INTERNATIONELL REKTORSKARTLÄGGNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERNATIONELL REKTORSKARTLÄGGNING"

Transkript

1 Atso Taipale INTERNATIONELL REKTORSKARTLÄGGNING Kartläggning av skolledningens arbete och fortbildning Rapporter och utredningar 2012:2

2 Utbildningsstyrelsen och författaren Rapporter och utredningar 2012:2 ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Ab

3 Innehåll Förord Inledning Jämförelse av allmänna utgångspunkter för skolledning Ledningsstruktur samt yrkesbeteckningar inom skolledningen Resursfördelningen inom skolledningen Beslutsfattande vid val av rektorer och direktörer Behörighetskrav för rektorer/skolledning Rektorsutbildning i olika skeden av karriären Förberedande program för sökande till rektorstjänst (pre-service training) Introduktionsprogram och andra introduktionsformer för nya rektorer (induction training) Fortbildning för rektorer i tjänst (in-service training) Framtidsutsikter Bilagor Bilaga I Utbildning för sökande till rektorstjänster Bilaga II Introduktionsprogram för nya rektorer Bilaga III Fortbildning för rektorer i tjänst... 46

4 Förord Fortbildning av skolledningen har redan i åratal hört till de tyngdpunktsområden inom undervisningssektorn som finska staten ansett vara utbildningspolitiskt viktiga. Utbildning och fortbildning för skolledningen i Finland riktas både till rektorer och skolornas lednings- och utvecklingsteam. En effektiv fortbildning ger inspirerande och nya sätta att arbeta på i skolorna och man anser att nyckeln till utvecklingsarbetet i arbetsgemenskaperna och skolorna finns hos rektorerna och personerna i skolledningen. I syfte att vidareutveckla fortbildningen beslutade Utbildningsstyrelsen år 2011 att låta göra en kartläggning där man utreder behörighetskraven och fortbildningssystemen för rektorer/skolledning i följande länder och områden: Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland (Baden-Württemberg, Hessen), Nederländerna, Frankrike (Paris), Skottland, Ryssland (S:t Petersburg), Kanada (Ontario), USA (New York City, Los Angeles/Pasa dena), Kina (Shanghai), Sydkorea, Australien (delstaten Victoria) och Nya Zeeland. Målet har varit att samla information samt jämföra och spegla den erhållna informationen mot nuvarande praxis i Finland samt att på basis av detta komma med uppslag till nya fortbildningsmodeller för skolledningens och ledningsgruppernas fortbildning. För genomförandet av kartläggningen valdes Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. I kartläggningen behandlas skolledningssystemet, resursfördelningen inom skolledningen, behörighetskraven för ledningen samt systemet för val av rektor/skolledning. Föremål för granskning är de förberedande programmen för sökande till rektorstjänster och introduktionsprogrammen för nya rektorer. Man är också intresserad av hur rektorer får fortbildning och innehållet i utbildning för rektorer i tjänst samt en jämförelse av fortbildningarna. I kartläggningen tar man också reda på intressanta, välfungerande metoder från olika länder och för fram dem. Syftet är att utgående från resultaten förnya den statsfinansierade fortbildningen för skolledningen och ta ställning till hur rektors arbetsbeskrivning kan utvecklas. Denna rapport är ett sammandrag av kärnpunkterna i kartläggningen. För utarbetandet av sammandraget kallades PD, rektor Atso Taipale, som också är en av författarna, till den egentliga kartläggningen. 4

5 Kartläggningen finns tillgänglig i sin helhet på finska som nätversion på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Kartläggning: Kansainvälinen kartoitus rehtoreiden työstä ja täydennyskoulutuksesta har publicerats i Utbildningsstyrelsens publikationsserie: Raportit ja selvitykset 2012:11 5

