik 37 27% 16 19% 21 33% Teknisk fysik 23 30% 11 36% 12 25% Elektroteknik, elektronik och fotonik 19 21% 6 0% 13 31% Kemiteknik 29 38% 15 27% 14 50% Bioteknik 28 43% 6 50% 22 41% Teknisk mekanik 30 17% 6 17% 24 17% Teknisk materialvetenskap 34 29% 13 15% 21 38% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 27 19% 11 18% 16 19% Industriell teknik och ekonomi 32 41% 21 38% 11 45% Teknik och social förändring 3 33% 3 33% Övrig teknikvetenskap 4 25% 1 100% 3 0% TOTALT ANTAL NYANTAGNA % % % TOTALT ANTAL REGISTRERADE % Figur 11 B NYANTAGNA OCH REGISTRERADE FORSKARSTUDERANDE 2003 varav Antagna varav Antagna varav Nyantagna per forskarämnesområde Totalt kvinnor till dr kvinnor till lic kvinnor Matematik 18 11% 15 7% 3 33% Kemi 14 36% 4 50% 10 30% Informationsteknik 47 19% 23 13% 24 25% Teknisk fysik 22 32% 12 33% 10 30% Elektroteknik, elektronik och fotonik 21 14% 11 27% 10 0% Kemiteknik 30 50% 14 57% 16 44% Bioteknik 15 53% 9 56% 6 50% Teknisk mekanik 39 10% 17 12% 22 9% Teknisk materialvetenskap 23 52% 8 38% 15 60% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 24 21% 7 29% 17 18% Industriell teknik och ekonomi 39 36% 25 40% 14 29% Miljöteknik 3 100% 3 100% Teknik och social förändring 13 46% 4 50% 9 44% Övrig teknikvetenskap 2 0% 2 0% TOTALT ANTAL NYANTAGNA % % % TOTALT ANTAL REGISTRERADE % 28

31 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 11 C NYANTAGNA OCH REGISTRERADE FORSKARSTUDERANDE 2002 varav Antagna varav Antagna varav Nyantagna per forskarämnesområde Totalt kvinnor till dr kvinnor till lic kvinnor Matematik 12 25% 11 27% 1 0% Kemi 13 54% 10 60% 3 33% Informationsteknik 41 15% 38 16% 3 0% Teknisk fysik 22 32% 20 35% 2 0% Elektroteknik, elektronik och fotonik 28 11% 21 14% 7 0% Kemiteknik 28 71% 18 78% 10 60% Bioteknik 31 45% 25 40% 6 67% Teknisk mekanik 45 13% 39 13% 6 17% Teknisk materialvetenskap 25 28% 22 23% 3 67% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 26 42% 17 41% 9 44% Industriell teknik och ekonomi 55 38% 47 43% 8 13% Miljöteknik 4 50% 2 50% 2 50% Övrig teknikvetenskap 5 80% 5 80% TOTALT ANTAL NYANTAGNA % % 60 33% TOTALT ANTAL REGISTRERADE % Figur 11 D NYANTAGNA OCH REGISTRERADE FORSKARSTUDERANDE 2001 Nyantagna per forskar- varav ämnesområde Totalt kvinnor Matematik 8 0% Kemi 23 39% Informationsteknik 34 12% Teknisk fysik 39 33% Elektroteknik, elektronik och fotonik 24 17% Kemiteknik 27 33% Bioteknik 17 29% Teknisk mekanik 64 16% Teknisk materialvetenskap 13 31% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 14 43% Industriell teknik och ekonomi 31 52% Miljöteknik 6 33% Övrig teknikvetenskap 6 50% TOTALT ANTAL NYANTAGNA % ramen för forskarskolor. Antalet forskarskolor uppgår för närvarande till 15. Syftet med forskarskolorna är bland annat att ge de forskarstuderande en bred kunskapsprofil, ofta i ett ämnesöverskridande perspektiv. De ger också förutsättningar för ökad tillgång på handledare. KTH kommer i framtiden att sträva efter att forskarutbildningen allt mer organiseras i forskarskolor. Forskarskolorna genomförs ofta i samverkan med andra universitet och högskolor i landet samt över institutionsgränserna inom KTH. I vissa deltar även utländska universitet samt svenska myndigheter och företag. Omkring 170 forskarstuderande på KTH har deltagit i de forskarutbildningskurser som ges inom ramen för forskarskolorna. Utöver dessa har ytterligare cirka 120 forskarstuderande från andra universitet deltagit i kurserna. TOTALT ANTAL REGISTRERADE % 29

32 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 12 LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMINA varav varav varav varav Licentiatexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 7 29% 4 0% 4 50% 3 0% Fysik 1 0% 1 0% Kemi 6 67% 13 38% 3 33% 1 0% Informationsteknik 20 10% 25 16% 15 20% 13 0% Teknisk fysik 20 20% 5 20% 19 37% 14 29% Elektroteknik, elektronik och fotonik 24 17% 20 25% 9 33% 16 6% Kemiteknik 21 43% 12 67% 20 35% 31 26% Bioteknik 8 38% 6 17% 4 25% 3 100% Teknisk mekanik 32 13% 33 12% 41 5% 36 14% Teknisk materialvetenskap 10 0% 13 38% 13 15% 22 32% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 17 47% 19 26% 15 33% 17 18% Industriell teknik och ekonomi 24 29% 12 50% 12 42% 12 58% Övrig teknikvetenskap 6 33% 1 100% 0 0% 7 29% TOTALT % % % % varav varav varav varav Doktorsexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 6 17% 14 29% 4 0% 12 8% Fysik 2 0% 1 100% Kemi 15 33% 10 50% 15 40% 14 43% Informationsteknik 19 21% 19 5% 20 5% 22 32% Teknisk fysik 26 27% 25 20% 17 12% 17 29% Elektroteknik, elektronik och fotonik 24 8% 26 8% 24 8% 20 5% Kemiteknik 26 23% 22 27% 19 21% 25 52% Bioteknik 17 35% 16 50% 11 73% 14 29% Teknisk mekanik 33 9% 27 11% 26 15% 33 6% Teknisk materialvetenskap 17 35% 10 0% 13 15% 10 30% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 13 8% 23 30% 7 29% 20 25% Industriell teknik och ekonomi 22 27% 25 32% 16 38% 11 18% Övrig teknikvetenskap 6 50% 6 50% 1 100% 3 33% TOTALT % % % % 30

33 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Forskarskola i telekommunikation KTH är värduniversitet för en forskarskola i telekommunikation med Blekinge Tekniska Högskola, Mitthögskolan/ Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle som partnerhögskolor. Målsättningen med forskarskolan är att öka antalet doktorer och licentiater inom telekommunikationsområdet och att förbättra kvaliteten på forskarutbildningen inom området. Inom civilingenjörsutbildningen erbjuds teknologer med goda studieresultat en forskarförberedande avslutning. Dessa studenter erbjuds även möjlighet att läsa de forskarutbildningskurser inom telekommunikation som ges regelbundet. Dessutom har deras examensarbeten forskningskaraktär. Forskarskolan har ett programråd med representanter från alla partnerhögskolor. Ett gemensamt forskarutbildningsämne i telekommunikation har inrättats vid medverkande högskolor. Ämnet ligger inom teknisk fakultet vid KTH; vid Mittuniversitetet ligger ämnet inom naturvetenskaplig fakultet eftersom teknisk fakultet saknas. Hittills har 41 doktorander, varav fyra kvinnor, antagits till forskarskolan, 33 vid KTH, två vardera vid Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle samt fyra vid Blekinge Tekniska Högskola. Sex licentiatexamina har utfärdats inom forskarskolan. Forskarskolan har utvecklat ett program av forskarutbildningskurser som ges regelbundet. Under året har forskarskolan genomfört tio forskarutbildningskurser varav sex ingår i den så kallade forskarförberedande delen. Det finns 16 forskarutbildningskurser i programmet som planeras att ges regelbundet (varje eller vartannat år). Forskarskolan genomförde en sommarskola i Presentation Skills & Cross- Cultural Communication under en vecka sommaren Även högskolor som inte är partnerhögskolor har inbjudits att skicka deltagare till sommarskolan. Tillsammans med 39 av forskarskolans egna forskarstuderande uppgick därför antalet deltagare i sommarskolan till 49. Figur 13 REDOVISNING AV OMRÄKNADE LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMINA Antal doktorsexamina som inte föregåtts av lic 1) Antal doktorsexamina som föregåtts av lic 1) Antal licentiatexamina 1) Antal examina i forskarutbildningen, omräknade 2) ,5 211, ) Antal examina, utan omräkning 2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen Figur 14 LICENTIAT- OCH DOKTORSEXAMINA 1992/ /93 93/94 Doktorsexamen Licentiatexamen 94/95 95/ Examina Under 2004 examinerades 224 (223) doktorer och 195 (163) licentiater. I regeringens uppdrag anges KTHs forskarutbildningsuppdrag för perioden till 828 examina. Antalet examina är beräknat på så sätt att summa examina för en person aldrig överstiger 1,0. En doktorsexamen räknas därvid som 1,0, en licentiatexamen som 0,5 och en doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen som 0,5. För 2004 uppgick antalet examina, beräknat enligt ovan, till 264 (249,5 under 2003). Antalet examina för fyrårsperioden uppgår därmed till 965 vilket innebär att uppdraget för fyraårsperioden är väl uppfyllt. Att avlägga en licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen, och därigenom få en naturlig avstämning av genomförda studier, är vanligt vid KTH. Av de examinerade doktorerna har 51 procent en tidigare avlagd licentiatexamen. Beräkningar av medianstudietiden för dem som avlägger doktorsexamen visar att de som även avlägger en licentiatexamen har en något längre studietid, 5,5 år, jämfört med dem som endast avlägger doktorsexamen, 5,3 år. Medianstudietiden för dem som avlägger en licentiatexamen är 3,1 år. 31

