Personalhälsa. Nyckeltal

Transkript

1 Nyckeltal Personalhälsa Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 1

2

3 Förord FÖR FEMTONDE ÅRET I RAD har har medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med att förnya rapporten har fortsatt genom att vissa tabeller har tagits bort och andra har tillkommit eller modifierats. De tidigare rapporterna för åren finns tillgängliga på Nyckeltalen fokuserar på personalhälsa och arbetsmiljö men rör också annat som vi bedömer intressant ur ett arbetsgivarperspektiv, både i en enskild kommun och gemensamt. Tabeller som beskriver personalomsättningen har tillkommit de senaste åren och har blivit ett allt viktigare nyckeltal. I nästan alla kommuner ökar personalomsättningen till nivåer som gör verksamheten sårbar. Personalomsättningen kommer sannolikt att minska på längre sikt när teknikutvecklingen medför att det behövs färre medarbetare för att utföra samma mängd arbete och arbetsmarknaden krymper. Men på medellång sikt behöver kommunerna hitta metoder som minskar personalomsättningen. Det kan konstateras att sjuktalen inom GR fortsätter att öka under 2016, även om en av kommunerna tydligt minskat sin sjukfrånvaro jämfört med Sjuktalen inom vård och förskola är fortsatt höga. Att skapa en god arbetsmiljö handlar om att förebygga ohälsa och arbeta aktivt med de faktorer som kan främja hälsa, så kallade friskfaktorer. För det krävs kunskap om vad som är effektiva metoder att arbeta med. Kunskap är alltid en förutsättning för att kunna göra rimliga bedömningar och fatta bra beslut. Vår förhoppning är att denna och tidigare sammanställningar ska kunna ligga till grund för ett kunskapsbaserat förändringsarbete och för en analys av långsiktiga trender. Rapporten visar också på goda exempel på olika typer av hälsofrämjande arbete som bedrivs i GR-kommunerna som övriga kan hämta inspiration från. Att arbeta med att få ner sina sjuktal tar tid, det finns inga snabba genvägar för att nå målet. När man sedan når målet går det inte att luta sig tillbaka, utan det måste alltid vara en prioriterad fråga annars riskerar man snabbt att vara tillbaka där man en gång började. En intressant fråga att ställa sig är vad den enskilda kommunen kan göra mot bakgrund av den generella trenden med ökande sjuktal hos arbetsgivare i hela Sverige. Men även om det finns strukturella faktorer som kommunen har svårt att påverka är det viktigt att lokalt göra det som är möjligt för att minska sjukfrånvaron. Denna rapport kan vara ett av verktygen i det arbetet. Anders Pettersson För Personalchefsnätverket

4 Innehåll 1. Inledning Jämförande personalfakta Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter Sjukfrånvarons fördelning: 1 14, 15 90, 91 dagar Sjuklönekostnad Arbetad tid och kostnader Personalomsättning Kommunfakta i korthet Tabell- och diagramförteckning Bilaga. SKL:s personalgruppsindelning utifrån AID-koder

5 1. Inledning MEDLEMSKOMMUNERNA I GR har för femtonde året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet med fokus på sjukfrånvaro. Arbetet med de gemen samma nyckeltalen initierades av personalcheferna i GR inom ramen för det regionala personalchefsnätverket. Personalcheferna har fortsatt huvudansvaret för arbetet. Syftet med de GR-gemensamma nyckeltalen är att: ge underlag för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland kommunanställda utgöra en grund för regionalt och kommungemensamt agerande utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande Arbetsprocess De 13 GR-kommunerna har bildat en arbetsgrupp för arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen. Varje kommun har haft minst en representant med i arbetsgruppen. Personalchefsgruppen har varit representerad av personalcheferna från Härryda och Partille. En representant från GR har varit koordinator för gruppen och ansvarig för att samla in och sammanställa den statistik som erhållits från kommunrepresentanterna samt att ta fram underlaget till föreliggande rapport. Tillsammans med en kommunrepresentant från Mölndal respektive Stenungsund har dessa fem personer utgjort en mindre analysgrupp som tillsammans har ansvarat för uppläggningen och innehållet i 2016 års rapport. Medverkande i arbetsgruppen Malin Olsson... Ale kommun Marja-Leena Jumisko... Ale kommun Maria Wallmyr... Alingsås kommun Anders Hedenquist... Göteborgs Stad Claes-Göran Frisell... Härryda kommun Anders Pettersson... Härryda kommun Anna-Kajsa Tagesson... Härryda kommun Cecilia Lindbäck... Kungsbacka kommun Maria Thynell... Kungsbacka kommun Karin Tilly... Kungälvs kommun Marita Andersson... Kungälvs kommun Louise Olofsson... Lerums kommun Ann-Louise Joona... Lilla Edets kommun Ulrika Larsson... Lilla Edets kommun Per Dagérus... Mölndals stad Amir Kaukovic... Partille kommun Jan Wesa... Partille kommun Jonas Bolin... Stenungsunds kommun Majbritt Larsson... Tjörns kommun Agneta Carlsson... Öckerö kommun Åsa Nilsson... GR Tjörns kommun har, av systemtekniska skäl, bara begränsat kunnat medverka med uppgifter till 2016 års sammanställning. Det innebär även att resultat för GR som helhet oftast avser GR:s 12 övriga kommuner. Eftersom Tjörns kommuns årsarbetare utgör mindre än 2 procent av GR:s samtliga årsarbetare har det dock begränsad betydelse för det sammantagna GR-resultatet. När det gäller specifikt sjukskrivningens fördelning över olika sjukdagsintervall har inte heller Lilla Edet kunnat lämna uppgifter, och Stenungsund enbart på en sammanfattande nivå. Dessa förhållanden kommenteras i berörda avsnitt. Redovisningarna inkluderar genomgående ett sammantaget regionalt resultat för hela Göteborgsregionen, exklusive eventuellt undantagna kommuner enligt ovan. På grund av olikheter i personalsystem och att det kan förekomma alternativa sätt att räkna ut nyckeltal, i de fall nationella riktlinjer saknas, finns det alltid en viss osäkerhet i jämförbarheten mellan kommunernas resultat. Det kan vidare noteras att avrundningar i tabellmaterialet kan medföra att redovisade procentandelar inte alltid summerar till exakt hundra procent. Nyheter i 2016 års rapport Årets rapport innehåller ungefär samma tabellmaterial och beskrivningar som 2015 års rapport. En viktig förändring är dock att sjukfrånvaron generellt undantar timavlönad personal. Rapportens resultat avser månadsanställda, definierat som tillsvidareanställda samt månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. 1 En annan nyhet för 2016 års rapport är att sjukfrånvaron särredovisas för gruppen chefer. Goda exempel De statistiska beskrivningarna kompletteras i rapporten med ett antal goda exempel på det utvecklingsarbete som bedrivs i GR-kommunerna för att främja en god personalhälsa. Underlag för fortsatt analys Precis som tidigare års rapporter är syftet med Nyckeltal Personalhälsa 2016 att beskriva utfallen på nyckeltalen med fokus på skillnader mellan GR-kommunerna samt utvecklingen över tid. Att analysera skillnader och utveckling kräver en större ansats. Det är därför spännande att årets rapport tillsammans med de rapporter som tagits fram årligen sedan början av 2000-talet kommer att utgöra ett viktigt underlag i arbetet med det ESF-finansierade projektet HälsoGReppet i GR, som ska pågå under perioden 1 april januari Tidigare år har timavlönad personal inkluderats i flera av rapportens nyckeltal, men då flera kommuner inte har haft möjlighet att inkludera gruppen har jämförelser försvårats. Därtill är sjuktal för gruppen timavlönade svårtolkade. Arbetsgruppen har därför beslutat att från och med 2016 års rapport genomgående avgränsa nyckeltalen rörande sjukfrånvaro till månadsanställda. 5

6 Med ett särskilt fokus på att utveckla GR-kommunernas rehabiliteringsprocesser ska en analysmodell tas fram till stöd för analys och tolkningar av sjukfrånvaron på lokal nivå. Detta ska stärka kommunernas hälsofrämjande strategier och ge stöd i prioritering av insatser och metoder, med det övergripande syftet att främja hälsan och minska sjukfrånvaron bland kommunernas anställda. 13 olika GR-kommuner De 13 kommunerna i Göteborgsregionen skiljer sig åt i många avseenden. I kapitel 9 beskrivs kommun för kommun med avseende på exempelvis personalkostnader, produktionstimmar, antal årsarbetare och personalens fördelning på kön, ålder och verksamheter. I vissa avseenden är likheterna stora, i andra skiljer det mer. Något som tydligt skiljer flera av kommunerna från varandra är invånarantal och antalet anställda. Göteborg har en självklar särställning med drygt invånare och över kommunanställda. Men det finns stora skillnader även mellan övriga 12 kommuner. Allra minst är befolkningen i Öckerö, Lilla Edet och Tjörn, mellan cirka och invånare. Ungefär dubbelt så många invånare finns i Stenungsund och Ale, med cirka respektive invånare. På nästa nivå gäller runt invånare för Härryda, Partille, Alingsås, Lerum och Kungälv, medan Mölndal och Kungsbacka är lite större kommuner med nära respektive drygt invånare. Antalet kommunanställda följer ungefär samma mönster, även om rangordningen mellan kommunerna inte blir helt densamma (diagram 1). I relation till invånarantalet har Stenungsunds kommun flest anställda personer (94 per invånare) och Göteborg minst (73 per 1 000). Den här typen av skillnader får inte direktöversättas till skillnader i produktionseffektivitet för en sådan analys måste hänsyn tas till de anställdas tjänstgöringsgrad, kommunernas organisering i kommunala bolag samt i vilken grad tjänster köps in från privata aktörer. Diagrammet syftar till att illustrera kommunernas olika förutsättningar ifråga om antal invånare och antal personer som arbetsgivaransvaret omfattar. DIAGRAM 1. ANTAL INVÅNARE I KOMMUNEN SAMT KOMMUNENS ANTAL ANSTÄLLDA, Kommunanställda Invånare Kommentar: Diagrammet visar antalet kommunanställda i proportionerlig relation till antalet invånare (kursiva värden) utifrån relationen i hela GR. Förhållandet mellan antalet invånare och antalet kommunanställda ska inte tolkas i termer av produktionseffektivitet för en sådan analys måste hänsyn tas till de anställdas tjänstgöringsgrad, kommunernas organisering i kommunala bolag och i vilken grad tjänster köps in från privata aktörer. 6

