UNIVERSITETSSTYRELSE. INGENJÖRSSKOLAN (IS) Haninge 2) Kista Södertälje 2) Visby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNIVERSITETSSTYRELSE. INGENJÖRSSKOLAN (IS) Haninge 2) Kista Södertälje 2) Visby"

Transkript

1 Årsredovisning 2000

2 UNIVERSITETSSTYRELSE REKTOR FAKULTETSNÄMND LEDNINGSGRUPP UTBILDNINGSNÄMNDER INSTITUTIONER Bibliotek Fakultetskollegium Universitetsförvaltning UTBILDNINGSNÄMNDER* Arkitektur (A) Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) Industriell ekonomi, lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik (ILV) Informationsteknik (ITU) Kemi, kemiteknik och bioteknik (KKB) Maskin- och materialteknik (MMT) Ingenjörsskolan (IS) * Varje utbildningsnämnd med program- och forskarutbildningsansvariga ansvarar för ett utbildningsområde. Ingenjörsskolan har utbildningsområdes ställning. INSTITUTIONER Alfvénlaboratoriet Anläggning och miljö Arkitekturskolan Biblioteket (KTHB) Bioteknologi Byggkonstruktion Byggnader och installationer Data- och systemvetenskap Elektronik 1) Elektrotekniska system Energiteknik Farkostteknik Fastigheter och byggande Flygteknik Fysik Geodesi och fotogrammetri Halvledarlaboratoriet 1) Hållfasthetslära Industriell ekonomi och organisation Industriell produktion Infrastruktur och samhällsplanering Kemi Kemiteknik Maskinkonstruktion Matematik Materialvetenskap Mekanik Numerisk analys och datalogi Pappers- och massateknik Polymerteknologi Signaler, sensorer och system Tal, musik och hörsel Teleinformatik 1) INGENJÖRSSKOLAN (IS) Haninge 2) Kista Södertälje 2) Visby Kungl Tekniska Högskolan, KTH, svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Här verkar studerande, motsvarande helårsstudenter, och över aktiva forskarstuderande samt anställda. Utbildningen och forskningen är av hög internationell klass och täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid institutionerna finns ett 10-tal nationella kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/ forskarskolor. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör och teknologie eller filosofie licentiat/doktor. Här bedrivs också tekniskt basår och vidareutbildning. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm, men högskolan finns också i Haninge, Kista, Södertälje och Visby. Electrum i Kista är Sveriges största resurs inom informationsteknologi. Här samarbetar KTH med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, forskningsinstitut och industri. KTH bedriver också utbildningssamarbete med mindre och medelstora högskolor. KTH har ett etablerat forsknings- och utbildningsutbyte med universitet och högskolor i hela världen; främst i Europa, USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med Östeuropa, främst med de baltiska staterna men även med Ryssland. KTH eftersträvar att etablera en ännu starkare ställning inom EUs forskningsprogram. KTH bedriver också samarbete med svenska och internationella biståndsorgan. OMSLAG: Bilden föreställer ett Möbiusband, en yta med bara en sida. Möbiusbandet är uppkallat efter den tyske matematikern och astronomen August Ferdinand Möbius, Bilden är utförd av den nederländske grafikern Maurits Cornelius Escher, , som specialiserade sig på geometriska illustrationer. Kryper en myra runt ett tunnband så kommer den tillbaka på samma sida av bandet. På Möbiusbandet kommer myran däremot tillbaka på andra sidan med huvudet ner. Bandet har därför bara en sida. Möbiusbandet förekommer inom det område av matematiken som kallas geometri och som är starkt representerat vid KTH. M.C. Escher s Möbius Strip II 2001 Cordon Art B.V. Baarn Holland. All rights reserved. 1) bildar från och med 1 januari 2001 Institutionen för mikroelektronik och informationsteknik. 2) bildar från och med 1 januari 2001 institutionen KTH Syd.

3 KTH i siffror 2000 GRUNDUTBILDNING Arkitektutbildning och 13 civilingenjörsutbildningar 9 högskoleingenjörsutbildningar Yrkesteknisk högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning, vidareutbildning, tekniskt basår Nyantagna nyantagna, varav 28 procent kvinnor HÅS och HÅP helårsstudenter helårsprestationer Examination examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 27 procent kvinnor 410 examinerade högskoleingenjörer (120 och 80 poäng), varav 23 procent kvinnor 25 teknologie kandidatexamina (120 poäng), varav 16 procent av kvinnor FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING aktiva forskarstuderande ( 50 procent aktivitet), varav 24 procent kvinnor Examination 200 licentiatexamina varav 28 procent av kvinnor 171 doktorsexamina varav 21 procent av kvinnor Kompetenscentra Ansvar för nio av Nuteks 28 kompetenscentra. Part i ytterligare tre. EKONOMI Mkr i total omsättning varav: INNEHÅLL Rektor Anders Flodström Ledartröjan kräver ansvar 4 Notiser GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 22 Tema IT-universitetet Kista när visioner blir verklighet 31 Personal 35 Lokaler 37 STIFTELSE- OCH FONDFÖRVALTNING 39 Ekonomisk översikt 41 Sammanställning över vissa uppgifter och nyckeltal 44 Finansiell redovisning 45 KTHs styrelse 54 Doktorsavhandlingar 56 Licentiatavhandlingar 59 Högskoleanslag 681 Mkr grundutbildning 527 Mkr forskning/forskarutbildning 101 Mkr övriga anslag Extern finansiering 182 Mkr forskningsråd 428 Mkr övriga statliga myndigheter 191 Mkr strategiska stiftelser 440 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter PERSONAL anställda, motsvarande helårsarbeten, varav: män 912 kvinnor 193 professorer (inklusive 10 gästprofessorer) 14 adjungerade professorer (52 personer) 245 universitetslektorer (inklusive 20 biträdande professorer) LOKALAREA kvadratmeter Produktion: Universitetsförvaltningen, KTH, februari ISBN:

4 Ledartröjan kräver ansvar KTHs rektor Anders Flodström 4

5 Bättre än KTH. Lika bra som KTH. Nästan lika bra som KTH. I många sammanhang där teknisk forskning och utbildning diskuteras används KTH som ett mått på en excellens man önskar nå. Jämförelser eller benchmarking är motiverande både för den som jämför sig och för den som jämförelsen avser. Idrotten är kanske det tydligaste exemplet på hur sådana jämförelser systematiskt används för att skapa excellens hos individer och kollektiv. KTH är Sveriges ledande tekniska universitet. Alla medarbetare; studenter, lärare, forskare, tekniker och administratörer arbetar hårt för att KTH skall behålla denna position. År efter år summerar och sammanfattar vi i årsredovisningen våra ansträngningar och resultat inom forskning, forskarutbildning och arkitekt- och ingenjörsutbildningarna. Målet är att kunna bekräfta att positionen i täten behålls. Förutsättningarna för att nå målen; en god ekonomi, kompetent personal, smidig infrastruktur allt som är bas för framtiden skall sammanfattas och analyseras. Vissa slutsatser är uppenbara medan andra bygger på intuition och erfarenhet. Kanske har den snabba informationsutvecklingen som äger rum förändrat vår syn på kunskap och utbildning. Genom sin stora betydelse för ekonomisk tillväxt betraktas kunskap alltmer som en handelsvara och tillväxtfaktor bland andra. Att kunskap skall finnas tillgänglig i rätt mängd och vid rätt tidpunkt tas mer eller mindre för givet. Detta synsätt präglar i viss mån även studenternas syn på kunskap i utbildningen. Inom snabba teknikområden som IT och bioteknik finns en otålighet och önskan att så snart som möjligt kunna omsätta kunskaper i verkligheten. Inte alla inser att för att bli ingenjör behövs basämnen som matematik, datalogi, fysik, kemi... för att överhuvudtaget kunna arbeta som ingenjör, och att detta gäller även för områden som medieteknik och bioteknik. Inom alla teknikområden kommer kunskap både på bredden och djupet att krävas. Mot bakgrund av de förändrade attityderna kanske man kan se det ökande intresset för KTHs kortare utbildningar. KTHs utbildning av högskoleingenjörer i datateknik har höga siffror, både när det gäller söktryck och antagningspoäng. De nya programmen på 120-poängsnivån i medieteknik och ITaffärssystem som startade hösten 2000 var också mycket attraktiva med högt söktryck. KTH agerar aktivt för att dessa teknologer snabbt kan komma ut i arbetslivet, antingen som anställda eller i egna verksamheter inom det dynamiska IT-området. När det gäller antalet examinerade står KTH för nära en tredjedel av landets produktion av civilingenjörer och tekniska doktorer och har behållit sin position som landets ledande tekniska universitet under 150 år. Under året har arkitekter och civilingenjörer och 410 högskoleingenjörer examinerats, vilket innebär att uppdraget från regeringen inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna mer än väl har uppnåtts. Inom forskarutbildningen har 200 licentiater och 171 doktorer examinerats. Under åren har KTH ökat examinationen inom forskarutbildningen trefaldigt, trots att antalet nyantagna forskarstuderande per år inte ökat i samma omfattning. Hade KTH haft ekonomiska möjligheter att anta fler forskarstuderande skulle resultaten varit ännu bättre. Problemet är brist på resurser. Genom radikala omprioriteringar har KTHs forskning och utbildning ändå kontinuerligt förändrats för att anpassas till samhällets och industrins behov av ny kunskap och av välutbildade ingenjörer. Ofta sker stora förändringar i ingenjörsprogrammens innehåll och pedagogik utan att programmens beteckningar förändras. Sålunda har utvecklingen inom IT förändrat såväl innehållet som pedagogiken för samtliga utbildningsprogram. Särskilt tydlig är utvecklingen inom utbildningsprogrammen för farkostteknik, maskinteknik och elektroteknik, inom vilka vi i dag utbildar för en helt ny fordons- och verkstadsindustri. Nya program inom industriella tillväxtområden som IT, media och bioteknik lockar många studenter. Tendensen är tydlig, tekniken i olika kombinationer är i centrum för den samhälleliga och industriella utvecklingen; teknik-ekonomi, teknik-konst, teknik-medicin, teknik-samhällsvetenskap, teknik-juridik... Framtidens ingenjörer är alla bärare av en mångfald kompetenser, förutom de tekniska och naturvetenskapliga, och kan alla medverka i att utveckla teknik i nya sammanhang, till gagn för samhälle och industri. KTH är ett internationellt universitet, vilket avspeglas i att så många av våra egna studenter väljer att förlägga delar av sina studier utomlands och att dessa studenters bortavaro kompenseras med att ännu fler utländska studenter samtidigt studerar vid KTH. Det sker för det mesta inom ramen för utbytesprogrammen, men också inom KTHs egna internationella masterprogram. Masterprogrammen ökar i antal och kommer i framtiden att utgöra en allt viktigare del av vår utbildning. Inom något år kommer KTH att i samarbete med andra framstående europeiska tekniska universitet etablera gemensamma masterutbildningar. Dessa vänder sig främst till toppstudenter från Östeuropa, Sydostasien och Sydamerika som i dag uppfattar USA och elituniversiteten där som de mest attraktiva. Det är viktigare än någonsin att förvalta och utveckla de värden som universiteten representerar när det gäller kunskap. I synnerhet gäller det teknikområdet, som även i framtiden i så hög grad kommer att påverka vår framtida välfärd. Utbildning vid KTH skall alltid ses som en investering i kunskap för framtiden. 5