34 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 16 Figur 15 FORSKNINGENS FINANSIERING 2004 (2003) Totalt (1 881) Mkr inklusive bidrag för finansiering av transfereringar Svenska företag och org. 15,8 % (15,1 %) Stiftelsen för Strategisk Forskning m. fl. 7,7 % (8,8 %) Övriga statliga 18,7 % (18,2 %) Övriga utländska 1,2 % (1,5 %) EU 5,1 % (5,0 %) Vinnova 7,5 % (6,9 %) Forsknings- och forskarutbildningsanslag 34,3 % (34,8 %) Forskningsråd 9,7% (9,7%) INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Anslags- och bidragsfinansierad forskning och forskarutbildning samt uppdragsforskning (tkr) Intäkter Anslag *) Externa medel *) Finansiella SUMMA Därav uppdragsforskning Kostnader Personal *) Lokaler Övrig drift *) Finansiella Avskrivningar SUMMA ÅRETS KAPITAL- FÖRÄNDRING * Inklusive transfereringar (=erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartners samt stipendier etc). Lämnade bidrag 2004 var tkr. Andelen kvinnor av examinerade Av de examinerade doktorerna 2004 är 22 procent kvinnor och av dem som avlagt licentiatexamen är 25 procent kvinnor. Det är en liten minskning sedan föregående år (23 respektive 28 procent) men innebär ändå att andelen kvinnor av de examinerade följer andelen kvinnor bland de nyantagna för fem respektive tre år sedan. Forskarämnesområdena kemi, kemiteknik, bioteknik samt samhällsbyggnad och arkitektur har dock väsentligt högre andel kvinnor av de examinerade än genomsnittet. Internationellt utbyte av forskarstuderande Av de doktorer och licentiater som examinerats under året har omkring 81 procent av doktorerna och 73 procent av licentiaterna deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid någon internationell konferens. Att under utbildningen ha möjlighet att vistas en tid i en annan forskargrupp, inom eller utom Sverige, liksom att kunna delta i och presentera en vetenskaplig rapport vid internationella konferenser är viktigt för alla forskarstuderande vid KTH. KTH har under den senaste tioårsperioden tagit emot betydligt fler forskarstuderande från utlandet än KTH har sänt ut. Förhållandet är fortfarande detsamma. Av de uppgifter som inkommit från KTHs institutioner framgår att KTH under 2004 tog emot 88 (57) utländska forskarstuderande som stannade minst tre månader medan 45 (41) KTH-doktorander tillbringade minst tre månader utomlands. Utbytet har i vissa fall skett inom ramen för något av utbytesprogrammen Erasmus, Leonardo, Linnaeus-Palme, Marie Curie Training Site, Socrates eller Svenska institutets Visby-program. Av de examinerade hade 13 (13) procent av licentiaterna och 19 (30) procent av doktorerna tillbringat minst tre månader utomlands. Medel till forskning och forskarutbildning Intäkterna till forskningsverksamhet sker genom fakultetsanslaget och externa medel som söks i konkurrens. Forskningens och forskarutbildningens totala finansiering uppvisar mycket små förändringar. Således är ungefär en tredjedel finansierad med anslag och resten med externa medel. De totala intäkterna är ungefär desamma som under Om man beaktar att transfereringarna har ökat med cirka 18 Mkr har intäkterna som kan användas i verksamheten minskat. Externa medel söks av forskarna och går efter bedömning av beviljande finansiär direkt till berörd enhet. Fakultetsanslaget fördelas också direkt till enheterna och i princip pre- 32

35 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING JÄRNVÄGSMILJONER Ett treårigt avtal mellan KTH och ett antal externa finansiärer, däribland Banverket, försäkrade Järnvägsgruppen på KTH om upp emot sju miljoner kronor per år i stöd till utbildning och forskning. Utbildningen i järnvägsteknik ges för blivande civilingenjörer och som uppdragsutbildning för företag och myndigheter. 33

36 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 17 FORSKNING Forskarutbyte KTH-forskare, minst 3 mån utomlands Konferensbidrag Nationella Internationella Uppdrag Sakkunnig Nationellt Internationellt Opponent Nationellt Internationellt Referee Nationellt Internationellt Patent Sökta Beviljade stationsrelaterat ämnespott med beaktande av vetenskaplig potential samt avlagda forskarexamina. En mindre del av anslaget fördelas som riktat stöd till olika verksamheter. De högskolegemensamma, stödjande verksamheterna finansieras i huvudsak genom en högskoleavgift som universitetsstyrelsen fastställer. FORSKNING Samverkan akademi samhälle näringsliv Forskningen vid landets högskolor och universitet utgör grunden för utbildningens kvalitet och aktualitet och är en betydande del av det samhälleliga kunskapsbyggandet för framtiden. Teknik har alltid varit en nyckelfaktor för att skapa nya produkter och ny infrastruktur. Ekonomisk tillväxt nås och ny infrastruktur kan implementeras bara om teknisk forskning och utveckling samtidigt gör framsteg. Angelägna och världsomspännande problem som fattigdom, brist på energi och ren miljö löses också bäst genom utvecklingen av ny teknologi. I dag betraktas KTHs forskning som en integrerad del av innovationssystemet, det vill säga som en aktiv aktör när det gäller att skapa nya produkter, nya processer och ny infrastruktur. Det förekommer idag inte ett enda tillväxtsymposium, globalt, nationellt eller regionalt, där inte universiteten är inbjudna och ses som en viktig part i diskussionerna om ekonomisk tillväxt. Detta har medfört en förändrad syn på forskningen inom universiteten. Framför allt har det lett till ökad samverkan med andra aktörer när det gäller tillväxt. Patent, licenser, riskkapital, avknoppningsföretag, entreprenörer, inkubatorer, teknikparker och kompetenscentra är nya eller nästan nya ord i alla lärosätens ordlistor. Forskningen, framför allt vid de tekniska universiteten, behöver därför vara både inomvetenskapligt motiverad och behovsmotiverad. Forskningen som sådan kan vara grundforskning, strategisk eller tillämpad. Ett viktigt arbete, som KTH ägnar stor möda och stor omsorg åt, är att bygga upp fungerande samband mellan forskningen och de olika delarna av KTHs innovationssystem, inklusive kontakter mot samhälle, industri och kapital. Vid KTH finansieras forskningen i ökande grad av medel utanför det direkta anslaget för forskning och forskarutbildning. Beroendet av industrisamarbeten i forskningen, inte bara direkt utan även indirekt, genom projekt stödda av t.ex. EU, Vinnova (Verket för innovationssystem) och SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) är därför stort. Detta är en förskjutning som alltjämt pågår och kan förväntas fortsätta, bland annat på grund av ett ökat engagemang i EU-samarbeten och den politiska viljan att fördela en större andel av statliga anslag i konkurrens. Av cirka 1,1 miljarder kronor, som är det externa bidraget till KTHs forskning, så motsvarar minst hälften av detta belopp projekt där potentiella intressenter redan från början är involverade i forskningsprocessen. Vinnovas och Energimyndighetens kompetenscentra är exempel på sådana samarbeten. KTH leder nio av de 28 pågående programmen. I dessa samverkar industri och högskola långsiktigt i projekt med tydlig industriell relevans. Det allt närmare samarbetet med det omgivande samhället har lett till att KTH också kommit att medverka vid framtagande av underlag för politiska beslut. Ett aktuellt exempel med kontroversiella inslag är det uppdrag som KTH har genomfört i samband med utredningen om trängselavgifter i Stockholmsregionen inom projektet Näringslivseffekter av trängselavgifter. Det övergripande syftet med projektet var att ta fram en generell metodik för analys av hur trängselavgifter kan påverka förutsättningarna för olika typer av näringsliv samt vilka följdeffekter detta kan ha för långsiktig ekonomisk tillväxt. Den utvecklade metodiken tillämpas på Stockholm för att ta fram kvantitativa resultat. Resultaten ska sedan ligga till grund för bedömning av de sammanlagda effekterna med olika tidsperspektiv. Ett annat exempel där KTHs forskning kommer till samhällelig nytta är DNA-analyser. Den moderna DNAanalysen har förändrat bevismöjligheterna i brottmål, varvid 34

