Innehåll Nästa sida Årsredovisning 1999

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll Nästa sida Årsredovisning 1999"

Transkript

1 Årsredovisning 1999

2 UTBILDNINGSNÄMNDER* Arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik (ALV) Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) Informationsteknik (ITU) Kemi, kemiteknik och bioteknik (KKB) Maskin- och materialteknik (MMT) Ingenjörsskolan (IS) * Varje utbildningsnämnd med program- och forskarutbildningsansvariga ansvarar för ett utbildningsområde. Ingenjörsskolan har utbildningsområdes ställning. INSTITUTIONER Alfvénlaboratoriet Anläggning och miljö Arkitektur Bioteknologi Byggd miljö (tillhör Högskolan i Gävle från och med ) Byggkonstruktion Byggnader och installationer Data- och systemvetenskap Elektronik Elkraftteknik Energiteknik Farkostteknik Fastigheter och byggande Flygteknik Fysik Geodesi och fotogrammetri Halvledarlaboratoriet Hållfasthetslära Industriell ekonomi och organisation Infrastruktur och samhällsplanering Kemi Kemiteknik Maskinkonstruktion Matematik Materialens processteknologi Materialvetenskap Mekanik Metallurgi Numerisk analys och datalogi Pappers- och massateknik Polymerteknologi Produktionssystem Signaler, sensorer och system Tal, musik och hörsel Teleinformatik Teoretisk elektroteknik Kungl Tekniska Högskolan, KTH, svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Här verkar studerande, motsvarande helårsstudenter, och över aktiva forskarstuderande samt anställda. Utbildningen och forskningen är av hög internationell klass och täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt omfattar även arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid institutionerna finns ett 10-tal nationella kompetenscentra förlagda till KTH; de olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/forskarskolor. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör och teknologie eller filosofie licentiat/doktor. Här bedrivs också en omfattande vidareutbildning. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm, men högskolan finns också i Haninge, Kista, Södertälje och Visby. Electrum i Kista är Sveriges största resurs inom informationsteknologi. Här samarbetar KTH med Stockholms universitet, forskningsinstitut och industri. KTH bedriver också utbildningssamarbete med mindre och medelstora högskolor. KTH har ett etablerat forsknings- och utbildningsutbyte med universitet och högskolor i hela världen; främst i Europa, USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med Östeuropa, främst med de baltiska staterna men även med Ryssland. KTH eftersträvar att etablera en ännu starkare ställning inom EUs forskningsprogram. KTH bedriver också samarbete med svenska och internationella biståndsorgan. OMSLAG: Tunn och bred En optisk fiber är lika tunn som ett hårstrå, har stor bandbredd och kan samtidigt överföra hundratals miljoner telefonsamtal. INGENJÖRSSKOLAN (IS) med utbildningsenheter i Haninge Kista Södertälje Visby

3 KTH i siffror 1999 GRUNDUTBILDNING Arkitektutbildning och 12 civilingenjörsutbildningar 7 högskoleingenjörsutbildningar Yrkesteknisk högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning, vidareutbildning, tekniskt basår Nyantagna nyantagna, varav 30 procent kvinnor HÅS och HÅP helårsstudenter helårsprestationer Examination examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 26 procent kvinnor 294 examinerade högskoleingenjörer (120 och 80 poäng), varav 28 procent kvinnor 94 teknologie kandidatexamina (120 poäng), varav 15 procent av kvinnor FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING aktiva forskarstuderande ( 50 procent aktivitet), varav 24 procent kvinnor Examination 165 licentiatexamina varav 22 procent av kvinnor 163 doktorsexamina varav 19 procent av kvinnor Publicering internationellt publicerade artiklar i tidskrifter med refereesystem Kompetenscentra Ansvar för nio av Nuteks 28 kompetenscentra. Part i ytterligare tre. INNEHÅLL Rektor Anders Flodström Teknikens mänskliga ursprung 4 Notiser GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 20 Personal 29 Ett sekel på KTH 31 STIFTELSE- OCH FONDFÖRVALTNING 37 Ekonomisk översikt 39 Sammanställning över vissa uppgifter och nyckeltal 43 Finansiell redovisning 45 KTHs styrelse 54 Doktorsavhandlingar 56 Licentiatavhandlingar 59 EKONOMI Mkr i total omsättning varav: Högskoleanslag 689 Mkr grundutbildning 529 Mkr forskning/forskarutbildning Extern finansiering 171 Mkr forskningsråd 407 Mkr övriga statliga myndigheter 187 Mkr strategiska stiftelser 456 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter PERSONAL anställda, motsvarande helårsarbeten, varav: män 916 kvinnor 166 professorer 1) 13 adjungerade professorer (47 personer) 277 universitetslektorer 1) (inklusive 23 biträdande professorer, varav 3 kvinnor) 1) Om befordrade professorer (31) vid årets slut, se under Personal sid. 29 Examensmålet uppfyllt! Enligt regeringens uppdrag för skulle minst civilingenjörsexamina avläggas vid KTH civilingenjörer har examinerats. Samtidigt har 571,5 forskarexamina (licentiatexamen = 0,5) avlagts. KTH har därmed i det närmaste fullgjort även detta uppdrag (578). LOKALAREA kvadratmeter 3

4 KTHs rektor Anders Flodström Teknikens mänskliga ursprung ÅRSREDOVISNING... Förmånen att få redovisa tänka tillbaka, ett årtusende, ett århundrade, ett år. KTH har inte funnits under ett årtusende, men teknikern och tekniken har alltid varit mänsklighetens främsta drivkraft och givit upptäckter och uppfinningar, ibland med omedelbara och avgörande konsekvenser för det mänskliga livet. Elden, hjulet, järnet, plogen, ångmaskinen, elektriciteten, datorn, genen Verktygen för att lära oss mera om den värld vi levt i, lever och kommer att leva i kikaren, mikroskopet, teleskopet, röntgen, acceleratorn, rymdsonden Samhällets infrastruktur som frigör den kollektiva kraften från människor i samverkan. Vägar, sjöfart, flyg, hus och städer, telefon och radio, optisk fiber Den tekniska utvecklingen har inneburit avgörande förbättringar av mänsklig livskvalitet och en djupare syn på människan och människans roll i den värld vi fötts att leva i. Delaktig i samhällsutvecklingen All teknik har mänskligt ursprung men måste också i sin tillämpning vara mänsklig och verka för utveckling i positiv mening. Det senaste århundradet har KTH bidragit till teknikens och naturvetenskapens framsteg och till den industriella utvecklingen, genom vetenskapliga framgångar och genom de ingenjörer och tekniska doktorer som lett svensk industri under detta århundrade. Under året har vi utexaminerat nya arkitekter och civilingenjörer, 388 nya högskoleingenjörer och teknologie kandidater, 165 nya teknologie licentiater samt 163 nya teknologie doktorer. De åtgärder som genomförts under året för att stimulera studenter nära examen att avsluta studierna gav gott resultat och har medfört att utbildningsuppdraget från regeringen har uppfyllts. Temasidorna i årsredovisningen Ett sekel på KTH visar tydligt KTHs delaktighet i samhällsutvecklingen. Syftet med de förändringar som nu genomförs vid KTH är att vi även i framtiden lika tydligt som under tidigare skeden av utvecklingen skall kunna medverka till en gynnsam utveckling av det svenska samhället och den svenska industrin. 4

