VERKSAMHETSPLAN 18/19 FÖR BJÖRSÄTERS SKOLA

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 18/19 FÖR BJÖRSÄTERS SKOLA Barn- och utbildningsförvaltningen Åtvidabergs kommun

2 1. Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet inom barn-och ungdomsförvaltningen bygger på ett samarbete mellan huvudman samt förskolechefer och rektorer. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ska genomsyras av transparens - där ett samarbete inom hela förvaltningen skapar underlag för att tillsammans utveckla verksamheten med stöd av varandra. Verksamhetsplanen ska tydliggöra vår väg framåt, mot vårt mål att skapa den bästa förskolan/skolan för Åtvidabergs barn och unga Verksamhetsplanen innehåller dels en analys över vårt nuläge, dels vilka mål vi har och vad vi kommer att göra för att uppnå målen. Verksamheten följs upp och utvärderas under läsåret i syfte att nå ett önskat ideal och möta avvikelser tidigt. Slutsatser kring varje verksamhet skapar underlag för verksamhetsplanen. Rektor/förskolechef har det övergripande ansvaret för verksamheten på den egna skolan/förskolan. Genom verksamhetsplanen - som bygger på kvalitativa analyser och slutsatser - får skolledning underlag för beslut. Verksamhetsplanen processas med egen personalgrupp och är förankrat på alla nivåer, samt är tillgänglig för elever/barn samt i mötet med vårdnadshavare. 2. Vision Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda. Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill lära mer. 2

3 3. Mission Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är alla barn och elevers lika rätt till en god och likvärdig utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet med utgångspunkt i verksamhetsplanen, utgår från skolverkets utvecklingshjul som modell. Förvaltningen använder sig av detta utvecklingshjul som ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Varje enhet analyserar ett nuläge mot ett ideal-som ger ett underlag för nästa steg. Alla mål och aktiviteter skall alltid ha som fokus att att sträva mot idealläget - - med eleven i centrum. Verksamhetsplanen beskriver enhetens actions. 3

4 Innehåll 1. INLEDNING VISION MISSION SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE UTGÅNGSLÄGE 18/ ÖVERGRIPANDE MÅL UNDERVISNING OCH LÄRANDE EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING TRYGGHET, STUDIERO SAMT ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE OCH TRYGGHET STYRNING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN

5 5. Utgångsläge 18/19 Björsäter skola är en landsortsskola som ligger i Åtvidabergs kommun ca 1.5 mil från tätorten och ca 2,5 mil från Linköping. På skolan går ca 70 elever från förskoleklass till åk 6. Skolan har ett åldersintegrerat arbetssätt med en förskoleklass en åk 1, en åk 2-3 klass samt en åk 4-6 klass. På skolan finns 9 lärare med 77 % lärarbehörighet. Utöver lärarresurser består personalgruppen av 10 % kurator, 25 % speciallärare, 25 % specialpedagog, 200 % elevassistent samt en rektor på 42.5 %. Skolans ledningsfunktion består av rektor samt en lagledare för varje arbetslag. Arbetslagen är F-6 samt fritids. Lagledare samt ledningsgrupp utses och tillsätts av rektor. Rektor leder verksamheten utifrån ett kvalitets-och resultatperspektiv fördelat på normer och värden och kunskap och bedömning. Vi har 2 pågående kollegiala lärande som strategier för att nå verksamhetens mål. Att synliggöra elevernas lärande för lärarna samt att främja likabehandling tillsammans med fritidshemmet. Skolans verksamhet är i ekonomisk balans. Inkluderad i skolans verksamhet finns också ett fritidshem med 50 elever från förskoleklassen till och med åk 3. I fritidsverksamheten arbetar 5 pedagoger samt 1 resurs. 3 av dessa är resurser i skolan på förmiddagen. Verksamheten styrs utifrån ett kvalitets-och resultat perspektiv fördelat på normer och värden och kunskap och bedömning. 5.1 Övergripande mål Övergripande mål och prioriterade områden 18/19 Grundskola: - Alla elever ska efter åk 3 kunna läsa och skriva. - Elever som har svårigheter eller inte är i fas med läs och skrivutvecklingen ska identifieras tidigt och få rätt stöd. (Läsa, skriva garantin) - Samstämmigheten mellan resultaten på nationella prov och betyg ska öka - Betygsresultat på förväntad nivå enligt modellberäknade värdet SALSA. 5