6 Notiser från verksamheten 2000 NOBELPRISTAGARE PÅ BESÖK Årets Nobelpris i fysik uppmärksammade mikroelektroniken, speciellt dess betydelse för IT-utvecklingen. Två av pionjärerna inom området gästade KTH och IT-universitetet i Kista som hyser Nordeuropas största forskningsmiljö för mikroelektronik. Jack Kilby från Texas Instruments som räknas som den integrerade kretsens fader (se bild) och Zhorex Alferov från Ioffe-institutet i St Petersburg som uppfann halvledarlasern och därmed lade grunden till fiberoptiken. Intresset för Kista-besöket var stort och sammanlagt lyssnade över 500 personer till de båda nobelpristagarnas kommentarer kring sina upptäckter och framtidsvisioner. ÅRETS LÄRARE Nicholas Apazidis, universitetslektor på institutionen för mekanik, utsågs av Tekniska Högskolans Studentkår till årets lärare Förutom äran får pristagaren kr samt vandringspriset Silveräpplet. I motiveringen står bland annat att Nicholas Apazidis undervisning är varierande och med nya moment i föreläsningarna som gör inlärningen spännande. Enligt studenterna tar sig Nicholas tid att lyssna. Han tar till sig vad som kommer fram i kursutvärderingar och har efter önskemål skrivit en egen teoribok. Allt som är av intresse för studenterna att veta om och för kursen finns på kurshemsidan. KODKNÄCKARE OCH SM-VINNARE Fem svenska datatekniker, flertalet med bakgrund på KTH, blev i konkurrens med tusentals andra experter och entusiaster, först i världen med att lösa de tio koder som författaren Simon Singh, vetenskapsjournalist med en doktorsexamen i fysik vid Cambridge, konstruerat i sin bok Kodboken. Ett år och en månad från det att boken gavs ut tog det för det vinnande laget att knäcka alla tio koderna. Priset på tio tusen pund delades ut på KTH i november av författaren själv. I laget deltog Fredrik Almgren, Gunnar Andersson, Torbjörn Granlund, Lars Ivansson och Staffan Ulfberg. Inte nog med det. Tre teknologer från KTH blev svenska mästare i framtida teknik genom att vinna finalen i Teknik-SM. I februari tävlade 80 tremannalag samtidigt över Internet, 11 lag kvalificerade sig till semifinal och i finalen deltog lag från KTH, Chalmers och Uppsala tekniska högskola. Till slut lyckades KTH kamma hem segern och hela det vinnande laget får därmed åka till MIT Medialab i Boston och Cape Canaveral i Florida. I laget ingick Robert Johansson, Johannes Hjort och Gunnar Elvers alla studenter på teknisk fysik vid KTH. 6

7 Den nya byggnaden, Riksäpplet 2, knyter an till närmiljön genom att utnyttja utblickar och naturliga förutsättningar som området ger. Klassrummen ligger mot norr och väster för att undvika uppvärmning och bländning av solen. Mot söder och öster ligger kontor och grupprum. INVIGNING AV RIKSÄPPLET 2 I HANINGE Kvarteret Riksäpplet i Haninge består sedan ett år tillbaka av två sammanbundna byggnader. I moderna ljusa lokaler, anpassade efter sina hyresgästers behov, har näringsliv och högskola här ett samarbete lika gynnsamt för bägge parter. Riksäpplet 1 stod klart redan 1990 och i dess ljusgård finns vrakdelar utställda från det örlogsskepp som gett kvarteret dess namn. Den nya byggnaden präglas av ett långtgående miljötänkande som har skapats gemensamt mellan hyresgästerna Södertörns högskola och KTH Haninge samt fastighetsägaren Wihlborgs. Unikt är att byggnaden till största delen ventileras med så kallat självdrag. Skolans inre kommunikation sker via balkonger i en öppen ljusgård i byggnadens mitt och ljusgården avslutas av stora glasade gavlar som tar in naturen utanför. I drygt tio år har KTH bedrivit utbildning med tyngdpunkt på ingenjörsutbildningar i Riksäpplet 1. Den nya utbyggnaden innebär inte bara en expansion för KTH utan även att Södertörns Högskola blir aktiv i Haninge. Totalt har KTH cirka 950 studerande i grundutbildning och cirka 300 studerande på distans och uppdrag. Södertörns högskola har cirka 300 studenter. Personalstyrkan inklusive lärare och personal uppgår till cirka 70 personer för KTHs del och omkring 10 för Södertörns högskola. Riksäpplet 2 invigdes den 17 februari av statsminister Göran Persson. Från och med 1 januari 2001 bildar KTH Haninge och KTH Södertälje en gemensam institution på KTH under namnet KTH Syd. NYA STUDENTBOSTÄDER I KISTA KTH, Stockholms stad och Kista stadsdelsnämnd har gemensamt verkat för att få till stånd fler studentbostäder i Kista. Under 2000 har Svenska Bostäder byggt 144 ettor på 25 m 2 fördelat på två tvåvånings-paviljonger i anslutning till campus i Kista. Den första etappen blev klar i mitten av september och den sista i början av november. Alla lägenheter är uthyrda och de förvaltas av Svenska Bostäder. Majoriteten av studenterna som bor där läser på KTH. Av de 144 lägenheterna har 30 reserverats för KTHs utländska masterstudenter. KTH har även varit delaktiga i att förse paviljongerna med internetuppkoppling. KTHs STORA PRIS 2000 KTHs Stora Pris år 2000 gick till LM Ericssons tekniske direktör, teknologie doktor Jan Uddenfeldt. Han tilldelades priset för sina betydelsefulla bidrag till den tekniska utvecklingen inom tele- och datakommunikation. Till hans främsta bidrag hör utvecklandet av de teoretiska och praktiska grunderna för digital radioteknik, grunden för dagens mobila kommunikationsnät som GSM och UMTS. Priset på kr delades ut under KTHs promotions- och installationshögtid i Stockholms stadshus den 10 november Jan Uddenfeldt har även blivit utsedd till ledamot i KTHs universitetsstyrelse från och med