7 2. Jämförande personalfakta Årsarbetare och antal anställda GR-kommunerna har 2016 tillsammans årsarbetare det vill säga antalet månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare, utifrån tjänstgöringsgrad (se tabell 1). I samtliga kommuner har antalet årsarbetare vuxit sedan Tydligast gäller det Ale och Tjörn, med 15 respektive 12 procent fler årsarbetare 2016 än Ökningen hos övriga kommuner varierar mellan 3 och 8 procent. Antalsmässigt kan konstateras att Göteborg 2016 står för drygt hälften av antalet årsarbetare i regionen (54 procent). Sett till månadsanställda personer har även dessa generellt blivit fler sedan 2015 och uppgår 2016 till drygt personer. I samtliga kommuner (där jämförelsen kan göras) har antalet ökat. Ur det här perspektivet är tillväxten störst i Öckerö och Alingsås (9 respektive 8 procent). Det ska betonas att rapportens redovisning är begränsad till antalet anställda i verksamheter som bedrivs i kommunens egen regi. Förändringar i antalet anställda kan alltså bero på övergångar från/till kommunal regi. Tjänstgöringsgrad Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden bland de månadsanställda i GR:s kommuner varierar mellan 88 och 98 procent (tabell 1). Den högsta noteringen återfinns i Göteborg. Tre kommuner ligger under 90 procent: Lilla Edet, Tjörn och Öckerö, samma sak gällde Lerum är den enda kommun som förändrats med mer än 1 procentenhet sedan 2014, från 93 till 96 procent. Ur ett längre tidsperspektiv har dock flertalet kommuner ökat den genomsnittliga tjänstgöringsgraden sedan mitten av 00-talet, även om det finns undantag (se tabell 2a). Ett nytt nyckeltal i 2016 års rapport är andelen av de månadsanställda med en heltidstjänst, det vill säga exakt 100 procents tjänst. Här finns tämligen stora variationer mellan kommunerna. Medan 91 procent av de månadsanställda i Göteborgs Stad har en heltidstjänst gäller det i Öckerö och Lilla Edet bara drygt hälften, 54 respektive 57 procent (tabell 1). Här är jämförbarheten begränsad till två år tillbaka i tiden. Sedan 2014 har andelen med heltidsanställning vuxit i flertalet kommuner (tabell 2b). Undantaget är Kungälv och Stenungsund där andelen i båda fallen legat tämligen stabilt kring 70 procent. TABELL 1. ÅRSARBETARE, MÅNADSANSTÄLLDA OCH TJÄNSTGÖRINGSGRAD Antal årsarbetare 1 Antal månadsanställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad (% Andel med 100% tjänstgöringsgrad (%) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR Kommentar: 1. Antal månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare utifrån tjänstgöringsgrad. 2. Uppgiften är reviderad jämfört med 2015 års rapport. 3. Tjörn har inte kunnat lämna denna uppgift. 4. Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde ger en tjänstgöringsgrad på 93 procent (2015: 92 procent) samt 72 procent av medarbetarna med 100 procents tjänstgöringsgrad (2015: 71 procent). 7

8 TABELL 2A. TJÄNSTGÖRINGSGRAD ÖVER TID (PROCENT) Göteborg Lerum Härryda Mölndal Ale Partille Kungälv Kungsbacka Stenungsund Alingsås Tjörn Lilla Edet Öckerö MEDELVÄRDE Kommentar: Mätdatum är den 1 november respektive år. 1. Observera att medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. 2. Kommunen har inte kunnat ta fram uppgift detta år. TABELL 2B. ANDEL MED 100% TJÄNST ÖVER TID (PROCENT) Göteborg Härryda Mölndal Ale Lerum Partille Kungsbacka Kungälv Stenungsund Alingsås Lilla Edet Öckerö Tjörn MEDELVÄRDE Kommentar: Mätdatum är den 1 november respektive år. 1. Observera att medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. 2. Kommunen har inte kunnat ta fram uppgift detta år. Köns- och åldersfördelning Könsfördelningen bland kommunernas månadsanställda är långt från balanserad. Sett till hela GR är 80 procent kvinnor och 20 procent män, där Göteborg och Mölndal bidrar något till att dra upp andelen män med resultatet 22 respektive 21 procent (tabell 3). I övriga kommuner varierar andelen män mellan 15 och 20 procent. Förhållandet är överlag stabilt sedan föregående år: endast i en kommun har fördelningen ändrats med mer än 1 procentenhet: Lilla Edet, där andelen män vuxit från relativt låga 14 procent till 16 procent. Ur ett längre tidsperspektiv finns en svag generell tendens till en växande andel män bland GR-kommunernas anställda sedan mitten av 00-talet. En majoritet av kommunerna har en större andel 2016 än både 2011 och 2006, men skillnaderna är ofta små och där finns flera undantag (tabell 4). Grovt räknat återfinns varannan månadsanställd i åldersintervallet år. Mellan 10 och 15 procent är under 30 år, och mellan 34 och 46 procent är över 50 år. Andelen under 30 år är minst i Alingsås (10 procent) där andelen över 50 år tvärtom är störst tillsammans med Lilla Edet, Tjörn och Öckerö (43 46 procent). Sett till medelåldern varierar den i GR-kommunerna mellan 43,9 och 46,9 år; det ovägda genomsnittet är 45,2 år. Generellt är det här förhållandet stabilt jämfört med Endast i en kommun har medelåldern ändrats med mer än ett år sedan 2015 (i Mölndal, från 45,8 till 44,4 år). Ur det längre tidsperspektivet har medelåldern hos de anställda i en genomsnittlig GR-kommun legat kring år sedan mitten av 00-talet (tabell 5). Överenskommelse om heltid som norm Under 2016 ingick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) en överenskommelse om att samtliga kommuner ska ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i större utsträckning ska arbeta heltid. 8

9 TABELL 3. ANSTÄLLDAS KÖN OCH ÅLDER, 2016 Procentandel Procentandel per åldersgrupp Kvinnor Män Medelålder <30 år år 50 år Ale , Alingsås , Göteborg , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum , Lilla Edet , Mölndal , Partille , Stenungsund , Tjörn , Öckerö , HELA GR Kommentar: Uppgifterna avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. 1. Stenungsund kan ej avgränsa övriga månadsanställda till tidsbegränsade anställningar längre än 3 månader. 2. Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 12 kommunerna ger en medelålder på 45,2 år. TABELL 4. ANDEL ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN ÖVER TID (PROCENT) Kvinnor Män Göteborg Mölndal Alingsås Partille Lerum Härryda Öckerö Kungälv Ale Stenungsund Kungsbacka Lilla Edet Tjörn MEDELVÄRDE Kommentar: 1. Observera att medelvärdet är oviktat. TABELL 5. PERSONALENS MEDELÅLDER ÖVER TID Lerum 45,0 47,0 44,0 43,9 Göteborg 45,5 45,7 44,7 44,4 Mölndal 46,0 45,2 45,8 44,4 Partille 44,0 45,3 44,6 44,5 Kungsbacka 45,0 45,4 44,9 44,6 Stenungsund 46,0 47,0 44,9 44,8 Ale 45,6 45,5 44,6 44,9 Härryda 44,4 44,8 45,3 45,3 Kungälv 45,0 45,5 44,7 45,4 Lilla Edet 45,0 47,1 46,0 46,0 Tjörn 47,0 47,3 46,1 46,1 Alingsås 45,2 46,2 47,0 46,4 Öckerö 47,0 48,0 47,0 46,9 MEDELVÄRDE 1 45,4 46,2 45,4 45,2 Kommentar: 1. Observera att medelvärdet är oviktat. 9

10 Verksamheter Merparten av kommunernas månadsanställda arbetar inom skola och barnomsorg eller vård och omsorg dessa två verksamheter svarar totalt sett för ungefär lika stor andel av GR-kommunernas anställda (exklusive Tjörn): 37 respektive 36 procent (diagram 2). Därefter arbetar 11 procent inom tekniska verksamheter, 8 procent inom administrativa verksamheter, 3 procent inom fritid och kultur. Ytterligare 5 procent är klassificerade som chefer (oavsett verksamhetsområde). Fördelningen mellan verksamheterna var exakt densamma Den här sammantagna verksamhetsprofilen i GR är mer eller mindre giltig för de enskilda kommunerna. I två kommuner är andelen månadsanställda inom skola och barnomsorg påtagligt större än för vård och omsorg: Härryda och Lerum. Andelen månadsanställda inom vård och omsorg är störst i Lilla Edet och Alingsås. Andelen anställda inom tekniska verksamheter varierar mellan 5 procent (Alingsås) och 15 procent (Öckerö). Fritid- och kulturverksamheterna är sett till antalet anställda den minsta verksamheten i samtliga kommuner; andelen varierar mellan 1 och 4 procent av de kommunanställda. När det gäller administrativa verksamheter varierar andelen anställda mellan 6 procent (flera kommuner) och 10 procent (Göteborg). Andelen av de anställda som faller in under chefkategorin varierar mellan 4 och 6 procent i kommunerna. Jämfört med verksamhetsprofilerna 2015 är det generellt marginella skillnader. Inte i någon kommun överstiger förändringarna 2 procentenheter för någon verksamhetsandel. DIAGRAM 2. FÖRDELNING AV MÅNADSANSTÄLLDA ÖVER VERKSAMHETER, 2016 (PROCENT) Vård & Omsorg Skola & Barnomsorg Fritid & Kultur Teknik Administration Chefer Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö GR exkl. Tjörn* Kommentar: Verksamhetsindelningen baseras på SKL:s indelning utifrån arbetsidentifikation (AID). *Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för

