INTERNATIONELL REKTORSKARTLÄGGNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERNATIONELL REKTORSKARTLÄGGNING"

Transkript

1 Atso Taipale INTERNATIONELL REKTORSKARTLÄGGNING Kartläggning av skolledningens arbete och fortbildning Rapporter och utredningar 2012:2

2 Utbildningsstyrelsen och författaren Rapporter och utredningar 2012:2 ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Ab

3 Innehåll Förord Inledning Jämförelse av allmänna utgångspunkter för skolledning Ledningsstruktur samt yrkesbeteckningar inom skolledningen Resursfördelningen inom skolledningen Beslutsfattande vid val av rektorer och direktörer Behörighetskrav för rektorer/skolledning Rektorsutbildning i olika skeden av karriären Förberedande program för sökande till rektorstjänst (pre-service training) Introduktionsprogram och andra introduktionsformer för nya rektorer (induction training) Fortbildning för rektorer i tjänst (in-service training) Framtidsutsikter Bilagor Bilaga I Utbildning för sökande till rektorstjänster Bilaga II Introduktionsprogram för nya rektorer Bilaga III Fortbildning för rektorer i tjänst... 46

4 Förord Fortbildning av skolledningen har redan i åratal hört till de tyngdpunktsområden inom undervisningssektorn som finska staten ansett vara utbildningspolitiskt viktiga. Utbildning och fortbildning för skolledningen i Finland riktas både till rektorer och skolornas lednings- och utvecklingsteam. En effektiv fortbildning ger inspirerande och nya sätta att arbeta på i skolorna och man anser att nyckeln till utvecklingsarbetet i arbetsgemenskaperna och skolorna finns hos rektorerna och personerna i skolledningen. I syfte att vidareutveckla fortbildningen beslutade Utbildningsstyrelsen år 2011 att låta göra en kartläggning där man utreder behörighetskraven och fortbildningssystemen för rektorer/skolledning i följande länder och områden: Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland (Baden-Württemberg, Hessen), Nederländerna, Frankrike (Paris), Skottland, Ryssland (S:t Petersburg), Kanada (Ontario), USA (New York City, Los Angeles/Pasa dena), Kina (Shanghai), Sydkorea, Australien (delstaten Victoria) och Nya Zeeland. Målet har varit att samla information samt jämföra och spegla den erhållna informationen mot nuvarande praxis i Finland samt att på basis av detta komma med uppslag till nya fortbildningsmodeller för skolledningens och ledningsgruppernas fortbildning. För genomförandet av kartläggningen valdes Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. I kartläggningen behandlas skolledningssystemet, resursfördelningen inom skolledningen, behörighetskraven för ledningen samt systemet för val av rektor/skolledning. Föremål för granskning är de förberedande programmen för sökande till rektorstjänster och introduktionsprogrammen för nya rektorer. Man är också intresserad av hur rektorer får fortbildning och innehållet i utbildning för rektorer i tjänst samt en jämförelse av fortbildningarna. I kartläggningen tar man också reda på intressanta, välfungerande metoder från olika länder och för fram dem. Syftet är att utgående från resultaten förnya den statsfinansierade fortbildningen för skolledningen och ta ställning till hur rektors arbetsbeskrivning kan utvecklas. Denna rapport är ett sammandrag av kärnpunkterna i kartläggningen. För utarbetandet av sammandraget kallades PD, rektor Atso Taipale, som också är en av författarna, till den egentliga kartläggningen. 4

5 Kartläggningen finns tillgänglig i sin helhet på finska som nätversion på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Kartläggning: Kansainvälinen kartoitus rehtoreiden työstä ja täydennyskoulutuksesta har publicerats i Utbildningsstyrelsens publikationsserie: Raportit ja selvitykset 2012:11 5