6 1 Inledning Utbildningsstyrelsen har låtit göra en omfattande internationell kartläggning som behandlar skolledningens ställning och utbildning i olika länder. Kartläggningen genomfördes av Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Datainsamlingen skedde genom benchmarking/datainsamlingsresor och personliga in tervjuer med sakkunniga från de olika länderna samt med hjälp av en internet-kartlägg ning (desk-research). Man undersökte också litteratur om hur skolans ledning fungerar i de olika länderna. För insamling och jämförelse av data utarbetade man en blankett som översattes till engelska, franska, tyska och kinesiska. Syftet var att utreda skolornas ledningssystem och praxis för rektorsutbildning. Ett annat syfte var att ta reda på hur framtidsplanerna i fråga om behörighetskrav, förbere dande program och fortbildning för rektorer varierar i olika länder. Genom att jämföra och kartlägga god praxis ville man få fram nya idéer för att kunna utveckla skolledningens ställning och utbildning. Kartläggningen omfattade följande länder/områden: Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland (Baden-Württemberg, Hessen), Nederländerna, Frankrike (Paris), Skottland, Ryssland (S:t Petersburg), Kanada (Ontario), USA (New York City, Los Angeles), Kina (Shanghai), Sydkorea, Australien (delstaten Victoria) och Nya Zeeland. Vid val av länder fästes uppmärksamhet vid hur landet klarat sig i internationella skoljämförelser och vid ett visst slags global representativitet. Dessutom tog man med de nordiska länderna där utbildningssystemen har likartade utgångslägen. I detta sammandrag har kärnpunkterna i kartläggningens bakgrundsfaktorer och resultat samlats. Först presenteras i korthet skolledningens bakomliggande förutsättningar och fokuseringar på ett allmänt plan. Därefter följer ett jämförelsematerial som baserar sig på följande frågor: 1. Hurdan är ledningsstrukturen och vilka är yrkesbeteckningarna inom skolledningen? 2. Hurdan är resursfördelningen inom skolledningen (med beaktande av undervisningsskyldigheten)? 3. Vem fattar beslut vid val av rektorer/direktörer? 6

7 4. Vilka är behörighetskraven för rektorer/skolledning (både allmänbildande och yrkesutbildning)? 5. Hurdana är de förberedande programmen för sökande till rektorstjänster och hurdan rekryteringsutbildning finns det (innehåll, finansiering)? 6. Hurdana är introduktionsprogrammen för nya rektorer (innehåll, finansiering) och finns det andra introduktionsformer? 7. Hur har man genomfört fortbildningen för rektorer i tjänst? (med beaktande av fortbildningsformer, innehåll och omfattning, finansiering, utbildningsinstanser, huruvida deltagandet är frivilligt/obligatoriskt, tjänstekollektivavtal, huruvida tjänsten är kombinerad med fortbildningsskyldighet, mentorskap, arbetshandledning, konsultering samt respons på fortbildningar). 8. Hurdana är framtidsplanerna i de olika länderna i fråga om behörighetskrav, förberedande program och fortbildning för rektorer? Med hjälp av jämförelser beskrivs särdragen i finländska ledningsmodeller samt intressant god praxis som man försöker ta till vara när man utvecklar det finländska rektorssystemet. Hela kartläggningen Kansainvälinen kartoitus rehtoreiden työstä ja täydennyskoulutuksesta, som utarbetats på basis av rapporterna från de olika länderna, omfattar 148 sidor. Den innehåller också utvecklingsförslag för det finländska rektorssystemet och rektorsutbildningen som utarbetats utgående från jämförelserna. 7

8 2 Jämförelse av allmänna utgångspunkter för skolledning Med hjälp av en blankett som utarbetats för uppdraget samlade arbetsgruppen in svar på de frågor man valt att ställa i sexton olika länder. Eftersom länderna sinsemellan har olika system är uppgifterna inte helt jämförbara sinsemellan. Datainsamlingen har i viss mån styrts av tillgången på information men också av datainsamlarens syn på hurdan information som är relevant i jämförelse med finländsk praxis. Källuppgifterna kan läsas i rapporterna från de olika länderna, med hjälp av vilka man vid behov enkelt kan få mera information om frågor som eventuellt kräver djupare granskning. Rektors ställning samt utbildning både för och i arbetet är en del i en större utbildnings- och samhällshelhet i respektive land. Det handlar i stor utsträckning om skillnaderna mellan olika system och de olikheter som de återspeglar i skolkulturer och ledartraditioner. Det är svårt att förstå en del i ett större system om man inte åtminstone i någon mån känner till den större samhälls- och utbildningskontexten som delen ingår i. Därför har man i rapporterna från de olika länderna beskrivit bakgrundsfaktorer om beslut som berör rektorer i den mån det ansetts nödvändigt för att man ska kunna förstå modellerna. Bakgrundsbeskrivningen gör det också lättare att jämföra utländsk praxis med finländsk praxis och att bedöma hur användbara de intressanta ledningsmodellerna är. Man kan också fundera över om och hur andras ledningsmodeller skulle fungera i finländsk verksamhetsmiljö. På basis av vedertagen praxis kan länderna som ingår i kartläggningen indelas i en angloamerikansk (Skottland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland), en asiatisk (Shanghai och Sydkorea) och en nordisk (Finland, Sverige, Norge, Danmark och också Nederländerna) grupp. Frankrike, Tyskland och Ryssland har ganska annorlunda skol- och rektorssystem och kan inte hänföras till någon av grupperna ovan, även om det finns vissa likheter i många avseenden. Den nordiska modellen bygger på en likartad samhälls ordning och likartade värderingar i skolreformerna under de senaste årtiondena. Den angloamerikanska skolkulturen framträder som ett globalt system där innovationer och lösningar främjas av ett gemensamt språk. Vad gäller internationellt inflytande är den brittiska och amerikanska skoltraditionen överlägsen i jämförelse med de franska och tyska systemen, i vilka också ingår ett omfattande internationellt skolnätverk. Skolornas resultat utvärderas regelbundet och skolinspektörerna har en viktig roll i styrandet av skolornas verksamhet. I 8