8 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING KTHs uppdrag Regeringen fastställer utbildningsuppdrag för universitet och högskolor. För 2000 skall minst civilingenjörsexamina avläggas vid KTH och antalet helårsstudenter uppgå till totalt minst KTH skall vidare erbjuda naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (så kallad NT/ SVUX-utbildning) för de som tidigare påbörjat sådan utbildning. KTHs interna etappmål på fem års sikt (2004) Universitetsstyrelsen fastställde hösten 1999 en ny utvecklingsplan för KTH. I denna anges bland annat mål för grundutbildningen på fem års sikt: 150 nybörjarplatser inom civilingenjörsprogrammet i informationsteknik från och med år 2000 vid KTH Kista 300 nybörjarplatser per år från och med Andelen nyantagna kvinnliga studerande skall uppgå till minst 40 procent i grundutbildningen om 180 poäng och till minst 35 procent i grundutbildningen om 120 poäng. Andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högskoleingenjörsutbildningen. Minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen, och minst en fjärdedel av de examinerade inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är fortsatt stort även om antalet förstahandssökande minskade något Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna var mot Antalet planerade nybörjarplatser på dessa utbildningar 2000 var 2445 vilket är en ökning jämfört med 1999 (2 310). Hösten 2000 har tre nya utbildningsprogram startat civilingenjörsutbildning i informationsteknik samt högskoleingenjörsutbildning i medieteknik respektive IT-affärssystem. Civilingenjörsutbildningen i informationsteknik samt högskoleingenjörsutbildningen i IT-affärssystem är lokaliserade till Kista och omfattar 150 respektive 45 platser. Högskoleingenjörsutbildningen i medieteknik med 45 platser är lokaliserad till Haninge och till denna utbildning har även till en del av platserna antagits studerande med annan behörighetsbakgrund än den traditionella. Figur 1. LÄGSTA ANTAGNINGSPOÄNG poängsutbildningar ÅR ht97 ht98 ht99 ht00 BETYG BL BP BL BP BL BP BL BP Arkitektutbildning 4,5 17,7 4,6 18,5 4,5 18,2 4,6 19,0 CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 4,3 19,2 4,5 19,0 Datateknik 4,5 17,5 4,3 18,3 4,5 17,8 4,3 17,4 Elektroteknik 4,2 15,9 4,1 16,1 3,9 16,4 4,0 16,5 Elektroteknik (MdH) 3,7 14,9 3,8 14,9 3,8 15,2 Farkostteknik 3,9 14,8 3,8 15,1 3,9 15,4 3,7 15,1 Industriell ekonomi 4,7 18,3 4,6 18,7 4,6 18,8 4,5 19,0 Informationsteknik 4,1 16,4 Kemiteknik 4,2 16,6 3,9 16,2 3,9 16,2 3,6 15,4 Kemiteknik (MH) 3,9 17,1 * * Lantmäteri 3,6 14,1 3,4 13,5 3,5 14,3 3,2 13,5 Lantmäteri (HiG) 3,1 11,3 Maskinteknik 3,9 14,6 3,9 15,1 3,7 15,3 3,5 14,9 Maskinteknik (MdH) 3,7 13,1 3,6 14,0 Maskinteknik (MH) 3,5 12,8 3,6 13,7 Materialteknik 3,7 13,6 3,8 14,9 3,4 13,6 * * Medieteknik 4,6 19,2 4,2 19,0 Teknisk fysik 4,3 17,7 4,2 18,3 4,1 18,1 4,6 18,3 Väg- o. vattenbyggnadst. 3,7 14,2 3,4 14,0 3,6 14,3 3,4 13,9 Väg- o. vattenbyggnadst. (HD) 3,5 12,5 3,1 12,0 120-poängsutbildningar Byggteknik Haninge 2,6 11,4 * * * * * * Byggteknik & ekonomi 3,0 * * 10,0 * * * * Datateknik Haninge 3,8 14,9 3,3 15,2 3,7 13,8 3,8 14,7 Datateknik Kista 3,9 15,2 4,1 15,6 4,1 15,3 4,2 16,0 Datateknik Södertälje 3,7 13,7 3,9 14,6 3,3 13,0 * * Elektroteknik & ekonomi 3,6 12,7 3,5 11,8 * * * * Elektroteknik Haninge 3,4 12,4 3,1 13,1 * * * * Elektroteknik Kista 3,5 12,8 3,5 13,9 3,6 12,9 3,6 12,0 Elektroteknik Södertälje 3,1 11,9 3,4 12,4 * * * * IT-affärssystem Kista 3,7 15,7 Kemiteknik 3,6 13,5 3,7 14,3 3,2 13,3 * * Maskinteknik Kista 3,4 12,5 3,4 13,1 * * * * Maskinteknik Södertälje 2,9 11,3 3,0 11,5 * * * * Medieteknik 2) 3,9 15,7 Medieteknik 3) 4,2 16,2 1) Baserat på betygsmedelvärde från treårig gymnasieskola (motsvarande). * Samtliga behöriga sökande har antagits. Antas av den lokala högskolan. 2) Antagna med standardbehörighet. 3) Antagna med alternativ behörighet. BL = Avgångsbetyg från gamla gymnasieskolan inklusive mellanårsprogram. BP = Slutbetyg från den nya gymnasieskolans program eller gymnasial vuxenutbildning. Förkortningar: MdH=Mälardalens högskola, MH=Mitthögskolan, HiG=Högskolan i Gävle, HD=Högskolan Dalarna. Dessa högskolor ger civilingenjörsutbildningens första två årskurser. 8

9 Figur 2. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE, 180 poäng ht ht 2000 Figur 3. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE, 120 poäng ht ht % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Arkitekt Byggteknik Bioteknik Byggteknik & ekonomi Datateknik Datateknik Elektroteknik Farkostteknik ht 97 ht 98 ht 99 ht 00 Elektroteknik Elektroteknik & ekonomi ht 97 ht 98 ht 99 ht 00 Industriell ekonomi IT-affärssystem Informationsteknik Kemiteknik Kemiteknik Maskinteknik Lantmäteri Medieteknik Maskinteknik Materialteknik Medieteknik Teknisk fysik Väg- och vattenbyggnadsteknik 9

10 De nya utbildningarna lockade många sökande. Högskoleingenjörsutbildningen i medieteknik hade 5,5 förstahandssökande per plats, högskoleingenjörsutbildningen i IT-affärssystem 3,1 samt civilingenjörsutbildningen i informationsteknik 2,8. Övriga utbildningar med många sökande är liksom tidigare år arkitektutbildningen (7,8), civilingenjörsutbildningarna i medieteknik (5,6), industriell ekonomi (4,3), bioteknik (3,3) samt civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen i datateknik (3,6 respektive 2,3 förstahandssökande per plats). Under 2000 har flera projekt som gäller översyn av utbildningens struktur påbörjats inom KTH. Det gäller framför allt utbildningarna inom lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik samt inom maskin- och materialteknik. Civilingenjörsprogrammet i elektroteknik har genomgått en genomgripande översyn och en ny utbildningsplan började tillämpas för första årskursen höstterminen 2000 samtidigt som antalet nybörjarplatser på programmet minskades med 95. Figur 4. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE ht 1991-ht % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arkitekt/ civ. ing. Högskoleingenjör ht91 ht92 ht93 ht94 ht95 ht96 ht97 ht98 ht99 ht00 Figur 5. TOTALT ANTAL OCH ANDEL KVINNOR AV ANTAGNA ÅR poängsutbildning Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Arkitekt 80 53% 81 56% 93 53% 93 65% CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 37 59% 70 56% Datateknik % % % % Elektroteknik % % % % Farkostteknik % % % % Industriell ekonomi 99 30% 97 32% % % Informationsteknik % Kemiteknik % % % % Lantmäteri % 88 51% 93 54% % Maskinteknik % % % % Materialteknik % % % 73 38% Medieteknik 33 48% 68 40% Teknisk fysik % % % % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % DELSUMMA % % % % HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGAR: 120-poängsutbildning Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Byggteknik 43 23% 36 31% 30 37% 38 16% Byggteknik & ekonomi 42 40% 39 36% 41 27% 30 20% Datateknik % % % % Elektroteknik % % % % Elektroteknik & ekonomi 53 38% 65 26% 60 20% 40 28% IT-affärssystem 50 38% Kemiteknik 49 59% 49 61% 49 69% 49 55% Maskinteknik % % % % Medieteknik 50 58% DELSUMMA % % % % Tekniskt basår % % % % TOTALT % % % % 10

11 Antagning Verket för högskoleservice (VHS) sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till tekniskt basår. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till senare del av utbildningarna. Lokal antagning sker också till yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 60 poäng samt till KTHs vidareutbildning. Hösten 2000 antogs totalt nybörjare, på arkitektoch civilingenjörsutbildningarna, 900 på högskoleingenjörsutbildningarna och 416 på tekniskt basår. Dessutom tillkommer de som påbörjade tekniskt basår 1999 och som nu har garanterad plats på en civilingenjörs- eller högskoleingenjörsutbildning. Det är en ökning jämfört med 1999 då totalt nybörjare antogs. Ökningen av antalet nybörjare hänförs till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna medan antalet antagna till tekniskt basår är på samma nivå som tidigare. Till YTH-utbildningarna antogs 46 studerande vilket är i nivå med tidigare år. Under 2000 har KTH gjort en aktiv satsning på antagning av studerande till senare del av civilingenjörsutbildningen. De som antas på detta sätt kan till exempel ha genomgått en högskoleingenjörsutbildning eller påbörjat sin utbildning vid något annat universitet. Under 2000 antogs 187 nya studerande inom civilingenjörsutbildningen på KTH på detta sätt. Andelen kvinnor bland de nyantagna inom grundutbildningen 2000 Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland de nyantagna 31 procent och för högskoleingenjörsutbildningarna 23 procent. För högskoleingenjörsutbildningarna är detta en minskning sedan föregående år, medan det för civilingenjörs- och arkitektutbildningen är samma andel som KTHs interna mål i utvecklingsplanen är att andelen nyantagna kvinnliga studerande senast 2004 skall uppgå till minst 40 procent i arkitektoch civilingenjörsutbildningen och till minst 35 procent i högskoleingenjörsutbildningen. Liksom tidigare dominerar kvinnorna bland de nyantagna till civilingenjörsprogrammen för lantmäteri, kemiteknik och bioteknik, till högskoleingenjörsutbildningarna i kemiteknik och medieteknik samt till arkitektutbildningen. Medianålder för nyantagna inom grundutbildningen Medianåldern för nyantagna till arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna är 21 år och till högskoleingenjörsutbildningarna och tekniskt basår 22 år, vilket är samma medianålder som REKRYTERING AV STUDENTER TILL KTH Mål för rekrytering Arbetet med rekrytering av studerande till KTH syftar till att presumtiva studenter skall kunna göra medvetna val till någon av KTHs utbildningar. Målgrupper är bland annat grundskole- och gymnasieungdomar, värnpliktiga och studerande inom komvux. I rekryteringsarbetet ingår också att intressera nya grupper för studier på KTH, till exempel studerande från andra gymnasieprogram än det naturvetenskapliga och personer med utländsk bakgrund. Mångfald i utbildningen är ett centralt begrepp och medvetenheten om betydelsen av mångfald har ökat inom KTH. För att locka nya grupper till teknisk utbildning är det nödvändigt att visa upp en mer komplex bild av teknik än den rådande traditionella, till exempel samspelet mellan teknik och människa. Ytterligare ett mål är att öka andelen kvinnliga studerande, framför allt på de utbildningar som ännu inte har så stor andel kvinnor. Genomförda aktiviteter En rad rekryteringsaktiviteter har arrangerats under året där huvudsyftet varit att åstadkomma informationsmöten mellan presumtiva studerande och KTHs studievägledare och studenter. Under niornas och gymnasisternas vecka har skolelever besökt KTHs institutioner och deltagit i seminarier där KTH-studenter berättar om sina studier. Gymnasieelever i årskurs två och tre har haft möjlighet att följa med en teknolog under en dag för att skaffa sig en uppfattning om hur studierna går till. Öppet hus har anordnats både på campus vid Valhallavägen och på utbildningsenheterna i Kista, Haninge och Södertälje. Möjlighet fanns då också att delta i seminarier samt träffa KTH-studenter och studievägledare. KTH deltar regelmässigt i de utbildningsmässor som anordnas varje höst. KTH bedriver skolinformation främst i Stockholms län, men genomför också aktiviteter i övriga delar av landet i form av besök vid gymnasieskolor och regementen. Inom ramen för Stockholms Akademiska Forum, ett samarbete mellan KTH, Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Södertörns högskola, Lärarhögskolan och Handelshögskolan, får presumtiva studenter möjlighet att träffa studerande och studievägledare från samtliga dessa lärosäten. Hösten 2000 genomförde KTH en enkätundersökning bland de som då påbörjade civilingenjörs- eller arkitektutbildning. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de antagna informerats om KTH och KTHs utbildningar, men också att utröna vilka förväntningar de hade på sina studier vid KTH. Enkäten visade bland annat att KTHs utbildningskatalog och Internet är de viktigaste kanalerna för att få information om utbildningen. Nästan hälften av de antagna är inställda på att slutföra utbildningen inom den utsatta tiden. Många oroar sig dock för att de inte har rätt studieteknik eller tillräckliga förkunskaper i till exempel matematik. 11

12 Samarbete med grund- och gymnasieskolor Lärarna i gymnasiet samt gymnasiernas studie- och yrkesvägledare är betydelsefulla personer i samband med elevernas framtida utbildningsval. KTH anordnar därför fortbildningsdagar för studieoch yrkesvägledarna samt fortbildningskurser för lärare. KTH arbetar också med att utöka det direkta samarbetet med olika gymnasieskolor där till exempel KTH-studerande deltar i läxläsningsprojekt och utbyte sker av lärare mellan gymnasiet och KTH. Många institutioner på KTH samarbetar med grund- och gymnasieskolor i Stockholmstrakten. Flera institutioner erbjuder gymnasieskolorna möjlighet för avgångselever att göra sitt specialarbete på KTH. Institutionen för polymerteknologi erbjuder organiserade studiebesök för såväl grundskola som gymnasium och matematikinstitutionen driver bland annat en studiecirkel i matematik för gymnasieelever. På Norra Reals gymnasium i Stockholm, till exempel, är KTH tillsammans med Karolinska Institutet och Stockholms universitet engagerade i det naturvetenskapliga programmet med forskningsinriktning, där eleverna bland annat får göra ett större projektarbete med handledning från de olika högskolorna. KTH Haninge har inlett ett samarbete med skolor i området kring matematikundervisningen och även erbjudit gymnasiet att genomföra laborationer med hjälp av högskolans utrustning. KTH Haninge har också haft läxläsningsprojekt i grundskolan med KTHstudenter som handledare. I Kista har läxhjälp arrangerats i samarbete med Röda Korset. Med anledning av världsmatematikåret 2000 anordnades i slutet av året de så kallade Sonja Kovalevsky-dagarna på KTH. De riktade sig till gymnasister som är intresserade av matematik. Dagarna lockade cirka 200 gymnasieelever från hela landet. De fick här tillfälle att möta inspirerande förebilder inom utbildning, forskning och näringsliv, få en bild av matematikens betydelsefulla roll i vårt samhälle samt goda möjligheter att knyta kontakter med likasinnade. Dagarna var mycket uppskattade av samtliga deltagare och planer finns på att dessa skall återkomma årligen. Under året har KTH inlett ett samarbete med Stockholms Stads utbildningsförvaltning gällande lärarfortbildning. Tre lärare från gymnasieskolan har antagits till KTHs forskarutbildning. De kommer att bedriva forskarutbildning på halvtid och samtidigt arbeta kvar i sina skolor på halvtid. Efter avlagd licentiatexamen kommer de att erbjudas lektorstjänster inom gymnasieskolan och ha ett utvecklingsansvar för utbildningen i gymnasiet. För att tidigt väcka intresset för naturvetenskap hos barn genomför KTH aktiviteter även för barn i grundskolan. Teknikåttan och teknikklubbar för barn är några exempel. Teknikåttan är en frågesport för årskurs åtta och klubbarna vänder sig till barn i åldern 7-12 år. KTH-teknologer deltar som handledare i klubbarna som än så länge finns i Kista och på KTH Valhallavägen. Åtgärder för att öka andelen kvinnliga studerande KTH genomför också särskilda satsningar för att stimulera kvinnor att söka teknisk utbildning. Målgrupper för denna verksamhet är gymnasie- och högstadieflickor, studie- och yrkesvägledare samt lärare och rektorer. Kvinnliga teknologer liksom yrkesverksamma kvinnliga ingenjörer medverkar här som förebilder. KTH har haft sommarkurser för kvinnliga elever på högstadiet och gymnasiet. Huvuddelen av handledarna och lärarna har varit kvinnor. KTH anordnar varje år så kallade tjejkvällar för att ge kvinnliga gymnasister en mer detaljerad bild av studiernas innehåll, studentoch kårliv samt det kommande arbetslivet. Föreningen Datas Damer inom Tekniska Högskolans Studentkår arrangerade, med stöd av KTHs jämställdhetsråd, under våren en nationell konferens för kvinnliga teknologer inom civilingenjörsutbildningarna i datateknik. Konferensen behandlade teman med anknytning till svårigheterna att vara i minoritet, både under utbildningen och i arbetslivet. Ett femtiotal personer deltog och syftet var att utbyta erfarenheter samt knyta kontakter inför det kommande yrkeslivet. NYTT JÄMSTÄLLDHETSPRIS För främjande av jämställdhet inom anställningen, utbildningen eller forskningen vid KTH har rektor under 2000 instiftat ett jämställdhetspris för anställda. Priset, som är ett stipendium på kr, delades för första gången ut till Jonas Nyström, före detta informatör på Ingenjörsskolan i Haninge. Jonas Nyström tilldelades priset för sina insatser i ett läxläsningsprojekt mellan KTH och Jordbromalmsskolan. Under två års tid har han tillsammans med rektorn på Jordbromalmsskolan drivit mentorprogram för flickor i årskurs nio. Syftet har varit att ge dessa flickor stöd i form av läxhjälp men också att ge dem en personlig kontakt och förebilder på högskolan. De kvinnliga KTH-studenter som har hjälpt till med läxläsningen har i gengäld fått genomgå en kurs i kvinnligt ledarskap, mentorskap, nätverksbyggande och personlig utveckling. På så vis har projektet verkat i flera led: lärarna på Jordbromalmsskolan har noterat en klar förbättring av elevernas kunskaper, framför allt i kemi, och därutöver har KTH-studenterna höjt sin kompetens vad gäller ledarskap. 12

13 Figur 6. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 1987/ /88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/ Med helårsstudent (HÅS) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestation (HÅP) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med HÅS HÅP 2000 UTBILDNINGSRESULTAT Under 2000 examinerades totalt arkitekter och civilingenjörer jämfört med år I regeringens uppdrag anges att KTH under 2000 skall utexaminera minst civilingenjörer och arkitekter. KTH har alltså uppfyllt regeringens mål för året. Under 1999 gjordes en intensiv uppföljning av samtliga studerande med poäng nära examen och fler än normalt tog också sin examen under Även under 2000 utexaminerades fler äldre studerande än normalt med anledning av detta examensprojekt, cirka 200, mot omkring 300 under Detta förklarar varför det under 2000 utexaminerades något färre civilingenjörer än året före. Från och med 1993 ökade antalet nybörjare inom civilingenjörsutbildningen jämfört med tidigare år och det är den ökningen som nu också syns i ökningen av antalet examinerade jämfört med åren före Under 2000 har KTH utexaminerat 389 (256 under 1999) högskoleingenjörer 120 poäng, 21 (38, 1999) högskoleingenjörer 80 poäng och 25 (94 under 1999) teknologie kandidater (120 poäng). Övergången till treåriga högskoleingenjörsutbildningar får nu genomslag i antalet examinerade och förklarar den stora ökningen av högskoleingenjörsexamina som omfattar 120 poäng. Antalet examinerade på högskoleingenjörsutbildningarna de två senaste åren antyder också att examinationsgraden inom högskoleingenjörsutbildningarna ökar. Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och civilingenjörer uppgick under året till 27 procent (26 procent 1999). Av de examinerade högskoleingenjörerna och teknologie kandidaterna var andelen kvinnor 23 procent (25 procent 1999). KTHs interna mål är, enligt utvecklingsplanen, att andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna senast 2004 skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högkoleingenjörsutbildningarna. Figur 7. ARKITEKT- OCH CIVILINGENJÖRSEXAMINA ÅR poängsutbildning Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Arkitekt 31 45% 70 53% % % CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Datateknik 64 25% 80 9% 78 9% 89 15% Elektroteknik % 150 8% % % Farkostteknik 66 12% 66 17% 91 11% 95 12% Industriell ekonomi 29 21% 38 34% 46 26% 42 31% Kemiteknik 86 33% % % % Lantmäteri 95 44% 79 54% % % Maskinteknik 206 7% % % % Materialteknik 68 31% 66 29% 59 31% 66 44% Teknisk fysik 68 19% 89 26% % % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % TOTALT % % % % 13

14 Figur 8. HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD 180 poäng, 14 utbildningar Arkitekter, civilingenjörer HÅS pr. grad HÅS pr. grad HÅS pr. grad HÅS pr. grad Arkitekt % % % % CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR: Bioteknik 17 73% 64 77% Datateknik % % % % Elektroteknik % % % % Farkostteknik % % % % Industriell ekonomi % % % % Informationsteknik 71 56% Kemiteknik % % % % Lantmäteri % % % % Maskinteknik % % % % Materialteknik % % % % Medieteknik 16 68% 60 70% Teknisk fysik % % % % Väg- och vattenbyggnadsteknik % % % % DELSUMMA % % % % Varav NT/SVUX % % % % 120 poäng, 9 utbildningar Högskoleingenjörer Byggteknik 80 p % 8 182% 3 180% 1 112% Byggteknik 120 p 61 68% 90 64% % % Byggteknik & ekonomi 120 p % % % 92 87% Datateknik 120 p % % % % Elektroteknik 80 p % % 4 348% 4 143% Elektroteknik 120 p % % % % Elektroteknik & ekonomi 120 p % % % % IT-affärssystem 120 p 26 81% Kemiteknik 80 p % 6 110% 1 300% 1 272% Kemiteknik 120 p 69 70% % % % Maskinteknik 80 p % 8 189% 1 440% 1 489% Maskinteknik 120 p % % % % Medieteknik 120 p 25 72% DELSUMMA % % % % Varav NT/SVUX % % % % Tekniskt basår % % % % Varav NT/SVUX % 90 91% % Övrigt* % % % % Varav NT/SVUX % TOTALT % % % % Varav NT/SVUX % % % % Figur 9. HELÅRSSTUDENTER VARAV KVINNOR HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor HÅS varav kvinnor 180 poäng, arkitekter, civilingenjörer % % % % 120 poäng, högskoleingenjörer % % % % Tekniskt basår % % % % Övrigt* % % % % TOTALT % % % % Varav NT/SVUX % % % % Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * ) Magisterutbildningar, påbyggnadsutbildningar, yrkesteknisk högskoleutbildning, vidareutbildning, inkommande utbytesstudenter. 1) Sista ordinarie utbildningsomgång avslutades vt

15 Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till (varav 420 NT/SVUX) respektive (varav 422 NT/SVUX) för 2000, vilket innebär en liten minskning jämfört med året innan. Antalet motsvarar cirka individer. Av det totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer hänför sig 95 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. I den ordinarie grundutbildningen når KTH inte helt upp till det av regeringen angivna lägsta antalet helårsstudenter. Målet var och utfallet blev helårsstudenter. Att KTH inte når det uppsatta målet har flera anledningar. En förklaring är att det med den utbildningsstruktur som KTH har, tar flera år innan en ökning av antagningen får full effekt. KTH har ökat antalet antagna 2000 och har beslutat att öka antagningsvolymen ytterligare 2001 vilket alltså först inom 3 respektive 4,5 år ger full effekt. En annan förklaring är att de platser inom de två första åren av civilingenjörsutbildningen vid andra högskolor som KTH tidigare finansierade nu har upphört. KTH har inte direkt kunnat kompensera det bortfallet med motsvarande ökning av antalet nybörjare vid KTH. Minskningen av antalet helårsstudenter ligger nästan helt inom civilingenjörsutbildningarna. KTH har dock inte heller uppnått den planerade volymen för vidareutbildning. De största minskningarna av antalet helårsstudenter finns inom civilingenjörsutbildningarna för farkostteknik, elektroteknik och väg- och vattenbyggnadsteknik som alla ligger procent under planerad volym. KTH har ännu inte kunnat analysera vad dessa differenser beror på, men avser att arbeta med detta under det kommande året. Prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) inom grundutbildningen som helhet var 86 procent (88 procent 1999). För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var prestationsgraden 87 procent (89 procent 1999) och för högskoleingenjörsutbildningarna 88 procent (90 procent 1999). 15

16 Grundutbildningens ekonomi KTHs interna fördelning av medel bygger i grunden på statsmakternas resursfördelningssystem med ersättning för helårsstudent och helårsprestation. Ersättningarna till institutionerna beräknas per kurs med hänsyn till tre faktorer: pedagogiskt behov av lärartäthet, utrustning med mera utbildningsnivå lokalbehov. Det ekonomiska utfallet för 2000 visar att 70 procent av institutionerna uppvisar negativa resultat för grundutbildningen. Det främsta skälet till detta är teknikområdets snabba förändring som innebär att utbildningen i de högre årskurserna i civilingenjörsutbildningen måste ligga nära forskningsfronten. En stor del av undervisningen ges därför av professorer och docentkompetenta lärare vilket medför högre kostnader. I det interna resursfördelningssystemet tas i möjligaste mån hänsyn till detta men ytterligare medel till dessa delar av utbildningen kan ej omfördelas. Kostnaderna överstiger därför vida intäkterna. KTH motiverar i budgetunderlaget behovet av en differentiering av prislapparna. En ny teknikprislapp bör införas för de utbildningsdelar som KTH här pekat ut såsom särskilt kostnadskrävande. Arkitektutbildningen uppvisar också ett mycket stort ekonomiskt underskott trots att KTH i den interna resursfördelningen försökt att kompensera för de höga kostnaderna som är förenade med arkitektutbildningens särart. KTH anser att arkitektutbildningen uppfyller alla kriterier för att få tillämpa designprislapp och hemställer i budgetunderlaget att utbildningsområdet design tillämpas för delar av arkitektutbildningen. Minskningen av antalet helårsstudenter liksom sänkt prestationsgrad har starkt påverkat intäkterna till grundutbildningen. Som tidigare nämnts, har KTH ännu inte analyserat färdigt vilka skeenden som har påverkat det försämrade verksamhetsresultatet och därmed också det ekonomiska resultatet. Under 2001 avser KTH att arbeta aktivt med detta och vidta erforderliga åtgärder. Figur 10. INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundutbildning och uppdragsutbildning (kkr) INTÄKTER Anslag* ) ** ) Externa** ) Finansiella SUMMA Därav uppdragsutbildning KOSTNADER Personal* ) Lokaler Övrig drift** ) Finansiella Avskrivn SUMMA Årets kapitalförändring * För år 2000 ingår även ersättning respektive kostnader för statliga avtalsförsäkringspremier motsvarande kkr. ** Inklusive transfereringar (=erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartner samt stipendier etc.) Tekniskt basår Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Godkänt resultat garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av de som antogs till basåret 1999 har 50 procent fortsatt på en civil- eller högskoleingenjörsutbildning på KTH höstterminen Drygt hälften, 57 procent, av dessa fortsatte sina studier på ett civilingenjörsprogram. Utfallet för 2000 är 382 helårsstudenter och 280 helårsprestationer. Hösten 2000 skrevs 416 studerande in jämfört med 417 året innan. Av de antagna 2000 var 29 procent kvinnor (36 procent 1999). 16

17 NT/SVUX KTH fick 1995 i uppdrag att vid antagningarna erbjuda platser till studerande mellan 28 och 48 år med så kallat NT/ SVUX-bidrag (särskilt vuxenstudiestöd). Denna möjlighet förlängdes och gällde även hösten 1998 vid antagning till tekniskt basår och till de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna. NT/SVUXplatserna ger möjlighet till akademisk grundutbildning för vuxenstuderande som vill övergå till arbete inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Utfallet för 2000 är 420 helårsstudenter och 422 helårsprestationer. Från NT-SVUX-platserna kan noteras en högre andel avhopp tidigt i utbildningen än för övriga studerande. En trolig orsak är att NT/SVUX-bidragen ger otillräcklig ekonomi för personer som vill utbilda sig senare i livet de har ofta familj att försörja. För 2000 är prestationsgraden för NT-SVUX 100 procent ( 97 procent 1999), vilket visar att de som finns kvar i utbildningen är mycket väl motiverade för sina studier. Av de som antagits med NT/SVUXbidrag har 32 procent tagit examen, företrädesvis inom högskoleingenjörsutbildningarna. Fortfarande studerar 25 procent aktivt. Vidareutbildning och distansutbildning För att tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft erbjuder KTH vidareutbildning, främst för arkitekter och ingenjörer. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Under 2000 har KTH totalt erbjudit cirka 100 särskilda kurser avsedda för vidareutbildning av yrkesverksamma. De flesta kurserna ges i lägre takt än helfart. Omkring en fjärdedel av kurserna ges vid KTHs enheter i Haninge, Kista och Södertälje. Under 2000 deltog cirka personer (1 900 under 1999) i den anslagsfinansierade vidareutbildningen, vilket motsvarar 306 helårsstudenter. (351 under 1999). Nästan 90 procent av deltagarna var över 25 år. Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 218 (264 under 1999). Av de 306 helårsstudenterna hänförs 210 (273 under 1999) till de särskilda vidareutbildningskurser som KTHs institutioner utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 96 helårsstudenter (78 under 1999) har deltagit i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. För att i större utsträckning göra vidareutbildningskurserna tillgängliga för yrkesverksamma ges cirka 20 procent av dessa helt på distans. Av det totala antalet helårsstudenter inom vidareutbildningen hänförs 33 helårsstudenter till kurser som ges helt på distans. Antalet helårsprestationer uppgick till 15. Antalet deltagare i distansutbildningen var nästan 300. Den uppdragsfinansierade utbildningen under 2000 omslöt drygt 38 Mkr, vilket är en minskning jämfört med 1999, då motsvarande belopp var knappt 41 Mkr. Flera omfattande utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. 17

18 Miljö i grundutbildningen Grundläggande miljökurser läses på de flesta program i civilingenjörs- och högskoleutbildningarna. Dessutom finns valfria kurser och en KTH-gemensam kompetensinriktning i miljöledning. Generellt strävar KTH efter att integrera miljöaspekterna i kurser, projektarbeten och examensarbeten som primärt gäller andra områden än miljöområdet. Det kan till exempel gälla naturförutsättningar, miljöeffekter samt metoder, tekniska åtgärder eller administrativa, informativa, och ekonomiska styrmedel för att minska miljöbelastningen. Förekomsten av de integrerade inslagen är svår att uppskatta, då de sällan uppmärksammas var för sig. Inom utbildningar till exempel inom kemiteknik och väg- och vattenbyggnadsteknik är integreringen ofta en självklarhet, medan miljöaspekterna inom andra områden borde kunna integreras i större utsträckning än vad som nu sker. Ett exempel på en viktig miljöfråga med indirekt påverkan i KTHs grundutbildning är buller. Den utbildning som bedrivs vid Marcus Wallenberg-laboratoriet för ljud- och vibrationsforskning vid institutionen för farkostteknik ger kompetens för åtgärder mot buller. De kan inrikta sig på ljudkällan, det vill säga hindra att bullret uppstår, på att minska utbredningen från källan eller på att skydda den som exponeras. Cirka 120 av de omkring 1700 examensarbeten som under året gjordes inom KTHs utbildningsprogram var miljöinriktade. De studerande som utfört dessa examensarbeten har i sin utbildning valt miljöinriktade kurser och får på så sätt en kombinerad kompetens i teknik och miljö. PEDAGOGISK UTVECKLING KTH bedriver sedan många år pedagogisk fortbildning av lärare. Avdelningen för ingenjörsvetenskapernas didaktik har ansvaret för denna och erbjuder olika kurser och seminarier i pedagogik för lärare och doktorander. Cirka 50 lärare har deltagit i lärarkurserna under Dessutom har 12 personer deltagit i en kurs för handledare av forskarstuderande. Under året har också en ny kurs i pedagogiskt ledarskap hållits. Kursen vänder sig framför allt till studierektorer och har bland annat som mål att dessa personer skall kunna leda och initiera pedagogiskt utvecklingsarbete i samverkan med lärare på sin egen institution. Pedagogiska lunchseminarier har hållits under ett flertal år. Under 2000 har seminarierna behandlat ämnen såsom tvärvetenskaplig utbildning och kulturmöten i undervisningssituationen. Läsåret 00/01 inleddes med ett halvdags seminarium där examinationsformer diskuterades och debatterades. Rektorer, lärare från KTH och andra lärosäten samt studenter deltog i debatten som var mycket välbesökt. År 2000 deklarerades av Internationella matematikerunionen med stöd av UNESCO som matematikens år. Under året har därför matematiska institutionen haft en serie föreläsningar inriktade mot MEDVIND FÖR VINDKRAFT Energimyndigheten satsar 3,2 miljoner kronor på vindforskning; en dryg miljon av dem går till KTH. Ett problem med att etablera vindkraft är att många tycker att vindkraftsfarmerna är störande. Men om man placerar dessa ute till havs så finns det inga boende i närheten som kan störas. Problemet är att hitta ett pålitligt och effektivt system för energiöverföringen till land. Nu tror sig dock forskarna veta hur man kan lösa det genom högspänd likströmsöverföringsförbindelse (HVDC). Tekniken används i dag på Gotland vid överföring från landbaserad vindkraft till kraftnäten. Den tekniken kan utvecklas och tillämpas även för havsbaserad vindkraft. matematik i relation till tillämpningar i andra ämnen. Föreläsningarna gavs för studenter från och med årskurs två samt för lärare och forskare inom datateknik, elektroteknik och teknisk fysik. Ett gemensamt projekt tillsammans med Chalmers, Linköpings tekniska högskola samt MIT, Massachusetts Institute of Technology i Boston, har startats för att se över hur man kan förnya civilingenjörsutbildningen. Från KTH medverkar civilingenjörsprogrammet i farkostteknik. Målet är att utbilda civilingenjörer som är såväl tekniskt skickliga som socialt medvetna samt även driftiga entreprenörer. Medel för projektet har erhållits från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. 18

19 KTH Learning Lab Learning lab är ett pedagogiskt projekt mellan KTH, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stanford University i USA. Målet är att nyttja framsteg inom informations- och kommunikationsteknik och pedagogik till att förbättra kurser och program. Den svenska delen av projektet finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. KTH har bland annat medverkat i ett samarbetsprojekt mellan studenter på institutionen för maskinkonstruktion på KTH och Stanford. Tillsammans skulle de utveckla en robot för ett stort svenskt företag. Kontakten skedde via en höghastighetskabel mellan Sverige och Stanford University, med videokameror och mikrofoner, påslagna dygnet runt i de båda laboratorierna. KVALITETSARBETE Sedan Högskoleverkets kvalitetsarbetsbedömning 1997 har KTH aktivt arbetat med kvalitet i vid bemärkelse. Utgångspunkten är att kvalitet är och skall vara en integrerad del av hela verksamheten. För att ytterligare betona vikten av detta har KTH sedan 1999 en prorektor med särskilt ansvar för utveckling av kvaliteten. Från och med hösten 1999 deltar KTH i ett internationellt utvärderingsprojekt benämnt SPINE Successful practices in engineering education. Inom ramen för SPINE har under 2000 fem av KTHs civilingenjörsprogram utvärderats och jämförts med motsvarande utbildningar vid välrenommerade utländska universitet. Utvärderingen kommer också att innehålla en bedömning av utbildningen utifrån ett stort antal perspektiv både företag och civilingenjörer utbildade vid KTH deltar i denna. KTH har en förhoppning att detta benchmarking-projekt kan bli ett gott exempel för framtida utvärderingar. KTHs utvecklingsplan och organisation fokuserar på det utvecklingsarbete som ständigt måste bedrivas för att verksamheten skall ha en god kvalitet. Under året har KTHs samtliga institutioner tagit fram egna utvecklingsplaner, där målen och visionerna i KTHs övergripande utvecklingsplan varit utgångspunkten. Vidare har institutionerna som en del av underlaget till bedömningen av KTHs kvalitetsarbete gjort självvärderingar utifrån utvecklingsplanen och KTHs kvalitetsprogram. En antal frågor och analyser av verksamheten belystes ur ett brett omvärldsperspektiv. Högskoleverket har för avsikt att genomföra en andra bedömning av KTHs kvalitetsarbete under hösten KTHs ledning och prefekterna har under året gemensamt besökt några universitet i England för att få internationella intryck att jämföra med i det egna utvecklingsarbetet samtidigt som man följt upp och diskuterat institutionernas utvecklingsplaner. Lednings- och kvalitetsfrågorna har därvid varit i fokus. KTH fortsätter en systematisk dialog om kvalitetsarbetet, och skall i samband med denna ytterligare utveckla den interna planerings- och uppföljningsprocessen. STUDENTINFLYTANDE PÅ KTH Inom KTH är studenterna representerade inom så gott som alla beslutande organ, beredande grupper och arbetsgrupper. Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, KTHs ledningsgrupp, utbildningsnämnder, tjänsteförslagsnämnder och institutionsstyrelser samt arbetsgrupper för olika utredningar. Tekniska Högskolans Studentkår, THS, utser därvid representanter i de olika organen och grupperna. KTHs erfarenhet är att THS, i de fall flera representanter skall utses, väljer studerande som representerar olika delar av KTH samt även i möjligaste mån utser såväl kvinnliga som manliga studeranderepresentanter. En annan form av studentinflytande är de kursanalyser som skall göras efter varje avslutad kurs. Studenternas åsikter är av stor betydelse och studenterna deltar ofta i genomförandet av kursanalyserna. KTH och Tekniska Högskolans Studentkår arbetar tillsammans för att utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Mottagningen organiseras av äldre teknologer och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Genomförandet av mottagningsaktiviteterna sker i samverkan med teknologerna inom studentkårens sektioner. SAMARBETE MED ANDRA HÖGSKOLOR Under året har planering pågått för ett utbildningsprogram i medicinsk informatik. Karolinska Institutet kommer att ha huvudansvaret för programmet som skall leda fram till en magisterexamen. Ungefär hälften av kurserna skall ges av KTH, företrädesvis av de institutioner som är belägna i Kista. Vid Campus Telge har samarbetet med Södertörns högskola fortsatt. Två utbildningar som leder till kandidatexamen ges i Södertälje ekonomi, logistik och kommunikation samt ekonomi, teknik, form. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningarna. KTH har i flera år uppdragit åt högskolor utanför Stockholmsområdet att ge de två första åren av civilingenjörsutbildningen inom vissa program. KTHs finansiering av dessa platser har numera upphört. Några av högskolorna driver dock utbildningen vidare i egen regi och avtal har träffats om att studerande från dessa utbildningar vid Mälardalens högskola samt Mitthögskolan garanteras plats vid KTH i årskurs 3. Om dessa högskolor senare får rätt att själva utfärda civilingenjörsexamen kommer garantin att upphöra. Även med Högskolan Dalarna har träffats avtal om garanterad övergång till KTH för studerande som genomfört de två första åren inom civilingenjörsprogrammet i materialteknik. KTH har sedan 1987 bedrivit högskoleingenjörsutbildning på Gotland. De senaste åren har verksamheten genomförts på uppdrag av högskolan på Gotland. Höstterminen 2000 skedde ingen nyantagning till KTHs utbildningar på Gotland och KTH skall nu avveckla sina utbildningsprogram i Visby. 19

20 STUDENTER MED FUNKTIONSHINDER Under 2000 har 27 studerande vid KTH anmält behov av stöd på grund av någon form av funktionshinder. Samtliga har erhållit stöd. INTERNATIONALISERING Studerandeutbyte Under 2000 påbörjade 454 KTH-studerande studier utomlands (406 under 1999), vilket är en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Den främsta anledningen är ett ökat intresse att utföra examensarbete utomlands. Totalt bedrev 676 (673) studerande utlandsstudier under Av de utresande studenterna reste 42 procent inom ramen för EU-programmet Erasmus. Inom Europa är det vanligast att utbytesstudenterna läser kurser, medan de som reser till exempel till Nya Zeeland och Japan i hög utsträckning gör sina examensarbeten där. De populäraste länderna att resa till är, liksom tidigare, USA och Australien, samt Tyskland, Frankrike, Spanien och Storbritannien. En form av examensarbete utomlands är Minor Field Studies (MFS), som är ett program för studier på högre nivå i utvecklingsländer. Programmet är finansierat av Sida. Av totalt 68 examensarbeten inom teknik och naturvetenskap inom MFS år 2000 var 28 knutna till KTH. Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 2000 var 466 (459 under 1999). Det innebär att antalet inresande studenter är ungefär lika många som antalet utresande KTH-studerande. Majoriteten, 83 procent, av de inresande studenterna kommer inom Erasmus-programmet, främst från Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Det totala antalet utländska utbytesstuderande på KTH var 648 (668 under 1999). KTH strävar efter att utöka utbytesverksamheten. I utvecklingsplanen är målet att minst hälften av de examinerade inom arkitektoch civilingenjörsutbildningen och minst en fjärdedel inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. För 2000 var det 24 procent ( procent) av de examinerade arkitekterna och civilingenjörerna som hade studerat utomlands. Möjligheterna att öka antalet inresande studenter begränsas i dagsläget av den stora bristen på studentbostäder i stockholmsområdet. Praktikplatser utomlands KTH har under året påbörjat ett arbete med att erbjuda fler praktikplatser, både i utlandet för utresande KTH-studenter och i Sverige för inresande utländska studenter. Arbetet med att öka möjligheterna till examensarbete och praktik avser främst blivande högskoleingenjörer. Att göra sin praktik och sitt examensarbete utomlands ingår som en viktig del i KTHs arbete med att betona det internationella inslaget i utbildningen. KTH har sökt finansiering från EUs Leonardo-program, bland annat för att erhålla stipendier till praktik- och examensarbete utomlands. Medel från Leonardo har beviljats för ett kompetensutvecklingsprogram för administratörer. Programmet har utarbetats i samarbete med några av KTHs partneruniversitet i Europa och syftar till att öka kompetensen hos KTHs personal i frågor som rör internationalisering. Utbildning har påbörjats på KTH under hösten 2000 och under 2001 kommer deltagarna i utbildningen att få praktisera vid KTHs partneruniversitet i Europa. LÄR SIG SVENSKA PÅ KORT TID Marielle Fois från Spanien kom till KTH redan i juli för att gå den intensivkurs i svenska som KTH anordnar för utländska studenter. När kursen var avslutad påbörjade hon studierna inom andra året på i datateknikprogrammet. - Den första kursen var väldigt jobbig men föreläsningarna var bra och jag klarade tentan på första försöket, säger hon. Nästan 700 utländska studenter läser varje år på KTH. De flesta följer den ordinarie undervisningen helt på svenska. Utbytesstudenterna klarar sig bra på KTH. De är vanligtvis mycket studiemotiverade och hela deras utbildning här hänger på att de har kunskaper i svenska. 20

Innehåll Nästa sida Årsredovisning 1999

Innehåll Nästa sida Årsredovisning 1999 Årsredovisning 1999 UTBILDNINGSNÄMNDER* Arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik (ALV) Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) Informationsteknik (ITU) Kemi, kemiteknik och bioteknik

Läs mer

PERSONAL 38 LOKALER 42. Intäkter 45. Kostnader 47. Ändamålsförvaltningen 48. Kapitalförvaltningen 48. Resultaträkning 50.