6 1 Inledning Utbildningsstyrelsen har låtit göra en omfattande internationell kartläggning som behandlar skolledningens ställning och utbildning i olika länder. Kartläggningen genomfördes av Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Datainsamlingen skedde genom benchmarking/datainsamlingsresor och personliga in tervjuer med sakkunniga från de olika länderna samt med hjälp av en internet-kartlägg ning (desk-research). Man undersökte också litteratur om hur skolans ledning fungerar i de olika länderna. För insamling och jämförelse av data utarbetade man en blankett som översattes till engelska, franska, tyska och kinesiska. Syftet var att utreda skolornas ledningssystem och praxis för rektorsutbildning. Ett annat syfte var att ta reda på hur framtidsplanerna i fråga om behörighetskrav, förbere dande program och fortbildning för rektorer varierar i olika länder. Genom att jämföra och kartlägga god praxis ville man få fram nya idéer för att kunna utveckla skolledningens ställning och utbildning. Kartläggningen omfattade följande länder/områden: Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland (Baden-Württemberg, Hessen), Nederländerna, Frankrike (Paris), Skottland, Ryssland (S:t Petersburg), Kanada (Ontario), USA (New York City, Los Angeles), Kina (Shanghai), Sydkorea, Australien (delstaten Victoria) och Nya Zeeland. Vid val av länder fästes uppmärksamhet vid hur landet klarat sig i internationella skoljämförelser och vid ett visst slags global representativitet. Dessutom tog man med de nordiska länderna där utbildningssystemen har likartade utgångslägen. I detta sammandrag har kärnpunkterna i kartläggningens bakgrundsfaktorer och resultat samlats. Först presenteras i korthet skolledningens bakomliggande förutsättningar och fokuseringar på ett allmänt plan. Därefter följer ett jämförelsematerial som baserar sig på följande frågor: 1. Hurdan är ledningsstrukturen och vilka är yrkesbeteckningarna inom skolledningen? 2. Hurdan är resursfördelningen inom skolledningen (med beaktande av undervisningsskyldigheten)? 3. Vem fattar beslut vid val av rektorer/direktörer? 6

7 4. Vilka är behörighetskraven för rektorer/skolledning (både allmänbildande och yrkesutbildning)? 5. Hurdana är de förberedande programmen för sökande till rektorstjänster och hurdan rekryteringsutbildning finns det (innehåll, finansiering)? 6. Hurdana är introduktionsprogrammen för nya rektorer (innehåll, finansiering) och finns det andra introduktionsformer? 7. Hur har man genomfört fortbildningen för rektorer i tjänst? (med beaktande av fortbildningsformer, innehåll och omfattning, finansiering, utbildningsinstanser, huruvida deltagandet är frivilligt/obligatoriskt, tjänstekollektivavtal, huruvida tjänsten är kombinerad med fortbildningsskyldighet, mentorskap, arbetshandledning, konsultering samt respons på fortbildningar). 8. Hurdana är framtidsplanerna i de olika länderna i fråga om behörighetskrav, förberedande program och fortbildning för rektorer? Med hjälp av jämförelser beskrivs särdragen i finländska ledningsmodeller samt intressant god praxis som man försöker ta till vara när man utvecklar det finländska rektorssystemet. Hela kartläggningen Kansainvälinen kartoitus rehtoreiden työstä ja täydennyskoulutuksesta, som utarbetats på basis av rapporterna från de olika länderna, omfattar 148 sidor. Den innehåller också utvecklingsförslag för det finländska rektorssystemet och rektorsutbildningen som utarbetats utgående från jämförelserna. 7

8 2 Jämförelse av allmänna utgångspunkter för skolledning Med hjälp av en blankett som utarbetats för uppdraget samlade arbetsgruppen in svar på de frågor man valt att ställa i sexton olika länder. Eftersom länderna sinsemellan har olika system är uppgifterna inte helt jämförbara sinsemellan. Datainsamlingen har i viss mån styrts av tillgången på information men också av datainsamlarens syn på hurdan information som är relevant i jämförelse med finländsk praxis. Källuppgifterna kan läsas i rapporterna från de olika länderna, med hjälp av vilka man vid behov enkelt kan få mera information om frågor som eventuellt kräver djupare granskning. Rektors ställning samt utbildning både för och i arbetet är en del i en större utbildnings- och samhällshelhet i respektive land. Det handlar i stor utsträckning om skillnaderna mellan olika system och de olikheter som de återspeglar i skolkulturer och ledartraditioner. Det är svårt att förstå en del i ett större system om man inte åtminstone i någon mån känner till den större samhälls- och utbildningskontexten som delen ingår i. Därför har man i rapporterna från de olika länderna beskrivit bakgrundsfaktorer om beslut som berör rektorer i den mån det ansetts nödvändigt för att man ska kunna förstå modellerna. Bakgrundsbeskrivningen gör det också lättare att jämföra utländsk praxis med finländsk praxis och att bedöma hur användbara de intressanta ledningsmodellerna är. Man kan också fundera över om och hur andras ledningsmodeller skulle fungera i finländsk verksamhetsmiljö. På basis av vedertagen praxis kan länderna som ingår i kartläggningen indelas i en angloamerikansk (Skottland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland), en asiatisk (Shanghai och Sydkorea) och en nordisk (Finland, Sverige, Norge, Danmark och också Nederländerna) grupp. Frankrike, Tyskland och Ryssland har ganska annorlunda skol- och rektorssystem och kan inte hänföras till någon av grupperna ovan, även om det finns vissa likheter i många avseenden. Den nordiska modellen bygger på en likartad samhälls ordning och likartade värderingar i skolreformerna under de senaste årtiondena. Den angloamerikanska skolkulturen framträder som ett globalt system där innovationer och lösningar främjas av ett gemensamt språk. Vad gäller internationellt inflytande är den brittiska och amerikanska skoltraditionen överlägsen i jämförelse med de franska och tyska systemen, i vilka också ingår ett omfattande internationellt skolnätverk. Skolornas resultat utvärderas regelbundet och skolinspektörerna har en viktig roll i styrandet av skolornas verksamhet. I 8

9 många länder konkurrerar den offentliga skolan med skolor som drivs med privat finansiering och skillnaderna mellan skolornas verksamhetsförutsättningar och inlärningsresultat kan vara mycket stora. Rektorns roll beskrivs med termen instructional leadership, där man granskar rektors inverkan på inlärningsresultaten. Rektorn iakttar och utvärderar lärarnas verksamhet och verksamhetens resultat samt koordinerar personalutveckling. I fråga om ledningsmodeller förekommer det betydande skillnader mellan länderna och t.o.m. inom ett land (USA). Det land som är närmast den nordiska modellen är Kanada. Den angloamerikanska skoltraditionen har haft ett stort infly tande på Sydkorea och Kina när länderna reformerade sina skolsystem. Det är också känt att Ryssland anlitade amerikanska experter när landet reformerade sitt skolsys tem åren efter Sovjetunionens upplösning. I likhet med de övriga nordiska länderna har också Finland hämtat ledningsmodeller ur den angloamerikanska skolkulturen. Ledningsstrukturen varierar stort när det gäller förvaltningens centralisering respektive decentralisering. I de angloamerikanska länderna varierar ledningssystemen i viss mån beroende på land och delstat. I princip är det angloamerikanska systemet decentraliserat, även om skolornas handlingsfrihet i hög grad regleras av att akademiska färdigheter offentligt jämförs enligt skola. I en jämförelse mellan OECD-länderna (2012) ansåg rektorerna i de flesta angloamerikanska länder att skolornas självständiga beslutanderätt om undervisningsplanering och -utvärdering samt om rektorns inflytande i personal- och ekonomiska frågor och pedagogik var högre än i genomsnitt. Hårt statligt styrda system hittar vi i Sydkorea, Shanghai och Frankrike. I det franska skolsystemet betonas central styrning där rektorns roll är relativt snäv med fokus på övervakning av att verksamheten är lagenlig. Skolinspektörerna och den offentliga utvärderingen spelar en betydande roll också i Frankrike och bl. a. lärarnas arbete utvärderas av inspektörer. Det tyska skolsystemet leds av förbundsregeringen och bl.a. de gemensamma slutexamina varierar enligt region. Det är anmärkningsvärt att det i Tyskland fortfarande råder ett parallellskolsystem, vilket man avstod från i de nordiska länderna under årtiondena efter kriget. I Finland och de övriga nordiska länderna har man under de senaste årtiondena sökt balans mellan ett centraliserat och ett decentraliserat ledningssystem. Hos oss genomfördes en centraliserad reform av skolsystemet som motiverades med enhetlighet och jämlikhet. På 1990-talet decentraliserades förvaltningen, och läroplanen styrde inte längre arbetet lika hårt. Skolorna uppmuntrades till att göra upp egna profileringar och att utveckla arbetet på enligt skolan. Man avstod till en del från kravet på enhetlighet och ansåg att jämlikhet garanteras 9