37 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING KTHs forskning inom DNA-sekvensering blivit ett verktyg för polisen att snabbt och effektivt få vävnadsprov identifierade. Att ge polisen en populariserad information om DNA-forskningen har varit en del av samverkansuppgiften inom KTH. Genom sådan information kan polisen bli mera medveten om de krav som ställs på de provunderlag som ska analyseras. Den som idag rör sig på Stockholms gator kan inte heller undgå att notera ett nytt inslag i stadsmiljön, nämligen de första bränslecellsbussarna i försökstrafik, som fått benämningen en rullande miljörevolution. Bussarna ingår i EU-projektet Clean Urban Transport for Europe CUTE och i projektet deltar experter från KTH. Nio städer i Europa deltar i CUTE: Amsterdam, Barcelona, Hamburg, London, Luxemburg, Madrid, Porto, Stockholm och Stuttgart. Genom att testa och jämföra tekniken och infrastrukturen i nio olika städer med skilda klimat- och körförhållanden hoppas EU att bränslecellstekniken ska ta ett ordentligt steg framåt. Nätverk Inom teknikvetenskapen drivs utvecklingen mot stora och starka forskningsmiljöer beroende på att nya teknikområden som IT, bioteknik och nanoteknik är mångdisciplinära och fordrar stora forskningsmiljöer för att framgångsrik forskning ska kunna bedrivas. Att teknikvetenskapen och därmed de tekniska högskolorna har blivit föregångare i Sverige för denna utveckling beror på att teknikvetenskaplig forskning ofta är bredare än forskningen inom andra vetenskapsområden och som en konsekvens av detta kräver forskningsmiljöer av viss omfattning. Det beror också på att teknikvetenskapen har ett lägre fakultetsanslag jämfört med andra vetenskapsområden och därför tidigare, och i högre grad, tvingats till att konkurrera om externa forskningsmedel, statliga och från företag. Tendensen är dock densamma för alla vetenskapsområden. Problemet är inte att skapa starka forskningsmiljöer, dessa finns och de är också framgångsrika. Problemet är att finansiera dem. I Sverige har utvecklingen mot starka forskningsmiljöer tydligt observerats vid de tekniska universiteten. Det är också det främsta skälet till att Chalmers och KTH under året bildade en allians kring teknisk forskning och utbildning. Det utvidgade samarbetet i Europa, främst inom ramen för EU, har inneburit en avsevärt hårdare konkurrens, såväl om studenter som om resurser till forskning. Förhoppningen med en allians är att skapa ett svenskt alternativ till internationellt framstående forskningsmiljöer som finns exempelvis vid MIT, Stanford, Cambridge och Imperial College. KTH och Chalmers har insett att det ibland finns mer att vinna på att KTH NÄRMAR SIG KINA KTH har under 2004 inlett ett antal samarbeten med flera universitet i Kina. Bland annat har två centra bildats, The Joint Research Centre of Photonics of the Royal Institute of Technology and Zhejiang University (JORCEP) samt KTH-ZJU Joint Research Centre of System-on-Chip (SoC) i Zheijang. Sedan september 2004 befinner sig Andreas Göthenberg från institutionen Mikroelektronik och informationsteknik på det senare som post doc-forskare och koordinator för uppbyggnaden av samarbetet. Zhejiang-universitetet ligger i Hangzhou, Zhejiang-provinsen, cirka två timmar söder om Shanghai, inom det område där cirka 70 procent av Kinas elektronikindustri finns. Området förespås bli ett nytt Silicon Valley inom en snar framtid. Min uppgift är dels att administrera själva uppbyggnaden av SoC-centret, dels att vara en länk mellan KTH och Zhejiang-universitetet, säger han. Jag fungerar som kontaktperson när någon forskare från Zhejiang behöver komma i kontakt med KTH, samtidigt som jag informerar KTH om hur utvecklingen fortskrider. Tanken är att KTH och Zhejiang-universitetet ska ha gemensamma forskningsprojekt samt gemensam forskarutbildning inom SoC, där doktoranderna läser både på KTH och Zhejiang-universitetet. De som går forskarutbildningen kommer att få examen både från KTH och Zhejiang-universitetet, en så kallad dubbelexamen. Dessutom håller vi på att starta en magisterutbildning. Vi kommer i huvudsak att bygga upp den magisterutbildning som vi redan har i Kista även i Zhejiang, säger Andreas Göthenberg. Traditionellt har Kina varit det stora produktionslandet, men nu ska Kina expandera inom SoC och även ägna sig åt konstruktion. Detta ställer stora krav på utbildning och forskning. KTH vill därför vara på plats och bygga upp samarbetet på ett tidigt stadium för att förhoppningsvis bli ett viktigt namn i Kina inom System-on-Chip. Det samarbete vi ser idag är bara början, säger Andreas Göthenberg. 35

