Samordningsförbundet HjoTiBorgs. Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010

Transkript

1 1(13) Tomas Rosenlundh Dnr s Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Innehållsförteckning Sidan Ungdomscenter 2 Unga med aktivitetsersättning 3 Tillfällig sjukersättning 5 Uppstarts- och utredningsresurser 7 Kvalitétssäkrad process Våc 9 Administration 12 C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

2 2 (13) Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010 Hälso- och arbetslivsinriktade aktiviteter: Ungdomscenter Syftet med uppdraget är Att vägleda och motivera ungdomarna från första dagens arbetslöshet Att motverka passivt bidragsberoende och parallellt skapa möjligheter för ungdomarna att aktivt bearbeta sina framtidsplaner. Målgruppen Ungdomar år som står utanför arbetsmarknaden. Målet för uppdraget är Att inom de första 90 dagarna rustat individen närmare arbete/utbildning genom kompetenshöjande insatser Att en individuell plan och planerade aktiviteter finns för samtliga inskrivna ungdomar efter den 90:e inskrivningsdagen. Medarbetarna vid ungdomscenter i HjoTiBorg skriver i sin verksamhetsberättelse följande: Från och med har Ungdomscenter haft en låg aktivitet. De tre som blivit inskrivna under hösten har varit två från Hjo och en från Tibro (Karlsborg har inte skrivit in en enda ungdom under 2010). Det verkar som om de ungdomar som har skrivits in hos Socialtjänsten har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Detta har vi haft uppe till diskussion och Socialtjänsten vill därför ha mer utredningsresurser och hjälp och stöd till just dessa ungdomar. Det känns som om Socialtjänsten bara går och väntar på att denna tjänst ska komma igång nu. Vårt samarbete med Socialtjänsterna i Tibro och Hjo är mycket bra (har varit med Karlsborg också, tror att det är tillfälligheter som gjort att de inte skickat sina ungdomar till oss). Därför tror jag att med en mer utredande resurs under 2011, kommer Ungdomscenter bli en tillgång för våra kommuner. Kostnader för uppdraget 2010 totalt SEK. Uppdraget fortsätter verksamhet även under 2011men korrigeras och inriktas mot de ungdomar som inte nås av myndigheternas erbjudande. En mer uppsökande verksamhet än tidigare i samverkan med Socialtjänsterna i alla tre kommuner. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

3 3 (13) Unga med aktitivetsersättning Syfte och mål för uppdraget är att Skapa en gemensam ingång för gruppen unga med aktivitetsersättning Ur en grupp på totalt 278 individer identifiera 50 med förmågan att gå ut i arbete alternativt utbildning efter någon form av arbetslivsinriktad åtgärd Av dessa 50 skall 30 individer gå ut i egen försörjning oaktat graden av egen försörjning, alternativt påbörja studier Per-Åke Olsson Försäkringskassan och Linnéa Hultmark Arbetsförmedlingen lämnar följande berättelse: Försäkringskassan ansvarar för att identifiera och kartlägga deltagare som är beviljade aktivitetsersättning och som genom någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms kunna gå ut i ett arbete eller klara av att studera. Arbetsförmedlingen svarar för coachning och i första hand hitta lämpliga åtgärder för arbetsinriktad rehabilitering. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar tillsammans i ett team runt individen. I varje enskilt fall ska en individuell plan upprättas där individen står i centrum. Planen ska utgå utifrån en helhetssyn där individens behov och förutsättningar ska tas till vara. Projektet påbörjades i april 2008 och under år 2008 arbetade en person på Arbetsförmedlingen i projektet medan två personer på Försäkringskassan arbetade deltid i projektet. Under hela år 2009 var det stora brister då tjänsten på Arbetsförmedlingen ej var tillsatt. Sedan februari 2010 arbetar en person på Försäkringskassan heltid i projektet och en person på Arbetsförmedlingen arbetar ca 75 % i projektet. Projektet gjorde då en nystart och det är många personer som varit identifierade sedan lång tid som under år 2010 fått hjälp. Det finns också en grupp som vi ännu inte lyckats hjälpa eftersom stödbehovet är så stort. Att personen på Arbetsförmedlingen inte arbetar heltid är också en försvårande omständighet. Det har varit svårt att få till stånd det stöd och den hjälp som behövs till alla personer som identifieras. Den person som är anställd av Försäkringskassan jobbar delvis också aktivt med att finna lösningar med praktik och stöd i den situationen, men har framför allt ansvarat för de personer som studerar. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