6 Förskoleklass: - Vi ska utveckla samverkan mellan F-klass och förskolan samt F-klass och åk 1 i syfte att elever och vårdnadshavare ska uppleva ett lärande. - Elever som har svårigheter eller kommer efter i läs och skrivutvecklingen ska identifieras tidigt och få rätt stöd. (Läsa, skriva garantin) Fritidshemmet - Vi ska förtydliga och synliggöra lärandet utifrån läroplanen - Vi ska utveckla samarbetet mellan fritidshem och skola med läroplanen som grund Övergripande mål för grundskolan 18/19 Bästa möjliga lärande Under 17/18 genomfördes ett kollegialt lärande tillsammans med lärarna på Grebo skola. Syftet med arbetet var att stärka elevernas begreppsuppfattning samt öka deras förmåga att läsa och skriva olika typer av texter.tidigare år har matematiklyft och läslyft genomförts. På Landets enhet finns från och med hösten förstelärare som tillsammans ska driva skolans utvecklingsarbete. Det kollegiala lärandet kommer under läsåret att fokusera på att utveckla ledarskapet i klassrummet samt att synliggöra elevernas lärande. Fortbildningen syftar till att förbättra undervisningen och därmed höja elevernas resultat. Arbetet drivs av en processgrupp där rektor samt förstelärare ingår och planerar innehållet i lärandegrupperna. Det kollegiala lärandet är ett långsiktigt strukturerat lärande där pedagogerna träffas vid 4 till 5 tillfällen per termin. Det genomförs tillsammans med lärarna på Grebo skola. På studiedagar och kvällsmöte kommer Björsäter och Grebo skolor att arbeta med likabehandling och medarbetarskap. Där ingår att utifrån ett normkritiskt förhållningssätt främja likabehandling av eleverna. För att få ett ökat samarbete och för att främja trivsel har alla lärare på skolan arbetsplatser i samma arbetsrum. Det är viktigt att personalen känner stöd av varandra och vågar ta hjälp av varandra i arbetet. 6

7 Nöjda elever och föräldrar För att våra elever ska bli mer nöjda med sin skola ska vi öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande samt utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat.det ska vi göra genom att arbeta med ett formativt arbetssätt och synliggöra elevernas lärande. Det ger mer motiverade och nyfikna elever. Vi ska också arbeta med tryggheten på skolan för att få ett klimat där alla elever känner sig trygga samt vågar misslyckas och utmana sig själva. Björsäters skola Utfall 18 Utfall 17 Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet Jag skulle rekommendera mitt barns skola 8.4 7, ,7 Jag är nöjd med min skola som helhet 7.8 7,7 Engagerad och kompetent personal På Björsäter skola finns många engagerade och kompetenta lärare. Under läsåret 17/18 gjordes en tydlig verksamhetsplan som med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet följs upp varje vecka. Det kommer vi att fortsätta med även under nästa läsår. För att få personalen delaktig i arbetet mot skolans mål har varje arbetslag fått arbeta fram vilka actions de ska arbeta med för att nå målen. Dessa actions följs sedan upp på skolans arbetslagsmöten. En strategi för att öka personalens kompetens är det kollegiala lärandet som i år kommer att fokusera på att synliggöra elevernas lärande och stärka ledarskapet i klassrummet. Det drivs av en processgrupp som består av rektor och förstelärare på Grebo och Björsäter skolor. För att ytterligare öka kompetensen för skolans och fritidshemmets personal arbetar vi med hur vi ska främja likabehandling på kvällsmöten och studiedagar. Där fokuserar vi framför allt på att utveckla ett 7

8 normkritiskt förhållningssätt för att främja alla elevers lika värde och möjlighet att lyckas i skolan. För att ytterligare öka pedagogernas engagemang och möjlighet till samarbete kommer all pedagoger på skolan att ha ett gemensamt arbetsrum där alla har en egen arbetsplats. Detta för att öka möjligheterna till dagligt kollegialt samarbete. Vi kommer också att se till att de resurser som arbetar i klasserna har en gemensam planeringstid med den lärare de samarbetar med. Topp-tre prioriterade områden När analysen är genomförd: vilka blir då era topp-treprioriterade områden som ni måste jobba aktivt med? 1 Alla elever ska känna delaktighet och lust att lära samt utveckla sin förmåga att bedöma sina egna resultat. Därför kommer vi på Landets enhet att genomföra ett kollegialt lärande för att bli bättre på att synliggöra elevernas lärande. 2 Alla som arbetar på Björsäter skola ska främja likabehandling av alla elever. 3 Utveckla elevernas förmåga att läsa och förstå faktatext samt deras förmåga att använda sig av skriftliga räknemetoder. Normer och värden Alla som arbetar på Björsäter skola ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. Alla elever på Björsäter skola ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Kunskap och bedömning Alla elever ska känna delaktighet och lust att lära samt utveckla sin förmåga att bedöma sina egna resultat. Alla elever på Björsäter skola ska ha en god begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå faktatexter. Utveckla matematikundervisningen med fokus på skriftliga räknemetoder. 8