38 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING samarbeta. Kraftsamlingar kan göras inom ett antal områden som annars inte varit möjliga. Förutom samarbete inom forskningen kommer KTH och Chalmers också att gemensamt marknadsföra och utforma internationella magisterprogram. I avsikt att stärka Stockholm-Uppsalaregionen har under året ett nätverk bildats, där KTH ingår. Övriga universitet i nätverket är Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet, Handelshögskolan och Karolinska Institutet (KI). Nätverkets intressenter representerar idag nära hälften av Sveriges totala forskningsvolym. Genom att etablera strukturer för forskningssamarbete kommer Stockholm-Uppsalaregionen att kunna ytterligare höja utbildnings- och forskningskapaciteten och också säkerställa fortsatt hög kompetens inom samtliga forskningsområden där universiteten idag är verksamma. På sikt är tanken att involvera även regionala högskolor och forskningsintressenter i Mälardalen. KTH Syd har genom KTHs omorganisation ombildats till Skolan för Teknik och hälsa. Verksamhetens fokus ligger på det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i vid bemärkelse, men där även teknisk forskning med betydelse för hälsa och sjukvård ingår. KI och Södertörns högskola är här viktiga samarbetspartner. Närheten till Södertälje och den industri som finns där, främst Scania och AstraZeneca, är också av stor betydelse. Under 2004 fortsatte den uppbyggnad som påbörjades under 2003 av teknisk och tvärvetenskaplig forskning i södra Storstockholm. Etableringen av Centrum för teknik i vården har inneburit att förutsättningar skapats för tvärvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet för sjukvårdens behov. Centret har skapats och drivs gemensamt av KTH, KI och Karolinska Universitetssjukhuset. Under rubriken Teknik och hälsa verkar forskargrupper med inriktningar mot teknik i vården, design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa samt strömning och klimat. För att stärka KTH Syds forskningsprofil inom tillämpade områden och samtidigt utveckla samarbetet med näringslivet är målsättningen att inom fem år också knyta ett antal adjungerade professorer till varje forskargrupp. Mång- och tvärvetenskap KTH har sedan flera år aktivt främjat mång- och tvärvetenskaplig forskning. Denna utveckling har lett till att KTH medvetet valt att inrätta ett antal tvärvetenskapliga centra, vilkas inriktningar går över de disciplinära gränserna och ofta ansluter till industriella eller samhälleliga behov. Ingenjörsutbildningarna har under det senaste årtiondet också i större utsträckning kommit att inriktas mot den roll som tekniken spelar inom andra samhällssektorer än rent industriella. Exempelvis är idag bank- och finanssystemet, vårdsystemet, samhällsplaneringssystemet etc. starkt influerat av teknisk utveckling. KTHs centrum inom bank och finans kommer till exempel att spänna över områden från matematik, företags- och nationalekonomi till psykologi, sociologi, socialantropologi, ekonomisk historia och statskunskap och ge förutsättningar för många angelägna mångvetenskapliga problemformuleringar och tillämpningar. Ett annat exempel är ämnesområdet filosofi, inom vilket KTH sedan 1999 bedriver undervisning, forskning och forskarutbildning om filosofiska aspekter på tekniken och dess användning i samhället. Ett sådant projekt handlar om etiska aspekter av trafiksäkerhet, där det finns många angelägna frågeställningar att hantera, särskilt avseende ansvar, integritet och olika värdekonflikter. Den allt starkare kopplingen till teknisk forskning har inneburit stora framsteg för dessa sektorer och lett till att KTH numera anställer egna lärare för att fylla utbildningsbehoven. KTH har också värdefulla samarbeten med andra universitet. En naturlig följd av utvecklingen är att KTH nu formerar starka forskningsmiljöer också inom dessa områden. Internationellt utbyte Många av KTHs lärare deltar i internationella utbyten med andra universitet över hela världen såväl inom forskningen som inom utbildningen. Utbytena sker i vissa fall inom ramen för utbytesprogram såsom Linnaeus-Palme, Tempus, Erasmus/Sokrates-EU, Euratom samt inom projekt som finansieras av bland andra SIDA och Svenska institutet. Under 2004 har cirka 70 disputerade yngre forskare tillbringat en tid som så kallad post-doc vid KTH. KTH strävar efter att även de som disputerat vid KTH ska tillbringa en sådan period vid något annat svenskt eller utländskt lärosäte innan de fortsätter sin forskar- och lärarkarriär. Under 2004, liksom 2003, var merparten av KTHs institutioner engagerade i anordnandet av konferenser med deltagare från hela världen. Sammanlagt deltog nästan personer i cirka 80 konferenser på KTH. Uppskattningsvis var hälften av deltagarna från utlandet. KTHs forskare och lärare publicerar varje år ett stort antal vetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Antalet artiklar i sådana tidskrifter med referee-system uppgår för 2004 till stycken. KTH har tidigare redovisat omfattningen av den vetenskapliga publiceringen på basis av uppgifter som samlats in från KTHs institutioner. Från och med 2004 prövas ett annat förfarande där KTHs bibliotek genomför sökningar i bibliografiska databaser. 36

39 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Kompetenscentra på KTH Vinnovas satsning på kompetenscentra är nu inne i sin slutfas och under 2005 kommer några centra att ha genomfört den tioåriga satsningen där KTH lett nio kompetenscentra. KTH har under 2004 varit aktivt med ansökningar till den nya generationen kompetenscentra, Vinn excellenscentra (VinnEx), som ersätter kompetenscentra. Den nya ansökningsomgången inleddes med transport- och arbetsmiljöområdet där KTH tilldelades fyra planeringsanslag. Dessa resulterade i slutgiltiga projektförslag som lämnades till Vinnova i slutet av Övriga programområden inom VinnEx har haft tillfälle att lämna in preliminära intresseansökningar under hösten Dessa ska leda till ett antal planeringsbidrag för framtagning av slutgiltiga projektansökningar. Förutom de kompetenscentra som stöds av Vinnova finns en rad andra forskningscentra med KTH som värd. Det finns nu cirka 30 sådana centra som har goda förutsättningar för att arbeta tvärvetenskapligt. Ofta sker en samverkan över institutionsgränserna och även med andra lärosäten och med industrin. Under 2004 har tre nya centra inrättats vid KTH: Centrum för studier inom vetenskap och innovation CESIS, KTH Computational Science and Engineering Centre KCSE, och Centrum för ICT-utveckling i u-länder SPIDER. Professurer Under året har totalt tolv professorer anställts på KTH. Av dessa har sex anställts som professor efter ansökan om befordran från lektor till professor. Samtidigt har tre gästprofessorer och sju adjungerade professorer anställts. KTHs möjligheter att initiera och förnya det teknikvetenskapliga forskningsområdet ligger främst i rekryteringen av professorer. I enlighet med mål i KTHs visionsdokument har nyrekryteringarna av professorer under året skett inom bland annat profilområdena informationsteknik, teknisk biovetenskap, medicinsk teknik och samhällsbyggnadens infrastruktur. RENT VATTEN MED NANOTEKNIK Nanoteknik kan bidra till lösningen på vattenproblemen i världen. I oktober åkte en delegation bestående av fem forskare från KTH och Stockholms universitet, varav tre vattenforskare, en nanoteknikforskare och KTHs rektor Anders Flodström, till Israel för att delta i konferensen AquaNano. Från Israel deltog 21 forskare från flera universitet och vetenskapliga institut, huvudsakligen nanoteknikforskare. Ett syfte med resan var att försöka koppla ihop vattenforskningen med nanoteknik. Israel har i likhet med många andra länder stora vattenresursproblem. I dag använder de 107 procent av sina vattentillgångar och det är inte hållbart, säger Gunnel Dalhammar, professor i miljömikrobiologi. Två olika samarbeten mellan KTH-forskare och israeliska forskare håller på att inledas för att använda och utveckla ny teknik för avsaltning av vatten. Vi tror nu att vi kan vara med och lösa de globala vattenfrågorna med hjälp av nanoteknik och så kallad membranteknologi, som är en del av nanotekniken, säger Gunnel Dalhammar. Membran Biology Reaction, eller MBR-teknik, är en blandning av biologiska reningsprocesser och membranfiltrering. Där tror vi att vi kan gå in och bidra till utvecklingen. Vi vill utveckla MBR-tekniken tillsammans med forskare från Ben Gurion-universitetet och jag tror att vi kan gå rätt fort fram, för Israel har bråttom att lösa sina vattenproblem. Hittar vi en bra lösning som håller för Israel så kan den tekniken överföras på många andra länder med vattenresursproblem, säger Gunnel Dalhammar. Förutom deltagande i konferensen reste den svenska delegationen också runt och besökte ett antal universitet och världens största avsaltningsanläggning i Ashkelon i södra Israel. Konferensen har även genererat samarbete mellan nanoteknikforskare på Tel Aviv University, Weissmanninstitutet och KTH Materialvetenskap. Rekryteringsmål avseende kvinnor till lärartjänster Enligt regeringens uppdrag till KTH för perioden är målet att 13 procent av dem som anställs som professorer ska vara kvinnor. KTHs interna mål är 15 procent. Under 2004, 2002 och 2001 anställdes vardera en kvinnlig professor (externt rekryterade professorer eller gästprofessorer). Under 2003 var inte någon av de externt rekryterade professorerna kvinna. Till de sex anställningar som tillsattes under 2004 sökte sammanlagt 47 personer, varav tre kvinnor. Till tre av anställningarna saknades kvinnliga sökande. Det 37