9 många länder konkurrerar den offentliga skolan med skolor som drivs med privat finansiering och skillnaderna mellan skolornas verksamhetsförutsättningar och inlärningsresultat kan vara mycket stora. Rektorns roll beskrivs med termen instructional leadership, där man granskar rektors inverkan på inlärningsresultaten. Rektorn iakttar och utvärderar lärarnas verksamhet och verksamhetens resultat samt koordinerar personalutveckling. I fråga om ledningsmodeller förekommer det betydande skillnader mellan länderna och t.o.m. inom ett land (USA). Det land som är närmast den nordiska modellen är Kanada. Den angloamerikanska skoltraditionen har haft ett stort infly tande på Sydkorea och Kina när länderna reformerade sina skolsystem. Det är också känt att Ryssland anlitade amerikanska experter när landet reformerade sitt skolsys tem åren efter Sovjetunionens upplösning. I likhet med de övriga nordiska länderna har också Finland hämtat ledningsmodeller ur den angloamerikanska skolkulturen. Ledningsstrukturen varierar stort när det gäller förvaltningens centralisering respektive decentralisering. I de angloamerikanska länderna varierar ledningssystemen i viss mån beroende på land och delstat. I princip är det angloamerikanska systemet decentraliserat, även om skolornas handlingsfrihet i hög grad regleras av att akademiska färdigheter offentligt jämförs enligt skola. I en jämförelse mellan OECD-länderna (2012) ansåg rektorerna i de flesta angloamerikanska länder att skolornas självständiga beslutanderätt om undervisningsplanering och -utvärdering samt om rektorns inflytande i personal- och ekonomiska frågor och pedagogik var högre än i genomsnitt. Hårt statligt styrda system hittar vi i Sydkorea, Shanghai och Frankrike. I det franska skolsystemet betonas central styrning där rektorns roll är relativt snäv med fokus på övervakning av att verksamheten är lagenlig. Skolinspektörerna och den offentliga utvärderingen spelar en betydande roll också i Frankrike och bl. a. lärarnas arbete utvärderas av inspektörer. Det tyska skolsystemet leds av förbundsregeringen och bl.a. de gemensamma slutexamina varierar enligt region. Det är anmärkningsvärt att det i Tyskland fortfarande råder ett parallellskolsystem, vilket man avstod från i de nordiska länderna under årtiondena efter kriget. I Finland och de övriga nordiska länderna har man under de senaste årtiondena sökt balans mellan ett centraliserat och ett decentraliserat ledningssystem. Hos oss genomfördes en centraliserad reform av skolsystemet som motiverades med enhetlighet och jämlikhet. På 1990-talet decentraliserades förvaltningen, och läroplanen styrde inte längre arbetet lika hårt. Skolorna uppmuntrades till att göra upp egna profileringar och att utveckla arbetet på enligt skolan. Man avstod till en del från kravet på enhetlighet och ansåg att jämlikhet garanteras 9