11 3. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Den sjukfrånvaro som redovisas i det följande avser så långt det är möjligt månadsanställda: tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. 2 Timavlönade inkluderas alltså inte, vilket är en förändring jämfört med tidigare års rapporter. 3 Det ska dock noteras att Partille och Tjörn genomgående inkluderar gruppen timavlönade då dessa inte kan särskiljas av tekniska skäl samt att Stenungsund av samma anledning inkluderar tidsbegränsade anställningar kortare än 3 månader. Sett till hela GR uppgår frånvarotiden hos kommunernas månadsanställda med avvikelserna nämnda ovan till 8,4 procent av ordinarie arbetstid 2016, att jämföra med 8,2 procent året före (tabell 6).⁴ Lägst är sjukfrånvaron i Kungsbacka och Ale (6,4 respektive 6,9 procent av ordinarie arbetstid) och högst i Lerum och Göteborg (9,2 respektive 9,0 procent). Det ska noteras att Tjörns och Partilles relativt sett goda resultat alltså inte är fullt jämförbara med övriga kommuners då timavlönade ingår, vilket bidrar till att sänka nivån (se tabell 6 i motsvarande rapport Nyckeltal Personalhälsa 2015 där sjukfrånvaron särredovisas för gruppen timavlönade). I flertalet kommuner innebär resultatet 2016 en försämring jämfört med Undantaget är Ale, där andelen sjuktid minskat med 1,0 procentenheter, och Kungsbacka där nivån är ungefär densamma. I övriga kommuner har sjukfrånvaron ökat med mellan 0,1 och 1,0 procentenheter TABELL 6. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Samtliga månadsanställda 2015 Samtliga månadsanställda 2016 Tillsvidareanställda Övriga månadsanställda Kungsbacka 6,5 6,4 6,6 4,9 Tjörn 8,8 6,8¹ -⁵ -⁵ Ale 7,9 6,9 7,1 5,8 Partille 6,8² 7,2² 8,3 2,9² Lilla Edet 6,8 7,3 7,8 5,6 Härryda 7,4 7,7 7,9 6,0 Mölndal 7,6 7,7 8,1 5,0 Stenungsund 7,8³ 8,0³ 8,2 6,9³ Alingsås 8,0 8,1 8,5 4,8 Öckerö 8,1 8,5 9,3 5,5 Kungälv 7,7 8,7 8,9 6,7 Göteborg 8,7 9,0 9,5 6,0 Lerum 8,6 9,2 9,5 5,9 Hela GR 8,2⁴ 8,4⁴ 8,8⁵ 5,7 4,5 (Tjörns två resultat är inte jämförbara då timavlönade ingår 2016 men inte 2015). Relativt sett har sjuktiden ökat mest i Lerum, Lilla Edet och Partille. Ur det längre tidsperspektivet har sjukfrånvarotidens andel av ordinarie arbetstid i GR successivt ökat efter 2010, efter en längre period av successiv minskande andel. Mellan 2015 och 2016 är ökningen generellt lite mindre brant än tidigare (diagram 3). Även på nationell nivå redovisar man en utplaning efter en successiv ökning från och med Mellan 2015 och 2016 ökar sjukfrånvaron för riket från 7,0 till 7,2 procent baserat på samtliga medarbetare i kommunen, det vill säga inklusive timavlönade.⁵ Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är genomgående större hos tillsvidareanställda än hos månadsanställda. Den särskilt stora skillnaden i Partille ska tolkas i ljuset av att Partille inte har möjlighet att särskilja timav lönades sjukfrånvaro från gruppen övriga månadsanställdas. Annika Renström, personalchef i Tjörns kommun, beskriver hur de tar sig an uppdraget att sänka sjukfrånvaron: Vi har ett politiskt uppdrag att under 2017 sänka sjukfrånvaron med 1 procentenhet. En arbetsgrupp har tillsatts med representanter från alla förvaltningar och kommunala bolag som tillsammans ska försöka arbeta fram rutiner samt förmedla kunskapsöverföring i att sänka och följa upp frånvaron. Vi är i ett inledningsskede. Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). 1. Tjörns resultat 2016 inkluderar timavlönade. 2. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 3. Stenungsunds resultat inkluderar även sjukfrånvaron i tidsbegränsade anställningar kortare än 3 månader. 4. GR-resultatet baseras på samtliga redovisade kommuner, oavsett avvikande beräkningsgrund enligt ovan. 5. Tjörn har inte kunnat lämna dessa uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i dessa GR-resultat. 2. Definitionen följer Svenska kommunförbundet (2004), Bilaga 2 Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaro. 3. Se vidare not 1 i kapitel Redovisningen av ordinarie arbetstid ska omfatta alla anställda som har en ordinarie arbetstid och som i händelse av frånvaro pga. sjukdom är att betrakta som sjukfrånvarande (enligt källan i not 2), undantaget timavlönade enligt redovisningsprincipen för denna rapport. 5. Statistiken finns publicerad på se nyckeltalet Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%). 11

12 DIAGRAM 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, MÅNADSANSTÄLLDA, % 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 9,2% 8,4% 6,4% Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR* Kommentar: 2016 års redovisade värden avser kommunen med minst respektive störst andel samt resultatet för GR-kommunerna sammantaget. Ett viktat GR-resultat före 2011 finns inte tillgängligt. Observera att GR-resultatet baseras på de kommuner som deltagit i sammanställningen respektive år. Det ska observeras att före 2011 (gråmarkerad period) ingår även timavlönad personal i flera kommuners resultat, vilket bidrar till att sänka nivån. Detsamma gäller 2016 för Partille och Tjörn något som för Partille gäller även tidigare år. Se vidare tabell 6 angående avvikelser i enskilda kommuners redovisning 2016 samt tidigare rapporter för åren bakåt i tid (se Mot bakgrund av avvikelser i enskilda kommuners beräkningsgrund ska exakta nivåer och mindre skillnader tolkas försiktigt. Roland Ödh, personalchef i Alingsås kommun, beskriver hur sjukfrånvaron ska minska genom strategisk styrning: Även om sjuktalen har minskat marginellt så anses sjuktalen i Alingsås kommun vara fortsatt höga, och diagnoser med psykisk ohälsa är fortsatt den främsta orsaken till sjukskrivning. Kommunens Flerårsstrategi anger tydligt att sjukfrånvaron i Alingsås kommun ska minska. Nämndernas åtaganden och de handlingsplaner med arbetsmiljöaktiviteter som finns i förvaltningarna ska åstadkomma en utveckling i rätt riktning. Malin Wennerström, personalspecialist i Partille kommun, om hur de försöker vända utvecklingen med ökande sjukfrånvaro: Partille kommun har under året arbetat med det närvarande ledarskapet. Cheferna i kommunen har fått utbildning och praktisk övning. Vi har även förbättrat rutiner för förebyggande hälsoarbete samt kunskapshöjande insatser om psykisk ohälsa. 12

13 I mycket grova drag utgörs ungefär hälften av sjukfrånvarotiden i kommunerna av långtidsjukfrånvaro, den som gäller dag 60 och efterföljande dagar. Sett till de elva GR-kommuner som har möjlighet att redo visa dessa uppgifter utgör långtidssjukfrånvaron sammantaget 4,6 procent av ordinarie arbetstid, medan resterande kortare sjukfrånvaro utgör 3,8 procent (diagram 4). Det ska noteras att de första 59 dagarna inte räknas till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. Det här generella förhållandet varierar något mellan kommunerna. I fyra av kommunerna är frånvaron för dag 60 och efterföljande dagar mer omfattande än frånvaron för tidigare sjukdagar. Tydligast gäller det Öckerö och Göteborg, men även i Lerum och Alingsås står långtidssjukfrånvaron för störst del. Det kan noteras att dessa fyra kommuner totalt sett har en relativt omfattande sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaro utgör tvärtom minst andel i Kungsbacka och Ale de två kommuner som uppvisar minst sjukfrånvaro. Sjukfrånvarons fördelning över olika tidsintervall kommer att beskrivas mer i kapitel 4 och 5. Anna D-Brocker, personalchef i Öckerö kommun, beskriver hur de systematiskt registrerar och följer upp sjukfrånvaron: Sedan november 2016 testar vi sjuk-/frisktjänst via vår företagshälsovård. Den anställde ringer till en telefontjänst och blir sedan uppringd av en sköterska på företagshälsovården. Genom tjänsten får också den berörda chefen meddelande om när det är tid för rehabiliteringssamtal, och vi får statistik på orsaker till frånvaro. Ser vi att det är mycket arbetsrelaterad frånvaro i en verksamhet fångas detta upp och utreds i enlighet med den nya OSA-föreskriften (Organisatorisk och social arbetsmiljö). DIAGRAM 4. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING I KORT OCH LÅNG FRÅNVARO (PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID), dagar 60 dagar Kungsbacka 3,8 2,6 6,4 Ale 4,1 2,9 6,9 Partille 3,6 3,6 7,2 Mölndal 3,9 3,8 7,7 Härryda 4,0 3,7 7,7 Stenungsund 4,5 3,5 8,0 Alingsås 3,9 4,2 8,1 GR 11k* 3,8 4,6 8,4 Öckerö 3,1 5,5 8,5 Kungälv 4,4 4,3 8,7 Göteborg 3,6 5,4 9,0 Lerum 4,2 5,1 9,2 Kommentar: De första 59 dagarna räknas inte till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. *Resultatet omfattar inte Lilla Edet och Tjörn, som inte har möjlighet att lämna dessa uppgifter. 13

14 Upprepad sjukfrånvaro Andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro det vill säga med 6 eller fler sjuktillfällen under året uppgår under 2016 till 12,0 procent för hela GR (exklusive Tjörn; diagram 5). Det är först och främst Göteborg som bidrar till att dra upp andelen (16,7 procent), men även Stenungsund (12,7 procent). Minst vanlig är upprepad sjukfrånvaro i Öckerö och Ale (5,5 respektive 6,0 procent). I övrigt varierar andelen mellan 6,9 och 9,0 procent. Jämfört med 2015 har andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro vuxit i alla kommuner utom Alingsås, där den minskat något. I flertalet kommuner syns en långsiktig ökning sedan mitten av 00-talet (tabell 7). DIAGRAM 5. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA, 2016 (PROCENT) Öckerö Ale Alingsås Härryda Mölndal Lilla Edet Partille Lerum Kungälv Kungsbacka Hela GR* Tjörn Stenungsund Göteborg 5,5 6,0 6,3 6,9 7,2 7,2 Kommentar: Avser andel tillsvidareanställda med 6 eller fler sjuktillfällen, oavsett sjukfrånvarons längd. Skuggade dagar visar resultatet * Tjörn har inte kunnat lämna uppgift för 2016, Ale inte för GR-resultatet respektive år baseras på övriga 12 kommuner. 7,5 8,5 8,7 9,0 12,0 12,7 16,7 TABELL 7. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED 6 ELLER FLER SJUKTILLFÄLLEN ÖVER TID (PROCENT) Öckerö 4,4-5,0 5,5 Ale 2,5 5,1-6,0 Alingsås 4,2 4,3 6,5 6,3 Härryda 4,6 7,1 5,1 6,9 Lilla Edet 4,1 2,3 5,5 7,2 Mölndal 3,6 5,7 6,5 7,2 Partille - 6,8 5,4 7,5 Lerum 1,4 8,2 8,2 8,5 Kungälv 3,9 5,0 7,2 8,7 Kungsbacka 4,1 6,4 8,7 9,0 Tjörn 1,9 6,5 9,1 - Stenungsund 3,6 8,1-12,7 Göteborg 4,9 6,8 10,9 16,7 Hela GR¹ - 2 -² 8,9 12,0 Kommentar: Gäller oavsett sjukfrånvarons längd. 1. Avser ingående kommuner respektive år. 2. Uppgift saknas. Roland Ödh, personalchef i Alingsås kommun, beskriver deras nya rutiner och åtgärder genom rehabiliteringsprocessen: Som ett led i att skapa kommungemensamma aktiviteter för att sänka sjukfrånvaron har den centrala samverkansgruppen (Cesam) fattat beslut om nya rutiner för rehabiliteringsarbetet: Från frisk till frisk. Rutinerna syftar till att tydliggöra för chefer och medarbetare hur rehabiliteringen ska gå till, steg för steg om ett sjukfall inträffar. Här beaktas såväl upprepad korttidsfrånvaro som sjukfall längre än 14 dagar. De mest personalintensiva förvaltningarna Barnoch ungdomsförvaltningen, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen samt Socialförvaltningen har anpassat rutinerna för upprepad korttidsfrånvaro genom tillämpning av hälsosamtal och förstadagsintyg vid 6 frånvarotillfällen. Med stöd av HR-avdelningen ska förvaltningarna utbilda samtliga chefer i den nya rehabiliteringsrutinen, för att säkerställa att de har grundläggande kunskaper i rehabiliteringsansvaret. Även fackliga ombud som deltar i rehabiliteringsmöten kommer att delta i utbildningen för att arbetsgivare och personal organisationerna ska nå samsyn för ett effektivt rehabiliteringsarbete. Genom dessa insatser hoppas vi kunna höja kvalitén på rehabiliteringsarbetet och minska risken för långa sjukfall. Vi arbetar vidare för att hitta olika program och modeller för olika behov, inte minst för att kunna möta den psykiska ohälsan och de sjukfall som riskerar att bli långa. I grunden tror vi på ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, där arbetsgivare och medarbetare tidigt fångar upp risker som åtgärdas. Under 2017 kommer arbetsgivaren att fortsätta erbjuda utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete och fortsätta höja kunskapen om de organisatoriska och sociala faktorerna i arbetet. 14