40 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Figur 18 PROFESSORER 2004 Nyanställda professorer (externt rekryterade) Geoinformatik Kemiteknik, inriktning energiprocesser Medicinsk teknik med inriktning mot bildbehandling Molekylär elektronik Teknikens filosofi Teknisk geologi Befordrade till professor Biomekanik, inriktning vävnaders mekanik Konstruktionslära Personskadeprevention Teoretisk elektroteknik Teoretisk fysik Teoretisk kemi Nyanställda gästprofessorer (externt rekryterade) Installationsteknik Mobil tele- och datakommunikation Telekommunikation i samhället Nyanställda adjungerade professorer Betongbyggnad Effektelektronik i kraftsystemet Företagsekonomi med inriktning på finanssektorns historia Kemiteknik med inriktning mot bränsleceller Materialens processteknologi Regional planering Ytkemi Professorer som slutat eller pensionerats Biokemi (strukturbiokemi) Byggnadsakustik Industriell arbetsvetenskap Kärnkemi Laserfysik o kvantoptik Matematik Mekanisk teknologi innebär att andelen externt rekryterade professorer på KTH för fyraårsperioden uppgår till 8 procent. Regeringen har i regleringsbrevet för 2005 preciserat hur andelen kvinnor av de nyanställda professorerna ska beräknas. Enligt det nya regleringsbrevet ingår även de som befordrats till professor i beräkningsbasen. Också med detta beräkningssätt för perioden uppgår andelen nyanställda kvinnliga professorer på KTH till 8 procent. Under den gångna fyraårsperioden har sammanlagt 100 personer anställts som eller befordrats till professor. Av dessa har 60 (varav fem kvinnor) anställts efter ansökan om befordran. Under 2004 var ingen av dem som befordrats till professor kvinna. För den grupp som befordras till professor har KTH inga eller mycket små möjligheter att påverka andelen kvinnor eftersom gruppen till största delen består av redan anställda vid KTH och domineras av män. När det gäller nyrekryterade kvinnliga lektorer är KTHs mål att andelen kvinnor ska vara minst 25 procent. Under 2004 anställdes nio externt rekryterade lektorer varav en kvinna (11 procent). Under 2003 anställdes 17 externt rekryterade lektorer varav tre kvinnor (18 procent). Under 2002 anställdes totalt 26 externt rekryterade lektorer varav fem kvinnor (19 procent). Under 2001 anställdes totalt 25 lektorer varav fyra kvinnor (16 procent). Om KTH på sikt lyckas höja andelen kvinnor bland lektorerna kommer andelen befordrade kvinnliga professorer naturligtvis också att öka. För att detta ska ske krävs dock långsiktiga insatser. KTH ligger idag en bra bit från målet avseende andelen kvinnor av professorer och lektorer. Andelen kvinnliga lektorer har dock totalt sett ökat från åtta till tolv procent sedan Karriärstegens närmast lägre nivå är forskarassistent eller biträdande lektor och börjar med doktorand. De kvinnliga doktoranderna har kraftigt ökat sin andel bland de nyantagna jämfört med 2001 och tidigare (31 procent 2004 och 30 procent 2003), medan kvinnorna endast utgör 16 procent av det totala antalet forskarassistenter, som vid årets utgång var 45. KTHs interna mål är att andelen kvinnliga forskarassistenter ska uppgå till 35 procent senast Vid KTH finns endast nio biträdande lektorer, fyra av dessa är kvinnor. Det faktum att antalet anställningar som forskarassistent har minskat de senaste åren är bekymmersamt. KTH måste använda de resurser som fritt kan disponeras för att avhjälpa den akuta bristen på yngre forskare och säkra framtida generationsväxlingar. KTH kan inte riskera att hamna i en situation där det i huvudsak endast finns forskarstuderande och professorer i de akademiska befattningarna. KTH kommer också att arbeta aktivt för att öka antalet kvinnliga forskarassistenter och biträdande lektorer så att andelen kvinnor inom lektorsgruppen och professorsgruppen har förutsättningar att öka på längre sikt. 38

41 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING För adjunkter har KTH inget fastställt rekryteringsmål eftersom KTH i första hand anställer lektorer. FORSKNINGSSAMVERKAN Innovationsverksamhet och näringslivskontakt KTHs innovationsverksamhet erbjuder forskare och studenter på KTH stöd vid utveckling av resultat och innovationer sprungna ur den ordinarie verksamheten. Vid KTHs starthus erbjuds en utvecklings- och introduktionstid för projekten, fritt kontorsrum inklusive dator och telefon samt en entreprenöriell miljö. Dessa tjänster kan utnyttjas under en period av sex till tolv månader utan kostnad för projektägarna. Finansieringen av KTHs starthus kommer från Teknikbrostiftelsen i Stockholm. Sedan starten 2001 har 22 projekt slussats genom KTHs starthus. Under 2004 har sju projekt haft en plats inom starthusverksamheten. Över 100 rådgivningsärenden har hanterats, varav har gällt patent. Under hösten 2004 påbörjades ett samarbete med Kista Innovation & Growth (KIG) med syftet att utveckla verksamheten att även omfatta en inkubator steget efter starthuset. Samarbetet ledde till att ett avtal gällande drift och utveckling av inkubatorverksamheten träffades mellan KTH och KIG. Det nya samarbetet finansieras av Vinnova. Innovationsverksamheten har under året haft utbildningsoch informationstillfällen tillsammans med affärsplantävlingen Venture Cup, Excitera, som är en entreprenörskapsförening bland studenterna på KTH, samt tillsammans med alumniverksamheten. KTHs näringslivskontakt har som främsta uppgift att stimulera KTHs institutioner till att utveckla kontakter med företag, organisationer och myndigheter. En kundtjänst finns som hjälper företag och andra att komma i kontakt med KTHs institutioner, lärare och forskare. Under 2004 har drygt 200 kontakter förmedlats till KTHs institutioner. Många av dessa kontakter har lett till projekt- och examensarbeten inom grundutbildningen. KTH har fram till april 2004 också haft det samordnande ansvaret för verksamheten inom X-jobbpoolen som är ett samarbete mellan ett tjugotal högskolor för att erbjuda en gemensam plattform för kontakter om examensarbeten. Samordningsansvaret för X-jobbpoolen har numera övergått till Verket för högskoleservice. Alumniverksamhet och karriärservice KTH har under året fortsatt den inledda satsningen på alumniverksamheten. Målet för alumniverksamheten är att, i samverkan med KTHs tidigare studenter, vidga och fördjupa samhälls-och näringslivskontakterna men också att öka de forna studenternas intresse för vidareutbildning och medverkan till sponsring av specifika satsningar. En omvärldsstudie STRATEGISKT GREPP OM TREDJE UPPGIFTEN KTHs arbete med samverkansfrågor har stärkts under förra året och sedan januari 2004 finns en vicerektor för samverkan vid KTH. Peter Holmstedt har länge arbetat med frågor som rör samverkan och innovationsfrågor. Under året har han fått rektors uppdrag att se över KTHs arbete med tredje uppgiften och lämna förslag på policy, organisation och strategi för dess centrala genomförande. Speciell vikt ska läggas vid strategiskt arbete med innovationssystem och kommersialisering av forskningsresultat och näringslivssamverkan. I dag finns ett tiotal enheter på KTH som arbetar med innovationsfrågor i någon bemärkelse. Vår tanke är att samla de olika delarna för att stärka vart och ett av delområdena. På så vis kan KTH ta ett samlat grepp kring frågor som rör tredje uppgiften, säger Peter Holmstedt. Tanken är att det ska finnas några gemensamma funktionsområden för hela KTH. Det handlar bland annat om starthusverksamhet, licensieringsfrågor, hur man skriver affärsavtal och samverkan med näringslivet. Exakt hur de olika delarna ska se ut är ännu inte riktigt bestämt, men att de blir gemensamma för hela KTH är klart. Bland annat har Kista Innovation & Growth (KIG) fått i uppdrag att utveckla ett inkubatorsystem åt KTH campus Valhallavägen för att stärka innovationsverksamheten. För genomförandet har KTH slutit avtal med KIG och KTH Holding. Delar av KTHs starthus- och innovationsverksamhet ingår därmed en allians med KIG för att skapa ett sammanhållet system för KTH. Vår tanke är att oavsett var på KTH man befinner sig så ska det finnas ett ställe att vända sig till när det gäller till exempel innovations- eller starthusfrågor, säger Peter Holmstedt. 39

