Halden Susanne Benckert Språkforskningsinstitutet/Rinkeby- Kista

Transkript

1 Halden Susanne Benckert Språkforskningsinstitutet/Rinkeby- Kista Scaffolding och genrepedagogik i förskolan. Hur kan vi stödja barnens språkutveckling från det konkreta och enkla mot det mer abstrakta och svårare?

2 Hur kan vi stödja barnens språkutveckling från det konkreta och enkla mot det mer abstrakta och svårare? Utmaningen idag i flerspråkiga barngrupper i våra förskolor är att på olika sätt stödja barnens språkutveckling i olika sammanhang. Allt fler barn vistas från tidig ålder på förskolan och förskolans roll för en god språkutveckling kan inte nog betonas. Pedagogen har ett stort ansvar att skapa optimala förutsättningar för en god språkutveckling där alltifrån förhållningssätt i samtalet med barnen, möjlighet till rikliga tillfällen att komma till tals, ständiga utmaningar i samband med att barnet lär sig om världen till att mer explicit stödja barnet språk från situationsbundet till situationsobundet språk. Utgångspunkten för denna utveckling varierar för varje barn och vilken kontakt de har eller haft av vardagsspråk och skolspråk.

3 Under hela förskoleperioden är språket viktigt för barnets begreppsbildning. Rika upplevelser av olika slag ger mycket att kommunicera om, vilket i sin tur leder till språklig utveckling. De pedagogiska konsekvenser vi kan dra av Vygotskijs teorier är att barnet måste få mängder av tillfällen att umgås med vuxna och barn i olika åldrar för att samtala och samspela med dem. Äldre kamrater eller vuxna som samspelar med barnet på en nivå som utmanar barnet bidrar till inlärning hos barnet, vilket i sin tur leder till mognad och utveckling. Barnet måste även få många och varierande möjligheter att vara verksamt och undersöka sin omgivning.

4 De flerspråkiga barnen får förskolläraren som språkförebild och stöttande pedagog så att barnen individuellt och tillsammans får bygga upp och använda sitt eller sina språk. Det informella, situationsbundna vardagsspråket plockas i stor utsträckning upp omedvetet av barnet men så är inte fallet med skolspråket.

5 Utgångspunkt för utvecklingstankar har varit kompletteringar i Lpfö98 : Språk: försöka förstå andras perspektiv ställa frågor, argumentera utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, och utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

6 Matematik: undersöka, reflektera Urskilja, uttrycka, undersöka... Föra och följa resonemang Naturvetenskap: (Utveckla intresse och förståelse för) hur människor, natur och samhälle påverkar varandra enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskapen utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, och material och redskap

7 Interaktion/ samtal Hur samtalar vi med barnen? Hur ställer vi frågor? Hur ser mitt språkbruk ut med barnen? Hur varierat och utbyggt är ordförrådet? Talutrymme - hur mycket talutrymme får barnet tillgång till under dagen? Ligger vi snäppet över barnets språknivå? Är samtalet med barnet situationsbundet/ situationsoberoende? Scaffolding ex Hur stöttar vi barnet i samtalet?

8

9 Hur kan vi stötta barnet i samtalet Inled med öppna frågor Hitta balans mellan kontrollfrågor och frågor som ger barnet möjlighet att själva bestämma innehållet i svaret Sakta ner samtalet Ge barnet tillfälle att förklara / lyssna in/ förläng väntetiden Låt samtalet pågå länge innan du utvärderar eller formulerar om det barnet vill ha sagt. Låt barnet förtydliga istället för att själv göra det Visa att du verkligen vill förstå

10 Berätta..vad du lärt dig...vad du gjort... vad du kom fram till...vad vill du berätta för oss vad tyckte du var mest intressant

11 Forts. stödjande..kan du upprepa det där..jag förstår inte riktigt..berätta lite mer. Gibbons 2007

12 Litteracitet En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till text. Aktiviteter som gör att barnen blir vana med skriven text och att resonera om skriven text.

13

14 Hur många timmar bör man läsa? David Rose från Universitet i Sydney (2010) talar om behovet av att barn i förskoleåldern får tillgång till minst 1000 timmar av högläsning och samtal omkring böcker före skolstart för att ha en bra grund för sin fortsatta språkutveckling.

15 Ida och Åsa läser minst 1000 timmar

16 Viktigt att pedagogerna är medvetna om den roll som interaktionen spelar för barnets språkutveckling. Koppling mellan teori och praktik i arbetet med de flerspråkiga barnen måste beaktas Pedagogerna bör vara medvetna om vikten av att barnen ges möjlighet att socialiseras in i skriftspråket redan i förskolan Obondo 2000

17 Slutsatser och implikationer i praktiken Arbetet med böcker och sagoläsning bör vara en strukturerad del av verksamheten med en genomtänkt planering som består dels av ett medvetet val av böcker dels planerad tid för arbetet med själva böckerna De flerspråkiga barnens kulturella och språkliga erfarenheter i hemmen kan utgöra en grund som den skriftspråkande socialisationen byggs. Modersmålsläraren kan fungera som en naturlig resurs i att underlätta denna socialisation Obondo 2000

18 Talspråk Skriftspråk

19 Scaffolding/Stöttning Närmaste utvecklingszonen /The zone of proximal development

20 Scaffolding /stöttning Ett tillfälligt stöd som barnet behöver för att komma vidare i sin utveckling. Stöttning är alltid tillfällig, men nödvändig, med klart syfte att nästa gång barnet ställs inför samma problem klarar det sig själv igenom situationen.

21 Exempel på scaffolding Stödjande samtal Grupparbete Olika genrer Explicita insatser

22 De vanligaste texttyperna i förskolan/ skolan Typ av text Återgivande Berättande Beskrivande Instruerande Diskuterande/ Argumenterande Syfte Att berätta vad som hänt Att underhålla, förmedla kunskap Att förmedla information Att förklara hur något görs Att övertala andra Struktur Orientering, En serie händelser Personlig kommentar Orientering, En serie händelser Problem Upplösning Allmänna upplysningar Karakteristik. Målinriktat Stegvisa moment Personliga ställningstagan den Argument och bevis Slutsats Sammanlänkande ord Tidsord (först, sedan, därefter ) Tidsord (det var en gång, en dag, senare) Förekommer vanligtvis inte För det första, för det andra.. För det första, för det andra, därför, emellertid Andra språkliga drag Dåtid Beskrivande ord Dåtid Handlingsverb Beskrivande ord Verben att vara och att ha Specifikt ordförråd Verb som ger instruktioner Språk för att övertyga Gibbons.2007

23

24

25

26

27 Text från en saga om en groda, en faktabok om en groda Hon tog mod till sig och böjde sig fram och pussade den lilla grodan på munnen. I Sverige finns det åtta olika grodarter. Alla dessa är fridlysta. Det betyder att man inte får fånga skada eller döda en groda. Flickan böjde sig ner och lyfte försiktigt upp den lilla gröna grodan. Han är inte rädd av sig, tänkte hon. Grodan är ett groddjur. Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Grodan tänkte: Vilken vacker prinsessa, hon kanske kan bryta förtrollningen som vilar över mig.

28 Läsning av boken Ta fram boken och visa framsidan. Säg att idag ska vi läsa boken tillsammans. Slå upp första sidan och berätta med vardagliga ord vad texten handlar om. Gå in och titta på den första meningen och berätta vad den handlar om och läs den sedan högt. Be barnen peka på något på bilden som du vet att de känner igen.

29 Fortsatt läsning Utveckla tankarna kring det de har pekat på. Upprepa samma sak med resten av meningarna på sidan. Läs så många sidor som gruppen orkar. När ni läst hela boken kan ni läsa den rakt igenom ett par gången och sedan kan ni med hjälp av bilderna berätta vad som händer.

30 Vad säger vi när vi ser den här bilden? Varför?

31 Orientering Ställ frågor som: När händer det? Vem handlar det om? Var är de någonstans? Vad ska de göra?

32 Tidsord Det var en gång På morgonen Efter en stund Plötsligt När Då Till slut

33 Mentala processer (verb) Ställ frågor som vad: Tänkte Tyckte Ville Önskade Trodde Hoppades.. Grodan eller mamma Mu

34 Stephen klagar för sin bror Hal att det inte finns någon bild på en säl i hans fiskbok Hal: Sälar är inte fiskar. Det är därför. De är däggdjur Stephen: Är sälar däggdjur? Hal Ja för de lägger inte ägg; de har ungar. Painter, 1999:75,

35 Olika sätt att tala Att lära av definitioner: sälar är däggdjur Att ha fokus på principer för kategorisering - Våran katt är ett djur för den har päls Att precisera när upplevelsen inte är delad - Vem började skrika Att prioritera språklig information och slutledning framför upplevd - Om sportbilen kör snabbt så kan den köra om oss Om.. då Att framhäva lärandet i interaktionen och att ange källan för sitt lärande- Vet du, på teven såg jag en tjej som fritt efter Painter 1999:72

36

37

38 Hur orkade Pelle flyga till Indien? Pedagog: Hur orkar Pelle flyga ända till Indien? Adam: Vingarna. Egil: Mycket energi. Sargon: Fjädrarna på vingarna. Sahra: Han flyger långt borta. Han blir inte trött flyga så långt. Adam: När jag springer jag orkar springa, Pelle orkar också. Kerar: Om man är trött kan man vila lite. Säger någon, kom igen, då orkar man springa lite till. Visar två bilder när duvorna flyger. Pedagog: Vad är de i vingarna som gör att han orkar flyga? Sargon: Kött. Kerar: Han kan göra jättesnabbt. Sargon: Vingarna är inte tunga. Dessi: Jag tror att i kroppen och i vingarna finns blod så att fåglarna kan flyga snabbt. Egil: Jag tror han har skelett. Ruqaya: Hela kroppen finns fjädrar. Dessi: De finns blod, skelett och kött. Kerar: Om kraften tar slut. Några fåglar lyssnar, de kan hjälpa honom till Indien. Ruqaya; Min pappa säger att fåglar inte har skelett. Han vet mycket om fåglar. Sargon: Fåglar har skelett. Samia: Dom har blod. Om man kan inte flyga då ramla dom. Då kommer dom få stora vingar. Kerar: Hur ska vi veta vilken pappa som har rätt? Djuren kan fånga fåglarna så vi kan se om de har skelett. Egil: Fåglarna har fjädrar. Dessi: Fåglarna har massa skelett vid vingarna, huvud, svansen och fötterna. Sargon: När min pappa tog på den kände han att de va hårt skelett.

39 Barnen undrar över hur skelett ser ut och hur är ett fågelskelett uppbyggt.

40 Diskussion om skelett VILKEN FÄRG ÄR SKELETTET? Ruqaya: Vitt, rakt och olika sätt. Fatima: Skelett är röd. Markus & Sargon: Blå! Kerar: Skelettet är blå. Finns i ben, rund och rak streck, är skelett. Sahra: De är blå. Finns i vingarna. När dom är trötta kan dom vila och sen flyga. Ögonen är blå eller en annan färg i vingarna och ryggen. Ikram: Skelettet är svart och vit, hela kroppen. Ruqaya: Har skelett i vingarna, hela kroppen. Dom har blod, orkar flyga om dom har ätit mat. Roberth: Hela kroppen är skelett. STATISTIK Blå: Markus, Roberth, Kerar, Ikram, Sargon. Röd: Fatima, Samia, Ruqaya, Sahra. Vit: Tugce, Ikram, Kerar, Ayan, Gizem, Atilla, Adam, Sahra. Svart: Roberth HUR SKA VI TA REDA PÅ VILKEN FÄRG SKELETTET ÄR? Sargon: Om man ser en död fågel kan man se skelett. Ikram: Jag har sett, de va vit. Roberth: Jag vet alla människor och fåglar har vit skelett. Fatima: Skelett är röd för de finns blod. Ruqaya: När jag ser på tv, en fågel är död, då man kan se skelett. Ikram: På tv kan man se. Kerar: Man kan köpa cd, dom pratar om olika djur. Fatima: Man kan titta dvd. Ayan: Fåglar flyga, när man trampar på dom, fågel är död. Då den är vit. Førskolan Stormhatten, Spånga -Tensta

41 REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka: 7 Grupp: Helgrupp Førskolan Stormhatten, Spånga-Tensta Våra tankar i förhållande till projektets mål/ riktning Uppgift till barnen Vad/hur gjorde barnen Reflektioner/ Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/ synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor? Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanen Diskussionsform där vi vill samtala kring huvudfrågan: vad är skelett? Hur ser det ut? Har vi människor skelett? Har fåglar skelett? Vad har barnen för hypoteser kring anatomi? Vi tänker att vi har diskussionen i helgrupp. VAD ÄR SKELETT? Fatima: De är ben. Ikram: Finns i hela kroppen. Sahra: Finns i halsen. Adam: Är ben. Ayan: Finns i kroppen, benen. Kerar: Skelettet över allt i ben. Fåglarna flyger med benen i skelettet. Abdulwahab: Skelett är inte rädd för spöken. Tugce: Fåglar har skelett, kan gå ner (på marken) och flyga högt. Markus: Fåglar har skelett, kan flyga, hela kroppen. Samia: Dom har ont i magen. Finns blod i kroppen. Gizem: Jag har sett skelett när vi hade Halloween. Ikram: Finns inne i hela kroppen. Utifrån det didaktiska projektet: vad behöver barnen kunna för ord/ begrepp för att fortsätta? Barnen behöver fler beskrivande ord. Fler ord som kan beskriva ett skelett. Adjektiv. Ex; avlång, långsmal, klotformad, ihåligt, Vad finns de för aktiviteter som kräver att man kan beskriva något? EX. Fruktstunderna beskriv frukterna. Gå till matsalen beskriv vilka barn som ska stå först. Vad är barnens hypoteser? Hur ser ett skelett ut? Gör en skiss över det. Syfte: Hur tänker barnen kring skelett? Barnen får göra en skiss över sin hypotes över ett skelett. Arbeta med olika material vid skapande av deras hypotes av skelett. Ska vi ha en vernissage under våren? De flesta tror att fåglar har skelett. Tre barn sa att fåglar inte hade de.

42

43

44 David Rose 2010 (tillägg siffror)