10 av likvärdiga utbildningsmöjligheter. I reformerna på 2000-talet har enhetligheten i viss mån utökats. Andelen privata skolor är liten och deras finansiering grundar sig på samma beslut om statens enhetspris som i de offentliga skolor som kommunerna eller samkommunerna upprätthåller. I egenskap av skolornas huvudmän har kommunerna en viktig roll i utbildningspolitiken. Den strategi som huvudmannen väljer avgör hur stora skillnader som tillåts i skolornas utveckling och å andra sidan hur målmedvetet man försöker förhindra ökade skillnader i kvalitet mellan skolorna. Nationellt råder det stor enighet om att varje barn bör har rätt till högklassig grundläggande utbildning i närskolan. I början av 1990-talet avstod man i Finland från skolinspektioner till skillnad från de övriga nordiska länderna. Fakta som bas för utvärdering av skolans verksamhet och resultat samlas regelbundet in som stöd för skolpolitiskt beslutsfattande. Skolspecifik information om grundskolor publiceras inte. Skolornas huvudmän och skolorna använder utvärderingarna i sitt utvecklingsarbete. Skolorna är förpliktade att genomföra självvärdering och skolans förman ansvarar för den externa utvärderingen. En nationellt viktig extern utvärdering och en mätare på akademiska färdigheter är gymnasiets gemensamma slutexamen, dvs. studentexamen, som arrangeras två gånger i året. I dag deltar över hälften av årskullen i studentexamen, också personer som studerat inom yrkesutbildningen kan delta i studentexamen. Vid antagning av studerande till universitet och yrkeshögskolor beaktas vitsorden i slutexamen i stället för eller vid sidan av inträdesprov. De skolvisa resultaten publiceras årligen i media och de inverkar på de ungas val av gymnasier. Studentexamen inverkar också på verksamheten och resultatens enhetlighet inom den grundläggande utbildningen. I skolans verksamhet betonas lärarnas och rektorernas yrkesmässiga ansvar. I Finland och de övriga nordiska länderna har lärarna en stark yrkesmässig autonomi. I jämförelsen mellan OECD-länderna anser de finländska rektorerna att skolans egen beslutanderätt och rektorns inflytande är svagare än i genomsnitt. Endast ett fåtal finländska rektorer (9 %) följer med lektioner (i hela jämförelsematerialet 50 %) och endast 13 % uppger att de beaktar inlärningsresultaten när läroplanen utvecklas (i jämförelsematerialet 61 %). Skolledarskap har traditionellt beskrivits med termerna administrativt och pedagogiskt ledarskap. Med administrativt ledarskap avses i första hand att rektorn ansvarar för att skolans verksamhet är lagenlig. Med pedagogiskt ledarskap förstås att skolans handlingsfrihet utnyttjas så att målen uppfylls optimalt. Av rektorerna förutsätts förmåga att förmå personalen att engagera sig i kontinuerlig yrkesmässig utveckling och samarbete samt att stöda ledarfärdigheter i förändring. 10

11 I den här utredningen är den finländska rektorn jämförelsevis en relativt självständig aktör i sin skola. Befogenheter har i betydande grad överförts till rektorerna och de ansvarar för skolans utveckling, personalfrågor, skolans verksamhet och att verksamheten är effektiv. Rektorernas bedömning att deras inflytande är relativt svagt bl.a. i personal- och ekonomiska frågor, visar att ändringar i lagstiftningen inverkar långsamt på ledarskapskulturen. Å andra sidan varierar också befogenhetsförhållandena och skolornas tillgång på externa stödtjänster i de olika kommunerna. Ett finländskt särdrag är att rektorerna särskilt i små kommuner har tilldelats skoladministrativa ansvarsuppgifter utanför skolan, främst på grund av knappa ekonomiska resurser. 11