9 Prioriterade områden för fritidshemmet verksamhetsåret 18/19. Normer och värden Alla som arbetar på Björsäter skola/fritidshem ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. Alla elever på Björsäter skola/fritidshem ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Kunskap och bedömning Alla elever på Björsäter fritidshem ska få möjlighet att utveckla sitt språk och sin begreppsuppfattning i olika sammanhang och för skilda syften. Alla elever på Björsäter fritidshem ska känna nyfikenhet och lust att lära. Alla elever på Björsäter fritidshem ska känna delaktighet och inflytande. 6. Undervisning och lärande Under läsåret 18/19 kommer vi att fortsätta att arbeta med genrerpedagogiken för att utveckla elevernas begreppsuppfattning och deras förmåga att läsa och förstå faktatexter. I matematiken behöver vi utveckla undervisningen när det gäller skriftliga räknemetoder. Vi vill också öka elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande samt att varje elev ska äga och förstå sitt eget lärande. Det ska vi göra genom att synliggöra lärandet och ge eleverna kontinuerlig feedback på sitt arbete i klassrummet. Att vara delaktig och förstå sitt lärande och veta var man befinner sig utvecklingsmässigt är en nyckel till motivation och nyfikenhet. Ytterligare är det viktigt att variera arbetssätten för att få eleverna intresserade och motiverade. 9

10 Strategier. a) Öka elevernas delaktighet och inflytande samt utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat. b) Öka elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå faktatexter. c) Öka elevernas förmåga att använda skriftliga räknemetoder. Actions Ansvarig Klardatum a) Öka elevernas delaktighet och inflytande samt utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat. Kollegialt lärande- synliggöra lärandet samt stärka ledarskapet i klassrummet. rektor och förstelärare Följs upp och utvärderas i juni Klassråd och elevråd regelbundet. Lärarna samt ansvarig för elevrådet. Utvärderas i slutet av varje termin. 1. Eleverna ska vara med och bestämma arbetsformer i den dagliga undervisningen 4. Konkretisera och synliggöra kunskapskraven för eleverna. Fritids) 1. Fritidsråd 1 gg i månaden. Lärare samt elevråd. Lärare på fritids. Utvärderas i slutet av varje termin. Följs upp och utvärderas i slutet av varje termin. Utvärderas i slutet av varje termin. 2. Använda oss av en förslagslåda. på fritids. Utvärderas i slutet av varje termin. 10

11 Actions Ansvarig Klardatum b) Öka elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att läsa och förstå faktatexter. 1. Genom att arbeta med genrerpedagogik i alla ämnen.. Utvärdering i slutet av läsåret 17/ Börja skriva tidigt och i alla ämnen. Samarbeta över ämnesgränserna. 3. Genom kontinuerlig uppföljning av resultat kunna skriva ÅP på klassnivå, för att planera undervisningen. Fritids) 1 Låta eleverna göra en egen fritidstidning. 2. Läsa sagor, boklådor, högläsning. Alla pedagoger. på fritidshemmet. Uppföljning på arbetslagsm öten. Uppföljning på arbetslagsm öten. 3. Anlägga en naturruta att prata om och dokumentera vad som händer. 2. Genom att samarbeta med skolan för att på olika sätt bygga vidare på det de arbetar med där. i skolan och på fritids. Utvärderas i slutet av varje termin. Actions Ansvarig Klardatum c) Öka elevernas förmåga att använda skriftliga räknemetoder. 11

12 1. Varierad och stimulerande undervisning.. Följs upp på arbetslag. 2. Ge eleverna formativ feedback.. Följs upp på arbetslag. 3. Vi ska jobba med verklighetsförankrad undervisning. På riktigt är viktigt. Följs upp på arbetslag. 4. Skapa relation med eleverna. i skolan. Följs upp på arbetslag. 5. Vi ska ha ett tillåtande klassrumsklimat där det är ok att göra fel. i skolan. Följs upp på arbetslag. Fritids) 1. Befästa matematiken genom spel, räknesagor, ramsor och sånger, leka affär mm. 2. Arbeta med elevernas tidsuppfattning och träna på klockan. på fritids. på fritids. utvärderas juni -19 utvärderas juni

13 7. Extra anpassningar och särskilt stöd För att få en tydligare bild över behoven i klasserna görs kartläggningar av behoven av anpassningar och särskilt stöd även på gruppnivå. Detta för att få en tydligare bild av hur resurser bör fördelas, hur undervisningen i gruppen ska organiseras och vilka anpassningar som bör göras. För att alla elever ska kunna utvecklas och komma så långt som möjligt är det viktigt att det är ett tillåtande klimat i klassrummet där det är ok att misslyckas och att lära av sina misstag. För att få ett tillåtande klimat i klassrummet kommer vi att arbeta med att öka tryggheten på skolan. Ett led i att få ett tillåtande klimat är att förankra och aktivt arbeta med likabehandlingsplanen med personal och elever. Det är också viktigt att skolans regler är väl förankrade och att de efterlevs. För att jobba aktivt med detta finns en trygghetsgrupp på skolan som har ansvar för att följa upp att det sker. Vi ska också utveckla undervisningen så att eleverna känner nyfikenhet och lust att lära. Vi ska genom att använda oss av test och diagnoser och ge kontinuerlig feedback till eleverna ska vi bli bättre på att möta eleverna på deras nivå. Detta ska vi bli bättre på genom att använda oss av det kollegiala lärandet där vi tillsammans ska utveckla metoder för att synliggöra elevernas lärande. För att alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan behöver vi se till att våra klassrum är anpassade för all våra elever oavsett vilka behov de har. Strategier a) Utveckla stödet Actions Ansvarig Klardatum a) Utveckla stödet 1 Kartläggning av behovet av anpassningar och särskilt stöd även på gruppnivå för att Lärare, speciallärare samt EHT. Utvärderas i slutet på varje termin. 13

14 fördela resurser och kunna organisera undervisningen och göra anpassningar. Fritids) 1. Fritidshemmet är delaktigt i arbetet kring handlingsplaner och åtgärdsprogram. EHT Utvärderas i slutet på varje termin. 8. Bedömning och betygsättning Under föregående läsår påbörjades analys av resultaten på klassnivå och inte bara elevnivå som ett led i att nå en högre måluppfyllelse. Det arbetet kommer att fortsätta även under läsåret 18/19. För att på ett bättre sätt följa upp betygssättning i åk 6 har vi klasskonferens i januari för åk 6. Detta för att kunna sätta in rätt åtgärder för de elever som behöver extra stöd för att nå ett godkänt betyg. För att nå en högre samstämmighet mellan betyg och resultat på nationella prov kommer vi att öka möjligheterna till sambedömning genom ett samarbete mellan Björsäter och Grebo skolor. Detta kommer att ske i bedömningsgrupper för de ämnen som testas i de nationella proven. Det gör vi för att gynna diskussioner kring kunskapskrav kontra förmågor och för att titta på vad och hur vi bedömer elevernas kunskaper. Resultaten av betygen för åk 6 visar att det är väldigt få A och B. Vi behöver analysera vad det beror på och hitta åtgärder. En strategi är att vi ska följa eleverna på individnivå genom diagnoser och förtester. Lärarna ska synliggöra elevernas lärande genom att ge kontinuerlig feedback under lektionstid. Strategier. a) Skapa tillfällen för sambedömning av nationella prov. b) Synliggöra lärandet och därmed öka lärarnas och elevernas bedömningskompetens. c) Tydliggöra rutiner kring bedömning av elevernas kunskaper. d) Främja sambedömning och pedagogiska diskussioner i det dagliga arbetet. (A-lag, arbetsrummet, samarbetstid etc. 14

15 Actions Ansvarig Klardatum a) Skapa tillfällen för sambedömning.av nationella prov. 1. Sambedömning av nationella prov i arbetslaget samt med Grebo skola. 2. Diskussion om förmågor kontra kunskaper. Vad och hur bedömer vi elevernas förmågor. Rektor samt lärare. Arbetslagsledar na samt förstelärarna Utvärdering i slutet av läsåret 17/18. Uppföljning på arbetslag och i lärandegrupp er under året. Utvärdering i slutet av läsåret 17/18. Actions Ansvarig Klardatum b) Synliggöra lärandet och därmed öka lärarnas och elevernas bedömningskompetens. 1. Arbeta med formativ bedömning för att lärare och elever ska få en större förståelse för de olika kunskapsnivåerna. 2. Förklara målet för lektionen/arbetsområdet för eleverna. Lärarna i respektive klass. Lärarna i respektive klass. Uppföljning på arbetslagsm öten. Uppföljning på arbetslagsm öten. 15