42 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING DESCARTES-PRISET TILL KVANTFYSIKER En internationell forskargrupp under ledning av Anders Karlsson, professor i kvantfotonik på KTH, fick under året motta EUs prestigefyllda Descartes-pris. Forskningssamarbetet har lett fram till flera nya användningsområden för kvantfysiken. Den första nätöverföringen av pengar, säkrad med hjälp av kvantkryptoteknik, som genomfördes under våren, är ett exempel på resultat av denna forskning. Samarbetet har också resulterat i ett slags förverkligande av den gamla science-fictiondrömmen om teleportering att få ett objekt att försvinna och i samma stund dyka upp som kopia någon annanstans. Forskarna i projektet har visat att det är möjligt åtminstone för fotoner eller atomer. 40

43 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING av alumniverksamheten vid KTH har genomförts av KTHs alumninätverk. Av rapporten framgår att alumner och företag mera aktivt vill delta i KTHs verksamhet på olika sätt. En del anger att de skulle kunna bidra till KTH genom att vara mentor, föreläsare, forskare eller projektgivare. Man önskar också att KTH ska erbjuda kompetensutveckling till företag och yrkesverksamma. KTHs karriärservice har under året fortsatt sin utveckling med fokus på mentorprogram. Sex program har påbörjats och några drivs i samverkan med olika alumniföreningar. Drygt 80 alumner har engagerat sig som mentorer. Hemkomstdagen genomfördes för tredje året i rad och hölls i september. Programmet för dagen innehöll seminarier med kompetensutvecklande syfte. I år uppmärksammades särskilt de alumner som 10- och 20-årsjubilerade sin inskrivning på KTH. Men där fanns även alumner som påbörjade sina studier 1944 och de uppvaktades av rektor. till forskning inom data- och kommunikationsområdet (cirka 10 M ). Vid en jämförelse med motsvarande period inom femte ramprogrammet kan man konstatera att EU-bidragen till IT-området inom KTH i det närmaste fördubblats från 8,4 M till 15,4 M. Nytt för sjätte ramprogrammet är också högre krav på den ekonomiska projektredovisningen. Redovisningen ska granskas av en nationell auktoriserad revisor, som får i uppgift att intyga att EU-bidraget använts enligt villkoren och på för projektet bästa sätt. KTH har därför tagit fram en mall för projektredovisning vilket inneburit att revisionerna har kunnat genomföras snabbt och kostnadseffektivt. Bidragen från EU uppgick under året till 95 Mkr (93 Mkr). Härutöver tillkommer bidraget från EURATOM-programmet om 5,6 Mkr. Forskningssamarbete inom EU De första utlysningarna inom EUs sjätte ramprogram publicerades i december Den utlovade nyordningen med ett tvåstegsförfarande för ansökningar om projektkontrakt ledde till långa väntetider mellan de båda stegen. Inom några av de prioriterade områdena gick praktiskt taget hela 2003 åt till EU-kommissionens arbete med att granska och besluta om beviljning respektive avslag. Ett krav i den nya ordningen är att konsortialavtalen ska vara överenskomna och signerade av alla parter innan EU-kommissionen utfärdar kontraktet, vilket också bidrog till den långa handläggningstiden. Ett mindre antal projektkontrakt kunde dock tecknas av KTH vid slutet av Under 2004 signerades 59 kontrakt. Vid slutet av 2004 uppgår därmed det totala antalet kontrakt i sjätte ramprogrammet till 79. För nio av projekten är KTH koordinator. Den totala kontraktssumman för projekt inom sjätte ramprogrammet uppgår till 27, 4 M. KTH är representerat inom samtliga områden i ramprogrammet. Omkring hälften av kontrakten är inom området informationsteknologi. Huvuddelen av bidraget inom IT går Figur 19 KTHs KONTRAKT INOM OLIKA OMRÅDEN INOM EUs SJÄTTE RAMPROGRAM, 2004 Informationsteknologi Nanoteknologi Mobilitet Hållbar utveckling Kärnteknik Flygteknik Livsvetenskaper NEST (New and emerging technologies) 41

44 GRUNDLÄGGANDE PERSONAL HÖGSKOLEUTBILDNING Personal Personalstruktur Antalet anställda redovisas som medelantalet anställda från mätningar varje månad under Antalet personer har minskat från till personer Beräknat som heltidsekvivalenter har en minskning skett från till 3 002, vilket motsvarar 1,1 procent. Nedgången i antalet anställda har framför allt skett under andra halvåret 2004 och antalet anställda var vid utgången av året Sett över en femårsperiod har dock medelantalet anställda ökat med två procent. Andelen kvinnor har under samma period ökat från 31 till 33 procent. Lärare och forskare Medelantalet lärare (professorer, gästprofessorer, adjungerade professorer, biträdande professorer, lektorer, forskarassistenter och adjunkter) är oförändrat 722 heltidsekvivalenter och andelen kvinnor är likaledes oförändrad 13 procent. Medelantalet forskare och forskningsingenjörer, det vill säga personal som främst arbetar med forskning och forskningsstödjande verksamhet, ofta med licentiat- eller doktorsexamen, har under 2004 ökat från 487 (varav 113 kvinnor) till 492 (varav 125 kvinnor). Professorer Medelantalet professorer har ökat med 6 (varav 1 kvinna) under 2004, från 225 till totalt 231 (varav 16 kvinnor). I antalet ingår 16 gästprofessorer (varav 2 kvinnor) mot 17 (varav 1 kvinna) år Sedan 2000 har antalet professorer ökat med 20 procent. Den främsta anledningen är befordran av lektor till professor. Av totala antalet professorer vid årets slut är 92 (varav 7 kvinnor) befordrade lektorer. Sex av dessa har befordrats under Andelen kvinnor bland professorerna har under året ökat från 6,3 till 7,5 procent. Alltjämt är andelen kvinnor låg men trots allt högre än 2000, då 6 procent av professorerna var kvinnor. Antalet adjungerade professorer, det vill säga personer med huvudsaklig verksamhet förlagd utanför högskolan och med procents tjänstgöring vid KTH, har under året minskat från 33 (varav 1 kvinna) 2003 till 30 (varav 1 kvinna) Omräknat till heltidsanställningar, 7 stycken, har ingen förändring skett. Lektorer, forskarassistenter, biträdande lektorer, adjunkter Vid KTH finns oförändrat 8 lektorer (varav 1 kvinna) som av KTH erhållit titeln biträdande professor. Medelantalet lektorer har under året ökat från 232 (varav 28 kvinnor) till totalt 234 (varav 26 kvinnor). Andelen kvinnor bland lektorerna har minskat från 12 procent till 11 procent. Av totala antalet lektorer vid årets slut är 32 (varav 7 kvinnor) befordrade adjunkter, där två (varav 1 kvinna) befordrats under Medelantalet forskarassistenter har minskat från 49 (varav 9 kvinnor) till 41 Figur 20 PREFEKTER OCH DEKANER Fördelade på ålderskategorier vid utgången av 2004 Ålderskategori Totalt Prefekter Kvinnor 3 3 Män TOTALT Dekaner Kvinnor Män TOTALT (varav 6 kvinnor), en minskning med 16 procent. Antalet forskarassistenter har sedan år 2000 betydligt mer än halverats, från 94 (varav 25 kvinnor) till årets 41. Andelen kvinnor har under 2004 minskat från 18 procent till 15 procent. Inom ramen för en försöksverksamhet medger högskoleförordningen att anställning som biträdande lektor får ske. Antalet biträdande lektorer har dock i förhållande till föregående år ökat i nästan samma omfattning som forskarassistenter minskat, från 5 (varav 2 kvinnor) till 9 (varav 4 kvinnor). Samma behörighetskrav gäller som för forskarassistent. Skillnaden är att en biträdande lektor efter ansökan kan befordras till lektor. Detta motsvarar den amerikanska tenure track -karriärstegen och ger möjlighet till karriär inom KTH för yngre forskare. Ökningen av antalet biträdande lektorer uppväger dock inte minskningen av antalet forskarassistenter och KTH fortsätter att oroas över denna utveckling. Antalet adjunkter har minskat sedan föregående år från 201 (varav 43 kvinnor) till 191 (varav 43 kvinnor), till stor del beroende på att adjunkter befordrats till lektorer. Doktorandanställningar Antalet forskarstuderande med anställning som doktorand har sedan föregående år minskat från 897 (varav 248 kvinnor) till 852 (varav 247 kvinnor), en minskning med 5 procent. Andelen kvinnor med doktorandanställning har ökat från 28 procent till 29 procent. Teknisk och administrativ personal Den tekniska och administrativa personalen har ökat marginellt, från 891 (varav 477 kvinnor) till 897 (varav 493 kvinnor). Kompetensförsörjning KTH har för 2004 i formell mening inga fastställda mål för kompetensförsörjningen. KTH kommer under 2005 att 42