12 3 Ledningsstruktur samt yrkesbeteckningar inom skolledningen I många länder är ledningsstrukturen i skolorna noggrant reglerad (bl.a. i Frankrike, Sydkorea och Shanghai). Nederländerna representerar den andra ytterligheten där ledningsstrukturen kan fastställas enligt skolans huvudmans vilja utan reglerad styrning. I varje land leds skolorna av en person som har en yrkesbeteckning som motsvarar rektor, med undantag av S:t Petersburg där skolorna leds av direktörer och yrkesbeteckningen rektor har reserverats för universitetens ledning. De angloamerikanska skolorna leds av rektor (principal). Till skolans ledning hör stadierektorer (preschool, elementary school, middle school, high school), biträdande eller prorektorer/vicerektorer som sköter olika skolspecifika uppgifter och dessutom har man ansvarslärare för olika ämnesavdelningar (head teacher). Hierarkin är nästan likadan i alla skolor och antalet personer som arbetar i skolledningen beror på skolans storlek. I nästan alla länder har också skolinspektörerna en viktig roll i skolledningen. Frankrike representerar en ytterlighet där skolföreståndarna i lågstadierna inte egentligen har rektors ställning, utan de assisterar skolinspektören som fattar beslut i frågor som berör skolan. Exempel på en ytterlighet när det gäller hierarkisk och noggrant reglerad ledningsstruktur finns i Shanghai. Skolan leds av rektor med hjälp av prorektorer. Rektor eller någon av prorektorerna fungerar som skolans partisekreterare, dvs. representerar det kommunistiska partiet. Rektorerna har indelats i fem kategorier, av vilka den högsta är en hedersrektor som leder rektorsenheten och fungerar som rektorsutbildare. Nya rektorer är rektorer av lägsta graden och kan avancera enligt tjänsteår och meriter. Lärarna är i sin tur indelade i fyra kategorier: none-titled teacher, second-class teacher, first class teacher och senior teacher. Sökande till rektorstjänst förutsätts höra till den högsta eller näst högsta kategorin. Systemet med biträdande rektorer är i allmänhet flexibelt och huvudmannen väljer antalet rektorer. I många länder (Sverige, Danmark och Frankrike) sköts de administrativa uppgifterna i stora skolor av en förvaltningsdirektör eller biträdande rektor som har denna uppgiftsbeskrivning. I Finland har alla skolor inom den grundläggande utbildningen samt alla gymnasier och yrkesinstitut en rektor och prorektor och om skolans storlek så 12

13 kräver, en eller flera biträdande rektorer. Ledningsstrukturen är beroende av huvudmannens vilja och modellerna har ingen författningsgrund. Uppgiftsbeskrivningarna och befogenhetsförhållandena antecknas i instruktionen eller verksamhetsreglerna som huvudmannen godkänner. I stället styrs besluten i viss mån av systemet med tjänstekollektivavtal. En rektor kan vara ledare för flera skolor eller en rektors uppgifter kan omfatta större ansvarsområden (sektionschef, bildningsdirektör osv.). Inom yrkesutbildningen finns förutom rektorer och biträdande rektorer dessutom utbildningsledare, utbildningsdirektörer och avdelningschefer. I stora utbildningskoncerner kan det förutom en rektor eller biträdande rektor i den egna skolan dessutom finnas ett system med branschrektorer, där varje rektor ansvarar för utbildningen inom ett visst yrkesområde i hela koncernen. Den finländska skolans organisation visar sig vara platt. I grundskolorna och gymnasierna är förmansställningen koncentrerad till rektorn. I grundskolorna ansvarar de biträdande rektorerna ofta för verksamheten i de lägre respektive de högre årskurserna. Biträdande rektors befattningsbeskrivning kan definieras enligt skola med beaktande av den kompetens de personerna har som sköter uppgifterna. I de största kommunerna har man mellan rektorerna och ledningen inom kommunens undervisningssektor, skapat ett system med områdesrektorer. Områdesrektorns uppgifter har i allmänhet inkluderats i befattningsbeskrivningen för någon av rektorerna inom området. Inom rektors- och lärarkåren förekommer ingen officiell hierarki. Ledningsstrukturen inom yrkesutbildningen är av tradition mera hierarkisk. Särskilt i de större skolorna har man bildat flexibla teamstrukturer och i ledningsgrupperna finns förutom rektorer också lärarrepresentanter. Teamansvar och medlemskap i ledningsgruppen har i allmänhet inkluderats i lärarnas befattningsbeskrivning för viss tid. 13

14 4 Resursfördelningen inom skolledningen I sin helhet är det svårt att jämföra skolledningens resurser, med undantag av rektorns s.k. undervisningsfria arbetstid. Allmänt taget är rektorns undervisningsskyldighet beroende av skolans storlek. Skolornas tillgång på externa stödtjänster för förvaltning, ekonomi och pedagogisk utveckling varierar stort enligt land och skolans huvudman. I denna kartläggning har man inte jämfört dessa externa resurser. När det gäller resursreglering representerar Frankrike och Ontario/Kanada den ena ytterligheten och Nederländerna den andra. I de förstnämnda länderna är ledningsresurserna strängt bundna till elevantalet och i Nederländerna är resursfördelningen inom ledningen helt beroende av huvudmannens bedömning. Det är ganska vanligt att man i olika avtal fastställer en miniminivå för resurserna och att huvudmannens ekonomi och en ändamålsenlighetsbedömning avgör i vilken mån denna nivå överskrids. De angloamerikanska skolorna är i allmänhet ganska stora och omfattar åldersklasser från förskolebarn till gymnasieelever. Huvudrektor har ingen undervisningsskyldighet och t.ex. i Kanada har skolor med över 650 elever alltid minst en heltidsanställd prorektor. Skolorna har sin frihet och olika ekonomiska resurser och därför förekommer det stora skillnader mellan skolorna. I Kalifornien har man t.ex. varit tvungen att kraftigt skära ner både skolornas och skolledningens resurser på grund av delstatens svåra ekonomiska situation. I Frankrike, Sydkorea, Ryssland och Shanghai undervisar rektorerna inte alls, och skolorna har åtminstone en heltidsanställd prorektor eller biträdande rektor, beroende på skolans storlek. Ett undantag när det gäller resursfördelning är Tyskland, där rektorerna har relativt mycket undervisningsskyldighet. I skolorna i de övriga nordiska länderna (Sverige, Norge och Danmark) har rektorerna ingen undervisningsskyldighet. Man bör notera att särskilt i Sverige och Danmark är skolorna i allmänhet stora enhetsskolor, gymnasier eller yrkesläroanstalter där det dessutom finns heltidsanställda biträdande rektorer. Man kan inte konstatera ett klart samband mellan ledningens resurser och rektors ställning. T.ex. i Frankrike är rektors befattningsbeskrivning ganska snäv, men i jämförelsen är resursfördelningen på en högre nivå än i genomsnitt. Också i de nordiska länderna anser man att rektorernas arbetsinsats främst är knuten till administration. 14

15 I Finland har man genom tjänstekollektivavtal för rektorer i grundskolor och gymnasier fastställt en undervisningsskyldighet som är knuten till skolans storlek (t.ex. i gymnasiet minst 4 årsveckotimmar). I vissa fall kan undervisningsskyldigheten nollställas på grund av att man har flera verksamhetsställen eller på grund av att enheten omfattar flera skolstadier. Skolans huvudmän kan alltid fastställa undervisningsskyldigheten och den kan omfatta andra uppgifter än undervisning då skötandet av dessa inte är bundna vid skolans schema. Vid yrkesinstituten har man fastställt ett maximiantal undervisningstimmar. Antalet timmar beror på skolans storlek. De biträdande rektorerna är oftast lärare som på grund av administrativa uppgifter får nedsatt undervisningsskyldighet % r. I stora skolor blir det allt vanligare med biträdande rektorstjänster vars innehavare har ganska liten undervisningsskyldighet. På basis av jämförelsen kan man säga att resursfördelningen inom skolledningen i de finländska skolorna i genomsnitt är knapp. Den här iakttagelsen är betydelsfull eftersom rektorerna i Finland har ett bredare ansvar i jämförelse med sina kolleger i de flesta andra länderna. Han eller hon är också en självständig aktör, eftersom det inte finns någon inspektionsverksamhet och skolorna har en bred rörelsefrihet. Skolornas storlek växer i takt med att enhetsskolan utvecklas, gymnasier sammanslås och yrkesutbildningen koncentreras till stora enheter. Bestämmelserna och rekommendationerna som gäller de stora skolorna motsvarar inte förändringen i förhållandena. Problemet gäller också små lågstadier där rektorerna vanligtvis är heltidsanställda lärare och resurserna endast räcker till nödvändig administration. Ett kapitel för sig är också bristerna i fråga om ekonomiska, administrativa och pedagogiska stödtjänster som särskilt i små kommuner ofta är obefintliga. På grund av kommunernas försvagade ekonomi har administrativa uppgifter inom undervisningsväsendet inkluderats i rektorernas befattningsbeskrivning. Kommunreformen som genomförs under detta årtionde torde frambringa en sådan modell för skolornas huvudmannaskap där resurser för skolledning och tillräckliga administrativa stödtjänster kan garanteras. Att rektor inte alls fungerar som lärare är tudelat. Om undervisningsskyldigheten avskaffas leder det till att rektorn får mera tid att sköta ledaruppgifterna, men samtidigt minskar hans eller hennes direkta kontakt till undervisningsarbetet och det pedagogiska utvecklingsarbetet eller så uteblir kontakten helt. Å andra sidan kan man inte garantera att pedagogiskt ledarskap förverkligas om rektor använder en stor del av sin arbetstid på att förbereda och hålla sina egna lektioner. Det är möjligt att ersätta den arbetsmängd som undervisningsskyldigheten orsakar genom att utveckla systemet med biträdande rektorer. Arbetsmängden kan också underlättas genom samordnade administrativa, ekonomiska och pedagogiska stödtjänster som huvudmannen ordnar. 15