16 c) Tydliggöra rutiner kring bedömning av elevernas kunskaper. (Tester, diagnoser odyl.) 1. Ledargruppen tillsammans med speciallärare utvecklar rutiner för dessa under de första veckorna på ht-18. rektor, speclärare, lagledare. d) Främja sambedömning och pedagogiska diskussioner i det dagliga arbetet. 1. A-lag, arbetsrummet, samarbetstid etc. 9. Trygghet, studiero samt åtgärder mot kränkande behandling Utifrån enkätsvaren upplever vi att det finns utvecklingsmöjligheter kring studiero. Därför kommer vi att fokusera kring strategier kring elevernas lust att lära, som vi ser som en fruktbar åtgärd kring att skapa studiero. Vi ser ett samband mellan elever som är motiverade och utmanas på sin nivå samt studiero. För att ytterligare möta behovet kommer vi att fokusera det kollegiala lärandet på att synliggöra lärandet samt ledarskapet i klassrummet. Inom verksamheten har det framkommit ett behov av att kunna möta alla elever i alla situationer. Därför behöver vi utbilda oss i ett lågaffektivt förhållningssätt. Några av de strategier vi arbetat med är att hitta anpassningar för de elever som behöver det så att de inte behöver hamna i affekt. Alla vuxna ska kunna möta alla elever på skolan. Det ska finnas möjligheter till återhämtning för elever med behov. I mötet med verksamheten har ett behov av att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt framkommit. 16

17 Det finns kritiska punkter i skolans miljö som behöver kartläggas och strategier behöver utvecklas för att eleverna ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Vi har en likabehandlingsplan som revideras varje år. Den skapas i samarbete med personal och elever och beskriver hur vi arbetar mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i verksamheten som följs upp och utvärderas. På skolan finns ett trygghetsteam som har till uppgift att följa upp kränkningar och utarbeta en åtgärdstrappa som används vid upprepade kränkningar. Utifrån Alla som arbetar på Björsäter skola ska ha ett lågaffektivt förhållningssätt i bemötandet av eleverna på skolan. Alla som arbetar på Björsäter skola ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. Alla elever på Björsäter skola ska känna sig trygga i alla lärmiljöer. Strategier a) Stärka det normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. b) stärka ledarskapet i klassrummet Actions Ansvarig Klardatum a)stärka det normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av eleverna. 1. På kvällsmöten och studiedagar ska vi fokusera på att hitta anpassningar för de elever som behöver det. Alla vuxna ska kunna möta alla elever på skolan. 3. Utarbeta handlingsplaner/ åtgärdsprogram tillsammans med EHT för att förebygga att elever hamnar i svårigheter.. Rektor och förstelärare Rektor och elevhälsa Utvärderas i slutet på varje termin. Kontinuerligt. 17

18 Fritids) 1. Utarbeta handlingsplaner/ åtgärdsprogram tillsammans med EHT för att förebygga att eleverna hamnar i svårigheter. 2. Vi gör en trivselenkät där varje barn får svara på frågor om trivsel på fritids. på fritidshemmet. på fritidshemmet. Vid behov.. Genomförs vid höstlovet.. Action Ansvarig Klardatum Stärka ledarskapet i klassrummet 1. Stärka lärarprofessionen genom kollegialt lärande där vi utvecklar arbetssätt och förhållningssätt i klassrummet. 2. Stärka samarbetet mellan pedagogerna och använda arbetslagets kartläggning för anpassningar. 3. För att möta alla elever med ett lågaffektivt förhållningssätt får all personal, i skolan och fritidshemmet, utbildning i lågaffektivt förhållningssätt på studiedagar och kvällsmöten Rektor, förstelärare, alla pedagoger. Speciallärare, alla pedagoger EHT, rektor, 10. Förutsättningar för lärande och trygghet Enligt enkäten upplever vårdnadshavare att eleverna på skolan inte respekterar varandras olikheter. Därför är arbetet med att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt på skolan prioriterat. Vi kommer att utbilda all personal på skolan och fritidshemmet på kvällsmöten och studiedagar med hjälp av elevhälsoteamet samt skolverkets 7 timmar om likabehandling. Eleverna upplever att alla elever inte respekterar de regler som finns på skolan. Det finns också elever som de är rädda för. Ändå är de flestas upplevelse att de är trygga i skolan. 18

