Vet vi vad som fungerar? Senaste rönen om tidig barnfetma Paulina Nowicka, PhD beteendevetare, leg. dietist, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet Inspirationsdagen 16-17 september 2014, Stockholm
Behandling av fetma hos barn Senaste Cochrane översikt, 2009. Slutsatser Kombinerade beteendelivsstilsbehandlingar har bäst effekt. För lite data för att rekommendera en behandlingsmodell före någon annan. Mer forskning behövs på yngre barn.
Position Paper 2013: Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: Interventions for the Prevention and Treatment of Pediatric Overweight and Obesity Multikomponenta/kombinerade interventioner har bäst effekt, speciellt för primärprevention. Familjen viktig för sekundärprevention/behandling. Interventioner bör ta hänsyn till barnets utvecklingsfas/ålder. Hoelscher, JADA 2013 Paulina Nowicka, MoM September 2014 3
Skärmtid och barnfetma Samband mellan skärmtid och fetma hos barn (Robinson 1999; Proctor 1999; Crespo 2001; Dennison, 2002; Wiecha 2006 m fl) 5 av 10 barn i skolåldern spenderar mer än 2 timmar om dagen framför en skärm (Fakhouri, 2013) 60 % av treåringarna och 45 % av tvååringarna använder internet 2013 (Olle Findahl, rapport Svenskar och Internet, 2013) Finns det ett samband mellan föräldratillsyn av skärmtid och utveckling av fetma hos förskolebarn? 4
American Academy of Pediatrics (Amerikanska Barnläkarföreningen 2001): Högst 2 timmar per dag.
Skärmtid och föräldratillsyn barnets vikt 5-åriga barn (n=212) och deras föräldrar följdes i 4 år Föräldrar rapporterade om de brukar ha koll på barnets vardagsaktiviteter (allmän tillsyn) samt på barnets skärmtid (både kvalitet och kvantitet) Mammors (men ej pappors) tillsyn av skärmtid bromsade övervikt hos barnen vid 7 och 9 års åldern (kontrollerad för flera bakgrundsfaktorer). Tiberio, Kerr, Capaldi, Kerrs, Hyoun & Nowicka JAMA Pediatrics, Maj 2014 6
Råd om skärmtid viktiga i MoM Som förälder är man väldigt viktig själv för att skapa bra matvanor. Till exempel, vid middagar, tittar vi absolut inte på tv. Vi sitter vid bordet, vi äter tillsammans, vi går inte från bordet tills vi är klara allihopa. Nu har det blivit mycket mindre gnällande vid bordet att Nu vill jag titta på den. En MoM-mamma Paulina Nowicka, MoM 1 oktober 2014 7
Hur kulturspecifikt är föräldraskap? Child Feeding Questionnaire (CFQ) är en enkät som mäter föräldrars attityder och uppfattningar kring barnets fetma samt hur de agerar i matsituationer. Få studier i olika länder/kulturer. Befolkningsregister, alla mammor till fyraåringar i Malmö, 876 svarade. 64 länder, 30 % födda utanför Norden (flest från Irak, Libanon, Iran, Polen och Bosnien Herzegovina. Nowicka, Appetite, 2014
Kan samma enkät om föräldraskap användas i olika länder? Metod: Enkäten med 7 skalor analyserades med konfirmatorisk faktoranalys. Resultat: Ja. Ursprungsstrukturen passade bra efter att två frågor om belöning exkluderades. Nowicka, Appetite, 2014
Tvärkulturell jämförelse av föräldratekniker Förskolebarn från Sverige, USA, Japan och Australien I jämförelse med ett amerikanskt och japanskt material hade föräldrar i Sverige och i Australien högre poäng avseende upplevt ansvar och lägre poäng avseende oro om barnets vikt. Föräldrar i Sverige använde sig minst av restriktion. - Sverige: 2.72 (Nowicka, et al, 2014) - Australien: 3.95 (Corsini, et al., 2008) - USA: 4.00 (Birch, et al., 2001) - Japan: 4.02 (Geng, et al., 2009). Nowicka, Appetite 2014
Hur man begränsar är viktigt - Om synlig och osynlig kontroll Overt and covert control är en enkät som mäter hur föräldrar begränsar barnets ätande i olika situationer (Odgen et al 2006). 4 frågor om synlig kontroll (reglerar vad, hur mycket etc barn har på tallriken). 5 frågor om osynlig kontroll (undviker köpa godis hem, undviker gå förbi snabbmatsställe, m m ) Nowicka, Eating Behaviors 2014 11
5 undviker köpa hem sötsaker 3.18 8 16 31 40 5 Synlig och osynlig kontroll hur ofta? % av föräldrar som svarade på olika kategorier Kontroll SYNLIG Fråga Hur ofta bestämmer du Medel poäng 1 Aldrig 2 Sällan 3 Ibland 4 Ofta 5 Alltid 1 vad barnet äter 3.96 18 4 15 61 19 2 när barnet äter 4.09 18 3 10 62 25 3 vart barnet äter 4.09 1 4 15 46 34 4 hur mycket barnet äter 3.13 4 22 34 34 5 OSYNLIG 1 Hur ofta undviker du gå med dina barn till matställen som säljer ohälsosamt mat 2.96 13 19 30 34 4 2 undviker köpa hem snacks och chips 3.22 6 14 35 40 4 3 4 inte köper mat som du själv skulle vilja äta eftersom du inte vill att dina barn ska äta den försöker inte äta ohälsosamt mat när dina barn är kan se det 2.35 32 22 28 15 3 3.11 14 17 23 37 9