15 Max fyra sjukdagar Med ett friskhetsperspektiv kan konstateras att ungefär hälften av de tillsvidareanställda i någon av GR-kommunerna har haft som mest 4 sjukdagar under 2016 enstaka eller sammanhängande dagar (diagram 6). Andelen varierar dock stort inom regionen: mellan drygt 40 procent i Göteborg och drygt 70 procent i Ale. Det är bara Göteborg och Stenungsund som ligger under det sammantagna GR-resultatet, medan andelen i alla övriga kommuner överstiger 50 procent. Sedan 2015 har andelen vuxit i en del kommuner och krympt i andra. Störst förändring återfinns i Lilla Edet, där andelen vuxit, och i Lerum, där andelen tvärtom minskat. Sett över lite längre tid är trenden tydligast positiv i Ale (tabell 8). DIAGRAM 6. MAX 4 SJUKDAGAR BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA, 2016 (PROCENT) Ale Öckerö Tjörn Lilla Edet Partille Alingsås Lerum Härryda Mölndal Kungälv 53,5 52,6 52,3 51,7 51,7 58,5 57,1 63,4 71,8 Kungsbacka Hela GR* Stenungsund 48,1 48,0 50,4 Anna D-Brocker, personalchef i Öckerö kommun, sammanfattar kommunens friskfrämjande personalinsatser: - Friskvårdsbidraget har höjts från till kr fr.o.m Hälsoundersökningar genomförs via företagshälsovården, som ger en samlad återkoppling med rekommenderade åtgärder - En enhetschef har sett över hur de anställda lägger sina önskescheman och infört bestämmelser om hur tätt arbetspassen får förläggas i syfte att skapa en arbetsbelastning som är hållbar över tid - Rutin och statistik över antal inbeordringar planeras att införas för att kunna kartlägga behovet av extra resurser/åtgärder - Rutiner och system för systematiskt arbetsmiljöarbete, där statistik över incidenter, skyddsronder och åtgärder följs upp regelbundet i samverkan - Verktyg för skyddsrond är framtaget och skapat i kommunens enkätverktyg och används som en första kartläggning av den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vid behov kan företagshälsovården kopplas in för konsultation - Resultat och handlingsplan är framtagna med utgångspunkt i medarbetarundersökningarna/hme och ingår numera i verksamhetsplanerna. Göteborg** TABELL 8. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED MAX 4 SJUKDAGAR, (PROCENT) Ale 54,3 54,0 53,0 67,9 65,4-71,8 Öckerö - 55,3 56,4 59,8 54,6 56,9 63,4 Tjörn 70,3 60,9 54,4 59,2 54,9 59,4 - Lilla Edet 59,8 57,6 63,3 57,0 62,6 57,3 58,5 Partille 54, ,8 64,1 60,9 57,1 Alingsås 57,8 56,5 58,0 53,7 66,4 53,4³ 53,5 Lerum - 66,3 61, ,8 52,6 Härryda 61,7 42,8 46,5 44,6 53,4 59,3 52,3 Mölndal 56,6 56,4 55,0³ 54,0 54,7 53,3 51,7 Kungälv 82,4 65,5 53,9 53,0 55,7 51,1 51,7 Kungsbacka 57,1 55,3 54,2³ 54,5 60,1 51,1 50,4 Stenungsund 66,7 45,9 33,6 -³ ,0 Göteborg¹ 48,4 46,0 45,1 43,2-41,0 40,9 Hela GR² 54,8 51,2 49,4³ 50,0-48,4³ 48,1 Kommentar: Gäller enstaka eller sammanhängande dagar. Tjänstlediga är inkluderade (med undantag enligt not 1). 1. Göteborgs uppgifter undantar genomgående tjänstlediga. 2. Avser de kommuner som kunnat lämna uppgifter respektive år. Resultatet redovisas inte 2014 när uppgift saknades för Göteborg. 3. Reviderad uppgift relativt tidigare rapport. 40,9 Kommentar: Avser andel tillsvidareanställda med 0 4 sjukdagar, enstaka eller sammanhängande dagar. Skuggade staplar visar resultatet * Tjörn har inte kunnat lämna uppgift för 2016, Ale inte för GR-resultatet respektive år baseras på övriga 12 kommuner. **Göteborgs uppgifter undantar tjänstlediga. 15

16 Sjukfrånvaro utifrån kön och ålder Andelen sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid är väsentligt större bland kvinnor än män. För hela GR (exklusive Tjörn) är andelen 9,2 procent för kvinnor mot 5,3 procent för män (diagram 7). Könsskillnaden 2016 är allra störst i Stenungsund och tvärtom minst i Ale. Då timavlönade generellt ingått i den könsuppdelade sjukfrånvarostatistik som redovisats tidigare år försvåras jämförelser av exakta nivåer för kvinnor och män över tid. Könsskillnaden har emellertid alltid varit påtaglig, även 2010 då sjuktalen låg relativt lågt.⁶ Kvinnors mer omfattande sjukfrånvaro än män gäller i både yngre och äldre åldersgrupper (diagram 8). Könsskillnaden är allra störst i gruppen år, jämfört med både gruppen under 30 och gruppen 50 år och äldre. Den totala sjukfrånvarotiden i hela gruppen under 30 år är i GR (exklusive Tjörn) 6,7 procent av all ordinarie arbetstid. Andelen växer till 7,9 procent i gruppen år och växer ytterligare till 9,5 procent i gruppen 50 år och äldre. Då timavlönade generellt ingått i den åldersuppdelade sjukfrånvarostatistik som redovisats tidigare år försvåras jämförelser av exakta nivåer även för olika åldersgrupper över tid. Den här typen av åldersskillnader, med högre sjukfrånvaro i högre åldrar, är dock ett välkänt mönster sedan tidigare år.⁷ Att sjukfrånvaron är högst i den äldsta åldersgruppen DIAGRAM 7. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, 2016 Kungsbacka Ale Partille Lilla Edet Mölndal Härryda Stenungsund Alingsås GR exkl. Tjörn* Öckerö Kungälv Göteborg Lerum 4,0 3,9 4,2 4,1 4,1 4,5 4,9 4,7 5,0 5,3 5,3 5,6 5,8 7,0 7,3 8,1 7,9 8,5 8,5 8,9 8,9 9,2 9,3 9,7 9,9 10,3 Kvinnor Män *Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. gäller generellt hos såväl kvinnor som män. Att den är lägst i den yngsta åldersgruppen gäller dock, 2016, enbart kvinnor, medan den hos män är ungefär densamma i gruppen under 30 år som i gruppen år. Det kan noteras att de yngre kvinnornas sjukfrånvaro är högre än de äldre männens. DIAGRAM 8. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, EFTER ÅLDER OCH KÖN, GR EXKL. TJÖRN, ,3 9,5 8,7 7,9 7,3 6,7 4,7 4,6 6,2 Samtliga Kvinnor <30 år Män Samtliga Kvinnor år Män Samtliga Kvinnor 50 år Män Kommentar: Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i det samlade GR-resultatet. I alla (redovisade) GR-kommuner utom två gäller att sjukfrånvaron hos kvinnor ökar med stigande ålder (tabell 9). Undantagen är Lilla Edet och Alingsås. I flertalet kommuner är sjukfrånvaron hos män högst i den äldsta gruppen, men det finns undantag, och hos männen är alltså åldersfaktorn heller inte lika tydlig. De två generella tendenserna dels en mer omfattande sjukfrånvaro bland äldre än yngre, dels en större sjukfrånvaro bland kvinnor än män oavsett åldersgrupp gäller nästan genomgående i kommunerna. Det enda undantaget är Lilla Edet, där sjukfrånvaron i den äldsta gruppen är något mindre än i gruppen år, vilket dock enbart gäller situationen hos kvinnorna. Det kan också noteras att sjukfrånvarotiden i Ale och Alingsås är jämnstor i två åldersgrupper. 6. Se tabell 7 i motsvarande GR-rapport Nyckeltal Personalhälsa Se tabell 8 i motsvarande GR-rapport Nyckeltal Personalhälsa

17 TABELL 9. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER ÅLDER OCH KÖN, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, 2016 <30 år år 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ale 6,3 6,4 6,1 6,3 6,8 4,0 7,9 8,2 6,4 Alingsås 5,7 6,4 3,8 8,3 9,4 4,2 8,3 8,9 5,9 Göteborg 7,2 7,7 5,3 8,4 9,4 5,1 10,3 11,2 6,8 Härryda 6,9 7,3 5,3 7,4 8,1 3,8 8,3 9,2 4,1 Kungsbacka 5,4 5,8 3,9 5,7 6,3 3,0 7,6 8,0 5,7 Kungälv 6,9 7,7 4,2 8,0 8,7 4,7 10,0 11,2 5,0 Lerum 7,0 8,3 3,9 8,4 9,4 3,7 11,5 12,5 7,5 Lilla Edet 6,6 7,9 2,9 7,5 8,4 2,1 7,3 7,5 6,3 Mölndal 6,0 6,9 3,7 7,5 8,3 4,3 8,2 9,2 4,8 Partille¹ 4,2 4,9 2,1 7,5 8,5 3,4 8,1 8,7 5,6 Stenungsund² 6,8 7,5 4,3 7,1 7,8 4,0 9,3 10,5 4,2 Tjörn³, ⁴ 5,1 -⁴ -⁴ 7,0 -⁴ -⁴ 7,2 -⁴ -⁴ Öckerö 5,6 6,3 4,2 8,0 8,4 5,9 9,6 10,6 5,8 Hela GR⁵ 6,7 7,3 4,7 7,9 8,7 4,6 9,5 10,3 6,2 Kommentar: 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 2. Stenungsunds resultat inkluderar även sjukfrånvaron i tidsbegränsade anställningar kortare än 3 månader 3. Tjörns resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då denna grupp en kan särskiljas. 4. Tjörn har inte kunnat lämna könsuppdelade uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i dessa GR-resultatet. 5. GR-resultatet baseras på samtliga redovisade kommuner, oavsett avvikande beräkningsgrund enligt ovan. (Resultatet, med en decimals noggrannhetsnivå, blir detsamma oavsett om Tjörn inkluderas eller inte.) 17

