En enkätundersökning om Stockholmares attityder till dubbdäck. Frågor om partiklar, hälsa och säkerhet

Transkript

1 En enkätundersökning om Stockholmares attityder till dubbdäck Frågor om partiklar, hälsa och säkerhet RAPPORT 5613 AUGUSTI 2006

2 En enkätundersökning om Stockholmares attityder till dubbdäck Frågor om partiklar, hälsa och säkerhet Författare: Misse Wester-Herber Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2006 Digital publikation Omslag bild: Digital Vision Ltd

4 Förord Slitage från däck, vägbana, sand och bromsar ger upphov till förhöjda partikelhalter i luften längs med gator och vägar. Dubbdäcken är det enskilt största problemet och särskilt under vårvintern på hårt trafikerade gator i tätorter. Partiklarna ger upphov till hälsoproblem, särskilt för de som har luftrörsbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar. Regeringen gav Naturvårdsverket, Vägverket, Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms kommuner i uppdrag att informera stockholmarna om hur dubbdäck påverkar halten av partiklar i luften och de hälsoproblem en försämrad luftkvalitet ger upphov till. För att möjliggöra en effektiv informationsinsats behövs ett underlag om vad Stockholmsbilisterna känner till om dubbdäck, hälsa, miljö och säkerhet. Denna enkätundersökning utgör ett underlag inför kommande informationsinsatser i Stockholmsregionen. Enkäten och utvärderingen har genomförts av Fil.dr. Misse Wester Herber, avd. för filosofi på KTH i Stockholm. Författaren svarar för enkätens innehåll och utvärdering. Från Naturvårdsverket har Maj-Lis Svärd varit uppdragsansvarig. Per Andersson och Titus Kyrklund har bistått i arbetet. Värdefulla synpunkter på upplägg och rapportutkast har lämnats från Michelle Benjamin, Vägverket, Region Stockholm. Stockholm i augusti

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 FÖRFATTARENS FÖRORD 7 INLEDNING 9 METOD 11 RESULTAT 12 Bakgrundsinformation 12 Faktoranalys Dubbdäck, Självuppfattning och Ansvar 13 Övriga frågor dubbade mot friktionsdäck 15 Körfrekvens 16 Frekvensfördelning 16 Hälso- och miljöpåverkan 17 Minskad påverkan på hälsa och miljö 18 Trovärdighet 20 DISKUSSION 22 REFERENSER 24 BILAGA 26 Bilaga A tabeller Dubbdäcksundersökning vinter Svarsfördelning alla svarande 28 Svarsfördelning baserat på kön 34 Svarsfördelning baserat på Däcktyp dubbdäck och dubbfria vinterdäck 41 Svarsfördelning baserat på boendeort 47 Kommentarer till enkäten 54 5

7 6

8 Författarens förord Den här rapporten redovisar resultat från en enkätstudie som utfördes under vintern Studien utfördes som en del av ett större projekt som ämnar till att lyfta fram frågan om luftkvalitet i större städer, främst fina luftpartiklars uppkomst och påverkan på hälsa och miljö. Dessa luftpartiklar, vanligtvis kallade PM10, utgör ett problem då de är så små att de andas in och kan orsaka sjukdomar i luftvägarna och hjärt- och kärlsjukdomar. Uppkomsten av dessa partiklar kan vara utsläpp av olika ämnen till följd av vägtrafiken samt förbränningen av biobränslen och oljeprodukter. En annan källa till dessa partiklar är slitage från vägbanan. Studier har visat att dubbade däck river upp vägbeläggningen och frigör dessa partiklar. En möjlig åtgärd för att minska partikelhalterna skulle vara en minskad andel bilar som kör med dubbdäck vintertid. För att undersöka vilka attityder och den kunskap bilister i Stockholm har kring dubbdäck, friktionsdäck och hälso/miljöpåverkan utfördes denna studie. En enkät skickades ut till 663 slumpvis utvalda bilägare i Stockholms län. Enkäten innehöll 52 frågor och besvarades av 330 personer. Enkäten finns i Bilaga B. Olika analyser genomfördes för att se om det fanns skillnader mellan olika grupper, som unga och gamla, män och kvinnor, de som hade dubbdäck eller friktionsdäck. Rapporten är upplagd som en vetenskaplig rapport. Det innebär att det endast redovisas skillnader mellan grupper som var statistiskt signifikanta, d v s att skillnaderna mellan olika grupper är verkliga och inte beror på tillfälligheter. I fyra frågor redovisas frekvenstabeller för hur samtliga deltagare i studien har svarat, efter önskemål från uppdragsgivaren. För den intresserade redovisas alla svar på frågorna i form av frekvenstabeller i Bilaga A. 7

9 8

10 Inledning Luftpartiklar i innerstadsmiljö är idag ett problem i storstäder då de kan ha stora effekter på människors hälsa. De krav som finns uppsatta i miljökvalitetsnormen för att minska partikelhalterna har varit svåra att nå och olika försök har gjorts för att minska halterna (Johansson et al., 2004). Studier rörande luftpartiklars uppkomst och spridning, både nationellt och internationellt, har visat att den åtgärd som skulle vara mest effektiv för att minska de skadliga partiklarna är att reducera antalet bilar som använder dubbade vinterdäck. I Norge har man till exempel infört en beskattning på dubbade däck för att minska användningen av dem. Det finns ett antal studier som undersöker säkerhetsaspekter i samband med dubbade och dubbfria vinterdäck och resultaten från dessa går isär (Junghard, 1992; Läppenen, 1996; Vaa, 1997; Elvik, 1999; Ayers & Waalkes, 2003; Nordström, 2003a, 2003b, 2004). En del menar att dubbade däck ökar säkerheten i så hög grad att de är nödvändiga medan andra menar att det inte sker en signifikant ökning av olyckor när antalet dubbfria däck ökar. Sammantaget kan man säga att en viss andel av dubbade vinterdäck är nödvändiga för att bibehålla en högre trafiksäkerhet och att en reduktion av andelen dubbdäck är önskvärt ur hälso- och miljösynpunkt. Det finns också studier vars syfte inte enbart är att analysera olycksstatistik utan undersöker hur den enskilde bilisten upplever säkerhet och framkomlighet med dubbade respektive dubbfria vinterdäck. Trafiksäkerhet beror inte enbart på bilen eller däckets egenskaper, och inte hellre på yttre förhållanden, utan påverkas också i stor utsträckning av mänskligt beteende. Vissa studier har visat att det kan finnas en koppling mellan att säkrare bilar, säkrare däck och säkrare vägar kan göra att människor kör fortare och med mindre marginaler, vilket minskar den totala säkerheten. Andra studier visar att det är den grupp som kör med dubbade vinterdäck som står för den säkrare körstilen (se Sigthorsson, 1998; Elvik, 1999; Scheibe, 2002). I Norge jämfördes en grupp som använde dubbade vinterdäck med en grupp som använde dubbfria däck under vintersäsongen (Vaa, 1997). Den grupp som körde med dubbade vinterdäck uppgav att de skulle ha varit tvungna att lägga om sin körstil, i detta fall reducera hastigheten, om de hade använt sig av dubbfria däck. Detta kan jämföras mot den grupp som använde sig av dubbfria däck har inte rapporterat att de har varit tvungna att ändra körstil i motsvarande utsträckning. Från dessa resultat drar författaren slutsatsen att de bilister som använder sig av dubbade vinterdäck har mindre överseende med de problem vinterväglag kan innebära än den grupp som kör med dubbfria däck. De som hade dubbade vinterdäck uppgav att det innebar en klar fördel med att köra på dubbade däck under 55 dagar den säsongen, jämfört med dem som använde dubbfria däck som uppgav att det under 16 dagar hade varit bättre med dubbade däck (Vaa, 1997). En rad informationinsatser angående dubbdäck och dess koppling till luftpartiklar utfördes under hösten 2005 i ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Vägverket, Na- 9