19 Strategier a) Utveckla det normkritiska förhållningssättet och därmed främja likabehandling av eleverna. b) Utveckla elevhälsoteamets samarbete med trygghetsteamet. Actions Ansvarig Klardatum a) Utveckla det normkritiska förhållningssättet och därmed främja likabehandling av eleverna. 1. Spana normkritiskt och lägga i normlådan. i skolan och på fritidshemmet. 2. Arbeta med mångkultur i samhället. i skolan och på fritidshemmet. december 18 Utvärderas juni-19 Fritids) 1 Titta på lilla aktuellt och diskutera med eleverna. b) Utveckla elevhälsoteamets samarbete med trygghetsteamet. 1. På skolan finns en trygghetsgrupp som främst jobbar förebyggande. Dit kan elever vända sig vid behov. 2. Vi arbetar med att kartlägga kränkningar för att få en tydlig bild av vad som händer bland eleverna på skolan. 3. Samtal/diskussion om våra regler och varför vi har dem. Detta sker vid skolstart och fortlöpande under året i respektive klass/grupp. på fritids. Trygghetsgrupp en Trygghetsgrupp en samt alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet Trygghetsgrupp en samt alla pedagoger i skolan och på fritidshemmet Utvärderas juni-19 Utvärderas juni- 19 Utvärderas juni- 19 Utvärderas juni

20 11. Styrning och utveckling av verksamheten Åtvidabergs kommun har sedan ht-17 arbetat mer strukturerat med det systematiska kvalitetsarbetet. På Björsäter skola har arbetslagsledaren haft i uppgift att leda arbetet med att följa upp mål och strategier. Detta har lett till att målen och strategierna är kända av personalen på ett annat sätt än tidigare och att det blir mer likvärdighet i undervisning och bemötande. Pedagogerna har varit delaktiga i att ta fram de actions varje arbetslag sedan har arbetat med för att skolan ska nå målen. Dessa actions har sedan följts upp på arbetslagstid för att se att vi verkligen har arbetat med det vi kommit överens om. I slutet av läsåret utvärderades dessa actions för att se om vi fått önskad effekt. Under hösten kommer Grebo och Björsäter tillsammans att arbeta mer med förhållningssätt för att främja likabehandling på skolan och på fritidshemmet. Med stöd av elevhälsan arbetar all personal på skolan och fritidshemmet med ett gemensamt likabehandlingsarbete på studiedagar och kvällsmöten. Det finns i nuläget inte några tydliga rutiner för att introducera nyanställd personal på skolan. För att åtgärda det kommer rektor i samråd med lagledarna utarbeta ett dokument där det framgår vem i organisationen som ansvarar för att introducera olika delar av arbetet till den nyanställda. Det kollegiala lärandet med lärandegrupper kommer att fortsätta lä 18/19. Det kommer att fortsätta att drivas av processgruppen som består av rektor och förstelärare. Inriktningen kommer att vara mot att synliggöra elevernas lärande och att utveckla ledarskapet i klassrummet. Rektor kommer också bättre följa upp medarbetarsamtal och resultatsamtal. Detta för att den individuella prestationen ska kopplas till verksamhetens mål på ett tydligare sätt. Strategier a) Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på Björsäter skola. b) Långsiktigt kollegialt arbete med inriktning mot att synliggöra elevernas lärande och ledarskapet i klassrummet. c) Utveckla introduktionen av nyanställd personal. 20

21 Actions Ansvarig Klardatu m a) Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på Björsäter skola. 1. Lärarna ska på uppstartsdagarna samt arbetslagstid under v skriva strategier och actions för att nå skolans mål. Arbetslagsledarna v Kontinuerlig uppföljning av strategier och actions på arbetslagstid. Arbetslagsledarna juni-19 Actions Ansvarig Klardatu m b) Långsiktigt kollegialt arbete med att synliggöra elevernas lärande och att utveckla ledarskapet i klassrummet. Lärandegrupper vid 5 tillfällen under ht-18 samt 5 tillfällen vt-19. Utvärdera s i slutet av varje termin. Actions Ansvarig Klardatu m c) Utveckla introduktionen av nyanställd personal 1. Utveckla rutiner för hur vi introducerar nyanställd personal. Rektor och arbetslagsledare. December Använda dokumentet vid nyanställningar. Alla Utvärdera s juni-19 21