45 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING PERSONAL Figur 21 MEDELANTAL ANSTÄLLDA (HELTIDSEKVIVALENTER*) Personalkategorier enligt månadsvisa mätningar under 2004 Figur 22 MEDELANTAL ANSTÄLLDA (HELTIDSEKVIVALENTER*) Ålderskategorier enligt månadsvisa mätningar under 2004 Professor = =40 Gästprofessor 14+2= =295 Adj professor 7** =358 Bitr professor Lektor Adjunkt Forskarassistent Bitr. lektor Doktorand Underv o forsk pers 7+1=8 34+6=41 5+4= = = = = = =585 Män Totalt antal män Kvinnor Totalt antal kvinnor = = Teknisk pers =287 Totalt antal anställda Administrativ pers Bibliotekspers = = * vid omvandling till heltidsekvivalenter kan avrundningseffekter förekomma Män Kvinnor * vid omvandling till heltidsekvivalenter kan avrundningseffekter förekomma ** totalt 30 personer med procent tjänstgöring vid KTH 43

46 PERSONAL arbeta aktivt med detta och vidta åtgärder inom de områden där behov identifierats. Inom lärarkåren är åldersfördelningen av central betydelse. Av KTHs lärare är 19 procent 39 år eller yngre och 20 procent är 60 år eller äldre. Det innebär att 61 procent av lärarna befinner sig i åldrarna år. Åldersfördelningen inom respektive kategori återfinns i figur 24. Lektorerna utgör en tredjedel av lärarna och inom denna grupp är åldersfördelningen relativt jämn med 56 procent (136) i åldrarna 49 år och yngre. Bland professorerna är andelen äldre högre även om befordringsreformen inneburit en större spridning åldersmässigt inom denna kategori. Två tredjedelar (152) av professorerna är 50 år eller äldre. En tydlig karriärväg efter examen för dem som genomgår forskarutbildning är ett viktigt inslag i förutsättningarna för att behålla och utveckla kärnkompetens på längre sikt. Tillgången på nyutexaminerade doktorer är god. Det är därför oroande att KTH på grund av brist på medel inte kan anställa fler forskarassistenter och biträdande lektorer samt att denna anställningskategori mer än halverats sedan Om trenden fortsätter riskerar KTH att hamna i en situation med endast professorer och forskarstuderande i lärar- och forskarbefattningarna. KTH måste därför prioritera den helt nödvändiga rekryteringen av forskarassistenter och biträdande lektorer. KTH har påtalat i sitt budgetunderlag till regeringen att resurser för detta måste tillkomma inom fakultetsanslaget. En jämn könsfördelning med en kontinuerlig rekrytering av yngre seniora forskare, forskarassistenter och biträdande lektorer är strategiskt viktigt för att balansera pensionsavgångarna. Fortsatta ansträngningar med att öka andelen kvinnliga doktorander, forskarassistenter och biträdande lektorer är därför angeläget för att på sikt förbättra balansen mellan könen på de högre lärar- och forskarbefattningarna. KTH Figur 23 PERSONALUTBILDNING 2004* Antal varav Utbildning/kurs deltagare kvinnor Administrativ utbildning Individuell utveckling Pedagogisk utbildning för internutbildare Chefsutbildning Arbetsmiljö * Pedagogisk utbildning för lärare och doktorander redovisas under rubriken Pedagogisk utveckling i avsnittet om grundläggande högskoleutbildning deltar i SUHFs nationella chefsförsörjningsprojekt IDAS, som syftar till att underlätta för kvinnor att nå höga poster inom akademien. Projektet löper över tre år och startade 2004 med en kartläggning av disputerade kvinnors kompetens. Även bland den administrativa och tekniska personalen kommer pensionsavgångarna att öka den kommande tioårsperioden. Som ett led i den långsiktiga personalplaneringen har KTH startat en seminarieserie som riktar sig till yngre personal. I programmet ingår livs- och karriärplanering med personlig uppföljning och planeringssamtal, seminarier om förvaltning och organisation samt ett individuellt projektarbete. Bland den administrativa personalen finns sedan många år nätverk som driver sin egen kompetensutveckling och har egna program. Nätverken omfattar ekonomer, personaladministratörer och utbildningsadministratörer samt tekniker och administrativa chefer. De anställda lärarnas och forskarnas kompetensutveckling inom ett universitet sker naturligt inom ramen för deras arbete inom forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Utöver detta erbjuder KTH kurser och seminarier i ledarskap, introduktion, språk och fördjupad utbildning i de adminis- Figur 24 ANSTÄLLDA LÄRARE Lärare fördelade på ålderskategorier Ålderskategori Professor 2% 32% 40% 21% 5% Bitr professor 50% 50% Lektor 24% 32% 29% 14% 1% Forskarassistent 5% 78% 17% Adjunkt 2% 16% 26% 36% 19% 1% TOTALT 1% 18% 29% 33% 17% 2% 44

47 PERSONAL trativa systemen. Pedagogisk utbildning för lärare ordnas av KTH Learning Lab och redovisas under rubriken Pedagogisk utveckling i avsnittet om grundläggande högskoleutbildning. Utbudet av personalutbildning speglar organisationens aktuella behov av personalutbildning. Ett ökat intresse för chefsutbildning har resulterat i en utökning av chefsintroduktionen. Samarbetet gällande personalutbildning med övriga universitet och högskolor i Stockholm har fortsatt och ger möjlighet till delad finansiering och stimulerande tankeutbyten. Sjukfrånvaro och hälsobokslut Den totala sjukfrånvaron för 2004 uppgår till 2,7 procent, vilket inte är någon nämnvärd förändring från föregående år. Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har ökat något från förra årets redovisning och utgör för ,6 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron för kvinnor (i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor) uppgick till 5,4 procent och har ökat i förhållande till Sjukfrånvaron för män har minskat och var under ,4 procent. Även sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år och äldre har ökat, från 4,4 till 5,1 procent. De insatser som varit direkt relaterade till sjukfrånvaron är rehabilitering av personer som är långtidssjukskrivna på heltid. Detta har gjorts i samarbete med Försäkringskassan och företagshälsovården. Under 2004 har projektet Må bättre på KTH fortsatt. Projektet syftar till att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och att öka kompetensen i psykosociala arbetsmiljöfrågor. Inom ramen för projektet har arbetsledare deltagit i rehabiliteringsträffar av handledande karaktär. En institution har medverkat i en hälso- och livsstilsundersökning. Ett handledarnätverk har skapats för att ta emot sjukskrivna anställda i behov av arbetsträning. Med hjälp av den så kallade metaplantekniken har 14 enheter kvalitetssäkrat sina psykosociala arbetsmiljöplaner. Flera institutioner och avdelningar har gemensamt arbetat med att utforma KTHs modell för hälsobokslut. I 2004 års hälsobokslut, liksom i 2003 års hälsobokslut, ges en redovisning av det centrala arbetet med arbetsmiljö och hälsa, samt centrala utbildningsinsatser. Nytt för årets hälsobokslut är att en sammanställning av institutionernas arbetsmiljöplaner redovisas. Under 2004 har systemstödet för att sammanställa personalstatistiska uppgifter förbättrats betydligt genom införande av ett ledningsinformationssystem. Utvecklingen av systemstödet gör det möjligt att upprätta hälsobokslutsrapporter och göra bättre, snabbare och enhetligare uppföljningar under verksamhetsåret av exempelvis sjukfrånvaron både på central och lokal nivå inom KTH. JÄMSTÄLLDHETSPRISET Rektors jämställdhets- och mångfaldspris gick år 2004 till Tony Burden, universitetslektor på KTH Mekanik. Tony fick priset för sitt arbete med att öka rekryteringen av kvinnor till farkostteknikprogrammet, för sina insatser att i undervisningen beakta genusperspektivet samt för att vara en god förebild för hur arbetet med jämställdhetsfrågor inom ett universitet ska bedrivas inte bara för kollegor på KTH utan även för kollegor vid olika nationella och internationella konferenser. 45