16 5 Beslutsfattande vid val av rektorer och direktörer I allmänhet är det en representant för skolans huvudman, en kollegial nämnd, en direktion eller en ledande tjänsteman som fattar beslut vid val av rektor/direktör. Denna praxis gäller inte i Tyskland, Frankrike, Shanghai eller Sydkorea, där beslutsfattandet vid val sker mera avlägset från skolans egen administration. I dessa länder är valprocessen också mycket noggrant reglerad. I Tyskland förbereder stadens skolverk ett förslag genom en flerstegsprocess där man hör skolans representanter och också kräver undervisningsprov av de sökande. Valet bekräftas av delstatens undervisningsministerium som i allmänhet följer enhälligt gjorda förslag. I Frankrike börjar rektorskarriären med att en person blir vald till rektorsutbildningen, och efter utbildningen utnämner en statlig myndighet rektorskandidaten till en tjänst, efter att ha hört hans eller hennes egna önskemål samt förvaltningsrepresentanternas och organisationernas åsikter. I Shanghai utnämns rektorerna av den lokala partiadministrationen. I Sydkorea kommer den lokala skolmyndigheten med ett förslag och efter en flerstegsprocess utnämner presidenten rektor till tjänsten. Valet sker oftast genom öppen ansökan. Frankrike, Ryssland, Sydkorea och Shanghai avviker från denna praxis. I S:t Petersburg väljs den som anses vara mest lämplig som direktör av stadens ordförande för undervisningskommittéen. I Sydkorea och Shanghai följer man närmast ett kallelseförfarande. I Sydkorea utvecklar man som bäst valprocessen i en mera öppen riktning och i Shanghai kan valprocessen också inledas utgående från ett förslag som skolan gjort. I de angloamerikanska och de nordiska länderna följer valet av rektor i stort sett samma mönster. I stora skoldistrikt eller kommuner har valet delegerats till undervisningschefer eller motsvarande, men ofta görs valet också av en nämnd eller direktion (i Sverige görs valet alltid av en politiskt vald nämnd utgående från tjänsteinnehavarens föredragning). Vid val av rektorer och prorektorer t.ex. i delstaten Ontario i Kanada görs det slutgiltiga valet av skoldirektören tillsammans med den biträdande skoldirektören och ett seniorteam av superintendenter. Skolans direktion (School Board of Trustees) bekräftar valet. I beslutsprocessen har skoldistriktet en huvudroll, men också undervisningsministeriet och rektorsföreningarna deltar i processen var och en för sin del och på sitt sätt. 16