PERSONAL 38 LOKALER 42. Intäkter 45. Kostnader 47. Ändamålsförvaltningen 48. Kapitalförvaltningen 48. Resultaträkning 50. ÅRSREDOVISNING 2003 Innehåll OM KTH 2 KTH I SIFFROR 2003 2 ORGANISATION 3 REKTOR HAR ORDET; VISIONER MED INTERNATIONELLT FOKUS 4 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2003 6 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 KTHs

Läs mer

Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm.

Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm. Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm. KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen är av hög internationell

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

KTH Royal Institute of Technology. Eva Malmström

KTH Royal Institute of Technology. Eva Malmström KTH Royal Institute of Technology Eva Malmström Antagning ht 12, urval 2 2012-09-12 KTH Royal Institute of Technology www.kth.se 2 Anningar till KTH-utbildningar ht 2012 Nedanstående kan komma att kompletteras

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

program söndag 23 mars måndag 24 mars

program söndag 23 mars måndag 24 mars program söndag 23 mars måndag 24 mars Välkommen till Öppet hus 2014 Idag kommer du träffa studenter, lärare, studievägledare och ingenjörer som alla finnas här för att du ska få all information och inspiration

Läs mer

Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19

Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19 Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19 Bilaga Sida Bilaga 1 Anställningsprofil för professur i medieelektronik 2 Bilaga 2 Anställningsprofil för professur i medieteknik 3 Bilaga 3 Förslag

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Skolan för bioteknologi (BIO) Period: 11-18 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 151217 KTH/UF/PLU+AUA Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 Begrepp Definition/förklaring Kommentar 5-åriga utbildningar Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning Civilingenjörs-, civilingenjörs-

Läs mer

version 2 2006 02 20 årsredovisning

version 2 2006 02 20 årsredovisning å r s r e d ov i s n i n g 2005 Version 2 2006 02 20 Innehåll Innehåll Om KTH 2 KTH i siffror 2005 2 Organisation 3 Rektor har ordet; Forskningens finansiering i fokus 4 Notiser från verksamheten 2005

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Datavetenskap är ett brett ämne som omfattar de teoretiska

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: 2151-2158 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial 2 tema nybörjare Okt Tema nybörjare April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

miljö och Hållbar utveckling 29 KTH-Sustainability 29 Hållbart Campus 29

miljö och Hållbar utveckling 29 KTH-Sustainability 29 Hållbart Campus 29 11 Kungliga tekniska högskolan årsredovisning 2011 Innehåll Om KTH 2 Organisation 3 KTH:s Ledning 3 Rektors förord 4 Utbildning 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 Sökandetryck, fördelning

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp Mechanical Engineering - Product Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMPRG

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik vid MDH, 2007-06-14, och av utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH

Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH 2014-06-11 Dnr V-2014-0449 KS-kod 1.2 Övergripande planering och vissa förutsättningar inför budget 2015 vid KTH Statens årliga styrning propositioner och regleringsbrev Budgetpropositionen (BP) för 2015

Läs mer

Examensenkät för högskoleingenjörsprogrammen vid Skolan för teknik och hälsa

Examensenkät för högskoleingenjörsprogrammen vid Skolan för teknik och hälsa KTH Teknik och hälsa Examensenkät för högskoleingenjörsprogrammen vid Skolan för teknik och hälsa Det är nu snart dags för dig att avsluta ditt ingenjörsprogram på KTH. Vi strävar efter att ständigt förbättra

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 43 LU Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik 1 2

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 43 LU Civilingenjörsutbildning i medicin och teknik 1 2 Program som studenten är antagen till Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Tolkning: Av de 62 som i urvalet blev antagna till Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN DATAINGENJÖRSPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Computer Engineering Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades den 19 juni 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET

Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola LUNDS UNIVERSITET Lunds universitet - i världsklass Grundat 1666 47 000 studenter Nästan 3 000 forskarstuderande 6 800 anställda Omkring 650 professorer 800 universitetslektorer

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet)

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut 2008-06-30 för Tekniskt basår 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) Start ht 2008 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att ge kompletterande utbildning

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Utbildningsplan 09/10

Utbildningsplan 09/10 TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan 09/10 Tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor Teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden BASÅR, KOMPLETTERINGSUTBILDNING,

Läs mer

O m s l agsbild I minnesspelet Memory slits man ofta mellan önskan att få ett par och risken att ge motspelaren ny information om man vänder fel

O m s l agsbild I minnesspelet Memory slits man ofta mellan önskan att få ett par och risken att ge motspelaren ny information om man vänder fel Kungliga tekniska högskolan årsredovisning 2007 O m s l agsbild I minnesspelet Memory slits man ofta mellan önskan att få ett par och risken att ge motspelaren ny information om man vänder fel kort. Nu

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period: 2-22 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Februarirapporten Junirapporten Augustirapporten Oktoberrapporten Helår,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Studentrekrytering på KTH

Studentrekrytering på KTH Studentrekrytering på KTH Annifrid Pålsson, gruppchef annifrid@kth.se Vad innebär studentrekrytering? Marknadskommunikativa insatser för att locka presumtiva studenter Till närmaste ansökningstillfälle

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 33 LU Civilingenjörsutbildning i elektroteknik 4 12

80009 Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik med automat 33 LU Civilingenjörsutbildning i elektroteknik 4 12 Program som studenten är antagen till Program som X antal studenter som blev antagna till det andra program helst ville bli antagen till (prio=1) Tolkning: Av de 54 som i urvalet blev antagna till Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp Sports Technology Mechanical Engineering within Innovative Product Development, 180 Credits Allmänna data

Läs mer

Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH. Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté

Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH. Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté Om KTH:s språkkommitté och terminologiarbetet på KTH Viggo Kann, professor i datalogi och ordförande i KTH:s språkkommitté Sveriges ledande tekniska universitet Sveriges äldsta och största tekniska universitet

Läs mer

Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016

Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016 Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016 Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden 2015-01-29 att gälla från 2015-07-01. Teknisk/naturvetenskaplig

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola

Lunds Tekniska Högskola Demografisk enkät inför studiestart Helsingborg october 2009 William Grevatt & Associates Helsingborg Number of Surveys: 256 2. Hemorten ligger i: Skåne 79% Blekinge 2% Småland 3% Halland 2% Göteborg

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare Arbetsmarknadsdag 2014-11-04 Lars Johansson, företagsrådgivare Ett av alla teknikföretag Gemensam nämnare? I en globaliserad värld är kreativitet Sveriges styrka En miljon jobb och nästan hela exporten

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Reviderad version, 28 februari 2008. Gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå vid KTH

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp

Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp Master of Science in Industrial Engineering and Management, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016 Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016 Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden 2015-01-29 att gälla från 2015-07-01. Tekniskt/naturvetenskapligt

Läs mer

Civilingenjör i teknisk kemi, 300 hp

Civilingenjör i teknisk kemi, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk kemi, 300 hp Master of Science in Chemical Engineering, 300 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TCTKM Grundnivå

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

2 kurser i. Gummiteknologi. 1 - processindustri, 5poäng. 2 - Befintliga och framtida tillämpningar, 5poäng 1 + 2. Kursstart januari 2007

2 kurser i. Gummiteknologi. 1 - processindustri, 5poäng. 2 - Befintliga och framtida tillämpningar, 5poäng 1 + 2. Kursstart januari 2007 I 1 + 2 2 kurser i 1 - processindustri, 5poäng Kursstart januari 2007 2 - Befintliga och framtida tillämpningar, 5poäng Kursstart september 2007 Utbildning i Användningen av gummimaterial ökar i rask takt.

Läs mer

Fakta & siffror 2010

Fakta & siffror 2010 Fakta & siffror 2010 Ett av de stora i Europa Produktion: Informationsenheten, Göteborgs universitet Foto: Göran Olofsson, Johan Wingborg Statistiska uppgifter är hämtade från Årsredovisningen 2009. Göteborgs

Läs mer

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH

1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH FÖRESKRIFT Gäller från och med 2005-04-22 1993 års examensordning - Lokala föreskrifter för examina inom grundläggande högskoleutbildning vid KTH Intern föreskrift nr 23/2005 Gäller fr o m 2005-04-22 Ändrad

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 högskolepoäng Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2009-03-16

Läs mer