10 av likvärdiga utbildningsmöjligheter. I reformerna på 2000-talet har enhetligheten i viss mån utökats. Andelen privata skolor är liten och deras finansiering grundar sig på samma beslut om statens enhetspris som i de offentliga skolor som kommunerna eller samkommunerna upprätthåller. I egenskap av skolornas huvudmän har kommunerna en viktig roll i utbildningspolitiken. Den strategi som huvudmannen väljer avgör hur stora skillnader som tillåts i skolornas utveckling och å andra sidan hur målmedvetet man försöker förhindra ökade skillnader i kvalitet mellan skolorna. Nationellt råder det stor enighet om att varje barn bör har rätt till högklassig grundläggande utbildning i närskolan. I början av 1990-talet avstod man i Finland från skolinspektioner till skillnad från de övriga nordiska länderna. Fakta som bas för utvärdering av skolans verksamhet och resultat samlas regelbundet in som stöd för skolpolitiskt beslutsfattande. Skolspecifik information om grundskolor publiceras inte. Skolornas huvudmän och skolorna använder utvärderingarna i sitt utvecklingsarbete. Skolorna är förpliktade att genomföra självvärdering och skolans förman ansvarar för den externa utvärderingen. En nationellt viktig extern utvärdering och en mätare på akademiska färdigheter är gymnasiets gemensamma slutexamen, dvs. studentexamen, som arrangeras två gånger i året. I dag deltar över hälften av årskullen i studentexamen, också personer som studerat inom yrkesutbildningen kan delta i studentexamen. Vid antagning av studerande till universitet och yrkeshögskolor beaktas vitsorden i slutexamen i stället för eller vid sidan av inträdesprov. De skolvisa resultaten publiceras årligen i media och de inverkar på de ungas val av gymnasier. Studentexamen inverkar också på verksamheten och resultatens enhetlighet inom den grundläggande utbildningen. I skolans verksamhet betonas lärarnas och rektorernas yrkesmässiga ansvar. I Finland och de övriga nordiska länderna har lärarna en stark yrkesmässig autonomi. I jämförelsen mellan OECD-länderna anser de finländska rektorerna att skolans egen beslutanderätt och rektorns inflytande är svagare än i genomsnitt. Endast ett fåtal finländska rektorer (9 %) följer med lektioner (i hela jämförelsematerialet 50 %) och endast 13 % uppger att de beaktar inlärningsresultaten när läroplanen utvecklas (i jämförelsematerialet 61 %). Skolledarskap har traditionellt beskrivits med termerna administrativt och pedagogiskt ledarskap. Med administrativt ledarskap avses i första hand att rektorn ansvarar för att skolans verksamhet är lagenlig. Med pedagogiskt ledarskap förstås att skolans handlingsfrihet utnyttjas så att målen uppfylls optimalt. Av rektorerna förutsätts förmåga att förmå personalen att engagera sig i kontinuerlig yrkesmässig utveckling och samarbete samt att stöda ledarfärdigheter i förändring. 10

11 I den här utredningen är den finländska rektorn jämförelsevis en relativt självständig aktör i sin skola. Befogenheter har i betydande grad överförts till rektorerna och de ansvarar för skolans utveckling, personalfrågor, skolans verksamhet och att verksamheten är effektiv. Rektorernas bedömning att deras inflytande är relativt svagt bl.a. i personal- och ekonomiska frågor, visar att ändringar i lagstiftningen inverkar långsamt på ledarskapskulturen. Å andra sidan varierar också befogenhetsförhållandena och skolornas tillgång på externa stödtjänster i de olika kommunerna. Ett finländskt särdrag är att rektorerna särskilt i små kommuner har tilldelats skoladministrativa ansvarsuppgifter utanför skolan, främst på grund av knappa ekonomiska resurser. 11

12 3 Ledningsstruktur samt yrkesbeteckningar inom skolledningen I många länder är ledningsstrukturen i skolorna noggrant reglerad (bl.a. i Frankrike, Sydkorea och Shanghai). Nederländerna representerar den andra ytterligheten där ledningsstrukturen kan fastställas enligt skolans huvudmans vilja utan reglerad styrning. I varje land leds skolorna av en person som har en yrkesbeteckning som motsvarar rektor, med undantag av S:t Petersburg där skolorna leds av direktörer och yrkesbeteckningen rektor har reserverats för universitetens ledning. De angloamerikanska skolorna leds av rektor (principal). Till skolans ledning hör stadierektorer (preschool, elementary school, middle school, high school), biträdande eller prorektorer/vicerektorer som sköter olika skolspecifika uppgifter och dessutom har man ansvarslärare för olika ämnesavdelningar (head teacher). Hierarkin är nästan likadan i alla skolor och antalet personer som arbetar i skolledningen beror på skolans storlek. I nästan alla länder har också skolinspektörerna en viktig roll i skolledningen. Frankrike representerar en ytterlighet där skolföreståndarna i lågstadierna inte egentligen har rektors ställning, utan de assisterar skolinspektören som fattar beslut i frågor som berör skolan. Exempel på en ytterlighet när det gäller hierarkisk och noggrant reglerad ledningsstruktur finns i Shanghai. Skolan leds av rektor med hjälp av prorektorer. Rektor eller någon av prorektorerna fungerar som skolans partisekreterare, dvs. representerar det kommunistiska partiet. Rektorerna har indelats i fem kategorier, av vilka den högsta är en hedersrektor som leder rektorsenheten och fungerar som rektorsutbildare. Nya rektorer är rektorer av lägsta graden och kan avancera enligt tjänsteår och meriter. Lärarna är i sin tur indelade i fyra kategorier: none-titled teacher, second-class teacher, first class teacher och senior teacher. Sökande till rektorstjänst förutsätts höra till den högsta eller näst högsta kategorin. Systemet med biträdande rektorer är i allmänhet flexibelt och huvudmannen väljer antalet rektorer. I många länder (Sverige, Danmark och Frankrike) sköts de administrativa uppgifterna i stora skolor av en förvaltningsdirektör eller biträdande rektor som har denna uppgiftsbeskrivning. I Finland har alla skolor inom den grundläggande utbildningen samt alla gymnasier och yrkesinstitut en rektor och prorektor och om skolans storlek så 12