4 4 (13) I de siffror som är aktuell syns mycket tydligt att 2009 var ett mellanår. Effekterna av arbetet under 2008 visades sig dock i hög grad först 2009 (medel för lönebidrag saknades 2008). Effekterna av arbetat under år 2010 får framför allt effekter under andra halvåret 2010 men kanske (förhoppningsvis) ännu mer under första halvåret 2011 Under hösten 2010 har egentligen inga nya personer identifierats till detta projekt (registrerats) utan personer som är aktuella har istället skrivits in i ESF projektet Vägen till arbete/studier som påbörjas 1 januari Ca 200 ärenden har tills nuvarande datum identifierats och av dem har ca 90 personer bedömts vara aktuella i projektet. Under år 2010 har fler människor kommit i praktik än tidigare år. Några har haft kortare praktiker och ny planering pågår medan andra är ute i en långsiktig praktik som vi tror kan komma att leda till anställningar. Några personer har haft många samtal med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan men ännu inte kommit ut i praktik. Vi har också i vissa ärenden misslyckats med att komma vidare till praktik och avslutat utan någon, i vårt tycke, tillräckligt bra planering efteråt. Vi vet dock att projektet för många unga människor skapat hopp om framtiden. Arbetat i detta projekt har kännetecknats av verklig samverkan mellan myndigheterna och en samsyn mellan oss som arbetat i projektet. Samverkan med vården har också stärkts genom detta projekt och är i de flesta fall en mycket viktig del för att nå resultat. Funderingar som vi haft är om det skulle vara en fördel om personen från Arbetsförmedlingen och personen från Försäkringskassan hade kunnat arbeta i samma lokal samt haft möjlighet att ta emot besök i den lokalen. Vi tror att detta skulle förenkla arbete med dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Under år 2010 har 58 personer inom projektet haft aktiviteter såsom studier eller praktik. När dessa anteckningar skrivs så är ca 30 personer i aktivitet och för flera andra sker just nu planering av aktiviteter. Under år 2010 har minst 8 personer fått en anställning varav 7 på heltid. Det finns 2-4 personer som står mycket nära en anställning, men när denna rapport skrivs är detta inte klart. Det är minst 3 personer som under året påbörjat studier med minskad aktivitetsersättning. Det finns också 3 personer där en tydlig plan lagts med mål om en färdig gymnasieexamen och där man behåller sin aktivitetsersättning under dessa studier (aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång). C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