18 Sjukfrånvaro inom olika verksamhetsområden och yrkesgrupper Jämförs olika verksamheter syns hur sjukfrånvaron generellt är mer omfattande inom vård- och omsorgsverksamheter än inom skola och barnomsorg. Sjukfrånvaron skiljer sig ännu tydligare mellan olika yrkesgrupper inom dessa verksamheter. Sjukfrånvaron är exempelvis väsentligt högre bland undersköterskor än bland grundskole- och gymnasielärare. I takt med att sjukfrånvaron ökat generellt under senare år har dessa skillnader förstärkts (diagram 9). DIAGRAM 9. SJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I GR* EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP, % 10% 8% 6% 4% 2% 0% Undersköterskor Barnskötare VÅRD & OMSORG Förskolelärare SKOLA & BARNOMSORG Grundskolelärare Gymnasielärare Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). De streckade kategorierna Vård & omsorg respektive Skola & barnomsorg avser samtliga yrkesgrupper inom dessa verksamheter (fler än de särredovisade). Barnskötare har särredovisats från och med * Resultaten baseras på samtliga GR-kommuner dock med följande undantag, då vissa kommuner inte kunnat lämna uppgifter alla år: 2016 Tjörn; 2015 Ale beträffande de specifika yrkesgrupperna; 2014 Lerum och Stenungsund. Det kan också noteras att Partilles resultat genomgående inkluderar timavlönades sjukfrånvaro. Birgitta Rein, Specialist HR i Kungsbacka kommun, beskriver deras insatser för att minska sjukfrånvaron: I verksamheter med högre sjukskrivningstal har vi under året påbörjat ett aktivt samverkansarbete med vårdcentraler. Syftet är att tillsammans med vårdgivaren säkra att medarbetare får rätt insatser och kommer tillbaka i arbete så snart som möjligt. I skolan har uppdragen för barnskötare och förskollärare tydliggjorts, och där har vi sett en minskad sjukfrånvaro hos barnskötare. Andra åtgärder är införandet av enhetschefer som stöd till rektorer och vi ser också en minskad sjukfrånvaro bland lärarna. Daniel Kindstedt, personalchef i Lerums kommun, beskriver hur kommunen arbetar med sjukfrånvaron inom olika yrkesgrupper: I Lerum jobbar vi aktivt med sjukfrånvaron på olika nivåer. Kommunövergripande har samarbetet utökats med Försäkringskassan och Primärvården, för att skapa förutsättningar till smidigare processer och kunskapsutbyte. Under hösten 2016 infördes ett rehabiliteringssystem för hela kommunen, med syfte att stärka uppföljningen av sjukfrånvaron samt skapa tydlighet kring de processer vi arbetar med. I hela kommunen skärps rutiner kring rehabilitering och sjukfrånvaro. Inom skolan riktas särskilt fokus på ny systematisering av arbetsmiljöuppföljningen genom att varje enhet gör analyser och handlingsplaner utifrån sin sjukfrånvaro, personalomsättning, tillbudsrapportering etc. Inom samhällsbyggnadsområdet pågår en pilot kring ett utökat personalvårdsprogram. Inom äldreomsorgen, där sjukfrånvaron är hög, har vi utökat HR-stödet till cheferna för att kunna arbeta effektivare med rehabiliteringen. 18

19 I hela GR (exklusive Tjörn) utgör sjukfrånvaron 2016 bland tillsvidareanställda och månadsanställda med anställning längre än tre månader inom vård och omsorg 10,5 procent av ordinarie arbetstid och inom skola och barnomsorg 7,9 procent (tabell 10). Den här generella bilden med högre sjukfrånvaro inom vård och omsorg än skola och barnomsorg gäller 2016 samtliga kommuner utom två: I Partille är sjukfrånvaron större inom skola och barnomsorg än inom vård- och omsorgsverksamheten, till följd av en relativt låg frånvaro inom den senare. I Öckerö är andelen ungefär densamma; här handlar det tvärtom främst om en relativt hög frånvaro inom skola och barnomsorg. Båda dessa kommuner utgjorde motsvarande undantag 2014 och TABELL 10. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP, 2016 Samtliga månadsanställda Personal inom Vård & omsorg Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grund skollärare Personal inom Skola och barnomsorg Gymnasielärare Kungsbacka 6,4 9,0 10,3 5,7 9,4 7,3 3,6 4,1 2,4 Ale 6,9 9,2 11,8 6,3 9,5 7,1 3,7 6,2 3,6 Partille 1 7,2 7,0 8,7 8,0 7,9 11,6 5,1 10,0 2,3 Lilla Edet 7,3 9,4 10,2 6,2 8,3 8,2 3,0 2,8 4,8 Härryda 7,7 10,9 12,6 7,2 12,6 9,0 4,9 2,1 1,9 Mölndal 7,7 10,3 11,9 7,1 12,8 8,3 3,5 4,3 3,4 Stenungsund 2 8,0 11,3 12,2 6,9 12,2 7,9 5,0 2,8 4,0 Alingsås 8,1 9,4 10,8 7,3 9,8 9,7 5,1 4,3 5,5 Öckerö 8,5 9,6 9,3 9,7 13,5 11,8 8,5 0,4 2,2 Kungälv 8,7 11,8 14,0 7,1 9,8 9,3 4,1 5,0 3,8 Göteborg 9,0 10,8 12,8 8,8 11,2 10,4 5,9 4,4 3,7 Lerum 9,2 12,8 15,2 8,7 13,5 11,5 7,0 3,2 3,5 Tjörn GR exkl. Tjörn 8,4 10,5 12,4 7,9 10,9 9,7 5,2 4,1 3,4 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). Tjörn har inte möjlighet att delta i sammanställningen helåret Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 2. Stenungsunds resultat inkluderar även sjukfrånvaron i tidsbegränsade anställningar kortare än 3 månader. Chefer Jämfört med 2015 har sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsverksamheten, och hos specifikt undersköterskor, ökat i en majoritet av kommunerna. Inom skola och barnomsorg gäller det hälften. Här finns alltså flera kommuner som för enskilda yrkesgrupper redovisar en minskad eller annars oförändrad sjukfrånvaro. Ale rapporterar en minskning inom båda de övergripande verksamhetsområdena (jämförbar uppgift saknas för undergrupperna 2015) och Kungsbacka i första hand inom vård och omsorg. TABELL 11. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN, 2015 OCH 2016 Vård & omsorg Undersköterskor Skola och barnomsorg Förskollärare Ale 10,3 9,2 -⁴ 11,8 8,0 6,3 -⁴ 7,1 Alingsås 8,2 9,4 11,4 10,8 7,4 7,3 9,7 9,7 Göteborg 10,6 10,8 12,3 12,8 8,5 8,8 10,3 10,4 Härryda 10,2 10,9 11,3 12,6 7,0 7,2 9,4 9,0 Kungsbacka 10,0 9,0 10,2 10,3 5,9 5,7 6,9 7,3 Kungälv 10,3 11,8 12,5 14,0 6,7 7,1 9,1 9,3 Lerum 12,2 12,8 13,8 15,2 8,2 8,7 10,6 11,5 Lilla Edet 7,9 9,4 9,2 10,2 5,8 6,2 9,3 8,2 Mölndal 10,4 10,3 12,7 11,9 7,2 7,1 8,3 8,3 Partille 1 6,7 7,0 9,1 8,7 7,9 8,0 11,3 11,6 Stenungsund² 10,6 11,3 11,2 12,2 7,8 6,9 9,7 7,9 Tjörn 11,7-4 11,8-4 7,2-4 10,7-4 Öckerö 9,6 9,6 7,8 9,3 9,8 9, ,8 HELA GR 3 10,4 10,5 11,9 12,4 8,0 7,9 9,8 9,7 Kommentar: Samtliga kommuner medverkade ej 2014, varför ett sammantaget resultat saknas för detta år. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 2. Stenungsunds resultat inkluderar även sjukfrånvaron i tidsbegränsade anställningar kortare än 3 månader. 3. GR-resultatet baseras på ingående kommuner respektive år. 4. Tjörn har inte kunnat lämna några uppgifter för 2016, Ale inte för undergrupper