13 kräver, en eller flera biträdande rektorer. Ledningsstrukturen är beroende av huvudmannens vilja och modellerna har ingen författningsgrund. Uppgiftsbeskrivningarna och befogenhetsförhållandena antecknas i instruktionen eller verksamhetsreglerna som huvudmannen godkänner. I stället styrs besluten i viss mån av systemet med tjänstekollektivavtal. En rektor kan vara ledare för flera skolor eller en rektors uppgifter kan omfatta större ansvarsområden (sektionschef, bildningsdirektör osv.). Inom yrkesutbildningen finns förutom rektorer och biträdande rektorer dessutom utbildningsledare, utbildningsdirektörer och avdelningschefer. I stora utbildningskoncerner kan det förutom en rektor eller biträdande rektor i den egna skolan dessutom finnas ett system med branschrektorer, där varje rektor ansvarar för utbildningen inom ett visst yrkesområde i hela koncernen. Den finländska skolans organisation visar sig vara platt. I grundskolorna och gymnasierna är förmansställningen koncentrerad till rektorn. I grundskolorna ansvarar de biträdande rektorerna ofta för verksamheten i de lägre respektive de högre årskurserna. Biträdande rektors befattningsbeskrivning kan definieras enligt skola med beaktande av den kompetens de personerna har som sköter uppgifterna. I de största kommunerna har man mellan rektorerna och ledningen inom kommunens undervisningssektor, skapat ett system med områdesrektorer. Områdesrektorns uppgifter har i allmänhet inkluderats i befattningsbeskrivningen för någon av rektorerna inom området. Inom rektors- och lärarkåren förekommer ingen officiell hierarki. Ledningsstrukturen inom yrkesutbildningen är av tradition mera hierarkisk. Särskilt i de större skolorna har man bildat flexibla teamstrukturer och i ledningsgrupperna finns förutom rektorer också lärarrepresentanter. Teamansvar och medlemskap i ledningsgruppen har i allmänhet inkluderats i lärarnas befattningsbeskrivning för viss tid. 13

14 4 Resursfördelningen inom skolledningen I sin helhet är det svårt att jämföra skolledningens resurser, med undantag av rektorns s.k. undervisningsfria arbetstid. Allmänt taget är rektorns undervisningsskyldighet beroende av skolans storlek. Skolornas tillgång på externa stödtjänster för förvaltning, ekonomi och pedagogisk utveckling varierar stort enligt land och skolans huvudman. I denna kartläggning har man inte jämfört dessa externa resurser. När det gäller resursreglering representerar Frankrike och Ontario/Kanada den ena ytterligheten och Nederländerna den andra. I de förstnämnda länderna är ledningsresurserna strängt bundna till elevantalet och i Nederländerna är resursfördelningen inom ledningen helt beroende av huvudmannens bedömning. Det är ganska vanligt att man i olika avtal fastställer en miniminivå för resurserna och att huvudmannens ekonomi och en ändamålsenlighetsbedömning avgör i vilken mån denna nivå överskrids. De angloamerikanska skolorna är i allmänhet ganska stora och omfattar åldersklasser från förskolebarn till gymnasieelever. Huvudrektor har ingen undervisningsskyldighet och t.ex. i Kanada har skolor med över 650 elever alltid minst en heltidsanställd prorektor. Skolorna har sin frihet och olika ekonomiska resurser och därför förekommer det stora skillnader mellan skolorna. I Kalifornien har man t.ex. varit tvungen att kraftigt skära ner både skolornas och skolledningens resurser på grund av delstatens svåra ekonomiska situation. I Frankrike, Sydkorea, Ryssland och Shanghai undervisar rektorerna inte alls, och skolorna har åtminstone en heltidsanställd prorektor eller biträdande rektor, beroende på skolans storlek. Ett undantag när det gäller resursfördelning är Tyskland, där rektorerna har relativt mycket undervisningsskyldighet. I skolorna i de övriga nordiska länderna (Sverige, Norge och Danmark) har rektorerna ingen undervisningsskyldighet. Man bör notera att särskilt i Sverige och Danmark är skolorna i allmänhet stora enhetsskolor, gymnasier eller yrkesläroanstalter där det dessutom finns heltidsanställda biträdande rektorer. Man kan inte konstatera ett klart samband mellan ledningens resurser och rektors ställning. T.ex. i Frankrike är rektors befattningsbeskrivning ganska snäv, men i jämförelsen är resursfördelningen på en högre nivå än i genomsnitt. Också i de nordiska länderna anser man att rektorernas arbetsinsats främst är knuten till administration. 14