5 5 (13) 2 personer har lämnats över till Arbetsförmedlingen för rehabilitering genom Handlingsplanssamverkan och 3 personer har överlämnats till Arbetsförmedlingens ordinarie arbete med funktionshindrade. Projektets målsättning om att 30 personer skulle nå egen försörjning till någon del har inte uppnåtts. Vi vet att minst 20 personer till någon del nått egen försörjning under projekttiden. Det finns 2-4 personer som står mycket nära en anställning men det blev inte klart med anställning innan årsskiftet. Anledningen till att målsättningen inte helt uppnåtts kan sannolikt förklaras med att år 2009 blev ett mellanår av orsak som angivits ovan. Uppdraget fortsätter 2011genom att det utvidgats till ett gemensamt ESFuppdrag i Östra Skaraborg. Fokus på ungdomarna ger resultat i form av återgång till en arbetsmarknad och därmed stora mänskliga vinster. I rapporten kan vi utläsa förslag om att samverkan ger resultat och gemensam lokalisering. Utvecklingsområde? Kostnader för uppdraget SEK. Tillfällig sjukersättning Syfte och mål för uppdraget är: Ur en grupp på totalt c:a 500 individer, företrädesvis individer som saknar anställning, identifiera 100 med förmågan att kunna gå ut i arbete alternativt utbildning efter någon form av arbetslivsinriktad åtgärd Av dessa 100 skall 50 individer under projekttiden slussas vidare till handlingsplanssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Robert Idholt, Eva Hagman Försäkringskassan och Sofia Andersson Arbetsförmedlingen, lämnar följande berättelse för verksamhetsåret 2010: Målgrupp & metod Ålder mellan år Boende i Hjo, Tibro, Karlsborg och Skövde Fokus på de med hel tidsbegränsad sjukersättning för att kunna slussa dem vidare in i handlingsplanssamverkan via pre-rehab. För att nå resultat var det även oerhört viktigt att de hade lång tid kvar på sin sjukersättning samt att det fanns rehabiliteringspotential. Identifiera personer med partiell tidsbegränsad sjukersättning. Förbereda personer inför Arbetslivsintroduktionsprogrammet via pre-rehab. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

6 6 (13) Anledningen till att målgruppen under året har utökats beror på att antalet personer med tidsbegränsad sjukersättning har minskat i omfattning p.g.a. förändringar i sjukförsäkringen. Till detta kommer att den med tidsbegränsad sjukersättning ska ha minst sex månader kvar av sin ersättning för att kunna ingå i handlingsplansamverkan. Personal Under andra halvåret 2010 har man från Försäkringskassans sida utökat till två heltidstjänster. Från Arbetsförmedlingen arbetar en handläggare heltid inom ramen för projektet. Målsättning Projektet strävar efter att ta in personer i handlingsplansamverkan och/eller förbereda för arbetslivsintroduktionsprogrammet. Den försäkrade lär tidigt känna även Arbetsförmedlingen vilket innebär att steget över inte är fullt så stort och hotande som det ibland kan upplevas. Att personen är trygg i en planering och att den befinner sig i en aktivitet vid övergången ser vi som en stor fördel. Vi ser klara tidsvinster och att risken minskar för att ärenden återvänder in i sjukförsäkringen. Resultat Under hösten 2010 har vi lyft in 28 personer och avslutat 12 ärenden. Dags dato har vi totalt 32 ärenden i uppdraget. Av de avslutade är 10 kvinnor och 2 män. Under våren 2011 kommer vi fortsätta att arbeta för att få ut personer i aktivitet men vi ser också att fler blir föremål för arbetslivsintroduktion. Den stora majoriteten som övergår i arbetslivsintroduktionen väljer att inte ansöka om stadigvarande sjukersättning. Detta för att de har fått klart för sig att deras rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda. Deras egen inställning är att på sikt återgå i arbete. Av de 12 avslutade ärendena har 1 gått till lönebidragsanställning, 3 har slussats vidare till handlingsplanssamverkan, 7 har lämnats över till arbetslivsintroduktion samt 1 har flyttat till annan ort. Erfarenheter och funderingar inför kommande halvår Det finns ett antal personer som har identifierats som potentiella deltagare för projektet men där Försäkringskassan har valt att lämna dessa direkt till handlingsplanssamverkan. Orsaken är att de har begränsad tid kvar av sin tidsbegränsade sjukersättning. Totalt rör det sig om 12 personer. I de ärenden som har partiell tidsbegränsad sjukersättning och är inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin saknas bra rutiner för en gemensam handläggning. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