20 4. Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter I DETTA KAPITEL redogörs för andelen av sjukfrånvaron som utgörs av långtidsfrånvaro, definierat som den del av sjukfrånvaron som avser dag 60 och efterföljande dagar. De första 59 dagarna räknas inte till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. 8 I nästa kapitel (5) redovisas därefter sjukfrånvarons längd fördelad på tre intervall: 1 14 dagar, dagar och 91 dagar eller mer. Tre kommuner har av tekniska skäl inte haft möjlighet att redovisa uppgifter om långtidssjukfrånvaro för 2016: Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn, där Stenungsund dock har kunnat lämna de sammanfattande uppgifterna redovisade i tabell 12. Kapitlets övriga tabeller omfattar endast tio av de 13 GR-kommunerna, och här baseras GR-resultatet på dessa tio kommuner. Sjukfrånvarons längd hos månadsanställda Bland de elva GR-kommunernas månadsanställda utgör långtidssjukfrånvaron dag 60 och efterföljande dagar 55,2 procent av den sammanlagda sjukfrånvarotiden under 2016 (tabell 12). Andelen varierar i kommunerna: från 40,4 procent (Kungsbacka) till 64,0 procent (Öckerö). Då redovisningen från och med 2016 års rapport genom gående exkluderar gruppen timavlönade, försvåras rättvisande jämförelse bakåt i tiden (timavlönade har mycket begränsad långtidssjukfrånvaro). Uppgifter för 2015 med avseende på månadsanställda har tagits fram retroaktivt för flertalet kommuner. För flertalet av dessa kommuner har långtidssjukfrånvarons andel av all sjukfrånvarotid ökat sedan dess. Tidigare års rapporter har visat på en generellt ökande långtidssjukfrånvaro efter 2010, det vill säga i linje med den generellt ökade sjukfrånvaron medan korttidssjukfrånvaron inte har ökat lika kraftigt. 9 I relation till ordinarie arbetstid innebär det sammantagna GR-resultatet 2016 det vill säga undantaget Lilla Edet och Tjörn att 4,6 procent av den ordinarie arbetstiden går förlorad i sjukfrånvaro som gäller dag 60 och efterföljande dagar. TABELL 12. ANDEL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO, DAG 60 OCH DÄREFTER, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT) Andel långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvarotid Andel av ordinarie arbetstid All sjukfrånvaro 60 dagar Kungsbacka 41,5 40,4 6,4 2,6 Ale ,3 6,9 2,9 Tjörn 41, Stenungsund ,6 8,0 3,5 Härryda 46,2 47,8 7,7 3,7 Kungälv 45,6 3 49,3 8,7 4,3 Mölndal 47,3 49,6 7,7 3,8 Partille 45,5 3 50,3³ 7,2³ 3,6³ Alingsås 52,7 52,2 8,1 4,2 Lerum 64,3 5 54,9 9,2 5,1 Göteborg 59,3 60,0 9,0 5,4 Öckerö 51,6 64,0 8,5 5,5 Lilla Edet ,3-1 HELA GR 1,2-4 55,2 1 8,4 2 4,6 1 Kommentar: 1. Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgiften för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år; detsamma gäller Ale, Lilla Edet och Stenungsund Tjörn har inte kunnat lämna uppgiften för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 3. Uppgifterna gäller även timavlönade. 4. Uppgifterna är så långt som möjligt reviderade jämfört med 2015 års rapport där timavlönade ingick i redovisningen. Då alla kommuner inte haft den möjligheten saknas en jämförbar uppgift för hela GR. 5. Uppgiften är framtagen med avvikande metod som bidrar till ett jämförelsevis högt värde. 8. Beräkningsprincipen skiljer sig från den nationella lagstadgade redovisningen som utgår från sjukperiodens totala längd och räknar sjuktid även före dag 60 till långtidssjukfrånvaro om den totala perioden är 60 dagar eller längre. 9. Se diagram 7 och 8 i Nyckeltal Personalhälsa

21 DIAGRAM 10. ANDEL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO, DAG 60 OCH DÄREFTER, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, 2016 (PROCENT) Kungsbacka Ale Stenungsund Härryda Kungälv Mölndal Partille** Alingsås Lerum GR 11k* 40,4 41,3 43,6 47,8 49,3 49,6 50,3 52,2 54,9 55,2 Birgitta Rein, Specialist HR i Kungsbacka kommun, lyfter fram betydelsen av rutiner kring sjukskrivning för att begränsa sjukfrånvaron: Rutinen kring sjukskrivning och chefens arbetsmiljöansvar har förtydligats. Syftet är att säkra att medarbetare får möjlighet att komma tillbaka till jobbet så snart som möjligt och att använda den arbetsförmåga som finns. Införandet av nytt systemstöd för rehabilitering (Adato) har också haft positiva effekter. Göteborg Öckerö 60,0 64,0 Kommentar: * Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgift för 2016 och ingår därmed heller inte i GRresultatet detta år. Skuggade staplar visar resultatet 2015; här saknas ett jämförbart GR-resultat. ** Partilles uppgifter avser även timavlönade. Långtidssjukfrånvaro hos kvinnor och män Långtidsfrånvaron utgör en större andel av den totala sjukfrånvaron hos kvinnor än män. Om den utgör cirka 55 procent bland samtliga månadsanställda, handlar det om 57 procent bland kvinnorna och 47 procent bland männen (tabell 13, baserad på förhållandet i tio av GRkommunerna). Kvinnornas resultat påverkar det sammantagna resultatet mer än männens i och med att de utgör en väsentligt större del av kommunernas anställda. Den här könsskillnaden var ungefär densamma i GR 2015 (uppgifterna är inte är fullt jämförbara då timavlönade ingick i flertalet kommuner detta år och kommunerna som kunnat lämna uppgifter inte var exakt desamma). Sett till de enskilda kommunerna är könsskillnaden i andelen långtidsjukfrånvaro störst i Partille och Härryda det gällde även 2014 och TABELL 13. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO HOS KVINNOR OCH MÄN, 2016 (PROCENT) Långtidsjukfrånvaro Andel av anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid hos kvinnor respektive män, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna dessa uppgifter. 21

22 Långtidssjukfrånvaro i tre åldersgrupper Långtidssjukfrånvaron utgör med ökande ålder en större andel av sjukfrånvaron. Sett till de tio GR-kommunerna sammantaget är andelen mer än dubbelt så stor i gruppen 50 år och äldre jämfört med gruppen under 30 år: 62 mot 28 procent (tabell 14). Men redan i gruppen år är andelen nästan dubbelt så stor som i gruppen under 30 år. Då gruppen under 30 år inte utgör mer än cirka 14 procent av de anställda är det i första hand de äldre gruppernas resultat som skapar det genomsnittliga resultatet på cirka 55 procent (se tabell 12). Ålderns generella betydelse för långtidssjukfrånvaro framkommer i samtliga kommuner även om andelen i de två äldre grupperna är mer eller mindre jämstora i flera kommuner. Det är genomgående den yngsta gruppen som avviker med en relativt liten andel långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvaro. Sett till de enskilda kommunerna är de ungas andel långtidssjukfrånvaro väsentligt mindre i Kungsbacka och Partille (9 respektive 11 procent) än i Göteborg där den är som störst (34 procent). I Göteborg och Kungälv är åldersskillnaden minst men även här skiljer sig den yngsta gruppen tydligt ut sig från de äldre. TABELL 14. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO I TRE ÅLDERSGRUPPER, 2016 (PROCENT) Långtidssjukfrånvaro Andel av samtliga anställda <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid Partille¹ Öckerö i åldersgruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. SAMTLIGA 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat 10 KOMMUNER² lämna dessa uppgifter. Långtidssjukfrånvaro i olika yrkesgrupper Andelen långtidssjukfrånvaro utgör lite drygt hälften av all sjukfrånvaro hos samtliga fem studerade yrkesgrupper: undersköterskor, barnskötare, förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Andelen varierar inte mer än mellan 52 och 59 procent mellan dessa grupper (tabell 15). Samma begränsade skillnad gällde I de enskilda kommunerna är variationen ibland dock större. Det ska dock betonas att avvikande resultat mellan kommuner och verksamheter i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av de anställdas ålder i de olika verksamheterna redovisas i tabeller 16a b resultaten nedbrutna på tre åldersgrupper. TABELL 15. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO I FEM YRKESGRUPPER, 2016 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i yrkesgruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna dessa uppgifter. 22

23 TABELL 16A. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER, 2016 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna dessa uppgifter. TABELL 16B. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER, 2016 (PROCENT) Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare <30 år år 50 år <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna dessa uppgifter. 3. Sjukskrivning/yrkesgruppen saknas inom åldersintervallet. 23

24 5. Sjukfrånvarons fördelning: 1 14, 15 90, 91 dagar I DETTA KAPITEL kompletteras bilden av långtidssjukfrånvaron i föregående kapitel med en bild av sjukfrånvarons fördelning som tydligare relaterar till förekommande kostnader. Sjukfrånvaron är här uppdelad på tre tidsintervall: 1 14 dagar, dagar respektive 91 dagar eller längre. Precis som i föregående kapitel har Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn inte kunnat lämna dessa uppgifter. GR-resultatet baseras därför även i detta kapitel på förhållandet i övriga tio kommuner. Sjukfrånvarons fördelning hos samtliga anställda Sett till de tio aktuella GR-kommunerna sammantaget utgör den riktigt långa sjukfrånvaron, sjukdag 90 och efter följande dagar, hälften av den totala sjukfrånvaron (50 procent), vilket var fallet även Andelen dras upp av Göteborg (55 procent) men även av Öckerö och Lerum (58 respektive 51 procent). I övriga kommuner varierar andelen mellan 34 och 47 procent. Den korta sjukfrånvaron, max 14 dagar, utgör sammantaget ungefär en tredjedel av den totala sjukfrånvaron. Andelen varierar dock i de tio kommunerna mellan 21 och 43 procent, där Öckerö avviker mest från övriga (21 procent). Den övriga sjukfrånvaron, den som omfattar dagar, utgör ungefär en sjättedel av den totala sjukfrånvaron (17 procent). I de enskilda kommunerna varierar denna andel mellan 15 och 23 procent. Omräknat till andel av ordinarie arbetstid innebär det för Göteborg, Öckerö och Lerum att sjukfrånvaron som omfattar mer än 90 dagar utgör mellan 4,7 och 5,0 procent av all ordinarie arbetstid i kommunen. I övriga kommuner handlar det om mellan 2,2 och 3,9 procent. TABELL 17. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING HOS SAMTLIGA MÅNADS- ANSTÄLLDA SAMT I RELATION TILL ORDINARIE ARBETSTID, 2016 (PROCENT) Andel av totala sjukfrånvaron Andel av ordinarie arbetstid 1 14 dgr dgr 91 dgr Totalt 1 14 dgr dgr 91 dgr Ale ,9 2,9 1,6 2,4 Alingsås ,1 2,7 1,7 3,7 Göteborg ,0 2,7 1,4 5,0 Härryda ,7 2,9 1,4 3,3 Kungsbacka ,4 2,8 1,5 2,2 Kungälv ,7 3,1 1,7 3,9 Lerum ,2 2,9 1,5 4,7 Mölndal ,7 2,9 1,5 3,3 Partille ,2 2,8 1,5 3,0 Öckerö ,5 1,8 1,8 5,0 SAMTLIGA 10 KOMMUNER ,4 2,7 1,5 4,2 Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GRresultatet. Anders Pettersson, personalchef i Härryda kommun, sammanfattar varför och hur korttidsfrånvaron inom kommunen uppmärksammas: Varför: - Bidra till att bekräfta och implementera ett förhållningssätt där friskfaktorer identifieras. Efterforska återhämtning och balans. - Förebygga vidare korttidsfrånvaro och eller långtidsfrånvaro. Att vända en negativ spiral. - Relativt snabbt kunna erbjuda tillgängliga resurser per teori/praktik för att begränsa ohälsa/arbets oförmåga via Oasen*, företagshälsovården eller annan aktör - Möjliggöra identifikation av underliggande faktorer bakom uppvisade symtom, t.ex. stress eller missbruk. Hur: - Personalsystem signalerar vid 4 frånvarotillfällen/6 månader - Chef håller första samtal - Obligatoriskt samtal bokas hos Oasen* eller företagshälsovården - Återkoppling till chef för att ge ett bredare underlag för vidare rehabsamtal - Möjlighet att ta del av befintliga resurser i form av bl.a. samtal, massage, stresshanteringskurs och mediyoga. *Oasen är en intern resursenhet inom psykosocial arbetsmiljö och hälsa som jobbar på individ, grupp och organisationsnivå. 24