15 I Finland har man genom tjänstekollektivavtal för rektorer i grundskolor och gymnasier fastställt en undervisningsskyldighet som är knuten till skolans storlek (t.ex. i gymnasiet minst 4 årsveckotimmar). I vissa fall kan undervisningsskyldigheten nollställas på grund av att man har flera verksamhetsställen eller på grund av att enheten omfattar flera skolstadier. Skolans huvudmän kan alltid fastställa undervisningsskyldigheten och den kan omfatta andra uppgifter än undervisning då skötandet av dessa inte är bundna vid skolans schema. Vid yrkesinstituten har man fastställt ett maximiantal undervisningstimmar. Antalet timmar beror på skolans storlek. De biträdande rektorerna är oftast lärare som på grund av administrativa uppgifter får nedsatt undervisningsskyldighet % r. I stora skolor blir det allt vanligare med biträdande rektorstjänster vars innehavare har ganska liten undervisningsskyldighet. På basis av jämförelsen kan man säga att resursfördelningen inom skolledningen i de finländska skolorna i genomsnitt är knapp. Den här iakttagelsen är betydelsfull eftersom rektorerna i Finland har ett bredare ansvar i jämförelse med sina kolleger i de flesta andra länderna. Han eller hon är också en självständig aktör, eftersom det inte finns någon inspektionsverksamhet och skolorna har en bred rörelsefrihet. Skolornas storlek växer i takt med att enhetsskolan utvecklas, gymnasier sammanslås och yrkesutbildningen koncentreras till stora enheter. Bestämmelserna och rekommendationerna som gäller de stora skolorna motsvarar inte förändringen i förhållandena. Problemet gäller också små lågstadier där rektorerna vanligtvis är heltidsanställda lärare och resurserna endast räcker till nödvändig administration. Ett kapitel för sig är också bristerna i fråga om ekonomiska, administrativa och pedagogiska stödtjänster som särskilt i små kommuner ofta är obefintliga. På grund av kommunernas försvagade ekonomi har administrativa uppgifter inom undervisningsväsendet inkluderats i rektorernas befattningsbeskrivning. Kommunreformen som genomförs under detta årtionde torde frambringa en sådan modell för skolornas huvudmannaskap där resurser för skolledning och tillräckliga administrativa stödtjänster kan garanteras. Att rektor inte alls fungerar som lärare är tudelat. Om undervisningsskyldigheten avskaffas leder det till att rektorn får mera tid att sköta ledaruppgifterna, men samtidigt minskar hans eller hennes direkta kontakt till undervisningsarbetet och det pedagogiska utvecklingsarbetet eller så uteblir kontakten helt. Å andra sidan kan man inte garantera att pedagogiskt ledarskap förverkligas om rektor använder en stor del av sin arbetstid på att förbereda och hålla sina egna lektioner. Det är möjligt att ersätta den arbetsmängd som undervisningsskyldigheten orsakar genom att utveckla systemet med biträdande rektorer. Arbetsmängden kan också underlättas genom samordnade administrativa, ekonomiska och pedagogiska stödtjänster som huvudmannen ordnar. 15