7 7 (13) Ett motivationsarbete kan ta mycket lång tid innan en person är redo att ta första klivet. Tiden i sjukskrivning/utanförskap med deras olika typer av besvär har cementerat mängder med människor. Vi möter detta i vårt uppdrag och många har efter flera rehabiliteringsförsök och år tappat tron på att någonsin vara föremål för lönearbete igen. Det finns många människor som vill återvända till arbetslivet men känner inte att de har rätt stöd från vården. I dessa ärenden ser vi tydligt hur bristande resurser från vården skapar utanförskap och längre sjukfrånvaro. Mängder med människor med psykisk ohälsa far illa av att de befinner sig i en gråzon mellan psykiatri och primärvård. Det räcker inte med att säga att det saknas psykologer. Försäkringskassan & Arbetsförmedlingen har i detta ett svårt uppdrag att utföra. Samtidigt stärks vi när vi når resultat. Att arbeta nära individer med psykisk och fysisk ohälsa kräver mycket energi. Det är svårt att ibland veta hur man bör hantera en eller flera komplicerade psykiatriska diagnoser under en rehabiliteringsprocess. Utifrån dessa aspekter tar det också tid att hitta lämplig aktivitet för enskilda individer. För mer utförlig information så hänvisar vi till tidigare delrapporter. Uppdraget utvidgades 2010 för att även nå den målgrupp som hade kortare tid än 6 månader kvar av sin ersättning. Försök kommer göras under verksamhetsåret 2011 att för hela Östra Skaraborg lyfta in uppdraget i ett ESF uppdrag där pre- rehabilitering inom Grön Rehabilitering erbjuds. Denna pre-rehab är av stor vikt eftersom målgruppen behöver mycket stöttning för en återkomst till arbetsmarknaden och som kräver många små steg innan man når målet. Rapporten ovan visar med tydlighet det behovet. Kostnader för uppdraget SEK. Uppstarts- och utredningsresurser Enheter finns nu i varje kommun och resursen står till alla medlemmars förfogande. Syftet med verksamheten är bland annat att stoppa rundgången hos myndigheter för individer som deltagit i många åtgärder, att deltagaren får en ökad insikt i sina egna resurser och tillgångar och att arbetet med att stötta och coacha individen tillbaka till arbetsmarknaden inleds. Målet för uppdraget är att: klargöra deltagarens arbetsförmåga uppnå en långsiktig försörjning för alla deltagare så att rundgång elimineras återgång i arbete alternativt påbörjat en arbetslivsinriktad rehabilitering. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

8 8 (13) Arbetsmarknadsenheten i Tibro och Hjo ansvarar för verksamheten i dessa kommuner och från och med hösten 2010 har en Arbetsmarknadsenhet bildats i Karlsborgs kommun som övertagit ansvaret för uppdraget från Fartygsvärncentrum. Rapport från Tibro Kommun: Den Uppstarts- och utredningsresurs som drivs via samordningsförbundet mellan socialtjänsten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länssjukvården och Psykiatrin, fungerar bra och drivs likvärdigt även under andra halvåret Arbetsmarknadsenheten tillsammans med berörda myndigheter har gjort framsteg och har tillsammans med externa projekt, som drivs parallellt inom verksamheten, varit en framgång för individen (se antal deltagare i tidigare bifogad DIS-fil). Styrkor: Ungdomsarbetslösheten i Tibro kommun har gått ned under Möjlighet till fortsatt AREA-utredningar genom Monica Ersmarker. Utvecklingsområden: Vi upplever en avsaknad av projektet Fyren som har legat nere under en period. Att ha en bra kontakt och samverkan med primärvård är fortfarande ett problem och viktigt utvärderingsområde. Att deltagaren blir sjukskriven under sin utredningsperiod hos oss är helt orimligt och bromsar våra möjligheter att fullfölja vårt uppdrag. Ett försök till samarbete med primärvården och information om vårt uppdrag kommer att prioriteras under Behov för ungdomar med stor problematik i form av utanförskap, har upptäckts under hösten Ett förslag har tagits fram för att jobba med dessa ungdomar från Tibro, Hjo och Karlsborg. Att fortsätta nyttja och utveckla våra resurser, Nycklar och PPA. Arbetsmarknadsenheten i Hjo, Margareta Evaldsson, lämnar följande berättelse: Under hösten har samverkansarbetet kommit igång något bättre än under våren. SAR-gruppen träffas en gång i månaden och Samverkansgruppen på Vårdcentralen träffas en gång i veckan. Försäkringskassan har varit med vid de flesta tillfällena. Att Försäkringskassan är med är mycket bra då vi får information om vem som är handläggare till personen som tas upp och framför allt att vi hela tiden blir uppdaterade på vad som gäller just nu. Hälsocentralen har ännu inte kommit med vid de här träffarna. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

9 9 (13) Kommunen (arbetsmarknadsenheten och försörjningsstöd från Ifo) har varit med vid alla tillfällen under hela året. Af har varit med vid några tillfällen i SAR men inte vid något tillfälle i Samverkansgruppen på vårdcentralen, det är svårt att hitta tider som passar för alla som är involverade i detta viktiga arbete omkring brukarna. Vårdcentralen i Hjo ställer välvilligt upp med lokaler till träffarna. Inflödet till de olika grupperna har ökat under hösten, men vi får inte kontakt med brukarna så tidigt som man skulle önska, innan allt för stora problem har uppstått, helst skulle vi ju få kontakt innan t ex en sjukskrivning har kommit till stånd. Jag upplever att den optimism som fanns i våra grupper tidigare har dämpats betydligt under året som gått och att alla regelverk och nya direktiv från olika håll skapar mycket osäkerhet både hos brukarna och för oss som försöker att arbeta med de människor som söker och vill ha hjälp från oss. Uppdraget uppstarts- och utredningsresurserna i HjoTiBorg är ett viktigt inslag i den rehabiliteringskedja som myndigheterna arbetar efter. De medel som Samordningsförbundet lagt för köp av externa tjänster har visat sig ge positiva effekter för den enskilde individen och innebär ett snabbare sätt att komma fram till rätt åtgärd. Under verksamhetsåret 2010 har verksamheten utvärderats och den metodutveckling och de metoder som utvecklas på AME i Tibro bör spridas till övriga berörda instanser. Genom bildandet av AME i Karlsborg finns nu alla förutsättningar för att resursen utnyttjas bättre i Karlsborg. En positiv förändring under året som gått. Att samverkan måste stärkas ytterligare visar rapporterna ovan. Ett ansvar åvilar samtliga parter på det lokala planet. Det är den enskilda individen som skall stå i fokus! Kostnader för uppdraget SEK. Utvärdering SEK. Hälsoinriktade aktiviteter: Säkerställa en kvalitetssäkrad process för patient att få rätt insats på kortast möjligast tid där stafettläkare används inom Primärvårdens vårdenheter. Projektet är avslutat i och med utgången av verksamhetsåret. Ulrika Gustafsson rapporterar följande: BAKGRUND: Karlsborgs Vårdcentral har sedan 2008 arbetat aktivt med tidig och samordnad rehabilitering för att skapa förutsättningar för personen att behålla, utöka, eller att återfå arbetsförmåga. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