25 Sjukfrånvarons fördelning efter kön, ålder respektive yrkesgrupp I tabellerna 18, 19 samt 20a b redovisas sjukfrånvaron uppdelad på de tre intervallen 1 14 dagar, dagar respektive 91 dagar eller längre nedbrutet på kön, ålder och yrkesgrupp. TABELL 18. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING HOS KVINNOR RESPEKTIVE MÄN, 2016 (PROCENT) Kvinnor Män 1 14 dgr dgr 91 dgr 1 14 dgr dgr 91 dgr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. TABELL 19. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING I TRE ÅLDERSGRUPPER, 2016 (PROCENT) <30 år år 50 år 1 14 dgr dgr 91 dgr 1 14 dgr dgr 91 dgr 1 14 dgr dgr 91 dgr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. 25

26 TABELL 20A. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING HOS UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, 2016 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare 1 14 dgr dgr 91 dgr 1 14 dgr dgr 91 dgr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. Maria Bergman, HR-chef i Mölndals stad, beskriver kommunens hälsofrämjande strategier inom vård och omsorg: Vård- och omsorgsförvaltningen har börjat ett aktivt arbete med, framför allt, korttidssjukfrånvaron. En hälsocoach har anställts. Satsningar görs på frivilliga hälsofrämjande aktiviteter. Samtliga chefer ska gå igenom en tredagars utbildning i hälsofrämjande ledarskap. Dessutom ska rehabsamtal ske när medarbetaren har varit sjukfrånvarande tre gånger per år, mot sedvanliga sex gånger. Allt för att få ett grepp på korttidssjukfrånvaron i ett tidigt skede, en frånvaro som dessutom påverkar bemanningsplaneringen mycket. TABELL 20B. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, 2016 (PROCENT) Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare 1 14 dgr dgr 91 dgr 1 14 dgr dgr 91 dgr 1 14 dgr dgr 91 dgr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. 26

27 6. Sjuklönekostnad DEN TOTALA SJUKLÖNEKOSTNADEN för delad på antal månadsanställda i GR uppgår till i genomsnitt kronor (tabell 21). Resultatet är begränsat till elva av GR-kommunerna, då Stenungsund och Tjörn inte har kunnat lämna denna uppgift. Kostnaden mellan kommunerna varierar mellan och kronor. Kostnaden har sedan 2015 ökat i alla kommuner utom Ale. Ökningen är relativt sett störst i Kungälv (22 procent). Det finns anledning att komplettera det här resultatet med ett som närmare relaterar till den arbetstid som reellt förbrukats efter det att tjänstledigheter och dylikt räknats bort och eventuell övertid och fyllnadstid lagts till. Med utgångspunkt i kommunens totala produktionstimmar under 2016 som utförs av tillsvidareanställda, övriga månadsanställda och timavlönade dividerat med schablonvärdet timmar, blir det sammanlagda GR-resultatet kronor per årsarbetare. Detta resultat avser endast tio av kommunerna, då Partille, Stenungsund och Tjörn inte har kunnat lämna denna uppgift. Den här kostnaden varierar lite mindre mellan kommunerna jämfört med kostnad per månadsanställd. Kostnaden per årsarbetare är lägst i Ale, kronor, och högst i Göteborg, kronor. Ur detta perspektiv har kostnaden sedan 2015 ökat i alla kommuner särskilt markant i Kungälv (25 procent). TABELL 21. SJUKLÖNEKOSTNAD PER MÅNADSANSTÄLLD RESPEKTIVE ÅRSARBETARE I KRONOR Per månadsanställd 1 Per årsarbetare Ale Lerum Härryda Kungsbacka Lilla Edet Mölndal Alingsås Kungälv Öckerö Göteborg Partille ³ -³ Tjörn ³ ³ HELA GR Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Kommunerna är rangordnade efter sjuklönekostnad per årsarbetare Sjuklönekostnaden baseras på uppgifter i ekonomi systemet. Stenungsund har inte kunnat lämna dessa uppgifter. Kungsbackas kostnad per årsarbetare 2015 är reviderad relativt tidigare års rapport. 1. Månadsanställd avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. 2. Avser total arbetstid, inkl. övertid och fyllnadstid, utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade ( produktionstid ) dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden, timmar. 3. Stenungsund ingår inte i GR-resultatet och heller inte Tjörn och Partille de år där dessa kommuner inte kunnat lämna en jämförbar uppgift. DIAGRAM 11. SJUKLÖNEKOSTNAD PER ÅRSARBETARE (KRONOR) Ale Lerum Härryda Kungsbacka Lilla Edet Mölndal Alingsås Kungälv HELA GR* Öckerö Göteborg Tjörn Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Skuggade staplar visar resultatet Resultaten avser total arbetstid, inkl. övertid och fyllnadstid, utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade ( produktionstid ) dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden, timmar. * Tjörn har inte kunnat lämna uppgift 2016 och Partille har inte kunnat lämna uppgift något av åren; kommunerna ingår därmed heller inte i GR-resultatet berörda år. 27

28 7. Arbetad tid och kostnader ANDELEN ARBETAD TID som utförs av månadsanställda i GR-kommunerna (exklusive Tjörn) inom ramen för ordinarie arbetstid uppgår 2016 till 90,0 procent (tabell 22). Det innebär en ökning från förra årets 89,4 procent 2015 (då Stenungsund inte ingick i underlaget). År 2016 bidrar Stenungsunds och Göteborgs resultat på 93,8 respektive 91,9 procent till att dra upp den totala andelen, medan övriga kommuners andel varierar mellan 83,4 och 89,3 procent. Även sett till de enskilda kommunerna har andelen arbetad tid som utförs av månadsanställda inom ramen för ordinarie arbetstid oftast vuxit något sedan Förändringen är störst i Härryda, där andelen ökat med 2,2 procentenheter. Den största minskningen återfinns i Lilla Edet, där andelen av de månadsanställdas tid minskat med 1,7 procentenheter. Fyllnadstiden utgör 0,5 procent av arbetstiden i GR som helhet. Andelen varierar dock mellan 0,2 och 1,5 procent i kommunerna. Övertiden utgör 0,6 procent av den totala arbetstiden i kommunerna. Jämfört med fyllnadstiden är variationen mindre mellan kommunerna: mellan 0,4 och 1,0 procent. Den arbetstid som utförs av kommunernas timavlönade motsvarar 8,9 procent med stor variation inom GR: mellan 4,0 (Stenungsund) och 15,4 procent (Öckerö). Utöver Göteborg är det bara Stenungsund som ligger under genomsnittet. I flertalet kommuner har andelen krympt sedan Tydligast är det i Härryda där andelen minskat från 11,7 till 9,4 procent vilket alltså skett till förmån för tid utförd av månadsanställda inom ramen för ordinarie arbetstid. I Lilla Edet har i stället andelen tid utförd av timavlönade ökat från 8,6 till 10,6 procent. TABELL 22. FÖRDELNING AV TOTAL UTFÖRD ARBETSTID (PROCENT) Månadsanställda Månadsanställda Fyllnadstid Övertid Timavlönade Stenungsund ,8 1,2 1,0 4,0 Göteborg 91,4 91,9 0,2 0,5 7,4 Härryda 87,1 89,3 0,7 0,5 9,4 Kungälv 87,2 88,7 0,6 0,5 10,2 Ale 89,2 87,9 0,5 0,8 10,8 Partille 88,1 87,5 0,3 0,4 11,8 Kungsbacka 86,6 87,4 0,6 0,7 11,3 Lerum 86,3 87,4 1,0 0,7 11,0 Lilla Edet 88,8 87,1 1,5 0,8 10,6 Mölndal 86,5 87,1 0,6 0,6 11,6 Tjörn 85, Alingsås 84,5 84,7 1,4 0,9 13,0 Öckerö 83,3 83,4 0,7 0,5 15,4 Hela GR 1,2 89,4 1 90,0 2 0,5 2 0,6 2 8, Stenungsund har inte kunnat lämna en jämförbar uppgift 2015 och ingick inte heller i GR-resultatet detta år. 2. Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter 2016 och ingår inte heller i GR-resultatet detta år. Christer Larsson, personalchef i Stenungsunds kommun, kommenterar den begränsade andel arbetstid inom kommunen som utförs av timavlönade: I Stenungsunds kommun pågår ett projekt kallat Heltidsprojektet, där vi arbetar aktivt med att öka sysselsättningsgraden hos medarbetare och därigenom minska användningen av timavlönade. 28

29 Kostnaden för dessa fyra beskrivna kategorier av arbetstid motsvarar i grova drag hur den totala arbetstiden fördelar sig (tabell 23). Det ska dock noteras att kostnaden för månadsanställda i samtliga kommuner utgör en lite större andel av den totala lönekostnaden i relation till gruppens andel av den totala arbetstiden. Detsamma gäller övertiden. Beträffande timavlönade gäller det omvända: gruppen står i samtliga kommuner för en mindre andel av lönekostnaden jämfört med dess andel av utförd arbetstid. Detta gäller generellt även för fyllnadstiden, men mycket mindre entydigt. Det här övergripande mönstret gällde även 2014 och TABELL 23. FÖRDELNING AV TOTAL LÖNEKOSTNAD (PROCENT) Månadsanställda Månadsanställda Fyllnadstid Övertid Timavlönade Göteborg 93,9 94,1 0,2 0,8 4,9 Härryda 90,0 91,5 0,6 0,8 7,0 Lerum 90,1 90,7 0,8 1,1 7,4 Mölndal 90,3 90,6 0,5 0,9 8,0 Kungälv 89,2 90,4 0,7 1,1 7,8 Alingsås 89,9 90,1 1,0 1,2 7,7 Kungsbacka 89,5 90,1 0,5 1,1 8,2 Ale 90,0 89,4 0,5 1,8 8,3 Lilla Edet 91,1 88,8 1,5 1,5 8,3 Partille 88,9 88,3 0,4 0,7 10,6 Tjörn 89, Öckerö 85,5 85,4 1,3 1,5 11,9 Stenungsund Hela GR 2 92,2 2 92,4 3 0,4 3 0,9 3 6, Grundlön inkl. lönetillägg. 2. Stenungsund har inte kunnat lämna en jämförbar uppgift 2015 och ingick inte heller i GR-resultatet detta år. 3. Stenungsund och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter 2016 och ingår inte heller i GR-resultatet detta år. 29