11 turvårdsverket och Stockholms kommun. Bland annat distribuerades en bilaga tillsammans med Svenska Dagbladet i ca exemplar samt att en informationsfolder skickades ut till 1100 bensinstationer, däckåterförsäljare, bilåterförsäljare och bilprovingsstationer i Stockholm. Vägverkets egen tidning, Vintergatan, sändes ut till alla hushåll i Stockholm i samband med vintersäsongen 2005 där information om dubbdäck och luftpartiklar ingick. Syftet med föreliggande studie är, som ett led av denna informationskampanj, att undersöka vilka attityder bilister i Stockholm har till vinterdäck. Därför utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket och Vägverket Region Stockholm en enkätundersökning som syftade till att kartlägga erfarenheter och attityder kring dubbdäcksanvändning och kopplingen till hälso- och miljöeffekter. 10

12 Metod I januari 2006 skickades en enkät ut till 663 slumpvis utvalda bilägare i Stockholms län. Syftet med undersökningen var att kartlägga Stockholms trafikanters erfarenheter, kunskap och attityder kring dubbdäck, friktionsdäck och luftföroreningar i Stockholms innerstad. Enkäten handlade enbart om frågor som rör bilism och erfarenheter i Stockholms län samt vid vinterväglag. Dessa resultat kan inte generaliseras för att dra slutsatser om bilism i andra situationer eller vid någon annan årstid. De frågor som har ställts i undersökningen rör endast miljö- och hälsopåverkan i innerstadsmiljö och kan inte användas för att dra slutsatser om miljöeller hälsopåverkan i ett större perspektiv. Då problematiken med luftpartiklar i stor utsträckning är karaktäristiskt för innerstadsmiljö tillfrågades personer som bor innanför och utanför tullarna då man kan anta att även de som bor i andra delar av Stockholm kör genom innerstaden. 11

13 Resultat Efter en påminnelse hade ca 50 % av de tillfrågade svarat (totalt 330 personer). Denna svarsfrekvens är, jämfört med liknande enkätstudier, acceptabel även om en högre frekvens hade varit önskvärd. Av de svarade var 64,5 % män och 35,5 % kvinnor. Män angav också i mycket större utsträckning att de använde bilen varje dag till skillnad från kvinnor som använde bilen mer sällan. Bakgrundsinformation Åldersfördelningen på de svarande är enligt följande: Tabell 1 Åldersfördelning i procent % % % Över 56 34% Den genomsnittliga körsträckan (medianen) för de tillfrågade var 1500 mil per år och genomsnittstiden för körkortsinnehav var 28 år. Majoriteten av de tillfrågade, 98 %, skattade sig själva som mycket bra eller bra bilförare. Fördelningen för var de tillfrågade bor har delats in i tre grupper för att förenkla presentationen. Denna indelning kunde ha gjorts på olika sätt men då denna studie gäller biltrafik valdes en indelning för att se om tillgång till alternativa transportmedel (i detta fall lokal tågtrafik) har någon påverkan i dessa frågor. Indelningen har skett på följande sätt: 23 % bodde i innerstaden 43,5 % bodde längs Stockholms tunnelbanenät 43,3 % bodde längs Stockholms pendeltågsnät Respondenterna tillfrågades om hur ofta de använde bil där 55 % uppgav att de åkte bil varje dag, 30 % att de använde bilen 3-5 gånger per vecka och 12 % att de använde bilen 1-2 gånger i veckan. Endast 3 % uppgav att de endast använde bilen några enstaka gånger på vintern. De tillfrågades också var de körde mest. Av de svarande uppgav 46,5 % att de körde bil inom innerstad och ytterstad (endast 2 % angav att de körde endast inom innerstaden) och 53,3 % körde bil mest inom ytterstaden. 12

14 På frågan om vilken typ av däck de tillfrågade använde uppgav 75 % att de hade dubbade vinterdäck och 25 % friktionsdäck (varav 2 % angav allrounddäck). På frågan om hur ofta de uppskattade att de körde på ren is uppgav 56 % att de körde på ren is ofta och 44 % att detta hände sällan eller aldrig. Sammanfattningsvis kan sägas att den genomsnittlige deltagaren i studien är enligt egen uppfattning en mycket skicklig manlig bilförare över 55 år, som kör sin bil varje dag mestadels i ytterstaden och ofta på is. Han bor längs med tunnelbanan eller pendeltåget och kör med dubbade vinterdäck som han byter till när vädret så kräver (se Bilaga A för samtliga tabeller). Faktoranalys Dubbdäck, Självuppfattning och Ansvar För att få en uppfattning om vilka åsikter och attityder som ligger bakom en individs val och uppfattningar kring olika typer av däck, kunskap om hälso- och miljöpåverkan och personligt ansvar, ställdes 24 åsiktsfrågor i enkäten (se bilaga B). För att urskilja specifika mönster utfördes en faktoranalys på dessa frågor. En faktoranalys är ett sätt att reducera en stor mängd information för att få fram bakomliggande faktorer genom att se hur olika frågor hänger ihop. I analysen av materialet i denna studie framkom tre faktorer som verkar spegla vissa attityder som finns med avseende på uppfattning om dubbdäck och dess eventuella påverkan på miljö och hälsa. Tillsammans förklarar dessa tre faktorer 54 % av variansen, vilket tyder på att uppfattningar och attityder kring dubbdäck är komplexa och inte helt kan fångas upp i denna studie. Den första faktorn, kallad Dubbdäck, kan sägas spegla den attityd de svarande har till dubbdäck och dubbfria vinterdäck. Ett exempel på frågor som utgör denna faktor är: Dubbdäck är det enda alternativet för mig eller Dubbfria vinterdäck fungerar lika bra som dubbdäck vid vinterväglag. Den andra faktorn, kallad Självuppfattning, kan sägas spegla uppfattningen om hur viktig personliga erfarenheter och körstil är. Exempel på frågor som ingår här är: Jag är bättre på att köra i vinterväglag än andra människor beroende på min personliga körstil och Jag tar ansvar för mitt beteende i trafiken men hälso- och miljöproblem är någon annans ansvar. Den tredje faktorn, kallad Ansvar, kan sägas spegla det miljömedvetande som finns bland de svarande och tilltro till de vetenskapliga resultat som studier av dubbdäck har kommit fram till. Exempel på frågor som ingår här är: Som bilister har vi ansvar för att boende i ett område ska slippa höga halter av luftpartiklar och Dubbdäck orsakar hälsooch miljöproblem med avseende på luftpartiklar. Dessa faktorer ska ses som uteslutande och inte i relation till varandra, t.ex. så kan en individ vara negativ till dubbdäck (enligt faktor 1) och anse att ansvar för miljön främst ligger hos någon annan än han/henne själv (enligt faktor 3). Dessa faktorer visar i vilken utsträckning olika individer håller med eller inte håller med i de påståenden som bildar 13

15 faktorerna. Därför jämförs olika grupper med avseende på hur pass mycket de instämmer eller inte instämmer i påståendena. Eftersom det kan vara av intresse att se hur olika grupper förhåller sig till dessa tre attityder summerades de frågor som ingick i faktorerna till index och skillnader mellan de svarande med avseende på ett antal olika aspekter. Aspekterna som undersöktes var: Kön (2 grupper) Ålder (4 grupper) Vilken typ av däck som personen använder (2 grupper: dubbdäck eller friktionsdäck) Var personen uppgav att den körde mest (2 grupper: i innerstaden och ytterstaden eller mest ytterstaden) Var personen bodde vid tiden för studien (3 grupper) Hur ofta personen körde bil (3 grupper: varje dag, 3-5 gånger per vecka, 1-2 gånger per vecka eller sällan/aldrig på vintern) Hur ofta personen upplevde att den körde på is varje vinter (2 grupper: ofta eller sällan) Hur de svarande har beskrivit sig som bilförare (2 grupper: mycket bra eller bra) För den första faktorn, hur de svarande förhöll sig till dubbdäck och friktionsdäck visar resultaten att det fanns skillnader mellan grupperna i två avseenden: de som angett att de kör på is ofta 1 och de som har angett att de använder dubbdäck 2 är mer positiva till dubbdäck än de som har friktionsdäck eller upplever att de kör på is mer sällan. Det fanns inga skillnader mellan könen, olika åldersgrupper eller hur ofta man kör bil. För den andra faktorn, hur pass viktig den personliga körstilen är, fanns det skillnader mellan tre grupper: Män ansåg i högre utsträckning än kvinnor att den pratiska erfarenheten är mer betydelsefull 3 vid körning i vinterväglag. Detta återspeglades också i att de personer som skattat sig som mycket bra bilförare också hade den uppfattningen att den personliga erfarenheten var mer viktig än de som skattade sig som bra bilförare 4. Då det var män som i större utsträckning ansåg att de var mycket bra bilförare, och kvinnor i högre grad ansåg att de var bra eller ganska bra kan resultaten av denna analys spegla könsskillnader i stor utsträckning. Resultaten där grupper jämfördes med avseende på hur ofta de kör bil visade att de som kör bil mer 1 χ 2 = 35.2, df = 16, p < χ 2 = 115.4, df = 16, p< χ 2 = 32.3, df = 8, p< χ 2 = 24.32, df = 8, p<

16 sällan ansåg att personliga egenskaper var mindre viktiga än de som körde bil ofta 5. De bilförare som körde ofta ansåg således att de personliga egenskaperna var mycket viktiga när det gäller säker körning i vinterväglag, snarare än däckens egenskaper. För den tredje faktorn, där attityd till miljöpåverkan och ansvar speglades, fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Övriga frågor dubbade mot friktionsdäck De övriga frågorna som mäter olika uppfattningar kring dubbdäck, friktionsdäck och miljöpåverkan analyserades separat men med samma indelning av grupper som ovan. I analysen framkom följande skillnader: I fem av frågorna var det skillnader mellan de personer som uppgett att de hade dubbdäck och de som hade friktionsdäck. På frågan om säkerhet vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper instämde de som använde dubbdäck i större utsträckning än de som använde friktionsdäck 6. På frågan om de som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck visade resultaten, föga förvånande, att de som kör med friktionsdäck i högre grad instämde med detta än de som kör med dubbade vinterdäck 7. Påståendet att dubbdäck är det bästa när vägen är täckt av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag visade också att de med friktionsdäck i större utsträckning instämde jämfört med de svarande som använder dubbdäck 8. På frågan om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag svarade de med friktionsdäck i större utsträckning att de instämde än jämfört med dem som använder dubbdäck 9. Ställningstagande till påståendet jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem visade också att de som angett att de använder dubbdäck i högre grad instämde med detta påstående jämfört med dem som använde friktionsdäck χ 2 = 33.74, df = 16, p< χ 2 = 14.1, df = 2, p< χ 2 = 16.45, df = 2, p< χ 2 = 9.86, df = 2, p< χ 2 = 8.69, df = 2, p< χ 2 = 49.13, df = 2, p<

17 Körfrekvens De personer som körde sällan jämfört med dem som kör varje dag, instämmer i påståendet Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare vid ratten vid vinterväglag 11. De personer som angett att de körde på is ofta, jämfört med dem som angett att de sällan eller aldrig körde på is, höll i större utsträckning med om påståendet Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem 12. Här fanns också en skillnad mellan könen, där kvinnor i högre utsträckning höll med om påståendet jämfört med männen 13. Frekvensfördelning Fyra av de frågor som ställdes var av speciellt intresse för uppdragsgivaren inför en eventuell informationskampanj och redovisas därför här. Svarsfrekvensen representerar hur alla deltagare har svarat och mer specifika skillnader mellan olika grupper finns i Bilaga A. Tabell 2 Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Instämmer inte 41,9 Osäker Instämmer helt 16,5 41,6 Tabell 3 Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem Instämmer inte 61,5 Osäker 15,4 Instämmer helt 23,1 Tabell 4 Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort Instämmer inte 38,2 Osäker 15,4 Instämmer helt 46,5 11 χ 2 = 9.91, df = 4, p< χ 2 = 33.72, df = 2, p< χ 2 = 6.02, df = 2, p<

18 Tabell 5 Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper Instämmer inte 15,2 Osäker 20,4 Instämmer helt 64,4 Hälso- och miljöpåverkan De tillfrågade ombads uppskatta hur pass stor effekt sju olika faktorer hade på miljö och hälsa i samband med biltrafik i innerstaden. Resultaten presenteras i figur 1 och visar att den främsta orsaken bedömdes vara avgaser, följd av vägsalt och slitage av dubbdäck. Minst påverkan ansågs sand ha. Figur 1. Olika faktorers påverkan på hälsa och miljö i innerstaden Påverkan hälsa och miljö 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Avgaser Salt Slitage Dubbdäck Slitage Broms Slitage Däck Sand De svarande ombads också rangordna dessa sju faktorer (där 7 är störst och 1 är minst) separat för hälsa och miljö, för att ytterligare se vilka faktorer som bedöms ha mest eller minst påverkan på hälsa och miljö. Här urskiljdes också avgaser från bensinmotorer och dieselmotorer. Resultaten visas i figur 2. Figur 2. Rangordning av faktorer som påverkar hälsa och miljö 17

19 Påverkan Hälsa och Miljö Hälsa Miljö Avgaser Bensin Avgaser Diesel Slitage Dubb Slitage Däck Slitage Broms Salt Sand Det är inte stora skillnader i hur de svarande upplevde de olika faktorernas påverkan på hälsa och miljö separat för sig utan de faktorer som ansågs ha störts påverkan på hälsa och miljö var avgaser från både bensin och dieselmotorer. Den faktor som skiljde sig mest mellan påverkan på hälsa och miljö var salt, där den faktorn rankas som tredje mest negativa faktorn för miljöpåverkan men som näst sista faktorn i hälsopåverkan. Minskad påverkan på hälsa och miljö Respondenterna tillfrågades också om hur stor påverkan fem olika faktorer skulle kunna ändra på människors beteende och på så sätt minska de negativa effekter bilkörning kan ha på hälsa och miljö i innerstaden. Dessa resultat visas i figur 3. 18

20 Figur 3. Olika faktorers betydelse för att ändra mänskligt beteende för att minska påverkan Minskad påverkan på Hälsa och Miljö 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Saltfria vägar Minskad hastighet Förbud dubbdäck Trängselskatt Avgift dubbdäck En viss del av dessa resultat kan troligtvis förklaras med att Minskad hastighet kan ses som att minska risken för olyckor och på det sättet ha en positiv påverkan på hälsa. För att tydligare se hur dessa faktorer värderas ombads respondenterna också rangordna dessa faktorer med avseende på minskad negativ påverkan på både hälsa och miljö. Resultaten presenteras i figur 4. Figur 4. Rangordning av faktorer för att ändra mänskligt beteende Minskad påverkan Hälsa och Miljö 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Hälsa Miljö 1 0,5 0 Trängselskatt Förbud dubbdäck 19 Minskad hastighet Saltfria vägar Avgift dubbdäck

21 För både hälsa och miljö sågs trängselskatter som den mest betydelsefulla faktorn för att ändra mänskligt beteende i samband med bilkörning och på så sätt minska negativ påverkan på hälsa och miljö i innerstaden. Den minst effektiva åtgärden bedömdes vara avgiften på dubbäck. Trovärdighet I enkäten frågades också vilket förtroende de svarande hade för olika aktörer med avseende på kunskap om vinterdäck, deras egenskaper vid körning och påverkan på hälsa och miljö. Resultaten presenteras i figur 5. De aktörer de svarande hade högst förtroende för var Miljöforskare, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut samt Naturvårdsverket. De aktörer som hade lägst förtroende var motorjournalister i kvällstidningar och däckåterförsäljare. 20

22 Figur 5. Trovärdighet hos olika aktörer Trovärdighet medelvärden Miljöforskare VTI Naturvårdsverket Motormännens riksförbund Vägverket Konsumentföreningar Journalister Facktidningar Länsstyrelsen Journalister Dagstidningar Biltillverkare Bilverkstäder Däcktillverkare Journalister Kvällstidningar Däckåterförsäljare 21

23 Diskussion De resultat i denna studie som pekar på att fler män än kvinnor äger en bil speglar den nationella fördelningen där kvinnor äger 30 % av privatbilarna i Sverige (SIKA, 2004). Att män i denna studie använder bilen i större utsträckning än kvinnor återspeglas också i den nationella statistiken (SIKA, 2001). Andelen svarande i denna studie som använder dubbdäck (75%) respektive dubbfria däck (25%) kan också jämföras med resultat från både nationella och Stockholmsspecifika studier som gjorts över andelen dubbdäck, dubbfria däck och sommardäck. Däckbranschens informationsråd observerade 2002 och 2004 slumpvis utvalda parkerade bilar på 14 olika orter i landet, där andelen dubbade däck var 72 % och dubbfria 28 % (Däckbranschens informationsråd, 2005). Under vintersäsongerna och studerades andelen personbilar med dubbdäck varje vecka i Stockholm Stad, vilket visade motsvarande andel av dubbdäcksandelar på 74 respektive 75 % (Johansson et al., 2005). Även om svarsfrekvensen i denna studie var ganska låg (50%) kan resultaten ändå tolkas vara representativa då de motsvarar den nationella statistiken De resultat som framkommit i studien visar att de som upplever att de kör på is ofta är mer positiva till dubbdäcksanvändning än de som upplever att de kör på is mer sällan, vilket verkar vara en rimlig slutsats. De svarande som använder friktionsdäck, eller dubbfria vinterdäck, uppger att de kör på ren is mer sällan. Frågan om det verkligen förhåller sig på detta sätt ligger utanför syftet för denna studie. I studien framkom också skillnader mellan män och kvinnor, vilket kan vara vikigt att ha i åtanke vid en informationskampanj, då män använder bilen oftare än kvinnor. Män anser i högre utsträckning att den personliga erfarenheten är viktig när det gäller val av däck jämfört med kvinnor. Däremot framkom inga skillnader mellan män och kvinnor i frågan om de svarande var positiva eller negativa till dubbdäck förutom i en fråga där kvinnor var mer positiva till att endast använda dubbdäck jämfört med männen. Det kan vara av intresse att notera att näsan 60 % av de svarande som använder dubbade vinterdäck ansåg att behovet av dubbade däck skulle minska om vinterväghållningen fungerade bättre (se bilaga A). Det fanns heller inga skillnader mellan några grupper när det gäller ansvarsfrågan vilket antyder att det finns ett utbrett miljömedvetande och villighet att ta ansvar som är generellt för alla grupper. Upplevelserna av att vara en bra bilförare, att köra bil varje dag och ofta på is verkar vara de faktorer som ligger bakom valet av dubbdäck. Resultaten visar också att de som kör med dubbfria däck anser att de är bättre bilförare än andra samtidigt som de med dubbade däck anser att den personliga körstilen är viktigare för säkerhet än däckets egenskaper. Då denna grupp, de med dubbade däck, också ser att den personliga erfarenheten är viktigare än de som kör med dubbfria däck, kan man dra slutsatsen att den personliga erfarenheten bedöms som viktigare än däckets 22

24 egenskaper för båda grupperna. Då kvinnor i något högre grad anser att dubbade vinterdäck är det enda acceptabla alternativet och samtidigt uppfattar sig själva som bra bilförare, och inte mycket bra som de flesta manliga svarande, verkar det som om de dubbade däcken erbjuder mer mekanisk säkerhet än säkerhet som kommer från den egna förmågan. De som använder dubbfria däck instämmer i högre utsträckning också med påståendet att de skulle känna sig säkrare vid bilkörning på vintern om de var bättre bilförare. Den negativa påverkan dubbade däck kan ha på hälsa verkar vara känd bland de svarande. Slitage från vägbanan av dubbdäck var rankad som den tredje största faktorn som påverkar hälsa negativt, med avgaser från bensin och dielsemotorer som de två största. För påverkan på miljön var fortfarande avgaserna de två största faktorerna, följda av salt på en tredje plats. Slitage på vägbanan från dubbdäck hamnade på en fjärde plats. De svarande ansåg att de faktorer som är mest effektiva för att ändra mänskligt beteende, och på så sätt minska den negativa påverkan bilkörning i innerstaden har för hälsa, ses införandet av trängselskatt och ett förbud mot dubbdäck som det mest effektiva. För att minska påverkan på miljö sågs saltfria vägar och införandet av trängselskatt som mest effektiva. Den åtgärd som ses som minst effektiv för att minska påverkan på både hälsa och miljö var en avgift för dubbdäck. När de svarande rangordnade de fem alternativen framkom en annan ordning än när de fick bedöma dem tillsammans (figur 4 & 3) vilket kan visa att det råder en viss oklarhet kring dessa frågor. Trängselskatt uppgavs vara den mest effektiva åtgärden för att minska hälso- och miljöpåverkan när faktorerna rangordnades medan saltfria vägar bedömdes vara mest effektivt när de bedömdes separat. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att den mest avgörande orsaken till att bilister använder dubbade vinterdäck är att de kör på is i stor utsträckning varje vinter. Den personliga erfarenheten när man väljer däck anses också vara viktig i valet av däcktyp och om den personliga erfarenheten är att man ofta kör på is verkar det vara ett logiskt val. Samtidigt verkar det finnas en stor insikt i att dubbade vinterdäck bidrar till att människor och miljö påverkas negativt och att de flesta svarande känner ett visst ansvar inför hälsa och miljö. Bättre väghållning i kombination med information om de dubbfria däckens generellt positiva egenskaper vid vinterväglag kan minska dubbdäcksanvändningen i Stockholmsområdet. 23

25 Referenser Ayers M. & Waalkes S. (2003) Out in the cold: ACPA answers top questions about how to treat concrete in cold temperatures, Roads and Bridges, 41, Däckbranschens informationsråd (2005) Undersökning av däcktyp samt mönsterdjup i Sverige, Däckbranschens Informationsråd, Varberg. Elvik, R. (1999) The effects on accidents of studded tires and laws banning their use: a meta-analysis of evaluation studies, Accident Analysis & Prevention, 31, nr. 1/2, Johansson, C., Norman, M., Omstedt, G & Swietlicki, E. (2004) Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10. SLBrapport 4:2004, Stockholm. Johansson, C., Norman, M. & Westerlund, K-G. (2005) Försök med dammbindning längs E4- Vallstanäs och i Norrmalm i Stockholms innerstad, SLB-rapport 10:2005, Stockholm. Junghart, O. (1992) Estimating the traffic safety effect of studded tires, Accident Analysis & Prevention, 24, Leppänen, A. (1996) Final Results of Road Traffic in Winter Project: Socioeconomic Effects of Winter maintenance and Studded Tires, Transportation Research Record, 1533, Nordström, O. (2003a) Nya och begagnade vinterdäcks friktion på slät is. VTI meddelanden 923, Linköping. Nordström, O. (2003b) Nya och begagnade vinterdäcks friktion på skrovlig is. VTI notat 34:2003, Linköping. Nordström, O. (2004) Nya och begagnade vinterdäcks friktion på våt slät is. VTI meddelanden 965, Linköping. SIKA (2001) RES 2001 den nationella resundersökningen, Stockholm, Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA statistik, 2002:2. SIKA (2004) Fordon i län och kommun vid årsskiftet , Stockholm, Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA statistik, 002:0601. Scheibe R.-R. (2002) An overview of studded and studdless tire traction and safety. Washington State Transportation Center, University of Washington, USA. 24

26 Sigthorsson, H. (1998) Studded winter tires and traffic safety, Nordic Road and Transportation Research, 10, 4-7. Vaa, T (1996) Piggfrie dekk i Trondheim? Erfaringer fra kjøring med ulike typer vinterdekk sesongen 1996/97, SINTEF rapport, STF22. 25

27 Bilaga 26

28 Bilaga A tabeller Dubbdäcksundersökning vinter 2006 Här presenteras resultaten av de frågor som inte redovisats i den övriga rapporten. För frågorna 28 till och med 47 har den femgradiga skalan ändrats till en tregradig skala för att ge en bättre översikt. Mittenkategorin (dvs. där de svarande har svarat i mitten av skalan) har tolkats som ett uttryck för viss osäkerhet eller en fråga där de svarande inte har en klar åsikt. I denna bilaga presenteras också medelvärden för de tre index som presenterats i rapporten. Generellt sett representerar ett lågt värde instämmer inte och ett högre värde instämmer helt. De frågor som utgör de olika faktorerna är följande: Faktor 1 (Dubbdäck): Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid * Dubbdäck är de enda alternativet för mig vid vinterväglag * Dubbfria vinterdäck fungerar lika bra som dubbdäck vid vinterväglag Personer som kör med dubbfria däck utsätter andra trafikanter för fara * Säkerhet är viktigare än eventuella hälso- eller miljöproblem dubbdäck kan ge upphov till* Jag kan tänka mig att köra med dubbfria vinterdäck Säkerheten minskar obetydligt när man använder dubbfria vinterdäck Jag anser att de bilförare som använder dubbfria vinterdäck äventyrar andra människors säkerhet* (*= har kodats om så att ett lågt värde blir instämmer helt ) Faktor 2 (Personlig): Jag är bättre på att köra i vinterväglag än andra människor beroende på min personliga körstil Min praktiska erfarenhet jag har som bilförare är det enda jag litar på när det gäller vilket vinterdäck jag ska använda Jag tar ansvar för mitt beteende i trafiken men hälso- och miljöproblem är någon annans ansvar Jag har i dagsläget tillräckligt med kunskap för att kunna fatta bra beslut angående vilket vinterdäck jag ska ha Faktor 3 (Ansvar): Dubbdäck orsakar hälso- och miljöproblem i innerstadsmiljö med avseende på luftpartiklar Dubbdäck inger en falsk säkerhet och bidrar till att farten ökar även om väglaget inte tillåter det 27

29 Jag litar på de vetenskapliga fakta som presenteras i samband med undersökningar om dubbdäckens inverkan på hälsa och miljö Som bilister har vi ansvar för att boende i ett område ska slippa höga halter av luftpartiklar I denna bilaga presenteras resultaten av frågorna i följande kategorier: Alla svarande Kön (Män & Kvinnor) Däcktyp (Dubbdäck & Dubbfria däck) Var de svarande bor (Innerstad, efter tunnelbanenät eller pendeltågsnät) Motiveringen till att just dessa grupper valts ut är att det kan vara av intresse med tanke på en eventuell informationskampanj, att se hur olika grupper skiljer sig från varandra. Om det förekommer skillnader i uppfattning av dubbdäck kan dessa vara viktiga att ta hänsyn till, även om de inte är statistiskt signifikanta. Svarsfördelning alla svarande Kön i procent Män 64,5 Kvinnor 35,5 Ålder i procent , , ,1 Över 56 33,7 28

30 Mil per år i procent Upp till 1000 mil 31, till 2000 mil 48, till 6000 mil eller över (max 32000) 1,8 Kör på isbelagda vägar i procent Ofta 55,6 Sällan 40,4 Nästan aldrig 4 Körkortsinnehav (år) i procent 1 till 10 år 4,9 11 till 20 år 26,5 21 till 30 år 29,3 31 till 40 år 21,3 41 till 50 år 17,3 Över 50 år (max 66) 0,6 Kör oftast i procent Innerstad 2,1 Ytterstad 53,5 Både innerstad och ytterstad 44,4 29

31 Typ av bilförare i procent Mycket bra 36,1 Ganska bra 46,4 Bra 15,8 Bra men osäker/ovan 1,8 Typ av däck i procent Dubbade vinterdäck 75,2 Dubbfria vinterdäck 22,4 Allrounddäck 2,4 Byter till vinterdäck i procent När vädret så kräver 55,4 I oktober 21,7 I november 21,7 Aldrig 1,2 Kör på vintern i procent Varje dag 55,3 3-5 gånger per vecka 29,8 1-2 gånger per vecka 11,6 Få gånger på vintern 3,3 30

32 Har tagit del av information i procent Ja 38,7 Nej 61,3 Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Instämmer inte 41,9 Osäker Instämmer helt 16,5 41,6 Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper Instämmer inte 15,2 Osäker 20,4 Instämmer helt 64,4 Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Instämmer inte 45,2 Osäker Instämmer helt 30,3 22,4 Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck Instämmer inte 72,8 Osäker Instämmer helt 17,3 9,9 31

33 Fråga 39: Dubbdäck är det bästa när vägen är täck av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag Instämmer inte 12,4 Osäker Instämmer helt 13,9 73,7 Fråga 41: Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag Instämmer inte 46,6 Osäker 17 Instämmer helt 36,4 Fråga45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska Instämmer inte 21,9 Osäker 19,1 Instämmer helt 59 Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem Instämmer inte 61,5 Osäker 15,4 Instämmer helt 23,1 Fråga 47: Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort Instämmer inte 38,2 Osäker 15,4 Instämmer helt 46,5 32

34 Medelvärden för index (baserat på faktorer) Index Medelvärde Dubbdäck 16,76 (min 8, max 24) Personlig 8,37 (min 4, max 12) Ansvar 9,26 (min 4, max 12) Sammanfattningsvis är de svarande inte odelat positiva till användningen av dubbdäck utan ser att den personliga erfarenheten är viktig, men ser också att det finns ett miljöproblem med dessa däck. 33

35 I detta avsnitt redovisas skillnader för hur olika grupper skiljer sig åt i sina svar. De siffror som presenteras redovisar gruppens inre fördelning, d.v.s. den procentsats som anges för gruppen Män visar enbart hur denna grupp har svarat utan att ställas i relation till exempelvis gruppen Kvinnor. Svarsfördelning baserat på kön Ålder i procent Män Kvinnor , ,3 28, ,1 23,1 56 och över 35,4 30,8 Mil per år i procent Män Kvinnor Upp till 1000 mil 21,7 48, till ,9 43, till , och över 2,4 0,9 Kör på isbelagda vägar i procent Män Kvinnor Ofta 56,1 54,7 Sällan 41 39,3 Nästan aldrig 2,8 6 34

36 Körkortsinnehav (år) i procent Män Kvinnor 1 till 10 år 4,3 6,1 11 till 20 år 25,7 28,1 21 till 30 år 27,6 32,5 31 till 40 år 22,4 19,3 41 till 50 år Över 50 år (max 66) 1 0 Kör oftast i procent Män Kvinnor Innerstad och ytterstad 46,5 41 Mest ytterstad 50,5 59 Typ av bilförare i procent Män Kvinnor Mycket bra 40,4 28,2 Ganska bra Bra 13,6 19,7 Bra, men säker/ovan 0 5,1 Typ av däck i procent Män Kvinnor Dubbdäck 73,7 77,8 Friktionsdäck 23,9 19,7 Allrounddäck 2,3 2,6 35

37 Byter till vinterdäck i procent Män Kvinnor När vädret så kräver 57,3 51,7 I oktober 20,9 23,3 I november 20,4 24,1 Aldrig 1,4 0,9 Kör på vintern i procent Män Kvinnor Varje dag 62 43,1 3-5 gånger per vecka 27,2 34,5 1-2 gånger per vecka 8,9 16,4 Få gånger på vintern 1,9 6 Tagit del av information i procent Män Kvinnor Ja 44,7 27,8 Nej 55,3 72,2 36

38 Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Män Kvinnor Instämmer inte 48,6 29,8 Osäker 12 24,6 Instämmer helt 39,4 45,6 Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper Män Kvinnor Instämmer inte 15,4 14,8 Osäker 18,8 23,5 Instämmer helt 65,9 61,7 Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Män Kvinnor Instämmer inte 49 40,9 Osäker 26,4 39,1 Instämmer helt 24,

39 Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck Män Kvinnor Instämmer inte 74,6 69,6 Osäker 13,9 23,5 Instämmer helt 11,5 7 Fråga 39: Dubbdäck är det bästa när vägen är täck av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag Män Kvinnor Instämmer inte 11,5 14 Osäker 10 21,1 Instämmer helt 78,5 64,9 Fråga 41: Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag Män Kvinnor Instämmer inte 48,6 43,1 Osäker 17,3 16,4 Instämmer helt 34,1 40,5 38

40 Fråga 45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska Män Kvinnor Instämmer inte 23,6 19 Osäker 16,3 24,1 Instämmer helt 60,1 56,9 Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem Män Kvinnor Instämmer inte 61,7 61,2 Osäker 13,4 19 Instämmer helt 24,9 19,8 Fråga 47: Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort Män Kvinnor Instämmer inte 42,6 30,2 Osäker 15,8 14,7 Instämmer helt 41,6 55,2 39

41 Medelvärden för index (baserat på faktorer) Index Män Kvinnor Dubbdäck 16,86 16,59 Personlig 8,77 7,64 Ansvar 9,08 9,57 Sammanfattningsvis kan sägas att det är små skillnader mellan grupperna, endast skillnaden i uppfattning om hur viktig den personliga erfarenheten är var signifikant. 40

42 Svarsfördelning baserat på Däcktyp dubbdäck och dubbfria vinterdäck Här har de som angett att de har allrounddäck inkluderats i den Dubbfria gruppen för att ge en enklare översikt. Ålder i procent Dubb Dubbfria ,4 11, , ,6 30,5 Över 56 33,2 35,4 Mil per år i procent Dubb Dubbfria Upp till 1000 mil 30,9 32, till ,2 46, till ,5 19, och över 2 1,2 Kör på isbelagda vägar i procent Dubb Dubbfria Ofta 59,5 43,9 Sällan 37,7 48,8 Nästan aldrig 2,8 7,3 41

43 Körkortsinnehav (år) i procent Dubb Dubbfria 1 till 10 år 4,9 5,1 11 till 20 år 28,6 20,3 21 till 30 år 29,4 29,1 31 till 40 år 18,4 30,4 41 till 50 år 18,4 13,9 Över 50 år (max 66) 0,4 1,3 Kör oftast i procent Dubb Dubbfria Innerstad och Ytterstad 45,6 50 Mest Ytterstad 54,7 50 Typ av bilförare i procent Dubb Dubbfria Mycket bra 34,4 41,5 Ganska bra 45,6 48,8 Bra 18,5 7,3 Bra, men säker/ovan 1,6 2,4 42

44 Byter till vinterdäck i procent Dubb Dubbfria När vädret så kräver 59,5 42,5 I oktober 20,2 26,3 I november 20,2 26,3 Aldrig 0 5 (Här ingår de med Allrounddäck) Kör på vintern i procent Dubb Dubbfria Varje dag 55,1 56,1 3-5 gånger per vecka 30 29,3 1-2 gånger per vecka 11,7 11 Få gånger på vintern 3,2 3,7 Tagit del av information i procent Dubb Dubbfria Ja 38,3 40 Nej 61,

45 Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 28,9 81,3 Osäker 19,4 7,5 Instämmer helt 51,7 11,3 Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 18,9 3,8 Osäker 21,8 16,3 Instämmer helt 59,3 80 Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 49,4 36,3 Osäker 28,4 38,8 Instämmer helt 22,

46 Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 66,1 77,5 Osäker 17,8 16 Instämmer helt 16,1 6,5 Fråga 39: Dubbdäck är det bästa när vägen är täck av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 15,2 3,8 Osäker 15,2 10 Instämmer helt 69,5 86,3 Fråga 41: Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 51,2 32,5 Osäker Instämmer helt 32,8 47,5 45

47 Fråga 45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 23 18,5 Osäker 17,7 23,5 Instämmer helt 59,3 58 Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 50,8 93,8 Osäker 18,4 6,2 Instämmer helt 30,7 0 Fråga 47: Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort Dubbdäck Dubbfria Instämmer inte 35,7 45,7 Osäker 16 13,6 Instämmer helt 48,4 40,7 Medelvärden för index (baserat på faktorer) Index Dubbdäck Dubbfria Dubbdäck 15,28 21,2 Personlig 8,32 8,54 Ansvar 9,05 9,9 46

48 Sammanfattningsvis är de svarande som angett att de kör med dubbade vinterdäck mer positiva till användningen av dubbade vinterdäck jämfört med dem som kör med friktionsdäck. Svarsfördelning baserat på boendeort Kön i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Män 11,1 46,6 42,3 Kvinnor 16,4 37,9 45,7 Ålder i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät ,2 14,2 11, ,2 23, , ,6 56 och över 31 32,6 36,4 Mil per år i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Upp till 1000 mil 39 30, till ,2 59,2 43, till ,8 15,7 22, och över 0 0,7 3,6 47

49 Kör på isbelagda vägar i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Ofta 33,3 53,2 63,6 Sällan 61,9 41,8 33,6 Nästan aldrig 4,8 5 2,9 Körkortsinnehav (år) i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät 1 till 10 år 7,3 4,3 4,3 11 till 20 år 36,6 27,3 23,2 21 till 30 år 24,4 33,1 26,8 31 till 40 år 14,6 20,1 24,6 41 till 50 år 17,1 14,4 20,3 Över 50 år (max 66) 0 0,7 0,7 Kör oftast i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Innerstad och ytterstad 76,2 39,7 43,6 Mest ytterstad 23,8 60,3 56,4 48

50 Typ av bilförare i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Mycket bra 35,7 40,4 31,2 Ganska bra 42,9 42,6 51,8 Bra 16,7 16,3 14,9 Bra, men säker/ovan 4,8 0,7 2,1 Typ av däck i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Dubbdäck ,7 Friktionsdäck 28,6 24,1 19,1 Allrounddäck 2,4 2,8 2,1 Byter till vinterdäck i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät När vädret så kräver 48, ,4 I oktober 22 22,3 21,3 I november 29,3 22,3 19,9 Aldrig 0 1,4 1,4 49

51 Kör på vintern i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Varje dag 31 54,3 63,8 3-5 gånger per vecka 38, ,2 1-2 gånger per vecka 23,8 12,9 7,1 Få gånger på vintern 7,1 2,9 2,8 Tagit del av information i procent Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Ja 41,5 35,3 40,9 Nej 58,5 64,7 59,1 Fråga 28: Vinterväglagen kräver att man använder dubbdäck vintertid Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 47,6 43,2 40 Osäker 19 15,8 16,5 Instämmer helt 33, ,7 50

52 Fråga 32: Säkerheten vid vinterkörning påverkas mer av personlig körstil än däckets egenskaper Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 19 12,9 16,9 Osäker 23,8 22,3 17,6 Instämmer helt 57,1 64,7 65,4 Fråga 33: Dubbdäck ger bättre framkomlighet snarare än säkerhet Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 45,2 43,9 48,5 Osäker 35,7 32,4 27,9 Instämmer helt 19 23,7 23,5 Fråga 38: De som kör med dubbfria vinterdäck är i allmänhet bättre bilförare än de som använder dubbdäck Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 73,2 71,4 74,5 Osäker 19,5 15,7 18,2 Instämmer helt 7,3 12,9 7,3 Fråga 39: Dubbdäck är det bästa när vägen är täck av ren is men dubbfria vinterdäck är lika bra på andra vinterunderlag Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 9, ,4 Osäker 14,6 11,4 14,7 Instämmer helt 75,6 78,6 69,9 51

53 Fråga 41: Om jag vore en bättre bilförare skulle jag känna mig säkrare bakom ratten vid vinterväglag Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 42,9 43,6 50,7 Osäker 9, ,2 Instämmer helt 47,6 36,4 33,1 Fråga 45: Om vinterväghållningen fungerade bättre skulle behovet av dubbade vinterdäck minska Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 23,8 18,6 25,7 Osäker 9,5 20,7 21,3 Instämmer helt 66,7 60,7 52,9 Fråga 46: Jag kan endast tänka mig att använda dubbdäck, oavsett det blir avgifter eller hur mycket fakta som presenteras om miljöproblem i samband med dem Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 81 64,3 54 Osäker 7, ,5 Instämmer helt 11,9 20,7 28,5 Fråga 47: Obligatorisk körning på halkbana skulle behövas vart femte år för alla som har körkort Innerstad Tunnelbanenät Pendeltågsnät Instämmer inte 21,4 46,4 35 Osäker 11,9 14,3 16,1 Instämmer helt 66,7 39,3 48,9 52

54 Medelvärden för index (baserat på faktorer) Index Innerstad Tunnelbana Pendeltågsnät Dubbdäck 17,8 16,92 16,32 Personlig 7,81 8,37 8,51 Ansvar 9,21 9,26 9,31 Denna tabell visar att de boende i innerstaden är mindre positiva till dubbade vinterdäck än de som bor längre ut från staden, vilket kanske speglar väglaget i länet. Boende utanför staden ser också att den personliga erfarenheten är viktig och samtliga grupper är medvetna om de hälso- och miljöproblem dubbdäck kan ge upphov till. 53

55 Kommentarer till enkäten Här redovisas de öppna svar som de svarande har kunnat ge på enkäten. Frågan löd: Om du tror att det finns andra faktorer i samband med bilkörning som påverkar hälsa och miljö negativt, hur stor är deras påverkan? Vilken/vilka anser du dessa andra faktorer vara? Vissa svar förekom flera gånger men presenteras endast en gång här. Körsträcka i tätbebyggt område Köbildning då tomgångskörning inte respekteras. Läckage av glykol läckage av olja, blyvikter för balansering som lossnar i samband med vägsalt utgör oxidationsproblem Stress Bilbatterier, alternativa bränslen typ alkohol Allt som gör så att man tvingas ha bilen igång onödigt länge. Allt som kommer i vägen, så resorna tar lång tid. Stress, väntan för andra, leveransförseningar, missade orderingångar och expostleveranser. Våra barn får alltid betala högsta priset. Asfaltpartiklar mm Läckage från bilar: freon, olja, glykol, spolarvätska. Tillvaratagande av gamla batterier och gamla däck. Olyckor, felaktig körning, köer = avgaser, partikelutsläpp, tankning, tvättning, etc. Kallstarter Tomgångskörning Aggressiv körning, kallstarter, bra med nya bensinsnålare bilar med katalysator Krav på uppmärksamhet Olycksrisker Spolarvätskeutsläpp Hur du som bilförare kör, såsom gaspådrag, hur du växlar, hur du bromsar Fetma Strålning från mekanik i bilen Mer än 400 personer dödades förra året, många fler blir allvarligt skadade och många får men för livet. Läckage av miljöfarliga ämnen vid transporter. Skrotning av uttjänta bilar är i många avseenden inte miljöoch hälsovänligt. Buller tät trafik, krav på parkeringsyta All form av slitage och spill från bilen. T.ex. diverse vätskor och lösningar som spolarvätska, oljor. Spillet från biltvätt osv. Lackpartiklar 54

56 som lossnar från bilen. Körstil, bilens skick, bildumpning istället för skrotning. För lite motion man tar bilen även korta sträckor. Biltvätt innebär också bruk av starka lösningsmedel som ibland rinner direkt ut i dagvattnet. Långa stopp vid ljussignaler, köbildning, stora, tunga bilar utan katalysator, kallstart, korta körsträckor, bilberoende Felaktig körning accelerera, bromsa, accelerera, bromsa Regeringen Olyckor Stillastående tomgång Fotgängares företräde vid obevakade övergångsställen ger fler olyckor För mig känns den viktigaste frågan att få bort alla gamla bilar utan katalysator Det finns faktiskt även positiv påverkan av bilkörning minskad stress, minskad förkylning, t.ex. För att vara trovärdig i en undersökning skall ni även fråga detta??!! Varför är det bara negativt med bil? Varför inte fråga om gators renhållning som man gör i Finland för att minska partikelmängden. Vi betalar skatt för att det allmänna skall sköta detta. Fråga 49 & 50? Klart jag tar ansvar vad menar ni? Mer fördomsfull och märklig undersökning får man leta efter. Stress i trafiken. Kan utföra flera moment undre bilkörning exempelvis mobiltelefon, rakning, intag av frukost och nu trängselavgift vilket förlänger arbetsdagen för många. Man åker tidigare hemifrån! Olycksrisker, för höga hastigheter i samband med för stor tilltro till dubbdäck. Oljud Hög hastighet, köra alkohol- och drogpåverkad. Oljan som bilen behöver av miljö/naturtillgångar Människan blir bekväm och lat = fet En stor påverkan på vilket sätt du kör, snabba inbromsningar, accelerationer drivmedel, bränsleslukande bil, katalysator utan motorvärmare vid kallt väder/låga temperaturer, avsaknad av partikelfilter för dieselbilar. Alla förbud och avgifter medför ovilja att följa lagarna och det blir som följd andra problem Mycket biltrafik p.g.a. ont om p-platser och dålig planering av köer, förbifarter, etc. Bilskrot som inte tas hand om, oljeframställning olja är en ändlig naturresurs. Kan Vägverket klara om alla kör friktionsdäck då det krävs en viss uppruggning från dubbade däck? Omprövning av körkort vart 10 år eftersom de som har haft körkort längre glömmer trafikregler och körsätt Allmän resurstillgång vid tillverkning och senare destruktion av fordon. Stora bilar och bränsleförbrukarna t.ex. SUV, oekonomisk körstil, äldre fordon med sämre förbränning och utan katalysator 55