10 10 (13) För detta ändamål skapades ett speciellt team: TASS-team, teamsamordnad aktiv sjukskrivning. Detta team består av arbetsterapeut, sjukgymnast samt kurator. Inledningsvis skedde även ett nära samarbete med tjänsteman från Försäkringskassan. Under denna tid som teamet har arbetat har läkarbemanningen varit skiftande och Vårdcentralen har fått använda stafettläkare för att uppnå läkarkontinuitet. MÅL: - att stafettläkare ska bli medveten om teamsamordnarens arbete - att stafettläkaren blir medveten om det interna TASS-teamets verksamhet SYFTE: - stafettläkaren som anlitas till Vårdcentralen ska från första dagens tjänstgöring bli medveten om teamsamordnarens arbete - personen som söker vård vid Vårdcentralen ska ha möjlighet att kunna få teamets resurser trots skiftande läkarbemanning METOD: - skriftlig information vid nyanställning - teamsamordnare ger muntlig information till stafettläkare - teamsamordnare ger information vid arbetsplatsträffar till sjuksköterskor - sjuksköterskor är observanta vid samtal i TeleQ som berör förlängning av sjukintyg - sjuksköterskor skickar meddelande till team-samordnare - teamsamordnare tar aktiv kontakt med stafettläkare RESULTAT: Ett informationsblad om teamsamverkan på Vårdcentralen Karlsborg har utformats och den finns i pärmen som stafettläkaren får ta del av när han startar sin tjänstgöring. Den ansvariga läkarsekreteraren för introduktion går igenom dessa rutiner för stafettläkaren. Detta informationsblad beskriver handläggningen av personer som kan bli aktuella för en eventuell sjukskrivning eller risk för sjukskrivning, se bilaga. Teamsamordnare informerar muntligt berörda läkare om TASS-teamet dagen efter att han/hon har påbörjat sin tjänstgöring på Vårdcentralen. Läkaren har sedan möjlighet att fråga teamsamordnare samt teammedlemmar övrig tid när han/hon har behov. Från början fanns även en tjänsteman från Försäkringskassan som kunde ge stöttning/hjälp och rådfrågning vid sjukskrivningsärenden men sedan hösten 2010 finns inte denna resursperson på plats längre utan rådgivning/hjälp får ges via telefon med försäkringskasse tjänstemannen. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

11 11 (13) Teamsamordnare har informerat regelbundet samtliga sjuksköterskor vid Vårdcentralen om TASS- teamet och dess verksamhet vid deras arbetsplatsmöten, de har möten två gånger i månaden. Övrig personal vid Vårdcentralen har informerats vid gemensamma arbetsplats-träffar kontinuerligt, dessa träffar äger rum var tredje/var fjärde vecka. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som har första kontakten med patienten via TeleQ och när det kommer ett ärende som de anser vara aktuellt för TASSteamet skickar de ett meddelande via journalsystemet ProfDoc till teamsamordnare med namn och sjukskrivande läkare. Teamsamordnare tar en första kontakt med den berörda läkaren för ett inledande samtal och en upprepad presentation av teamet. DISKUSSION: TASS-teamets uppfattning är att genom detta system så kan flera personer som riskerar att bli sjukskrivna eller bli långvarigt sjukskrivna fångas upp i ett tidigare skede. Genom detta TASS-teamets verksamhet får personen en trygghet i vårdsystemet, teamet följer patienten genom förloppet och patientens hela livssituation belyses, holistisk förhållningssätt. En trygghet som teamet skapar är att den finns genom hela förloppet när läkarkontinuiteten saknas, att det kan bli olika läkare som personen möter. Stafettläkare har uttalat att de tycker att detta tillvägagångssätt är bra, att de får hjälp och stöttning i sjukskrivningsprocessen och att personen/patienten har en kontinuitet efter att de har slutat sin tjänstgöring. Genomgång av DIS rapport över dessa tre år som TASS-teamet har haft sin verksamhet visar att tidslängden för utredning och behandling har minskat från starten 2008 till dags dato. Under 2008 var den genomsnittliga utrednings- och behandlingsperioden 9,5 månader, 2009 var det 9,4 och under 2010 har det minskat till 2,7 månader. Antal personer som har varit aktuella under dessa år är totalt 42 personer, av dessa är enbart 7 män resterande är kvinnor. Åldern varierar mellan 27 och 63 år på dessa personer. Flertalet av dessa personer var sjukskrivna vid start. Under 2008 och 2009 erhöll Vårdcentralen extra resurser för denna verksamhet motsvarande en 25 % tjänst från Samordningsförbundet HjoTiBorg. Sedan erhåller återigen vårdcentralen en summa från sjukvårdsmiljarden till utveckling av sjukskrivningscoach vilket fortsätter under Det gäller inte bara i Karlsborg utan även på övriga vårdcentraler att arbeta aktivt med att korta sjukskrivningstiderna och från början ge rätt insats till rätt patient. Metodiken som Karlsborgs Våc tagit fram kan vara C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

12 12 (13) till gagn för fler vårdcentraler att ta efter. Rapporten har vidarebefordrats till HSN. Kostnader för uppdraget SEK. Administration Arbetet i leds av en styrelse. Ordförande är ordinarie ledamot från Västra Götalandsregionen och vice ordförande har varit utsedd ordinarie ledamot från Försäkringskassan. Styrelsen stöds av en ansvarig tjänsteman i det administrativa arbetet. Tjänsten är på heltid men delas mellan Samordningsförbunden HjoTiBorg och Skövde med fördelningen 40 % HjoTiBorg och 60 % Skövde. Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Linnéa Hultmark, (c), ordförande, Västra Götalandsregionen Torgny Andersson, vice ordförande, Försäkringskassan Claes Jägevall, (fp), Tibro kommun Thomas Olofsson, Arbetsförmedlingen Ersättare: Catrin Hulmarker, (m) Hjo kommun Kjell Sjölund, (c), Karlsborgs kommun Arne Gunnarsson, Arbetsförmedlingen Louise Ahlgren Försäkringskassan Anitha Wellander, (svg), Västra Götalandsregionen Revisorer 2010: Öhrlings PricewaterhouseCoopers på uppdrag av Försäkringskassan Reine Blanck, Hjo kommun Nils-Gunnar Nilsson, Västra Götalandsregionen Samordningsförbundets styrelsemöten, presidiemöten, beredningsgruppsmöten, kunskapsutveckling samt övrig representation under 2010: Styrelsemöten och presidiemöten Samordningsförbundets styrelse har under 2010 hållit 5 sammanträden. Ordförande Linnéa Hultmark och vice ordförande Torgny Andersson, har utgjort Samordningsförbundets presidium. Presidiet har tillsammans med presidiet i Skövde under året hållit 9 protokollförda sammanträden. En förberedelse för sammanslagningen av förbunden. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc

13 13 (13) Beredningsgruppsmöten Representanter från de samverkande myndigheterna i HjoTiBorg har utgjort beredningsgrupp till styrelsen. Beredningsgruppen har under året träffats 4 gånger och minnesanteckningar har förts vid dessa tillfällen. Kunskapsutveckling och konferenser Nätverkskonferens den april i Malmö. Legitimitetsfrågan stod i centrum för en bra konferens med medverkan av dåvarande socialförsäkringsministern Cristina Husmark Persson. Grundtonen i konferensen var att förbundens verksamhet uppmärksammas och att frågan om ett ökat anslag till förbunden är väckt inom regeringen. Förbundet var representerat av ordförande och ansvarig tjänsteman. En konferens i Göteborg den 20maj med temat samverkan metoder för att ta ett steg vidare. Metoder att användas i mötet med en enskild individ. En gemensam konferens med övriga samordningsförbund i Västra Götalandsregionen. Målgrupp anställda i våra uppdrag. En uppskattad seminariedag visade vår utvärdering. Totalt ca 15 deltagare från förbundet. Utbildningsdag den 22 september 2010 i Göteborg där våra uppdragstagare fick fördjupa sig i sekretesslagstiftningen. Ca 15 deltagare från förbundet. Ordförande och ansvarig tjänsteman har deltagit vid en folkhälsokonferens i Lidköping där uppdraget unga med aktivitetsersättning presenterades. Ledarskapsutbildning för ansvarig tjänsteman har skett tillsammans med 10 kollegor i riket under 4 dagar Regionalt nätverk Finsam Ansvarig tjänsteman är Samordningsförbundets representant i nätverket. Nätverket har träffats vid fyra tillfällen under året. Till det kommer att ansvarig tjänsteman ingår i Västra Götalandsregionens utbildningsgrupp som arrangerar konferenser och utbildningar i regionen. Gruppen har mötts vid tre tillfällen. Ekonomiadministrationen Upphandlad av Administrativ Centrum, Västra Götalandsregionen. Administrationskostnader inklusive styrelse och kunskapsutvecklingsinsatser för verksamhetsåret SEK. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2010\\Årsbokslut\Verksamhetsberättelse 2010.doc