30 8. Personalomsättning AV GR-KOMMUNERNAS tillsvidareanställda under 2016 avslutade nästan 12 procent sin tjänst under året, en ökning jämfört med 2015 (tabell 24). Förhållandet i Göteborg och Alingsås, 9,8 respektive 10,1 procent bidar till att dra ned GR-resultatet; i övriga kommuner är andelen tillsvidareanställda som slutat mellan 13,5 och 16,5 procent. I samtliga kommuner utom Mölndal (som låg högst 2015) har andelen ökat sedan I genomsnitt handlar mer än var sjätte avgång om pension. Detta är något som arbetsgivaren inte kan påverka i någon nämnvärd grad. Det kan därmed vara mer intressant att fokusera de tillsvidareanställda som avslutar sin tjänst av andra skäl gäller det i hela GR (exklusive Tjörn) 9,8 procent. Göteborg och Alingsås drar även här ned det sammantagna GR-resultatet medan andelen i övriga kommuner varierar mellan 11,7 och 14,5 procent. Det ska betonas att resultaten avser externa avgångar; övergångar till en annan anställning inom kommunen ingår inte, det vill säga en typ av personalrörlighet som ges större möjlighet till i större kommuner 10. Även med pensionerna undantagna har personalavgångar blivit vanligare jämfört med 2015, undantaget Mölndal (diagram 12 på nästa sida). Ökningen är ännu lite större jämfört med 2014 även om det inte gäller i alla kommuner (tabell 25). År 2013, det första året som detta nyckeltal togs fram, låg nivån för hela GR däremot på ungefär samma nivå som 2014, med variationer i de enskilda kommunerna Bland cheferna är personalomsättningen något större än hos de tillsvidareanställda generellt (tabell 24). Det gällde även 2015 när detta sammanställdes för första gången. Räknas pensionsavgångarna bort är avgångsnivån för chefer dock ungefär densamma som för tillsvidareanställda överlag. Här finns dock stora variationer mellan kommunerna. I Göteborg är (den externa) chefsomsättningen väsentligt lägre än i övriga kommuner 11. Särskilt i Alingsås, Lerum och Öckerö är chefernas personalomsättning, utöver den pensionsgrundade, högre jämfört med samtliga tillsvidareanställda. Det ska beaktas att gruppen chefer är en förhållandevis liten anställningsgrupp, särskilt i mindre kommuner. TABELL 24. PERSONALOMSÄTTNING I PROCENT, 2016 Tillsvidareanställda som slutat i kommunen Enbart chefer varav ej pensionsavgångar Enbart chefer Alingsås 8,3 10,1 19,4 5,6 7,3 13,2 Göteborg 8,2 9,8 8,8 5,9 7,6 6,5 Tjörn 10,7 -¹ -¹ 8,6 -¹ -¹ Härryda 8,9 13,5 16,9 7,1 11,7 14,0 Ale 8,5 13,9 15,2 6,5 11,8 15,2 Öckerö 11,1 14,3 22,9 8,3 11,9 18,3 Mölndal 17,1 13,7 16,6 14,9 11,9 14,3 Partille 10,4 14,2 13,8 9,1 12,6 11,2 Kungälv 11,4 14,8 17,5 9,3 12,7 10,8 Lerum 10,0 14,7 19,8 9,0 12,9 19,8 Lilla Edet 13,7 15,7 20,4 9,9 13,3 16,3 Kungsbacka 13,9 15,4 12,5 11,7 14,3 11,4 Stenungsund 14,4 16,5 16,5 11,9 14,5 11,8 Hela GR¹ 10,0 11,9 12,3 7,8 9,8 9,7 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. 1. Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år, däremot i GR-resultatet för Göteborgs Stad har en stor intern arbetsmarknad. Av alla de tillsvidareanställda som slutar går 60 procent till ny anställning inom staden. Övriga 40 procent avslutar sin anställning i staden. 11. Av alla de tillsvidareanställda cheferna som slutar går 50 procent vidare till ny anställning inom Göteborgs Stad. Resterande 50 procent avslutar sin anställning i staden. 30

31 DIAGRAM 12. PERSONALOMSÄTTNING UTÖVER PENSIONSAVGÅNGAR*, 2016 (PROCENT) Alingsås Göteborg 7,3 7,6 Tjörn* Hela GR* 9,8 Härryda Ale Öckerö Mölndal Partille Kungälv Lerum Lilla Edet 11,7 11,8 11,9 11,9 12,6 12,7 12,9 13,3 Kungsbacka Stenungsund 14,3 14,5 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. Skuggade staplar visar resultatet för * Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. TABELL 25. PERSONALOMSÄTTNING UNDANTAGET PENSIONSAVGÅNGAR, (PROCENT) Ale 8,1 7,3 6,5 11,8 Alingsås 5,3 4,3 5,6 7,3 Göteborg 4,5 4,5 5,9 7,6 Härryda 6,9 8,2 7,1 11,7 Kungsbacka 6,3 6,6 11,7 14,3 Kungälv 9,9 6,3 9,3 12,7 Lerum 11,0-9,0 12,9 Lilla Edet 6,0 8,0 9,9 13,3 Mölndal 10,1 7,7 14,9 11,9 Partille 6,7 8,2 9,1 12,6 Stenungsund 4,1-11,9 14,5 Tjörn 5,3 4,4 8,6 - Öckerö 4,6 8,4 8,3 11,9 Hela GR¹ 5,9 5,5 7,8 9,8 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. 1. GR-resultatet baseras på ingående kommuner respektive år. 31

32 9. Kommunfakta i korthet Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden följer den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån arbetsidentifikation (AID). Indelningen av yrkesgrupperna återges i bilaga 1. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Genomsnittlig tjänstgöringsgrad avser all månadsanställd personal (definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader). Tjänstgöringsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. (Som komplement till genomsnittlig tjänstgöringsgrad redovisas i rapportens kapitel 2 även andelen månadsanställd personal som har, exakt, 100 procents tjänst.) I DET HÄR KAPITLET presenteras en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret Faktarutan innehåller följande verksamhetsmått: Produktionstimmar Produktionstimmar anger summan av antal timmar utförda av timavlönade samt månadsanställda inklusive övertid och fyllnadstid (mertid). Bokslut för kommunen 2016 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelad på personalkostnader och övriga kostnader, enligt den definition som gäller i kommunens egen årsredovisning. Eftersom definitionerna kan skilja sig åt kommuner emellan används uppgifterna inte som underlag i den här rapportens kostnadsjämförelser. I faktarutorna redovisas kostnaderna både som procentandel av bruttokostnad och i antal kronor. Befolkning Uppgifterna avser SCB:s uppgift om antal invånare den 31/ och ger ett mått på kommunens storlek. Skattesats Uppgifterna är hämtade från SCB och visar skattesatsen i kommunen 2016, totalt samt primärkommunal del. Personal 1/ Personaluppgifterna avser månadsanställda, definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader (dvs. exklusive timavlönade). Med årsarbetare avses antal månadsanställda omräknade till heltid, utifrån tjänstgöringsgrad. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas personalens köns- respektive åldersfördelning samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. 32 Ale kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,35 varav primärkommunal skatt...21,87 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*... 60% kr Övriga kostnader... 40% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda). Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...15% år...48% 50 år...36% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...34% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...3% Teknik...14% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,6% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad.

33 Alingsås kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,84 varav primärkommunal skatt...21,36 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*... 53% kr Övriga kostnader... 47% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...10% år...47% 50 år...43% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...43% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...3% Teknik...5% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...90,7% PRODUKTIONSTIMMAR Göteborgs Stad BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,60 varav primärkommunal skatt...21,12 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*... 53% kr Övriga kostnader... 47% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...78% Män...22% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...47% 50 år...38% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...37% Skola & Barnomsorg...35% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...10% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...97,7% PRODUKTIONSTIMMAR Härryda kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,10 varav primärkommunal skatt...20,62 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*... 60% kr Övriga kostnader... 40% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...50% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...26% Skola & Barnomsorg...47% Fritid & Kultur...4% Teknik...11% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,9% PRODUKTIONSTIMMAR Kungsbacka kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,15 varav primärkommunal skatt...21,33 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*... 58% kr Övriga kostnader... 42% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...49% 50 år...38% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,6 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...31% Skola & Barnomsorg...40% Fritid & Kultur...3% Teknik...12% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...92,5% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 33

34 Kungälvs kommun Lerums kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,92 varav primärkommunal skatt...21,44 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*... 61% kr Övriga kostnader... 39% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...47% 50 år...41% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...39% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...2% Teknik...11% Administration...6% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,0% PRODUKTIONSTIMMAR BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,13 varav primärkommunal skatt...20,65 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...57% kr Övriga kostnader...43% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...53% 50 år...34% PERSONALENS MEDELÅLDER...43,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...29% Skola & Barnomsorg...45% Fritid & Kultur...3% Teknik...10% Administration...9% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...96,2% PRODUKTIONSTIMMAR Lilla Edets kommun LILLA EDETS KOMMUN Mölndals stad BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,74 varav primärkommunal skatt...20,26 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...58% kr Övriga kostnader...42% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...79% Män...21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...48% 50 år...38% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...35% Skola & Barnomsorg...38% Fritid & Kultur...3% Teknik...12% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,1% PRODUKTIONSTIMMAR BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,85 varav primärkommunal skatt...22,37 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...68% kr Övriga kostnader...32% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...84% Män...16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...42% 50 år...45% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...45% Skola & Barnomsorg...31% Fritid & Kultur...1% Teknik...11% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...88,5% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 34

35 Partille kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,44 varav primärkommunal skatt...19,96 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...59% kr Övriga kostnader...41% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...53% 50 år...36% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,5 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...35% Skola & Barnomsorg...43% Fritid & Kultur...3% Teknik...10% Administration...6% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,6% PRODUKTIONSTIMMAR Stenungsunds kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,12 varav primärkommunal skatt...21,64 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...67% kr Övriga kostnader...33% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...15% år...48% 50 år...36% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...34% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...3% Teknik...14% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,6% PRODUKTIONSTIMMAR Tjörns kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,69 varav primärkommunal skatt...21,21 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...58% kr Övriga kostnader...42% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...85% Män...15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...43% 50 år...46% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,1 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN** Vård & Omsorg... Skola & Barnomsorg... Fritid & Kultur... Teknik... Administration... Chefer... GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...88,9% PRODUKTIONSTIMMAR**... Öckerö kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,24 varav primärkommunal skatt...20,76 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2016 Personalkostnader*...52% kr Övriga kostnader...48% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...44% 50 år...45% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...39% Skola & Barnomsorg...33% Fritid & Kultur...3% Teknik...15% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...87,5% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. **Tjörn har inte haft möjlighet att lämna dessa uppgifter för