Synlig och osynlig kontroll När och av vem sambanden med bakgrundsfaktorer Skala CFQ BMI Mors Restr Press Tillsyn Barn Mor Far Utb Nat Kontroll Synlig 0.37** -0.00 0.27** 0.05-0.01 0.04 0.03 0.13** Osynlig 0.37** -0.01 0.26** 0.07* -0.00 0.05 0.02 0.15** CFQ Rest= Restriktion, CFQ Press=Pressen att äta upp, Utb = 4-nivåer av utbildning, Nat = födelseort (Sverige = 0, annat = 1). * p <.05; ** p <.001. Nowicka, Eating Behaviors 2014 13
Nya studier om söta drycker och barnfetma Flera studier påvisar sambandet mellan intaget av söta drycker och fetma hos barn (Troiano 2000, Ariza 2004, Welsh 2005, Kral 2008, Dubois 2007, Kosova 2013) Två nya studier hos tonåringar stärker sambandet (de Ruyter, NEJM 2012 och Ebbeling NEJM 2012). Ny studie på mindre barn: 9600 2-åriga barn följda i 3 år (DeBoer, Pediatrics 2013) De som regelbundet drack sötade drycker vid 2 års åldern hade större ökning i deras BMI z-score i 4 års åldern. 14
Barnets temperament och viktstatus Associations between child temperament, maternal feeding practices and child body mass index during the preschool years: a systematic review of the litterature Bergmeier, Skouteris, Horwood, Hooley och Richardson Obesity Reviews 2014 15
Temperament Medfött och ärftligt, observeras redan tidigt i livet Barnets individuella sätt att reagera och göra saker Hur man förhåller sig till sin omgivning, nya människor eller en överraskande situation. Temperament kan också påverka hur man reagerar på hungerkänsla, ilska eller sömnbrist. Emotionell känslighet och intensitet, stresstålighet, självreglering 1 oktober 2014 16
Literatursökning Barn 0-6 år gamla Mätning av temperament och/eller personlighet Obesogena riskfaktorer som relaterar till barnets ätbeteende och föräldrars ätbeteende i samband med måltid (parental feeding practices) Bergmeier, Obesity Reviews 2014 17
Studier om barns temperament och BMI 18 studier 5 tvärsnittsstudier och 13 longitudinella 10 från USA, 5 från England, 2 från Norge, 1 från Australien Stor heterogenitet avseende mätmetoder av temperament: För spädbarn: The Infant Characteristic Questionnaires (2 studier), Rothbart Infant Behavior Questionnaire - 1981 version (3 studier), Infant Temperament Questionnaire (4 studier), Baby s Day Record (1 studie), delskalor från Child Characterstics Temperament Inventory (1 studie), Early Childhood Behavior Questionnaire (1 studie) För förskolebarn: The Colorado Childhood Temperament Inventory (2 studier), modifierad Infant Temperament Questionnaire (2 studier), föräldradagböcker (1 studie), delskalor av Child Behavior Checklist (3 studier). Bergmeier, Obesity Reviews 2014 18
Resultat: Barnets temperament och BMI Spädbarn: 1 av 3 studier fann ett samband. Förskolebarn: 7 av 8 studier fann ett samband Svårt temperament ledde till fetma i longitudinella studier Speciellt utsatta barn: de som är svåra att lugna, speciellt flickor (Faith & Hittner, 2010) och de med sämre förmåga till självreglering eller känsloreglering (Francis & Susman 2009; Garziano 2010) Ständiga utbrott vid matsituationer oftare hos barn som sedan utvecklade fetma (Agras 2004) Bergmeier, Obesity Reviews 2014 19
Resultat: Barnets temperament och samspelet mellan föräldrar och barn Spädbarn: 3 studier studerade sambandet i matsituationer McMeekin (2013) fann att mammor till barn med svårt temperament använde oftare mat för att lugna barnet. Vollrath (2011) fann att extroverta barn fick mer snacks och söta drycker, speciellt på natten Förskolebarn: 3 studier studerade sambandet Alla såg ett samband mellan föräldrastilar och barnets temperament. Tan & Holub (2009) fann att barn som uppfattades av föräldrar att ha svårigheter att självreglera begränsades mer av föräldrar i matasituationer 20
Möjliga mekanismer och tillämpning Barn med svårt temperament och sämre självregleringsförmåga tröstas med söt mat/dryck som leder till att de associerar söt mat/dryck med positiva känslor Föräldrar kan behöva verktyg att hantera tuffa situationer 21
Tack för er uppmärksamhet! 22