48 LOKALER Lokaler I en dynamisk och expansiv utbildningsvärld är lokaler och miljö viktiga faktorer. Lokalerna utgör också en betydande kostnad för verksamheten. Det är därför viktigt att ha en god strategi för byggnads-, lokal- och miljöplanering. Av det skälet har KTH under det senaste decenniet kopplat en utvecklingsplan för byggnader och mark till sitt strategiska visionsdokument. Den grundläggande idén i KTHs lokal- och miljöstrategi är en föränderlig forsknings- och utbildningsvärld. Denna dynamik gör det nödvändigt att kunna snabbt anpassa byggnader och lokaler till nya verksamheter och till nya grannar. I den andan ska det för några år sedan myntade uttrycket Levande campus ses: Ett KTH myllrande av liv och aktiviteter under i stort sett alla dygnets timmar. KTHs tidigare utvecklingsplan för byggnader och mark, UBM 2000, har i stort uppfyllts inom de tidsramar som angivits i planen. Nya förutsättningar har tillkommit, men planens intentioner att effektivisera lokalinnehavet har trots detta kunnat uppfyllas. Inom campus Valhallavägen har under året ett flertal verksamhetsanpassningar skett. Flera institutioner har under perioden erhållit mer ändamålsenliga lokaler. För kemiinstitutionerna har m 2 yta renoverats. Ljusa öppna kontorsutrymmen med moderna laborationslokaler, försedda med arbetsmiljövänliga dragskåp, har skapats. KTH Tal, musik och hörsel har flyttat in i nyrenoverade lokaler i gamla Fysikhuset. KTHNOC, som bland annat driver SUNET och Parallelldatorcentrum, har fått nya lokaler i före detta Fysiks labbhallar och samtidigt har datorsalar färdigställts. De uppsägningar av lokaler som skett under året har i huvudsak gällt institutionskontor, förrådsutrymmen samt ett fåtal laboratorielokaler. Den flexibilitet och dynamik som alltid måste känneteckna ett framstående universitet gör dock att viss fri lokalyta alltid måste finnas i beredskap för att utöka eller omdisponera verksamheten. Ett entréprojekt har startat, som innebär att alla entréer inom KTHs campus på sikt kommer att ses över med syftet att förena en attraktiv yttre och inre miljö med tydliga kommunikationer och vägvisningar. Ett gemensamt koncept som behandlar information, posthantering och sittmöjligheter har tagits fram. För teknologerna har en ny allmän lokal, Karins Fik, färdigställts, där studenterna kan inta medhavd mat. I anslutning till denna lokal ligger en läsesal och en laptopsal. Ett nytt kontemplationsrum och en bättre helpdesk har också tillskapats. Ett arbete med ombyggnad av hörsalarna F2 och F3 har påbörjats. Den senare kommer att göras om till en ny kollegiesal, bättre anpassad till modern teknik än nuvarande. Ett flertal smärre ombyggnationer har även skett under året. Nya direktiv om tillgänglighet inom statlig förvaltning kommer att ställa nya krav på KTHs lokaler. Arbetet med en handlingsplan för detta utarbetas successivt i samarbete med KTHs hyresvärdar. Campus Valhallavägen är på väg att förändras från ett nästan enbart KTH-campus till ett campus där KTH och andra universitet, högskolor och forskningsinstitut ges förutsättningar till nya utvecklingsmöjligheter. Försvarshögskolans och Utrikespolitiska Institutets byggnation framskrider. Lokalerna beräknas stå klara för inflyttning augusti I gamla biblioteksbyggnaden kommer IVL Svenska Miljöinstitutet AB samtidigt att flytta in. Operahögskolan har redan flyttat in på KTHs område och Danshögskolan har nu också beslutat att flytta till campus Valhallavägen. Inflyttning beräknas ske under Röda korset har byggt ut lokaler för sin sjuksköterskehögskola, där inflyttning skedde till terminsstart hösten KTH ser positivt på att Sonja Kovalewsky-skolan, en skola med speciell inriktning mot matematik, schack och språk, förlägger sin verksamhet till campus Valhallavägen. Ambitionen att skapa ett levande campus förstärks av att Familjebostäder låtit uppföra 72 studentbostäder utmed Drottning Kristinas väg, som förmedlas via KTH Bostad. För campus Kista har lokalfrågorna 2004, efter flera år av expansion och ombyggnadsverksamhet, främst handlat om konsolidering. Under året har lektionslokaler iordningställts för teknologerna på såväl civilingenjörs- som högskoleingenjörsprogrammen. En viss minskning av lokaler har skett på grund av neddragning av delar av verksamheten. Diskussioner pågår för närvarande med externa intressenter om lokalsamverkan. Ett konferenskoncept har utarbetats som ett led i arbetet med att effektivisera lokalutnyttjandet. KTH Syd har under 2004 etablerat sig i Novumhuset, Flemingsberg. Centrum för teknik i vården och de forskargrupper, som verkar inom detta område, disponerar för sin verksamhet 400 m 2. I Södertälje har KTH Syd expanderat med cirka 500 m 2, huvudsakligen på grund av fler studenter. Fokus under perioden kommer att ligga på fortsatt planering och utformning av såväl en attraktiv yttre miljö vägar, torg och rumsbildningar som en funktionell och god inre miljö. UBM 2004 visar hur en förtätning av gatubilden och nya byggnader kan bidra till ökad stadskänsla och skapa förutsättningar för verksamhet på området under större delar av dygnet. För bättre kontakt med övriga delar i universitetsbältet, alltså Stockholms universitet och Albano, och förbättrade förbindelser mellan den akademiska världen och Nationalstadsparken föreslår planen även en akademisk landsväg med tydliga entrépunkter från Valhallavägen och Roslagsvägen. 46

49 LOKALER FAKTA LOKALER Lokalarea m 2 varav m 2 i Kista, m 2 vid KTH Syd och vid AlbaNova m 2 Hyreskostnad 395 Mkr KTHB FICK HELGOPRISET KTHs bibliotek (KTHB) belönades under hösten med ett av Sveriges största arkitekturpris Helgopriset. Priset delas ut av Statens fastighetsverk och avser bästa restaurering, komplettering, ombyggnad eller tillbyggnad av ett äldre byggnadsverk. Arkitekt Per Ahrbom lovordades av tävlingsjuryn för en skickligt utförd ombyggnad och inredning, som med stor respekt ansluter till Erik Lallerstedts byggnadsminnesförklarade originalanläggning. Det är inte första gången nya KTHB prisas. Redan 2002 belönades omvandlingen av de gamla laboratoriesalarna på Osquars backe med Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris. 47

50 Ekonomisk översikt EKONOMISKT RESULTAT OCH KAPITALFÖRÄNDRING Årets ekonomiska resultat på -5,5 miljoner kronor (Mkr) är bättre än under tidigare år under 2000-talet (-10,6 Mkr för 2003, -44,3 Mkr för 2002, -15,5 Mkr för 2001 och -15,0 Mkr för 2000). Resultatet är dock något sämre än prognosen, +10 Mkr, för Årets resultat innebär att myndighetskapitalet nu uppgår till knappt 27 Mkr, eller 1 procent av årets intäkter. KTHs ekonomiska mål är alltjämt att ha ett myndighetskapital som motsvarar 5 procent av intäkterna. Syftet med ett sådant mål är att kunna genomföra för verksamheten strategiska och önskvärda insatser och jämna ut enskilda års ekonomiska variationer. Det stora förändringsarbetet under senare år har med ett undantag det särskilda stödet på 25 Mkr från regeringen för 2003 avseende KTH Kista genomförts inom ramen för ordinarie anslag och med resurser från externa bidrag. De externa finansiärerna ger huvudsakligen medel för enskilda tidsbegränsade projekt. De tar dock inte det ansvar för KTHs infrastruktur som man kan förvänta sig. En stabil finansiering krävs för att KTH aktivt ska kunna delta i samhällsutvecklingen. KTHs stora andel externa finansiering innebär ett beroende som allvarligt hämmar uppbyggnaden av nya verksamheter. De negativa ekonomiska resultaten under de senaste åren och myndighetskapitalets minskning 48