16 5 Beslutsfattande vid val av rektorer och direktörer I allmänhet är det en representant för skolans huvudman, en kollegial nämnd, en direktion eller en ledande tjänsteman som fattar beslut vid val av rektor/direktör. Denna praxis gäller inte i Tyskland, Frankrike, Shanghai eller Sydkorea, där beslutsfattandet vid val sker mera avlägset från skolans egen administration. I dessa länder är valprocessen också mycket noggrant reglerad. I Tyskland förbereder stadens skolverk ett förslag genom en flerstegsprocess där man hör skolans representanter och också kräver undervisningsprov av de sökande. Valet bekräftas av delstatens undervisningsministerium som i allmänhet följer enhälligt gjorda förslag. I Frankrike börjar rektorskarriären med att en person blir vald till rektorsutbildningen, och efter utbildningen utnämner en statlig myndighet rektorskandidaten till en tjänst, efter att ha hört hans eller hennes egna önskemål samt förvaltningsrepresentanternas och organisationernas åsikter. I Shanghai utnämns rektorerna av den lokala partiadministrationen. I Sydkorea kommer den lokala skolmyndigheten med ett förslag och efter en flerstegsprocess utnämner presidenten rektor till tjänsten. Valet sker oftast genom öppen ansökan. Frankrike, Ryssland, Sydkorea och Shanghai avviker från denna praxis. I S:t Petersburg väljs den som anses vara mest lämplig som direktör av stadens ordförande för undervisningskommittéen. I Sydkorea och Shanghai följer man närmast ett kallelseförfarande. I Sydkorea utvecklar man som bäst valprocessen i en mera öppen riktning och i Shanghai kan valprocessen också inledas utgående från ett förslag som skolan gjort. I de angloamerikanska och de nordiska länderna följer valet av rektor i stort sett samma mönster. I stora skoldistrikt eller kommuner har valet delegerats till undervisningschefer eller motsvarande, men ofta görs valet också av en nämnd eller direktion (i Sverige görs valet alltid av en politiskt vald nämnd utgående från tjänsteinnehavarens föredragning). Vid val av rektorer och prorektorer t.ex. i delstaten Ontario i Kanada görs det slutgiltiga valet av skoldirektören tillsammans med den biträdande skoldirektören och ett seniorteam av superintendenter. Skolans direktion (School Board of Trustees) bekräftar valet. I beslutsprocessen har skoldistriktet en huvudroll, men också undervisningsministeriet och rektorsföreningarna deltar i processen var och en för sin del och på sitt sätt. 16

17 Det katolska utbildningsverket i Ottawa (Ottawa Catholic School Board) har regler för anställning av rektorer. Beroende på den lediganslagna tjänsten utser de ansvariga instanserna (school trustee, director of education, superintendent, principal) en grupp som väljer den lämpligaste kandidaten. I New York City handlar valet och utnämningen av rektor eller biträdande rektor i sin helhet om en sex veckors process som i detalj beskrivs i lagstiftningen om skoldirektörer (C-30). Personen bör först bli godkänd i ett register över rektorer innan han eller hon kan utnämnas till sin tjänst. Nätverkets ledare föreslår en potentiell rektor för superintendenten varefter kandidaten också intervjuas av personer som utsetts av skolan. Det slutgiltiga beslutet fattas av skoldirektören på superintendentens föredragning. Därefter får rektor ett treårigt interimistiskt tillstånd att arbeta som rektor, och efter det kan han eller hon få ett permanent tillstånd att sköta tjänsten. Rektorstjänsterna i New York City är inte längre ordinarie, utan varje år utvärderas skolans framgång, och därigenom också rektorns framgång, på tre sätt: School Reports (students), Quality Review (visit), Survey (teachers, parents, pupils). I Finland bestäms om förfaringssättet vid val i kommunala skolor i skolans instruktion och i allmänhet följer man det allmänna förfaringssättet på skolstadiet i fråga. Alla tjänster kan sökas via s.k. öppen ansökan. I många kommuner väljer förmännen sina medarbetare, med undantag av de högsta tjänstemännen som väljs av stadsfullmäktige eller -styrelsen. Valet kan också av tradition höra till en kollegial nämnd eller en direktion där beslutet fattas på vederbörande förmans föredragning. Det finns inga enhetliga bestämmelser om att höra representanter för lärare och föräldrar, men ofta hör man dessa grupper när man jämför sökande till en rektorstjänst och bedömer deras kompetens. Förutom intervjuer blir psykologiska tester allt vanligare när man jämför kandidater. I ett tjänsteförhållande som gäller tillsvidare utnämns rektor först för en sex månaders prövotid. Den decentraliserade modellen som följs i Finland i dag verkar fungera bra jämfört med vissa centraliserade modeller (Sydkorea, Frankrike). Huvudmannen känner bäst till de lokala behoven och kan höra föräldrar, lärare m.fl. då man bedömer kompetens och jämför kandidater innan man fattar beslut. 17

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112

Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112 Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112 1 Namn och verksamhetsorter Läroanstaltens namn är Yrkesakademin i Österbotten. Verksamhet bedrivs inom samkommunens

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LR STUD. Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet

EN RAPPORT FRÅN LR STUD. Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet EN RAPPORT FRÅN LR STUD Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet Nya lärares introduktionsperiod hot eller möjlighet 1 2 Förord Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud, har två år

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and

Läs mer

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA EXAMINA I FINLAND Med erkännande av examen avses ett beslut om vilken behörighet en utländsk examen ger för ett arbete eller en studieplats.

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 6/2015 1 (5) Stadsfullmäktige Sj/6 25.3.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 6/2015 1 (5) Stadsfullmäktige Sj/6 25.3.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 6/2015 1 (5) 6 Anställning av innehavare av tjänsten som utbildningsdirektör HEL 2014-013830 T 01 01 01 01 Beslutsförslag Föredragandens motiveringar beslutar anställa

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS

ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS Guider och handböcker 2010:1 ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS Guider och handböcker 2010:1 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Högskolestuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Projektets längd: Besöket eller utbytet pågår minst en dag och högst 12 veckor.

Projektets längd: Besöket eller utbytet pågår minst en dag och högst 12 veckor. Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier Besök och utbyten Om fonden: Inom programmet Grundtvig är mobilitetsstipendierna individuella bidrag som gör det möjligt för personer anställda inom vuxenutbildningen

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

Sökande till utbildning 2012

Sökande till utbildning 2012 Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer. 2 Grundlön för lärare som ger grundundervisning i musik

1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer. 2 Grundlön för lärare som ger grundundervisning i musik 1 DEL F, BILAGA 10 DEL F MUSIKLÄROANSTALTER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Uppgiftsrelaterad grundlön för rektorer och biträdande rektorer 4 08 01 00 2 Den uppgiftsrelaterade grundlönen

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7)

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE FÖR VISS TID 1 Tjänsteförhållandets längd 1.1 Grunder för tjänsteförhållande för viss tid En tjänsteinnehavare kan

Läs mer

Vasa stads rekryteringsprogram

Vasa stads rekryteringsprogram Vasa stads rekryteringsprogram REKRYTERINGSARBETSGRUPPENS RAPPORT Inledning Stadsdirektören tillsatte 4.10.2004 en arbetsgrupp för att klarlägga och utveckla ett fungerande rekryteringsprogram för staden.

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Inlärning i arbete. Utbildning Ab

Inlärning i arbete. Utbildning Ab Inlärning i arbete Utbildning Ab Innehåll 1 INLÄRNING I ARBETE...5 1.1 Allmänt...5 1.2 Inlärning i arbete utomlands...5 2 FÖRE PERIODEN...6 2.1 Tips om arbetsplatser...6 2.2 Förberedelser...6 2.2.1 Kontakta

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Ämne 2012-09-04. Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto

Ämne 2012-09-04. Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto 2012-09-04 Leading student achievment An international odyssey 15-18 August 2011, Toronto 1 13 provinser Ontario störst (13 milj) 225 000 immigranter årligen 40% till Ontario 27% av eleverna i Ontario

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur 1(4) 8.4.2015 Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Professuren i inre medicin, undervisningsspråk svenska Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska

Handbok ALLMÄN INFORMATION. Svenska Handbok ALLMÄN INFORMATION Svenska IQWBL - Improving Quality in Work-Based Learning 2010-1-FI1-LEO05-03042 LLP 2007-2013 Leonardo da Vinci Transfer of Innovation Innehåll 1 Arbetsplatsförlagt lärande (APL):

Läs mer

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Yrkeshögskolan Novia Jakobstad Nykarleby Vasa Novia är resultatet av att Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan gick samman 1.8.2008 Yrkeshögskolan

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

FS4H:S UTBILDNINGSSTRATEGI

FS4H:S UTBILDNINGSSTRATEGI FS4H:S UTBILDNINGSSTRATEGI Målsättning: Alla 4H-ledare är utbildade UTBILDNING AV 4H-ORGANISATIONENS FUNKTIONÄRER 1. Verksamhetsomgivningens utmaningar beaktas kommunreformen finansieringen mera företagstänkande

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Lärare har betydelse för elevernas resultat För få väljer att gå lärarutbildningen Det är svårt att rekrytera lärare med rätt behörighet Många lärare

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

MAGISTERPROGRAMMET FÖR DANSARE

MAGISTERPROGRAMMET FÖR DANSARE Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2013 MAGISTERPROGRAMMET FÖR DANSARE Tvåårig utbildning, 120 sp Målet för 120 sp magisterstudier i dans är att svara mot den utmanande konstnärsidentitet och den

Läs mer

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram

Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram Anvisningar för praktikanter inom CIMOs landsprogram När CIMO-praktikplatsen har bekräftats, kan praktikanten i regel avtala om praktiska saker kring praktikperioden direkt med arbetsgivaren. Inom praktikprogrammen

Läs mer