17 Det katolska utbildningsverket i Ottawa (Ottawa Catholic School Board) har regler för anställning av rektorer. Beroende på den lediganslagna tjänsten utser de ansvariga instanserna (school trustee, director of education, superintendent, principal) en grupp som väljer den lämpligaste kandidaten. I New York City handlar valet och utnämningen av rektor eller biträdande rektor i sin helhet om en sex veckors process som i detalj beskrivs i lagstiftningen om skoldirektörer (C-30). Personen bör först bli godkänd i ett register över rektorer innan han eller hon kan utnämnas till sin tjänst. Nätverkets ledare föreslår en potentiell rektor för superintendenten varefter kandidaten också intervjuas av personer som utsetts av skolan. Det slutgiltiga beslutet fattas av skoldirektören på superintendentens föredragning. Därefter får rektor ett treårigt interimistiskt tillstånd att arbeta som rektor, och efter det kan han eller hon få ett permanent tillstånd att sköta tjänsten. Rektorstjänsterna i New York City är inte längre ordinarie, utan varje år utvärderas skolans framgång, och därigenom också rektorns framgång, på tre sätt: School Reports (students), Quality Review (visit), Survey (teachers, parents, pupils). I Finland bestäms om förfaringssättet vid val i kommunala skolor i skolans instruktion och i allmänhet följer man det allmänna förfaringssättet på skolstadiet i fråga. Alla tjänster kan sökas via s.k. öppen ansökan. I många kommuner väljer förmännen sina medarbetare, med undantag av de högsta tjänstemännen som väljs av stadsfullmäktige eller -styrelsen. Valet kan också av tradition höra till en kollegial nämnd eller en direktion där beslutet fattas på vederbörande förmans föredragning. Det finns inga enhetliga bestämmelser om att höra representanter för lärare och föräldrar, men ofta hör man dessa grupper när man jämför sökande till en rektorstjänst och bedömer deras kompetens. Förutom intervjuer blir psykologiska tester allt vanligare när man jämför kandidater. I ett tjänsteförhållande som gäller tillsvidare utnämns rektor först för en sex månaders prövotid. Den decentraliserade modellen som följs i Finland i dag verkar fungera bra jämfört med vissa centraliserade modeller (Sydkorea, Frankrike). Huvudmannen känner bäst till de lokala behoven och kan höra föräldrar, lärare m.fl. då man bedömer kompetens och jämför kandidater innan man fattar beslut. 17

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Hållbart skolledarskap Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Idéskriften Rektor Möjligheternas chefsjobb, SKL 2013 Ändå ser det ut så här Skolledaren som pedagogisk ledare Skolledaren är pedagogisk ledare

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125 Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Utredarens förslag Det ska krävas legitimation för att en lärare ska få undervisa och anställas utan tidsbegränsning i syfte att säkerställa hög och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 11 november 2005 Nr 864 865 INNEHÅLL Nr Sidan 864 Lag om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen om kamp mot korruption tjänstemän i

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79 1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning

Läs mer

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal. Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:12

Läs mer

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN Utbildningsguide 2008 Medieförbundet Mediernas Centralförbund Tjänstemannaunionen TU VAAL VKL TU 2 VAAL VKL TU 3 FÖRORD Förbunden har kommit överens om minimilönesystem

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av 2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals

KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22) Utbildningsdepartementet Stockholm 2015-09-22 103 33 Stockholm Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22) Inledning Utredaren Olof Johansson har gedigen erfarenhet av frågorna kring skolans ledarskap.

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG Institutionen för pedagogik UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Specialyrkesexamen i företagsledning

Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar 1 Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 8 1 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 1

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Antagningen av studerande förnyas

Antagningen av studerande förnyas 1/3 09/2013 Antagningen av studerande förnyas 2013 2014 Antagningen av studerande förnyas stegvis på alla skolstadier från och med hösten 2013. För alla antagningar är det gemensamma i förnyelsen ibruktagningen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH NORDTEK 2006 12.6.2006 Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH VARFÖR KVALITETSSÄKRING Fri rörlighet av varor, kapital, arbetskraft, tjänster och studenter Ekonomisk konkurrens

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112

Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112 Instruktion för Yrkesakademin i Österbotten Godkänd av samkommunstyrelsen 08.10.2014 112 1 Namn och verksamhetsorter Läroanstaltens namn är Yrkesakademin i Österbotten. Verksamhet bedrivs inom samkommunens

Läs mer

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2 Bilaga 2 I detta betänkande presenterar Lärarutredningen sina förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Förslagen innebär också att behörighetsreglerna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 1 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer