Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i engelska



Relevanta dokument
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

Slutrapport för Edsbergsskolans matematikverkstad

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Föräldraråd den 29 september 2009

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Slutrapport för Matematikverkstad mot de yngre åren, F 3 på Helenelundsskolan.

Lägesrapport för Edsbergsskolans matematikverkstad

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Beslut för grundskola och fritidshem

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola Betygsresultat läsåret 2012/13

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

1. Inledning Förutsättningar... 3

Uppföljning sommarskolan 2016

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Att börja sjuan på Valstaskolan

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Ledare. Nyhetsbrev juni Hej!

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Verksamhetsberättelse, läsåret 2017/2018

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Beslut för grundskola

En hållbar utveckling

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

!!! Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Grundskoleavdelningen Rektorsområde Utsälje Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Minnesanteckningar skolanalysgruppen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Verksamhetsberättelse 2016 för Järntorgsskolan år F-6

Kvalitetsrapport. Hagaskolan. Åk 7 9 Sammanställning

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Kvalitetssäkring av Kyrkskolan för läsåret 2010/2011

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Verksamhetsplan. Färentuna. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Kommunens läsmål åk 2

Beslut för grundskola och fritidshem

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta LUNDE Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Analys av resultat i åk 9. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

1. Inledning Förutsättningar... 3

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Tillsammans når vi toppen!

BARN- OCH UTBILDNING SAMVERKAN FÖR BÄSTA SKOLA - ARBETSMATERIAL

Transkript:

Uppdragsgivare: Sollentuna Kommun Projektledare: Christine Haag och Jelica Raletic Slutrapport för Ökad måluppfyllelse i engelska särskild satsning på engelskaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt att få fler elever att nå de högre betygen.

Sammanfattning Målet med projeket var att öka måluppfyllelsen i de högre betyg i engelska i skolår 8 och 9 samt att få betygen att korrelera med NP. Dessutom skulle uppbyggandet av en språkverkstad inspirera till ett varierat arbetssätt i engelska i stället för att endast använda läroboken. Projektgenomförandet var indelat i två delar: 1) inspirationsträffar för lärare där vi tillverkade spel till extraengelskan, vår s.k. English Workshop, och 2) att prova spel med eleverna i English Workshop.

1 Bakgrund Helenelundsskolan har ca. 480 elever i skolår 6-9. Vi är organiserade i fyra horisontella arbetslag. Skolan har byggt upp en matteverkstad under många år, vilket har lett till ett mer inspirerande arbetssätt i matematik. Detta blev inspirationen till en språkverkstad. Helenelundsskolan har relativt få elever som inte når målen för godkänt i engelska i skolår 9, men tappar på de högre betygsnivåerna. Betygen korrelerar inte med resultaten på de nationella proven i engelska. Ämnesbetygets snittpoäng minskar varje år i årskurs 9 medan snittpoängen på nationella provet höjs. Ämnesbetygen sjönk från 2008 till 2010 från 14.09 till 13,27 medan nationellaprovresultaten höjdes från 14.96 år 2008 till 15.09 år 2010. För att höja ämnesbetygen i engelska ville vi välja ut och utarbeta bra engelskaktiviteter som kunde stimulera elever att nå de högre betygen. Det skulle vara lika lätt att använda ett varierat arbetssätt i engelska som att endast använda läroboken. Vi skulle vidareutveckla, ordna och strukturera de uppgifter vi redan hade, samt hitta fler uppgifter för att börja bygga upp en språkverkstad. Då skulle vi kunna anpassa och individualisera undervisningen på ett bättre sätt. Suggestopedi skulle leda oss i att hitta ett mer varierat arbetssätt samt ge oss inspiration. 2 Projektgenomförande 2.1 Workshops för lärare Alla engelsklärare och en specialpedagog som arbetar med engelska blev informerade om projektet vid ett möte med biträdande rektor i slutet av vårterminen 2011. Alla var positiva. En engelsklärare i varje arbetslag skulle delta i tre workshops för att tillverka och bygga upp ett förråd av spel för genomförandet av English Workshop. Sex workshops, fyra timmar vardera, skulle hållas. Dessutom fick alla engelsklärare en inbjudan till att gå steg 1 i en trestegs- utbildning till suggestopedilärare. 2.2 Workshops för elever 8:or och 9:or skulle få chans att jobba extra med utmanande och spännande språklek. Det skulle ske i form av frivillig undervisning under en och en halv timme en eftermiddag i veckan. Två engelsklärare skulle turas om med planeringen av och undervisningen i English Workshop. 2.3 Språkverkstad Alla planeringarna skulle sparas i en gemensam mapp för man skulle kunna dra nytta av varandras arbete och utgå ifrån samma planeringar och kontinuerligt revidera dem. Det skulle bli början till en språkverkstad.

3 Måluppfyllelse 3.1 Våra projektmål var att höja elevernas kunskapsnivå i engelska genom en inspirerande lärandemiljö och ett varierat arbetssätt i engelska. att öka andelen elever med vg och framför allt elever med mvg i engelska. Därmed skulle vi även att höja vårt meritvärde. Fördelning av betyg i engelska Fördelning av betyg i årskurs 8 Höstterminen 2010 Antal elever: 113 Betyg: A. 0 elever G: 44 elever VG: 59 elever MVG: 10 elever Vårterminen 2011 Antal elever: 113 A: 1 elev G: 33 elever VG: 64 elever MVG: 15 elever Höstterminen 2011 Antal elever: 110 Betyg: F: 1 elev E: 33 elever D: 30 elever C: 26 elever B: 11 elever A: 9 elever

Vårterminen 2012 Antal elever: 110 Betyg: F: 3 elever E: 9 elever D: 18 elever C: 36 elever B: 23 elever A: 21 elever Meritvärde årskurs 8 höstterminen 2010: 13,5 Meritvärde årskurs 8 vårterminen 2011: 14,1 Meritvärde årskurs 8 höstterminen 2011: 13,3 Meritvärde årskurs 8 vårterminen 2012: 15,25 Analys av meritvärdena Intressant att notera av de ovanstående betygen och meritvärdena är att 8:orna läsåret 2010/ 2011 höjde sitt meritvärde mellan höst- och vårterminen med 0,6 poäng. Dessa elever hade inte under årskurs 8 någon möjlighet att delta i extra engelskundervisning 1,5 timmar i veckan. 8:orna läsåret 2011/12 höjde sitt meritvärde i engelska med 1,95 poäng. Det var under detta läsår som eleverna hade möjlighet att delta i English Workshop. Elevernas intresse Varje onsdag i ca 20 veckor pågick under 1,5 timmar en workshop i engelska. En hel del tid gick åt till att planera för och tillverka material till English workshop innan den kunde sätta igång. Först vecka 45, veckan efter höstlovet, var allting planerat och tillräckligt mycket material tillverkat. Sammanlagt ägde English workshop rum vid ca 20 tillfällen. Några

tillfällen gick bort p.g.a. att projektledaren/ledaren för English Workshop själv var sjuk eller var hemma för vård av sjuka barn. I English Workshop spelade elever spel i syfte 1) att öka deras intresse för engelska och 2) att öka deras vilja att lägga ner mer tid på sina studier i engelska. Tio elever deltog regelbundet varje gång. Dessutom deltog ytterligare ett tiotal elever sporadiskt. För att locka eleverna att komma till English Workshop, bjöd vi varje vecka på olika amerikanska bakverk. De engelskbetyg som är intressantast att studera i detta sammanhang är de betyg som de tio elever som stadigt kom på English Workshop fick på höst- respektive vårterminen. Det var sju flickor och tre pojkar. Deras namn är fingerade i nedanstående uppställning. Intressant att notera är att två av flickorna, Beatrice och Greta, båda hade åtgärdsprogram i engelska, d.v.s. att de var på gränsen till att inte få godkänt betyg. Dessutom har Beatrice dyslexi och Greta problem med korttidsminnet och läsförståelsen. Detta gör det givetvis extra svårt för dem att uppnå goda resultat i engelska De tio elevernas betyg var: Flickor: Andrea D C Beatrice E D Cecilia E C Daniela D B Eva A A Fredrika E D Greta D D Pojkar: Adrian E C Benjamin C A Christopher C A HT 2011 VT 2012 Av dessa tio elever fick alltså sju betyg E eller D under höstterminen, två fick C och en fick A. Det är intressant att notera att det alltså huvudsakligen var elever med de lägre betygen i engelska som deltog i English Workshop. Dessa tio elever fick alltså, under förutsättning att de deltog varje gång, ca 30 timmars extra undervisning i engelska. Att undervisningen var i form av lekar och spel, med endast någon enstaka grammatikgenomgång på whiteboarden, tycks inte ha inverkat menligt på resultaten, utan kanske snarare tvärtom. Syftet med English Workshop var ju just att erbjuda meningsfulla, kreativa och roliga inlärningsaktiviteter i engelska. Konversationsspråket under English Workshop var till mycket stor engelska, eftersom projektledaren/ledaren har engelska som modersmål och eleverna var vana från engelsklektionerna vid att tala engelska med henne.

Av de tio eleverna som listats ovan lyckades inte mindre än fyra höja sitt betyg i engelska med två betygssteg. Fyra av dem höjde sitt engelskbetyg med ett steg och två, en som hade A på hösten och en som hade D på hösten, låg kvar på samma betyg. Eva, som redan på höstterminen fick A i engelska, kunde ju inte gärna höja sitt betyg ytterligare, och Greta var den flicka som hade problem både med korttidsminnet och med läsförståelsen, och man kan nog därför anta att det var särskilt svårt för henne att höja sitt betyg i engelska. Meritvärdet för dessa tio elever blev på höstterminen 12,75 och på vårterminen 16,0. detta innebär en meritvärdeshöjning på 3,25 poäng, vilket ju måste betraktas som en avsevärd höjning. Här kan man jämföra med hela den årskursens meritvärde som på höstterminen var 13,3 och på vårterminen 15,25, alltså en höjning, som tidigare nämnts, på 1,95 poäng. De tio elever som regelbundet deltog i English Workshop under andra halvan av höstterminen och hela vårterminen höjde alltså sin meritpoäng i engelska med 1,3 poäng mer än genomsnittet. Även en försiktig utvärdering av effektiviteten av English Workshop kan konstatera att dessa tio elever måste ha ökat sina kunskaper i engelska avsevärt för att kunna uppnå en sådan stor skillnad i meritvärde mellan höst- och vårtermin. Om man jämför meritvärdeshöjningen i engelska bland årskurs 8 läsåret 2010/2011 och årskurs 8 2011/2012 ser man också en avsevärd skillnad. 8:orna läsåret 2010/11 höjde alltså sitt meritvärde med 0,6 poäng mellan höst- och vårtermin, medan 8:orna läsåret 2011/2012 höjde sitt meritvärde 1,95 poäng. En del av denna stora skillnad torde dock kunna hänföras till skillnader i betygssystem. Med det gamla betygssystemet IG MVG gav de olika betygsstegen 0, 10, 15 och 20 meritpoäng. Med det nya betygssystemet F A ger de olika betygsstegen 0 poäng, 10 poäng, 12,5 poäng, 15 poäng, 17,5 poäng och 20 poäng. Med det nya betygssystemets sexgradiga betygsskala torde det vara lättare för lärarna att differentiera elevernas kunskapsnivå i betygssammanhang, vilket också torde göra det lättare att få en större meritvärdesökning. 3.2 Bedömd uppfyllelese av effektmål att höja alla elevers kunskapsnivå i och intresse för engelska. Det var eleverna i projektsledarens egen klass som deltog aktivt i workshopen. Det var två kompisgäng som ville hjälpa varandra att höja betygen i engelska. Alla elever var positiva till workshopsen. Det var bakverken som de var mest postiva till samt chansen att få spela spel och umgås med kompisar utanför den vanliga undervisningen. Veckans bakverk planerades och bakades av eleverna i språkval engelska i årskurs 8. Flera av dessa elever kom också på English workshop. Språkval engelska i årskurs 8 var schemalagt alldeles innan English Workshop på onsdagar. Många såg workshopen som en chans att försöka höja sitt betyg i engelska. Alla ville umgås och prata med projektledaren som har engelska som modersmål. 4 Erfarenheter och förslag till förbättringar av genomfört projekarbete

4.1 Workshops för lärare Två workshops för lärare anordnades. Fyra engelsklärare deltog I en fyra timmar lång workshop en lördag. Tre spel tillverkades. Tre lärare deltog i den andra fyra timmar långa workshopen. Då tillverkades ett spel. Projektledaren planerade workshopsen för lärare. Den ursprungliga idén var att varje lärare skulle planera ett spel avsett för ett särskilt grammatikmoment och ta med sig det till workshopen, så att de andra lärarna kunde tillverka ett likadant. Detta var inte genomförbart. I stället tillverkade projektledaren tjugo olika spel avsedda för olika grammatikmoment. De andra lärarna fick sedan välja bland dem. Att tillverka spel var mycket tidskrävande. På fyra timmar gjorde fyra lärare tio exemplar av fyra olika spel: ett för adjektiv, ett för verb och två för frasverb. Av varje spel gjordes tio exemplar som sedan utprovades av eleverna i English Workshop innan de placerades på en hylla för utlåning till alla intresserade engelsklärare, som då kunde använda dem till sina elever i klassrummen. De här spelen blev väldigt uppskattade av eleverna. Eftersom åtminstone sex exemplar av varje spel behövdes, så tog det dock avsevärd tid att tillverka dem. De fem spelen på engelskspelhyllan användes även av lärare som inte hade varit med och tillverkat dem. På så vis inspirerades dessa lärare att använda liknande spel i sin undervisning. 4.2 Suggestopedi Alla engelsklärare erbjöds att delta I en nybörjarkurs i suggestopedi. Suggestopedi är en metod som accelererar språkinlärningen med hjälp av klassisk musik, spel, lekar, sång och andra kreativa inlärningssätt. Fem lärare deltog. Tre av dem, inklusive projektledaren, fullföljde sedan hela suggestopediutbildningen och är nu certifierade suggestopedilärare. Dessa tre lärare använde suggestopedi i sin undervisning och använde också spelen som tillverkats. Två lärare i moderna språk gick steg 1 i suggestopediutbildningen. De gjorde studiebesök i projektledarens klassrum och blev inspirerade. Idag finns en intressegrupp i suggestopedi på skolan. Dessa två lärare planerar att gå steg 2 av utbildningen hösten 2012. 4.3 English Workshops för elever Ca 20 English Workshops anordnades. De ägde rum på onsdageftermiddagarna, samtidigt som Helenelundsskolan hade konferenstid, och därför kunde den andra engelskläraren som var tänkt att hjälpa till att leda English Workshop inte vara med efter de första 5-6 gångerna, eftersom hon då deltog i skolans konferenser. Därför leddes huvuddelen av English Workshop-tillfällena av projektledaren, som endast undervisade årskurs 6 och 8 i engelska under skoltid. Det var troligtvis därför som de få eleverna i årskurs 9 som kom på English workshop de första gångerna slutade komma, eftersom deras engelsklärare inte längre kunde vara med och leda English Workshop. Förmodligen var det också därför som eleverna från projektledarens ordinarie engelskgrupper deltog i English Workshop. Man skulle kunna

spekulera i att anledningen till detta kan vara att eleverna hoppades att de skulle kunna höja sina engelskbetyg genom att gå på English Workshop, och att chanserna till detta, enligt deras sätt att se, kunde öka, eftersom det var deras egen engelsklärare som ledde dessa workshops. De två lärare som var tänkta att leda English Workshop varav den ena efter några gånger alltså inte kunde delta gjorde också mer reklam för English Workshop på sina lektioner. English Workshop annonserades också på plakat i korridorerna. Dessa två lärare kunde också vara mer involverade i de kreativa inlärningsspelen, eftersom de hade varit med och tillverkat dem, och därför bättre förstod hur de fungerade. 4.4 Språkverkstad Fyra spel tillverkades av samtliga lärare. En liten språkverkstad byggdes upp i specialpedagogens rum. Det fanns ingen självklar plats där materialet kunde förvaras och sparas. Projektarbetet var inte förankrat hos samtliga engelsklärare. Det saknas fortfarande ett språkcentrum på Helenelundsskolan och det saknas också en plats där man kan samla och förvara material. Det skulle vara optimalt om det fanns ett rum, där inga lektioner hålls, där man kunde samla material och som man också kunde använda som mötesplats för att inspireras av varandra och av materialet 4.3 Resurser och tidplan I planeringen underskattade projektledaren den tid och kraft det skulle ta under läsåret att tillverka materialet till English Workshop. Dock blev workshopsen så populära bland de elever som deltog att det blev till inspiration också för ledarna. Eleverna i språkval engelska i årskurs 8 blev ett stöd. De tillverkade och provade spel tillsammans med projekledaren som hade den gruppen. 4.4 Framgångsfaktorer Att två lärare förutom projektledaren var engagerade i arbetet med detta projekt Att arbeta med alla sinnen gav alla elever chans att lyckas. 5 Överlämning vid projektslut

5.1 Mottagare Projektrapporten överlämnas till Barn- och ungdomsnämndens kansli. 5.2 Uppföljning av effektmål Jag hoppas att de lärare som visar interesse för suggestopedi på Helenelundsskolan kommer att ta den tid som krävs för att förändra sitt sätt att undervisa språk. Det finns enormt mycket kunskap och en stor vilja bland Helenelundsskolans lärare att införa effektiva och varierade undervisningsmetoder i engelska och moderna språk.