5 Under året har KTH antagit en ny utvecklingsplan. I planen behandlas många framtidsfrågor. En av huvudfrågorna är hur vi gemensamt kan göra KTH till ett ännu bättre och ännu mer internationellt universitet än idag. Internationaliseringen är givetvis bara en av många frågor som behandlas. Utvecklingsplanen kommer kontinuerligt att följas upp med konkreta handlingsplaner vid KTHs institutioner och enheter. Grunden för utveckling är en dynamisk process med en ständigt pågående dialog mellan våra studenter, lärare, forskare och administratörer. Mer personligt ansvar KTH har beslutat om en ny ledningsorganisation gällande från oktober Syftet med organisationsförändringen är att förbättra helhetssynen på vår verksamhet och att stärka det personliga ledaransvaret samt programkaraktären inom utbildningarna. Den tydliga industriella hemvist som KTHs utbildningar har, kommer även i framtiden att vara en styrka för högre teknisk utbildning i Sverige. Påpekas bör att i de europeiska länderna med en mer disciplinärt uppbyggd utbildning inom ingenjörsprogrammen har förmågan att attrahera studenter till teknik och naturvetenskap varit betydligt sämre än i Sverige. Detta gör att den europeisering vi ser, med tydliga nivåer för bachelor-master-doctor, kan vara positiv vad gäller vårt studentutbyte inom Europa och även för KTHs förmåga att konkurrera om studenter. Det finns dock en viss risk att den kan innebära en försvagning av den positiva programtraditionen. En central förändring avseende den nya organisationen är också att KTHs tidigare delfakulteter avvecklats och en gemensam fakultetsnämnd med ett övergripande akademiskt ansvar för verksamheten har inrättats. Under den nya fakultetsnämnden lyder fem utbildningsnämnder med ansvar för KTHs grundutbildningsprogram samt forskarutbildning. Ingenjörsskolan ges tills vidare utbildningsområdes ställning och de olika enheterna jämställs med institutioner. Institutionerna lyder i den nya organisationen direkt under rektor. Nya tillväxtområden i fokus Utvecklingen av de nya tillväxtområdena informationsteknik och bioteknik har starkt präglat årets verksamhet. Regeringen gjorde i budgetpropositionen bedömningen att KTHs utveckling i Kista var så framsynt att vi fick gehör för samtliga äskanden om nya utbildningsplatser. Vi tolkar beslutet som ett bevis på KTHs goda rykte och på att utbildning och forskning inom informationsteknik nationellt måste stärkas och att en större mångfald bland studenter i högre utbildning är önskvärd. Expansionen i Kista kommer att vara positiv för KTHs studenter i flera bemärkelser fler och förhoppningsvis billigare studentbostäder, närhet till projekt- och examensarbete i industrin samt större möjligheter att som nyexaminerad civilingenjör eller doktor etablera sig som företagare i KTHs nya teknikpark i Kista. De nya civilingenjörsprogrammen i bioteknik och medieteknik som startade hösten 1999 visade sig vara mycket eftertraktade. Idag omfattar KTHs utbildningar arkitektutbildningen och 13 olika civilingenjörsprogram samt 10 högskoleingenjörsprogram om man inberäknar de under året nyinrättade programmen. I linje med målen i utvecklingsplanen ökar andelen in- och utresande studenter. Totalt bedrev runt 700 av våra studenter studier utomlands under året och lika många utländska studenter studerade här. Våra ambitioner är att andelen in- och utresande skall fortsätta att öka. Min uppfattning är att KTH med sina helårsstudenter, doktorander och anställda står väl rustat att möta 2000-talets utmaningar. Vetenskapens formidabla framsteg under 1900-talet har gett mänskligheten enorma framgångar. Idag förunnas flertalet av oss som haft förmånen att födas i rätt del av världen ett långt och friskt liv, välstånd och en livsmiljö och livskvalitet som är mycket hög. Detta arv måste förvaltas och förädlas så att det kommer många fler till del. All teknik har mänskligt ursprung men måste också i sin tillämpning vara mänsklig och verka för utveckling i positiv mening 5

6 Notiser från verksamheten 1999 NY UTVECKLINGS- PLAN PÅ KTH Under 1999 beslutade KTHs styrelse om en ny utvecklingsplan. I den anges riktlinjer för verksamheten och de viktigaste prioriteringarna när det gäller utbildnings- och forskningsfrågor de närmaste åren. NYTT IT-UNIVERSITET I KISTA KTH har haft delar av sin verksamhet förlagd till Kista ända sedan slutet av 1980-talet. Invigningen av IT-Universitetet i Kista den 1 juli 1999 skall ses som ett resultat av den stora satsning på informationsteknikområdet som KTH nu gör. Placeringen i Kista, idag ett av världens ledande utvecklingscentra för mobil kommunikation och informationsteknik, ger stora möjligheter till en dynamisk och fruktbar samverkan med industriella intressenter från hela världen. Till hösten 2000 startar det nya civilingenjörsprogrammet i informationsteknik med 150 platser, 2003 utökat till totalt 300 nybörjarplatser. Det enorma behovet av ITkunskap inom i stort sett alla delar av samhället skall tillgodoses också genom ett väsentligt ökat utbud av vidareutbildningskurser. KTHs STORA PRIS 1999 Bodil Jönsson mottog KTHs Stora Pris Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik och verksam vid Certec, Centrumbildning för handikappforskning i Lund. Hon får priset för sina insatser som forskare, pedagog, folkbildare för teknik och vetenskap samt för att ha givit tekniken ett mänskligt ansikte. Hon har också skrivit boken Tio tankar om tid, som kom ut våren 1999 och sedan dess har legat högt på försäljningslistorna. Priset är på kronor och delades ut under KTHs promotionsoch installationshögtid i Stockholms stadshus i november

7 KÅRHUSET INVIGT EFTER RENOVERING I slutet av oktober invigdes kårhuset av kungen under stor pompa och ståt. En målsättning med renoveringen har varit att återställa kårhuset till hur det såg ut 1930 respektive 1952 men med syfte att anpassa huset till nuvarande och framtida teknologers behov. Att återställa den tidstypiska trettiotalsfunkisen innebär att ta hänsyn till rummens utformning efter funktion, det som har givit stilen dess namn, men också att släppa in ljus och rymd. Framför de rekonstruerade fönstren hänger nu Sven Markelius världsberömda och nytillverkade femtiotalsgardin Pythagoras. DANS I FYSIKENS RUM Fysikens Rum är en serie samarbeten mellan konstnärer och forskare. Med hjälp av skulpturen Torn, poesi, musik, dans och föreläsningar vill man ge en bild av vad fysik är. Syftet med Fysikens Rum är att ge fysiken konstnärligt uttryck och den konstnärliga världen naturvetenskapliga referenser. Torn ingick i en utställning under Kulturhuvudstadsåret 1998 men finns nu placerad i Sing-Sing på KTH under de kommande två åren. Konstnären bakom Torn och initiativtagare till Fysikens Rum är Monica Sand. P C JERSILD HEDERSDOKTOR PÅ KTH Med sin lågmälda men alltid klara retorik kan P C Jersild som få ställa de svåra existensiella frågorna. Han tolkar vår oro inför den oförutsebara tekniska utvecklingen och förenar rollen som samhällsdebattör till skönlitterära verk, alltid med respekt för den enskilda människan. Detta står bland annat att läsa i fakultetskollegiets motivering till valet av 1999 års hedersdoktor, författaren och läkaren P C Jersild. Övriga hedersdoktorer är Axel Bring, Gerhard Kreysa och Bengt Palmér. NY FÖRETAGSBY I KTH-HANINGE Doan Hieu, Daniel Parmenvik, Tommie Karlsson och Anders Arveryd är första generationen studenter som flyttar in i KTH Haninges nya företagsby. Med kontor i samma byggnad som KTH har de tillgång till KTHs nätverk, internetuppkoppling och kompetens. Tanken är att det skall bli en växelverkan mellan företagsbyn och KTH där företagarna kommer att kunna anlita studenter som vill göra exjobb eller jobba extra. 7

8 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Regeringens utbildningsuppdrag till KTH Regeringen fastställer utbildningsuppdrag för universitet och högskolor. För treårsperioden skall minst civilingenjörsexamina avläggas vid KTH. För 1999 skall antalet helårsstudenter uppgå till totalt minst Under samma period skall ytterligare åtgärder vidtas för att öka andelen kvinnliga studerande i förhållande till föregående treårsperiod. KTH skall vidare erbjuda naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (så kallad NT/SVUX-utbildning) för motsvarande 690 helårsstudenter. KTHs interna etappmål på fem års sikt (2004) Universitetsstyrelsen fastställde hösten 1999 en ny utvecklingsplan för KTH. I denna anges bland annat mål för grundutbildningen på fem års sikt: 150 nybörjarplatser inom civilingenjörsprogrammet i informationsteknik från och med år 2000 vid KTH Kista 300 nybörjarplatser per år från och med Andelen nyantagna kvinnliga studerande skall uppgå till minst 40 procent i grundutbildningen om 180 poäng och till minst 35 procent i grundutbildningen om 120 poäng. Andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högskoleingenjörsutbildningen. Minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen, och minst en fjärdedel av de examinerade inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är fortsatt stort. Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna ökade återigen och var mot Antalet planerade nybörjarplatser på dessa utbildningar 1999 var vilket är i nivå med åren dessförinnan. Hösten 1999 har två nya civilingenjörsutbildningar startat medieteknik och bioteknik, med 30 platser vardera. Dessa platser har omfördelats bland annat från civilingenjörsutbildningarna i väg- och Figur 1. LÄGSTA ANTAGNINGSPOÄNG poängsutbildningar ÅR ht96 ht97 ht98 ht99 BETYG BL BP BL BP BL BP Arkitektutbildning 4,7 4,5 17,7 4,6 18,5 4,5 18,2 CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 4,3 19,2 Datateknik 4,3 4,5 17,5 4,3 18,3 4,5 17,8 Elektroteknik 3,9 4,2 15,9 4,1 16,1 3,9 16,4 Elektroteknik (MdH) 3,7 3,7 14,9 3,8 14,9 3,8 15,2 Farkostteknik 3,8 3,9 14,8 3,8 15,1 3,9 15,4 Industriell ekonomi 4,7 4,7 18,3 4,6 18,7 4,6 18,8 Kemiteknik 4,3 4,2 16,6 3,9 16,2 3,9 16,2 Kemiteknik (MH) 3,9 3,9 17,1 * * Lantmäteri 3,7 3,6 14,1 3,4 13,5 3,5 14,3 Lantmäteri (HiG) 3,6 3,1 11,3 Maskinteknik 3,8 3,9 14,6 3,9 15,1 3,7 15,3 Maskinteknik (MdH) 3,4 3,7 13,1 3,6 14,0 Maskinteknik (MH) 3,4 3,5 12,8 3,6 13,7 Materialteknik 3,5 3,7 13,6 3,8 14,9 3,4 13,6 Medieteknik 4,6 19,2 Teknisk fysik 4,2 4,3 17,7 4,2 18,3 4,1 18,1 Väg- o. vattenbyggnadsteknik 3,6 3,7 14,2 3,4 14,0 3,6 14,3 Väg- o. vattenbyggnadsteknik (HD) 3,3 3,5 12,5 3,1 12,0 120-poängsutbildningar Byggteknik Haninge * 2,6 11,4 * * * * Byggteknik & ekonomi * 3,0 * * 10,0 * * Datateknik Haninge 3,7 3,8 14,9 3,3 15,2 3,7 13,8 Datateknik Kista 3,8 3,9 15,2 4,1 15,6 4,1 15,3 Datateknik Södertälje 3,4 3,7 13,7 3,9 14,6 3,3 13,0 Elektroteknik & ekonomi 3,3 3,6 12,7 3,5 11,8 * * Elektroteknik Haninge 3,4 3,4 12,4 3,1 13,1 * * Elektroteknik Kista 3,1 3,5 12,8 3,5 13,9 3,6 12,9 Elektroteknik Södertälje * 3,1 11,9 3,4 12,4 * * Kemiteknik 3,5 3,6 13,5 3,7 14,3 3,2 13,3 Maskinteknik Kista 2,8 3,4 12,5 3,4 13,1 * * Maskinteknik Södertälje * 2,9 11,3 3,0 11,5 * * 1 Baserat på betygsmedelvärde från treårig gymnasieskola (motsvarande) * Samtliga behöriga sökande har antagits. Antas av den lokala högskolan BL = Avgångsbetyg från gamla gymnasieskolan inklusive mellanårsprogram. BP = Slutbetyg från den nya gymnasieskolans program eller gymnasial vuxenutbildning. Förkortningar: MdH=Mälardalens högskola, MH=Mitthögskolan, HiG=Högskolan i Gävle, HD=Högskolan Dalarna. Dessa högskolor ger civilingenjörsutbildningens första två årskurser till och med

9 Figur 2. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE, 180 poäng ht ht 1999 Figur 3. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE, 120 poäng ht ht % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Arkitekt Byggteknik Bioteknik Byggteknik & ekonomi Datateknik Datateknik Elektroteknik ht 96 ht 97 ht 96 ht 97 Farkostteknik ht 98 ht 99 Elektroteknik ht 98 ht 99 Industriell ekonomi Elektroteknik & ekonomi Kemiteknik Kemiteknik Lantmäteri Maskinteknik Maskinteknik Materialteknik Medieteknik Teknisk fysik Väg- och vattenbyggnadsteknik vattenbyggnadsteknik, maskinteknik och kemiteknik. De nya utbildningarna rönte ett stort intresse från de sökande och hade 9,3 (bioteknik) respektive 19 (medieteknik) förstahandssökande per plats. En stor del av ökningen av antalet förstahandssökande kan hänföras till dessa utbildningar. Övriga utbildningar med många sökande är liksom tidigare år civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen i datateknik (4,9 respektive 3,4 förstahandssökande per plats) arkitektutbildningen (6,6) samt civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi (5,2). Hösten 1999 antogs totalt nybörjare, på arkitektoch civilingenjörsutbildningarna, 828 på högskoleingenjörsutbildningarna och 417 på tekniskt basår. Antalet antagna inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna har under 1999 minskat med cirka 100 jämfört med de två föregående åren. Detta beror på att KTHs finansiering av de två första åren av civilingenjörsutbildningen vid andra högskolor nu har upphört. Under 1999 har beslut fattats om en ny civilingenjörsutbildning i informationsteknik enligt de mål som anges i KTHs utvecklingsplan. Under hösten 1999 har vidare beslut fattats om tre nya högskoleingenjörsutbildningar, IT-affärssystem, medieteknik samt kvalitetsutveckling och ledarskap, vilka samtliga kommer att starta höstterminen Till de två senare utbildningarna kommer andra behörighetsregler än de traditionella att gälla till en del av platserna, vilket till exempel innebär att studerande från gymnasiets samhällsvetarprogram kommer att kunna antas. Antagning Verket för högskoleservice (VHS) sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till tekniskt basår. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till senare del av utbildningarna. Lokal antagning sker också till yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 60 poäng samt till KTHs vidareutbildning. 9

10 Andelen kvinnor bland de nyantagna inom grundutbildningen 1999 Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland de nyantagna 31 procent och för högskoleingenjörsutbildningarna 25 procent. För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna är detta en ökning från 1998 (27 procent) till samma nivå som KTHs interna mål i den nya utvecklingsplanen är att andelen nyantagna kvinnliga studerande skall uppgå till minst 40 procent i arkitekt- och civilingenjörsutbildningen och till minst 35 procent i högskoleingenjörsutbildningen, senast Liksom tidigare dominerar kvinnorna bland de nyantagna inom civilingenjörsprogrammen för lantmäteri, kemiteknik, inom högskoleingenjörsutbildningen i kemiteknik samt inom arkitektutbildningen. Även inom de nya civilingenjörsprogrammen bioteknik och medieteknik är andelen kvinnor hög, 50 respektive 48 procent. Figur 4. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE ht 1991-ht % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arkitekt/civ.ing. Högskoleingenjör ht91 ht92 ht93 ht94 ht95 ht96 ht97 ht98 ht99 Figur 5. TOTALT ANTAL OCH ANTAL KVINNOR AV ANTAGNA ÅR poängsutbildning Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Arkitekt 87 46% 80 53% 81 56% 93 53% CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 37 59% Datateknik % % % % Elektroteknik % % % % Farkostteknik % % % % Industriell ekonomi 71 21% 99 30% 97 32% % Kemiteknik % % % % Lantmäteri % % 88 51% 93 54% Maskinteknik % % % % Materialteknik % % % % Medieteknik 33 48% Teknisk fysik % % % % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % DELSUMMA % % % % 120-poängsutbildning HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Byggteknik 46 26% 43 23% 36 31% 30 37% Byggteknik & ekonomi 42 10% 42 40% 39 36% 41 27% Datateknik % % % % Elektroteknik % % % % Elektroteknik & ekonomi 57 21% 53 38% 65 26% 60 20% Kemiteknik 44 48% 49 59% 49 61% 49 69% Maskinteknik % % % % DELSUMMA % % % % Tekniskt basår % % % % TOTALT % % % % 10

11 Medianålder för nyantagna inom grundutbildningen Medianåldern för nyantagna till arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna är 21 år och till högskoleingenjörsutbildningarna 22 år, vilket är en sänkning jämfört med 1998 (23 år). Den sjunkande medianåldern för högskoleingenjörsutbildningarna förklaras av att antagningen av studerande med NT/SVUX-bidrag nu har upphört. Här får Sazlye Erik, 13 år, från Jordbromalmsskolan hjälp med läxorna av Barbara Retamales från KTH i Haninge. Foto: Magnus Jönsson/Pressens Bild. LÄXLÄSNING I JORDBRO På KTH i Haninge deltar tio kvinnliga studenter i ett projekt som syftar till att minska segregationen genom att en dag i veckan åka ut till Jordbromalmsskolan för att hjälpa till med läxläsning. Det handlar till största delen om att ge tjejerna på skolan självförtroende så att de kan och vågar läsa både på gymnasiet och högskolan, säger Kristina Blomdahl, andraårsstudent på datateknik vid Ingenjörsskolan i Haninge. Läxhjälpen har slagit väl ut och uppskattas inte bara av eleverna på Jordbromalmsskolan. KTH-studenterna är minst lika entusiastiska. Vi får så otroligt mycket tillbaka, men det gäller att ha tålamod och inte tröttna på att förklara, säger Kristina Blomdahl. Hon påpekar vikten av att få eleverna att inse att det inte är någon vits med att förstå allt som står i en hel bok utan att det är viktigare att hitta ett system för att förstå, och att det tar tid. I utbyte mot att eleverna får hjälp med läxläsning har Jordbromalmsskolan bjudit studenterna från KTH på en kurs i ledarskap. Rekrytering av studenter till KTH I samband med ansökan till högskolan arrangerar KTH särskilda gymnasiedagar för att presentera och marknadsföra KTHs utbildningar. Dessutom deltar KTH i olika utbildningsmässor runt om i landet och genomför en omfattande besöksverksamhet i gymnasieskolor och på regementen. Gymnasisternas vecka, Niornas vecka, Teknikåttan (teknikfrågesport för årskurs åtta), informationsdagar för studie- och yrkesvägledare i både skola och på arbetsförmedlingar samt träffar med rektorer är andra aktiviteter med syfte att främja kontakterna mellan KTH och skolan. I detta syfte tar KTH emot besökare årligen. I rekryteringsverksamheten deltar såväl teknologer och lärare som övriga anställda. Under året har KTH inlett ett samarbete med flera kommuner i Stockholms län och deras lärare bland annat rörande fortbildning av gymnasielärare inom det nya teknikprogrammet. Under 1999 har även en plan för kompetensutveckling av samtliga lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen på högstadiet i Kista utarbetats tillsammans med Kista stadsdelsförvaltning. För att tidigt stimulera teknikintresset hos barn arrangerar KTH sedan några år tillbaka kurser i teknik för barn i åldrarna 7-12 år. Modellen har under året också använts på låg- och mellanstadiet i Kista och Rinkeby med KTH-teknologer som handledare. Broschyren Gå på KTH utgör basen i det tryckta informationsmaterialet om KTHs utbildningar. Den distribueras över hela landet, i första hand till avgångsklasserna i gymnasieskolan. Under året har även foldern Har du en dröm? tagits fram. Den beskriver ingenjörsyrket och ingenjörsrollen efter utbildningen och har utformats i samarbete med unga yrkesverksamma civilingenjörer och högskoleingenjörer. Foldern har producerats i samarbete med övriga tekniska högskolor, företag, myndigheter och branschorganisationer och distribuerats över hela landet. Den kommer att användas som rekryteringsstöd under de kommande tre åren. Ett unikt och annorlunda rekryteringsprojekt pågår på KTH under namnet Fysikens Rum. Här samverkar konstnärer och forskare för att tillsammans ge en tolkning av fysik och matematik utifrån sina olika utgångspunkter. Lärare, elever och allmänhet inbjuds till seminarier, skulpturvisning, dans och musik. 11

12 Åtgärder för att öka andelen kvinnliga studerande KTH genomför också särskilda satsningar för att stimulera kvinnor att söka teknisk utbildning. Målgrupper för denna verksamhet är gymnasie- och högstadieflickor, studie- och yrkesvägledare samt lärare och rektorer. Kvinnliga teknologer liksom yrkesverksamma kvinnliga ingenjörer medverkar här som förebilder. KTH har haft sommarkurser för kvinnliga elever på högstadiet och gymnasiet. Huvuddelen av handledarna och lärarna har varit kvinnor. KTH anordnar varje år så kallade tjejkvällar för att ge kvinnliga gymnasister en mer detaljerad bild av studiernas innehåll, student- och kårliv samt det kommande arbetslivet. Mottagning av nya teknologer KTH och Tekniska Högskolans studentkår arbetar tillsammans för att utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Utifrån projektet Jakten på den röda tråden som slutfördes under året har ett policydokument kallat mottagningens etik och filosofi tagits fram. Årets mottagning organiserades i samverkan mellan äldre teknologer och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Genomförandet av mottagningsaktiviteterna skedde i samverkan med teknologerna inom studentkårens sektioner. KTH har till årets mottagning tagit fram en ny informationsbroschyr till de nyantagna. Även detta har gjorts i samverkan med studentkåren. För att stötta de kvinnliga teknologer som söker sig till mansdominerade program har KTH tillsammans med äldre kvinnliga teknologer genomfört ett antal studiebesök för de nyantagna kvinnorna. Ett antal företag i Stockholmregionen har på ett mycket positivt sätt tagit emot mindre grupper av teknologer för att ge en bild av hur det är att arbeta som ingenjör och då speciellt som kvinnlig ingenjör. Studiebesöken har, med undantag av en inledande fas där anställda på KTH medverkat, genomförts helt i studenternas regi. FÖRBÄTTRAD INFORMATION TILL NYANTAGNA I samarbete med Studentkåren har KTH tagit fram en omfattande informationsfolder som är unik för varje utbildningsprogram. Broschyren skickades ut till de nyantagna i början av sommaren och innehåller bland annat information om den service som finns tillgänglig för studerande på KTH samt det introduktionsprogram som Kårens olika sektioner arrangerar i början av terminen. 12

13 Figur 6. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 1987/ /88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/ Med helårsstudent (HÅS) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestation (HÅP) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med HÅS HÅP UTBILDNINGSRESULTAT Under 1999 examinerades totalt arkitekter och civilingenjörer jämfört med år I regeringens uppdrag anges att KTH under treårsperioden skall utexaminera minst civilingenjörer. Under den aktuella treårsperioden har KTH examinerat totalt civilingenjörer, vilket innebär att regeringens mål mer än väl har uppfyllts. Under 1999 har en intensiv uppföljning av samtliga studerande med poäng nära examen genomförts samt åtgärder för att stimulera de studerande att ta ut sin examen vidtagits. Ökningen av antalet examinerade civilingenjörer och arkitekter under 1999 kan dels hänföras till sådana studerande som påbörjat utbildningen före 1993 och som fram till årsskiftet (numera förlängt till och med september 2000) hade möjlighet att slutföra utbildningen enligt äldre bestämmelser (cirka 290), dels den ökning av antalet nybörjarplatser som skedde från och med 1993 och som vi nu kan se resultat av i form av en ökning av antalet examinerade (cirka 90). Under 1999 har KTH utexaminerat 294 (130 under 1998) högskoleingenjörer (80 eller 120 poäng) och 94 (192 under 1998) teknologie kandidater (120 poäng). Ökningen av högskoleingenjörsexamina respektive minskningen av teknologie kandidatexamen förklaras av att de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna nu slutfört sin första fullständiga utbildningsomgång samtidigt som de tvååriga ingenjörsutbildningarna med efterföljande påbyggnad om 40 poäng, som gav en teknologie kandidatexamen, upphört. Andelen kvinnor av examinerade arkitekter och civilingenjörer uppgick under året till 26 procent, vilket är samma andel som Av de examinerade högskoleingenjörerna var andelen kvinnor 28 procent (18 procent 1998) och av teknologie kandidaterna 15 procent (16 procent 1998). KTHs interna mål är, enligt den under året antagna utvecklingsplanen, att andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbild- Figur 7. ARKITEKT- OCH CIVILINGENJÖRSEXAMINA ÅR UTBILDNING: Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Arkitekt 67 63% 31 45% 70 53% % CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Datateknik 62 13% 64 25% 80 9% 78 9% Elektroteknik % % 150 8% % Farkostteknik 68 9% 66 12% 66 17% 91 11% Industriell ekonomi 16 31% 29 21% 38 34% 46 26% Kemiteknik % 86 33% % % Lantmäteri 95 55% 95 44% 79 54% % Maskinteknik % 206 7% % % Materialteknik 67 30% 68 31% 66 29% 59 31% Teknisk fysik 79 18% 68 19% 89 26% % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % TOTALT % % % % 13

14 Figur 8. HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD 180 poäng, 13 utbildningar Arkitekter, civilingenjörer HÅS pr. grad HÅS pr. grad HÅS pr. grad HÅS pr. grad Arkitekt % % % % CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 17 73% Datateknik % % % % Elektroteknik % % % % Farkostteknik % % % % Industriell ekonomi % % % % Kemiteknik % % % % Lantmäteri % % % % Maskinteknik % % % % Materialteknik % % % % Medieteknik 16 68% Teknisk fysik % % % % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % DELSUMMA % % % % Varav NT/SVUX 80 60% % % % 120 poäng, 7 utbildningar Högskoleingenjörer Byggteknik 80 p % % 8 182% 3 180% Byggteknik 120 p 21 43% 61 68% 90 64% % Byggteknik & ekonomi 120 p % % % % Datateknik 120 p 76 50% % % % Elektroteknik 80 p % % % 4 348% Elektroteknik 120 p % % % % Elektroteknik & ekonomi 120 p % % % % Kemiteknik 80 p % % 6 110% 1 300% Kemiteknik 120 p 24 71% 69 70% % % Maskinteknik 80 p % % 8 189% 1 440% Maskinteknik 120 p 72 69% % % % DELSUMMA % % % % Varav NT/SVUX % % % % Tekniskt basår % % % % Varav NT/SVUX 53 76% % 90 91% % Övrigt* % % % % Varav NT/SVUX % TOTALT % % % % Varav NT/SVUX % % % % Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * Magisterutbildningar, påbyggnadsutbildningar, yrkesteknisk högskoleutbildning, vidareutbildning, inkommande utbytesstudenter. 1 Sista ordinarie utbildningsomgång avslutades vt97. Figur 9. HELÅRSSTUDENTER VARAV KVINNOR HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor 180 poäng, arkitekter, civilingenjörer % % % % 120 poäng, högskoleingenjörer % % % % Tekniskt basår % % % % Övrigt* % % % % TOTALT % % % % Varav NT/SVUX % % % % 14

15 ningarna skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högkoleingenjörsutbildningarna senast För högskoleingenjörsutbildningarna överstiger årets andel kvinnor redan det uppsatta målet. KTH kan därför ha anledning att revidera målet tidigare än år Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till (varav 590 NT/SVUX) respektive (varav 574 NT/SVUX) för 1999, vilket innebär en liten ökning jämfört med året innan. Antalet motsvarar cirka individer. Av det totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer hänför sig 95 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. I den ordinarie grundutbildningen når KTH inte helt upp till det av regeringen angivna lägsta antalet helårsstudenter. Målet var och utfallet var helårsstudenter. En förklaring till detta är att det med den utbildningsstruktur som KTH har, tar flera år innan en ökning av antalet nybörjare får full effekt. Prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) inom grundutbildningen som helhet var 88 procent (87 procent 1998). För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var prestationsgraden 89 procent (90 procent 1998) och för högskoleingenjörsutbildningarna 90 procent (81 procent 1998). Tekniskt basår Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Godkänt resultat garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av de antagna till basåret 1998 valde 53 procent att fortsätta på en civil- eller högskoleingenjörsutbildning på KTH höstterminen 1999, vilket är en minskning jämfört med året innan (64 procent). Utfallet för 1999 är 388 helårsstudenter och 297 helårsprestationer. Hösten 1999 skrevs 417 studerande in jämfört med 415 året innan. Av de antagna 1999 var 36 procent kvinnor (41 procent 1998). NT/SVUX KTH fick 1995 i uppdrag att vid antagningarna erbjuda platser till studerande mellan 28 och 48 år med så kallat NT/SVUX-bidrag (särskilt vuxenstudiestöd). Denna möjlighet förlängdes och gällde även hösten 1998 vid antagning till tekniskt basår och till de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna. NT/SVUX-platserna ger möjlighet till akademisk grundutbildning för vuxenstuderande som vill övergå till arbete inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Utfallet för 1999 är 590 helårsstudenter och 574 helårsprestationer. Den främsta orsaken till att KTH inte når målet 690 helårsstudenter är den stora andelen avhopp. Av de 321 respektive 198 studerande, som påbörjade studier hösten 1997 och 1998, är endast 74 respektive 81 procent fortfarande aktiva hösten En trolig orsak är att NT/SVUX-bidragen ger otillräcklig ekonomi för personer som vill utbilda sig senare i livet de har ofta familj att försörja. För 1999 kan noteras en hög prestationsgrad (97 procent) för NT/SVUX-studerande, vilket tyder på att de som finns kvar i utbildningen är väl motiverade för sina studier. Av de som antogs med NT/SVUX-bidrag vid den första antagningen 1995 har 25 procent tagit examen, företrädesvis inom högskoleingenjörsutbildningarna, och 24 procent studerar fortfarande aktivt. Vidareutbildning och distansutbildning För att tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft erbjuder KTH vidareutbildning, främst för arkitekter och ingenjörer. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Denna samverkan med det omgivande samhället är en naturlig och integrerad del av verksamheten. Under 1999 har KTH totalt erbjudit cirka 110 särskilda kurser avsedda för vidareutbildning av yrkesverksamma. För att i större utsträckning göra vidareutbildningskurserna tillgängliga för yrkesverksamma ges närmare en fjärdedel av dessa kurser på distans. För att öka den geografiska tillgängligheten gavs 20 procent av kurserna vid KTHs enheter i Haninge, Kista och Södertälje. Under 1999 deltog cirka (1 800 under 1998) personer i den anslagsfinansierade vidareutbildningen, vilket motsvarar 351 (310 under 1998) helårsstudenter. Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 264 (249 under 1998). Av de 351 helårsstudenterna hänförs 273 (234 under 1998) till de särskilda vidareutbildningskurser som KTHs institutioner utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 78 (76 under 1998) helårsstudenter har deltagit i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. Av det totala antalet helårsstudenter inom vidareutbildningen hänförs 68 (57 under 1998) helårsstudenter till kurser som ges på distans. Antalet helårsprestationer uppgick till 36 (56 under 1998). Antalet deltagare i distansutbildningen var drygt 500. Den uppdragsfinansierade utbildningen under 1999 omslöt knappt 41 Mkr, vilket är en liten ökning jämfört med Flera omfattande utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. 15

16 Intern fördelning av ersättningar i grundutbildningen KTHs interna fördelning av medel bygger i grunden på statsmakternas resursfördelningssystem med ersättning för helårsstudent och helårsprestation. Ersättningarna till institutionerna beräknas per kurs med hänsyn till tre faktorer: pedagogiskt behov av lärartäthet, utrustning med mera utbildningsnivå lokalbehov. PEDAGOGISK UTVECKLING KTH bedriver sedan många år pedagogisk fortbildning av lärare. Avdelningen för didaktik har ansvaret för denna och erbjuder olika kurser och seminarier i pedagogik för lärare och doktorander. Cirka 60 personer har deltagit i lärarkurserna under Dessutom har 23 personer deltagit en kurs för handledare av forskarstuderande. Av de som deltagit i kurserna är cirka en tredjedel lärare, varav 4 nyanställda, övriga är doktorander. Exempel på andra aktiviteter är de pedagogiska lunchseminarier som pågått under ett flertal år. Seminarierna hålls 2 3 gånger per termin. Under 1999 har seminarierna behandlat ämnen såsom utbildningens innehåll ur historiskt perspektiv och genusperspektiv, kunskap och lärande i olika former och det nya gymnasiet kopplat till behörighet till högre tekniska studier. Läsåret 99/00 inleddes med ett halvdags seminarium som behandlade utbildningens innehåll. Seminarieledare var pedagoger och lärare från KTH och andra universitet samt studenter från våra egna utbildningar. Under hösten 1999 har KTHs jämställdhetsråd tillsammans med avdelningen för didaktik bedrivit en studiecirkel för lärare med temat genusperspektiv på undervisning och lärande. Vid den organisationsförändring som genomfördes hösten 1999 utsågs programansvariga lärare för genomförandet av varje utbildningsprogram. Den programansvarige skall speciellt arbeta med integrationen av ämnena inom utbildningarna och genomföra löpande kvalitetsuppföljningar inom programmet. Den nya tydligare organisationen förväntas ge en god förutsättning för kvalitet och utveckling inom utbildningen. KTH Learning Lab KTH har tillsammans med Karolinska Institutet och Uppsala universitet formerat en strategisk allians, Swedish Learning Lab, för att tillsammans med Stanford Learning Lab vid Stanford University utveckla den högre utbildningen. Den svenska delen av projektet finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. Målet är att nyttja framsteg inom informations- och kommunikationsteknik och pedagogik till att förbättra kurser och program. Infrastrukturen skall till stora delar vara virtuell, men också bestå av små expertlag som ser till att ny teknik och kunskap tas tillvara. Learning Lab skall vara en expertpool där pedagogiska rön som görs på de fyra lärosätena ska samlas och utvärderas. Learning Lab skall också hjälpa lärare och studenter att tillgodogöra sig den teknik som finns tillgänglig. Figur 10. INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundutbildning och uppdragsutbildning (kkr) INTÄKTER Anslag Externa* Finansiella SUMMA Därav uppdragsutbildning KOSTNADER Personal Lokaler Övrig drift* Finansiella Avskrivn SUMMA Årets kapitalförändring * Inklusive transfereringar (=erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartner samt stipendier etc.) LEARNING LAB Learning Lab är ett pedagogiskt samarbetsprojekt mellan tre svenska universitet (Karolinska Institutet, Uppsala universitet och KTH) och det amerikanska Stanforduniversitetet. Idén med Learning Lab är att bygga upp en gemensam infrastruktur som ska utveckla utbildningen genom att tillvarata erfarenheter inom pedagogiska projekt och didaktisk forskning. Samarbete över Atlanten är möjligt tack vare audiovisuell teknik med virtuella labmiljöer och videokonferenser. 16

17 SAMARBETE MED ANDRA HÖGSKOLOR Samarbetet med andra högskolor i Stockholmsregionen har fortsatt under En kompetensinriktning inom biomedicinsk teknik har startats i samarbete med Karolinska institutet. Inriktningen kan väljas av studerande från flertalet civilingenjörsprogram och intresset bland de studerande har varit stort. Ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm har inletts, kallat Stockholm School of Entrepreneurship. Inom ramen för samarbetet ges kurser vid de tre högskolorna som kan läsas av studerande från samtliga högskolor. Vid Campus Telge, ger Södertörns högskola i samarbete med KTH sedan 1998 en tvärvetenskaplig utbildning i ekonomi, logistik och kommunikation. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningen. Ungefär hälften av utbildningen, som leder till en kandidatexamen, ges av KTH. Under 1999 har samarbetet med Södertörns högskola vid Campus Telge utvecklats ytterligare. Utbildningen ekonomi, teknik, form har startats och i denna utbildning är även Konstfack samarbetspartner. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningen och ger bland annat undervisning i ekonomiämnen. KTH svarar för undervisning i produktionsstyrning, produktionsteknik och materialteknik. KTH har i flera år uppdragit åt fyra högskolor utanför Stockholmsområdet att ge de två första åren av civilingenjörsutbildningen inom vissa program. KTHs finansiering av dessa platser har numera upphört (med undantag för 40 platser på elektroteknikprogrammet vid Mälardalens högskola). Utbildningen drivs dock vidare i högskolornas egen regi fram till och med antagningen höstterminen Avtal har träffats om att dessa studerande garanteras plats vid KTH i årskurs 3. Från och med innevarande år kommer KTH i stället att sträva efter att generellt öka antagningen till senare del av civilingenjörsutbildningen. INGENJÖRER OCH EKONOMER I SAMMA KLASS Under 1999 har första omgången av den gemensamma kompetensinriktningen i Affärsutveckling och medieteknik slutförts. Inriktningen genomförs av KTH i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Syftet med utbildningen är att i nära samarbete med näringslivet utbilda civilekonomer och civilingenjörer i strategisk affärsutveckling för det nya medieklimatet. Ekonomi, teknik och kommunikation integreras i den tre terminer långa utbildningen som avslutar de traditionella ekonom- och ingenjörsutbildningarna. Anna Grafström har läst teknisk fysik på KTH men ville ha mer bredd i sin utbildning och lockades av samarbetet med Handelshögskolan. Jag vill jobba med affärsutveckling, hur man utvecklar ett företag med hjälp av den nya informationsteknologin, säger hon. Adam Sandahl från Handelshögskolan blev intresserad av utbildningen på grund av dess nära koppling till mediebranschen och de nya företag som finns inom den. När han blir färdig skulle han vilja arbeta som projektledare i ett reklam- eller medieföretag eller på en webbyrå med kommunikationsfrågor. STUDENTER MED FUNKTIONSHINDER Under 1999 har 10 studerande vid KTH anmält behov av stöd på grund av någon form av funktionshinder. Samtliga har erhållit stöd. Ett resursrum för funktionshindrade studerande har färdigställts inom KTH-området under året. Rummet, som främst har använts av studerande med synskada eller hörselnedsättning, är utrustat med en fullständig datorarbetsplats med hjälpmedel såsom till exempel förstoringsprogram och läskamera. 17

18 INTERNATIONALISERING Studerandeutbyte Under 1999 påbörjade 406 (378 under 1998) studerande vid KTH studier vid en utländsk högskola. Inom Erasmusprogrammet reste 189 ut, 93 studerande reste på bilaterala avtal eller som freemover, det vill säga studerande som inte reser inom ramen för ett utbytesavtal, främst till USA och Australien. Dessutom gjorde 118 studerande sina examensarbeten utomlands. Övriga studerade inom det nordiska samarbetet. Totalt bedrev 673 (644) studerande utlandsstudier under De populäraste länderna för utlandsstudier var USA, Tyskland, Australien, Frankrike och Storbritannien. Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 1999 var 459 (452 under 1998). Detta är något fler jämfört med antalet utresande KTH-studerande. Majoriteten av de utländska utbytesstudenterna kommer från Europa inom Erasmusprogrammet. Det totala antalet utbytesstudenter som studerade någon del av året på KTH var 668 (586). Majoriteten av de inresande studenterna kom från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och Finland. I övrigt är i stort sett hela världen representerad bland de inresande studenterna. KTH har i utvecklingsplanen som mål att minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen, och minst en fjärdedel av de examinerade inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. För 1999 var det 23 procent av de examinerade civilingenjörerna och arkitekterna som hade studerat utomlands. Figur 11. DE POPULÄRASTE LÄNDERNA FÖR IN- OCH UTRESANDE STUDERANDE 1999 USA Tyskland Australien Frankrike Storbritannien Spanien Schweiz Österrike Italien Finland Inresande Utresande 100 Antal Program på engelska Vid KTH ges tio magisterutbildningar på engelska. Programmen som omfattar 60 poäng syftar bland annat till att öka möjligheten för utländska studerande att delta i KTHs utbildning och att öka internationaliseringen inom utbildningen. Under 1999 antogs 133 studerande till magisterprogrammen. Det totala antalet inskrivna var vid årets utgång 275. Under året examinerades 72 studerande från dessa program. De utländska studerande som deltar i magisterprogrammen och kommer från Östeuropa, före detta Sovjetrepubliker, Afrika och Asien får sina studier finansierade genom stipendier från Sida, Svenska Institutet och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). 18

19 MILJÖ I GRUNDUTBILDNINGEN Grundläggande miljö- eller ekologikurser läses på de flesta program i civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna. Dessutom kan man inom alla program läsa valfria kurser med miljöinriktning. Sammanlagt gavs under året ett nittiotal miljöinriktade kurser i grundutbildningen. Det är KTHs strävan att miljöaspekter skall integreras i de kurser där de är relevanta, vilket bland annat är kurser som handlar om att energi eller material omsätts, eller där naturmiljö utnyttjas. I många examensarbeten behandlas miljöaspekterna integrerat. Integreringen är ofta en självklarhet inom utbildningar inom teknikområden med direkt miljöpåverkan t ex väg- och vattenbyggnadsteknik och kemiteknik. Mycket tyder dock på att miljöaspekter inte integreras i tillräcklig utsträckning. Det gäller särskilt utbildningar inom teknikområden som mest indirekt påverkar miljöbelastningen, till exempel datateknik och elektroteknik. Kompetensinriktningar med miljöprofil Den avslutande delen (60-80 poäng inklusive examensarbete) av de flesta programmen i civilingenjörsutbildningen kan inriktas mot miljö. Motsvarande gäller för högskoleingenjörsutbildningarna. En KTH-gemensam kompetensinriktning i miljöledning följdes under läsåret 1998/99 av ca 20 studerande. Det engelskspråkiga miljöinriktade magisterprogrammet Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure (EESI) kan också väljas som en kompetensinriktning och läsas av studerande inom civilingenjörsprogrammen lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik. Inom högskoleingenjörsutbildningen i kemiteknik inriktas hela programmet på miljö och säkerhet och inom övriga högskoleingenjörsutbildningar finns också möjlighet att ge utbildningen en miljöprofil. Nya samarbetspartner Samarbetet med Japan har ökat under året. Dels har antalet studerande som utför sitt examensarbete i Japan ökat, dels har nya samarbetsavtal med Japan skrivits. KTH har även slutit nya avtal om studerandeutbyte främst med Estland, Lettland och Litauen, som numera deltar i Sokrates/Erasmusprogrammet. Dessutom har två nya avtal med Polen undertecknats. Kontakter fortsätter att etableras med länder i före detta Sovjetunionen. Förutom Ryssland har KTH etablerat kontakter med universitet i Armenien, Kirgistan, Vitryssland, Ukraina och Moldavien. Östersjösamarbete Under året har beslut om bildandet av nätverket BALTECH University Consortium in Science and Technology tagits. Nätverkets syfte är att vidareutveckla samarbetet mellan universiteten i Tallinn, Riga, Kaunas och Vilnius och från svensk sida, förutom KTH, universiteten i Linköping och Lund. KTH driver ett projekt med S:t Petersburg Electrotechnical University för samarbete inom administrativ utveckling och utbildning av administrativ personal. IROBalt är ett nätverk med syfte att öka kompetensen hos de internationella handläggarna vid universiteten i Baltikum. KTH är huvudansvarig för programmet, som också har Linköpings och Lunds universitet som deltagare. Samarbetet med Polen har utvecklats. Fem projekt har finansierats med stöd från EU-programmet Tempus. De flesta har anknytning till miljövårdsområdet. Svenska Institutet är den största finansiären av KTHs samarbete med östersjöländerna. Nätverk Universitetsnätverket TIME har som mål att ge de studerande examen från två högskolor, samtidigt som de förvärvar fördjupade kultur- och språkkunskaper. Studierna förutsätter att den studerande följer värduniversitetets ordinarie utbildningsprogram. KTHs studerande, inom vissa program, kan efter de två eller tre första läsåren på KTH, välja att inom TIME studera vid en annan europeisk högskola i två år. Under 1999 studerade 13 KTHstuderande för så kallat dubbeldiplom, de flesta i Frankrike. Från Frankrike, Italien och Spanien kom 38 studerande till KTH inom TIME. CLUSTER är ett nätverk mellan elva tekniska universitet/fakulteter i Europa. Inom Cluster deltog 56 KTH-studerande i utbytet. 19

20 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Regeringens uppdrag till KTH Universitet och högskolor skall enligt regeringens direktiv genom sin forskning främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt samt bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö, ekonomisk utveckling och sysselsättning. Krav ställs också på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som finansieras med statliga medel, att forskningen skall komma till nytta, att högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka och att sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas. Förutom dessa mål anger regeringen att 578 examina skall avläggas inom forskarutbildningen vid KTH under perioden KTHs interna etappmål på fem års sikt (2004) Andelen kvinnor bland nyantagna forskarstuderande skall uppgå till minst 30 procent. Minst 200 doktorer och 175 licentiater vardera skall examineras per år. Andelen kvinnor bland examinerade doktorer skall uppgå till minst 25 procent och bland examinerade licentiater till minst 30 procent. Alla examinerade forskarstuderande skall under sin forskarutbildning ha deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser. Alla forskarstuderande skall ha tillbringat minst tre månader av sin studietid utomlands. 10 nya professurer inom området informationsteknik till KTH Kista. KTH har i sin utvecklingsplan satt som mål för forskningen att alla KTHs forskargrupper skall vara bland de främsta inom landet och att flertalet även skall vara eller ha potential att tillhöra de ledande i världen. Inom forskarutbildningen är målsättningen att de forskarstuderande skall avlägga en doktorsexamen av hög internationell klass som gör dem eftersökta inom industri, förvaltning och den akademiska sektorn, både nationellt och internationellt. FORSKARUTBILDNING Antagning Intresset för KTHs forskarutbildning är fortsatt mycket stort vilket enligt vår bedömning främst beror på en ökad efterfrågan av forskarutbildade utanför högskolevärlden. Trots det stora intresset kan endast drygt 40 procent av de sökande antas. För andra året i rad har antalet nyantagna minskat. Under 1999 antogs 325 forskarstuderande jämfört med 344 under 1998 och 377 under För nästan hälften, omkring 200 stycken, av de som inte antas är brist på medel för studiefinansiering orsaken. Mot bakgrund av det stora intresse som finns för KTHs forskarutbildning bedömer vi att det även fortsättningsvis kommer att finnas goda möjligheter att rekrytera kvalificerade forskarstuderande. Vid utgången av 1999 fanns forskarstuderande med en aktivitetsgrad på minst 50 procent. Totalt fanns forskarstuderande där aktivitetsgraden översteg 10 procent. KTHs MENTORPROGRAM KTH driver sedan flera år mentorprogram. Under 1999 har programmen riktat sig till kvinnliga teknologer, kvinnliga doktorander samt teknologer som deltar som faddrar i Rinkebyprojektet. Mentorer är personer med praktisk erfarenhet från de områden programmen riktar sig mot. Programmen tar upp frågor om ledarskap, kommunikation och karriär. Syftet är bland annat att bekräfta kvinnor som gör ett otraditionellt yrkesval, ge teknologerna möjlighet att skapa kontaktnät i yrkeslivet samt öka förståelsen för kvinnors och mäns olika förhållningssätt. Drygt 30 teknologer och doktorander och nästan lika många mentorer har deltagit i programmen under

UNIVERSITETSSTYRELSE. INGENJÖRSSKOLAN (IS) Haninge 2) Kista Södertälje 2) Visby

UNIVERSITETSSTYRELSE. INGENJÖRSSKOLAN (IS) Haninge 2) Kista Södertälje 2) Visby Årsredovisning 2000 UNIVERSITETSSTYRELSE REKTOR FAKULTETSNÄMND LEDNINGSGRUPP UTBILDNINGSNÄMNDER INSTITUTIONER Bibliotek Fakultetskollegium Universitetsförvaltning UTBILDNINGSNÄMNDER* Arkitektur (A) Datateknik,

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

PERSONAL 38 LOKALER 42. Intäkter 45. Kostnader 47. Ändamålsförvaltningen 48. Kapitalförvaltningen 48. Resultaträkning 50.

PERSONAL 38 LOKALER 42. Intäkter 45. Kostnader 47. Ändamålsförvaltningen 48. Kapitalförvaltningen 48. Resultaträkning 50. ÅRSREDOVISNING 2003 Innehåll OM KTH 2 KTH I SIFFROR 2003 2 ORGANISATION 3 REKTOR HAR ORDET; VISIONER MED INTERNATIONELLT FOKUS 4 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2003 6 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 KTHs

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 151217 KTH/UF/PLU+AUA Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 Begrepp Definition/förklaring Kommentar 5-åriga utbildningar Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning Civilingenjörs-, civilingenjörs-

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm.

Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm. Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm. KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen är av hög internationell

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds universitet - i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter Nästan 3 000 forskarstuderande 6 800 anställda Omkring 650 professorer 800 universitetslektorer

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2007

Årsredovisningsenkäten 2007 Årsredovisningsenkäten 2007 Skolnamn: Skolan för bioteknologi Skolchef: Stefan Ståhl Inskickad den: 2007-12-19 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2007 godkännes:.............................

Läs mer

Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19

Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19 Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19 Bilaga Sida Bilaga 1 Anställningsprofil för professur i medieelektronik 2 Bilaga 2 Anställningsprofil för professur i medieteknik 3 Bilaga 3 Förslag

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Skolan för bioteknologi (BIO) Period: 11-18 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: 2151-2158 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial 2 tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Ett universitet i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter 7 200 anställda - 820 professorer - 4 030 lärare/forskare och doktorander Omsättning 6,9 miljarder

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

LiTH efter Bologna. utbildningarna förändras. Helen Dannetun. Presentation för lärare den 3 och 11 april 2007

LiTH efter Bologna. utbildningarna förändras. Helen Dannetun. Presentation för lärare den 3 och 11 april 2007 LiTH efter Bologna utbildningarna förändras Helen Dannetun Presentation för lärare den 3 och 11 april 2007 Aldrig har så många genomfört en så stor högskolereform på så kort tid med så lite extra resurser

Läs mer

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS)

MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Sida 1 av 8 MASTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (120 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH FÖRESKRIFT Gäller från och med 2005-04-22 1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH Intern föreskrift nr 23/2005 Gäller fr o m 2005-04-22 Ändrad

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2008

Årsredovisningsenkäten 2008 Page 1 of 6 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för elektro- och systemteknik Skolchef: Björn Ottersten Inskickad den: 2008-12-17 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Datavetenskap är ett brett ämne som omfattar de teoretiska

Läs mer

Inledande analys samt åtgärds- och tidsplan med anledning av UKÄ:s utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap

Inledande analys samt åtgärds- och tidsplan med anledning av UKÄ:s utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap Högskolan i Borås 2013-12-11/TW Inledande analys samt åtgärds- och tidsplan med anledning av UKÄ:s utvärdering av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap Bakgrund UKÄ:s utvärdering av utbildningar

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

miljö och Hållbar utveckling 29 KTH-Sustainability 29 Hållbart Campus 29

miljö och Hållbar utveckling 29 KTH-Sustainability 29 Hållbart Campus 29 11 Kungliga tekniska högskolan årsredovisning 2011 Innehåll Om KTH 2 Organisation 3 KTH:s Ledning 3 Rektors förord 4 Utbildning 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 Sökandetryck, fördelning

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

program söndag 23 mars måndag 24 mars

program söndag 23 mars måndag 24 mars program söndag 23 mars måndag 24 mars Välkommen till Öppet hus 2014 Idag kommer du träffa studenter, lärare, studievägledare och ingenjörer som alla finnas här för att du ska få all information och inspiration

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

KTH Royal Institute of Technology. Eva Malmström

KTH Royal Institute of Technology. Eva Malmström KTH Royal Institute of Technology Eva Malmström Antagning ht 12, urval 2 2012-09-12 KTH Royal Institute of Technology www.kth.se 2 Anningar till KTH-utbildningar ht 2012 Nedanstående kan komma att kompletteras

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 19 juni 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 43 LU Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik 1 2

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 43 LU Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik 1 2 Program som studenten är antagen till Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Tolkning: Av de 62 som i urvalet blev antagna till Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik vid MDH, 2007-06-14, och av utbildningsvetenskapliga

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2008

Årsredovisningsenkäten 2008 Page 1 of 6 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för bioteknologi Skolchef: Stefan Ståhl Inskickad den: 2008-12-19 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................

Läs mer

Vad är ett universitet?

Vad är ett universitet? Vad är ett universitet? Webbteknisk introduktion (1IK415) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se GRATTIS! Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

2 kurser i. Gummiteknologi. 1 - processindustri, 5poäng. 2 - Befintliga och framtida tillämpningar, 5poäng 1 + 2. Kursstart januari 2007

2 kurser i. Gummiteknologi. 1 - processindustri, 5poäng. 2 - Befintliga och framtida tillämpningar, 5poäng 1 + 2. Kursstart januari 2007 I 1 + 2 2 kurser i 1 - processindustri, 5poäng Kursstart januari 2007 2 - Befintliga och framtida tillämpningar, 5poäng Kursstart september 2007 Utbildning i Användningen av gummimaterial ökar i rask takt.

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp Mechanical Engineering - Product Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMPRG

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 högskolepoäng Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2009-03-16

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT

Internationell UKÄ ÅRSRAPPORT Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Civilingenjör Maskinteknik. Programmets benämning: Master of Science in Mechanical Engineering

Civilingenjör Maskinteknik. Programmets benämning: Master of Science in Mechanical Engineering Dnr: HNT 2016/332 Fakulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik Programkod: Programmets benämning: TACMA Civilingenjör Maskinteknik Master of Science in Mechanical

Läs mer

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare Arbetsmarknadsdag 2014-11-04 Lars Johansson, företagsrådgivare Ett av alla teknikföretag Gemensam nämnare? I en globaliserad värld är kreativitet Sveriges styrka En miljon jobb och nästan hela exporten

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2009

Årsredovisningsenkäten 2009 Årsredovisningsenkäten 2009 Skolnamn: Skolan för teknik och hälsa Skolchef: Lars-Åke Brodin Inskickad den: 2010-01-14 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2009 godkännes:.............................

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

version 2 2006 02 20 årsredovisning

version 2 2006 02 20 årsredovisning å r s r e d ov i s n i n g 2005 Version 2 2006 02 20 Innehåll Innehåll Om KTH 2 KTH i siffror 2005 2 Organisation 3 Rektor har ordet; Forskningens finansiering i fokus 4 Notiser från verksamheten 2005

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer