Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Transkript

1 Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm

2 Fetma leder till många komplikationer, men för föräldrar är påverkan på självkänslan viktigast Ebbeling C et al. Lancet 2002, 360:473-82

3 MEN FÖRST: FINNS DET RISK FÖR ÄTSTÖRNINGAR VID BEHANDLING?

4 Kan viktprogram leda till ätstörningar? Ja, enligt äldre forskning (Garner & Wooley, 1991; Hirschmann & Munter, 1988; Polivy & Herman, 1985). Bantning leder till ätstörningar, speciellt hos tonårsflickor. Viktminskningsprogram skadar mer än hjälper. Nej, enligt nyare forskning (Goldfield & Epstein, 2002). Viktigt att erbjuda familjestöd. Ändringar i livsstil är lättare ju yngre är barnet. Kroppen har lättare att anpassa sig i tidig ålder.

5 Viktprogram orsakar inte ätstörningar eftersom Trots att 44% av tonårsflickor försöker att gå ner i vikt, är prevalensen av ätstörningar hos flickor mellan 1% och 4% (American Psychiatric Association, 2000; Serdula et al 1993). De flesta flickor som bantar utvecklar inte anorexi eller bulimi. Bantning är en viktig med inte enda orsak til ätstörningar (Wilson, 1993).

6 Men för att vara helt säker en systematisk vetenskaplig översikt International Journal of Eating Disorders 2005

7 Resultat Under 10 veckor gick deltagarna ner i snitt 19 kg. Deltagarna var ungefär 13 år gamla. Poängen på skalan Drive for Thinness (Eating Disorders Inventory) blev längre. OVERALL CONCLUSION: In none of studies professionally administered weight loss interventions posed any risks of precipitating eating disorders in overweight children and adolescents.

8 SJÄLVKÄNSLA

9 Vad är självkänsla En subjektiv bedömning av den kompetens man uppfattar sig ha inom visa domäner (James,1890). påverkas av andras värderingar (Cooley, 1902), dvs. hur vi uppfattar vår kompetens berörs i hög grad på hur andra uppfattar den (French SA, 1995). en global värdering och specifik värdering med hänsyn till olika domäner som till exempel kroppsuppfattning.

10 Sambandet mellan självkänsla och barnfetma Barn i åldrarna 7-12 år: Majoritet av tvärsnittstudier visar att självkänsla hos obesa barn var något lägre eller normal jämfört med normalviktiga barn. Ungdomar i åldrarna 13 till 18 år: Tvärsnittsstudier visar samstämmigt en motsatt relation mellan vikt och global självkänsla och kroppsuppfattning (French SA, 1995)

11 Hur är självkänsla hos svenska barn och ungdomar med fetma? Självkänsla studerades hos barn och ungdomar (n=107, medelålder 13 år) med fetma (medel BMI 32, spridning ) i jämförelse med en referensgrupp på barn och ungdomar med normal vikt (n=1748). Nowicka, Self-esteem in a clinical sample of morbidly obese children and adolescents. Acta Paed 2009 (98)

12 Hur vi mäter självkänsla Jag tycker jag är en enkät med en global skala och fem delskalor: 1. Fysiska egenskaper, t.ex.: Jag gillar mitt utseende, 2. Färdigheter och talanger, Jag har lätt att lära mig, 3. Psykiskt välbefinnande, t.ex. Jag känner mig ofta ledsen, 4. Relationer till föräldrarna, t.ex. Mina föräldrar litar på mig 5. Relationer till andra, t.ex. Jag gillar mina klasskamrater Påståendena är både positivt och negativt formulerade med fyra svarsalternativ: stämmer precis, stämmer ungefär, stämmer dåligt stämmer inte alls. Nowicka et al, Acta Paed 2009

13 Självkänsla hos barn med fetma lägre med åldern, speciellt hos flickor Resultat från globalskalan 107 barn och ungdomar med fetma, medelålder 13 år, med fetma (medel BMI 32) I jämförelse med referensvärden från barn och ungdomar med normal vikt (n=1748). Raw Score * * * Global Scale Boys, pre-adolescence Boys, adolescence Boys, late adolescence Girls, pre-adolescence Girls, adolescence Girls, late adolescence n= 11 n= 25 n= 14 n= 21 n= 20 n= 16 Nowicka et al, Acta Paed 2009 * * *

14 Relationer med andra inte påverkade, däremot kroppsuppfattning mycket lägre Delskalor Raw Score * ** * * * * ** * * * Sub-scale Sub-scale Talents Physical and Characteristics Skills * * * * * * Sub-scale Psychological Well-being * * * * * * Sub-scale Relations with the Family B pre- B adol. B late G pre- G adol. G late ** ** * * Sub-scale Relations with Others Nowicka et al, Acta Paed 2009

15 En stödjande kommunikation Bemötande en positiv relation behandlare - patient Språk kommunikationen som en terapeutisk konversation Process Användbara verktyg för att stödja familjen Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

16 Inspiration 1: Familjeterapi Uppmärksammar relationerna inom familjen dvs. interaktionen och påverkar dem i en mera funktionell riktning. Hansson K et al. Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Förlagshuset Gothia Flodmark CE. Familjeterapi tillämplig i somatiska vården. Acta Paed (2001)

17 Inspiration 2: Lösningsfokuserad korttidsterapi Intresserar sig för lösningar, snarare än för problem Identifierar positiva förändringar Sätter specifika mål Letar efter undantag Frågar om det som redan fungerar Använder skalfrågor Mirakelfrågan/Framtidsfrågor Referens: Lethem J, Child and adolescent mental health, 2002

18 Verktyg för bemötande Verktyg nr 1: Involvera hela familjen Hur: Välkomstbrev, samtal om de som inte är i rummet Verktyg nr 2: Förbli neutral Hur: Skapa likvärdiga allianser med alla medverkande Verktyg nr 3: Utgå från en normaliserande och icke-skuldbeläggande förhållningssätt 4. Anta motivation Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

19 Gott bemötande Verktyg nr 1: Involvera hela familjen Välkomstbrev, samtal om de som inte är i rummet Verktyg nr 2: Förbli neutral Skapa likvärdiga allianser med alla medverkande Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

20 Konsten att involvera alla Jag hör att du uppfattar det annorlunda, men jag vill först höra vad din fru säger Tror du att du skulle kunna vänta ett tag; jag klarar inte att lyssna på er båda. Jag ser att du inte riktigt håller med mig och jag kommer till din version, men jag är nyfiken på vad din man säger. Jag är lite dålig att hålla reda på två saker på en gång, så jag tar en sak i taget Nu gick det lite fort; jag hängde inte med Nowicka. Smakprov på familjeterapi, Dietistaktuellt 2009/1

21 Normaliserande bemötande Verktyg nr 1: Involvera hela familjen Välkomstbrev, samtal om de som inte är i rummet Verktyg nr 2: Förbli neutral Skapa likvärdiga allianser med alla medverkande Verktyg nr 3: Utgå från en normaliserande och icke- skuldbeläggande förhållningssätt Verktyg nr 4: Anta motivation Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

22 Språket frågor som förändrar Olika frågor Olika svar: Brukar du äta frukost? Hur många dagar i veckan äter du frukost?? Vad är annorlunda de dagar du äter frukost?

23 Konsten att ställa bra frågor Att ställa frågor: Innehåll Om vad? Process När? Vem? Hur?

24 Språket Verktyg nr 1. Behandla genom att fråga Verktyg nr 2. Använd skalfrågor Verktyg nr 3. Sammanhangsmarkera Definiera sammanhanget Verktyg nr 4. Skapa god stämning genom positiva omformuleringar Tjata påminna En krävande mamma- en engagerad mamma Ett tyst barn ett barn som tänker Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

25 Sammanhangsmarkeringar Det finns många sätt som man kan använda för att tala om utifrån vilken position man ingriper, och som fungerar som en sammanhangsmarkering. Här är några: Det låter för mig som Jag tänker att De flesta tänker ju att Nu ska jag ställa lite frågor utifrån En del skulle uppfatta det som ett problem, hur uppfattar ni det? Det är ingenting vi rekommenderar, men ni anser att det fungerar i er familj, hur tänker ni? Nowicka. Smakprov på familjeterapi, Dietistaktuellt 2009/1

26 Språket Verktyg nr 1. Behandla genom att fråga Verktyg nr 2. Använd skalfrågor Verktyg nr 3. Sammanhangsmarkera Definiera sammanhanget Verktyg nr 4. Skapa god stämning genom positiva omformuleringar Att tjata att påminna En krävande mamma- en engagerad mamma Ett tyst barn ett barn som tänker

27 Process Verktyg nr 1. Ta fram undantag till problemet Verktyg nr 2. Fokusera på små förändringar Verktyg nr 3. Identifiera familjens resurser. Förstärkt. Beröm!, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

28 Leta efter undantag Leta efter exempel på undantag då problemet inte finns eller är lättare att klara av. När åt du frukost senast? När är det lättare att säga nej till en portion till? När var det senast som du tog en promenad utan att dina föräldrar påminde dig om? Referens: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid

29 Leta efter undantag Exempel på en hemuppgift Och till nästa gång vill jag be dig om en sak, nämligen att lägga märke till och skriva ner allt som du ser din dotter gör som du vill att hon ska fortsätta göra!

30 Målformulering 1. Målet måste vara litet, enkelt och möjligt att uppnå. 2. Målet måste vara ett annorlunda, positivt beteende. 3. Målet måste vara viktigt för klienten. 4. Målet måste formuleras som början till ett nytt beteende, inte slutet på något. Källa: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992

31 Målfokus Vi har inget problem, någon annan har problemet Vad tror ni att skolsjuksköterskan skulle vilja att se som var annorlunda den här veckan eller nästa för att tänka att det var en bra idé att hin skickade hit er? Referens: Harry Korman. Det gemensamma projektet

32 Fråga om tidigare framgångar Enligt journalen har du haft kontakt med oss tidigare. Vad gjorde den förra behandlaren som du hade mest nytta av? Du har haft en del kontakt med skolhälsovården tidigare. Kan du säga mig vad du tycker du fick hjälp med? Inspiration: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid

33 3 tips i arbetet med tidig barnfetma Föräldrar hjälper sina barn genom: Uppmuntran Struktur Tydlighet

34 Uppmuntra samarbete (MoM träff 3) Vad är ett gott samarbete och varför är det viktigt? Hur kan du som förälder uppmuntra barnet? det med det positiva, det är det som fastnade mest hos mig. Att man ska tänka på det positiva, att det är det man ska ge feedback till barnen, i stället för ja det blir mycket nej, nej ändå. Citat från en MoM förälder 34

35 Sätta gränser (Mom träff 6) Jag har blivit mycket mera konsekvent, jag hade inte lagt märke till att man måste vara konsekvent med alla saker i vardagen, inte bara med det hur man äter och rör sig. Men nu har jag börjat med det, jag och min man. Han tycker att det var det som saknade hos oss. Att vi är konsekventa i en viss tid och sedan struntar vi i allt på grund av massa andra faktorer. Citat från en MoM förälder 35

36 Hantera maktkamper (Mom träff 8) Vad är en maktkamp? När är det läge att diskutera? Det är mycket som man vet men det är bra att bli påmind om. Det märker man när man provar, att man behöver inte gå i klinch med barnet bara för att man säger nej. Citat från en MoM förälder 22 januari

37 Vad händer om barnet faller tillbaka till gamla (o)vanor? Ta reda på vad som är annorlunda med det här återfallet mot förra gången? Varje lite men betydande skillnad bör noteras. Fråga hur barnet lyckades sluta just det hon gjorde. Vad gjorde hon för att hejda sig just där? Vad har hon lärt sig av den händelsen som hon kan använda nästa gång? Inspiration: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid

38 faller tillbaka till gamla (o)vanor? Få barnet att kartlägga risksituationer (skolloven, stressigt i skolan, ensam hemma), vilka förr var tillfällen, då det var svårare att hålla sig till bättre vanor. Tänk ut realistiska strategier. Var observant på vad som sker i barnets nätverk och på spridningseffekter. Fortstätt att stötta barnet/föräldern genom beröm och peppning. Inspiration: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid

39 Vad händer om barnet fortsätter öka i vikt? Uppmuntra till fortsatta ansträngningar. Vad skulle det vara lättast (eller den minsta förändringen) att ändra på just nu för att få din vikt i balans? Betona svårigheter (puberteten). Diskutera realistiska förväntningar/förändringar. Läs mer på sid samt i Barnövervikt i praktiken (Studentlitteratur 2006)

40 Om barnet fortsätter öka i vikt? Om du tänker på din livsstil nu jämfört med för 3 (eller 6) månader sedan, vad har blivit bättre? (trots att vikten har ökat). Samma fråga till föräldrar/nätverket. Är det någon som har märkt det/kommenterat? Har det varit svårt att göra den förändringen? Läs mer på sid samt i Barnövervikt i praktiken

41 fortsätter öka i vikt? (forts.) Om inget har förändrats, undersök om övervikten är ett problem för honom/henne. På en skala från 1 till 10 där 1 betyder att vikten inte är något problem för dig och 10 att vikten är ett stort problem för dig, var någonstans finns du på skalan? På samma skala var fanns du för ett år sedan? (i början på hösten, i början på året). Läs mer på sid i Barnövervikt i praktiken

42 fortsätter öka i vikt? (forts.) Vad beror det på att saker och ting inte är värre? Hur lyckas du fortsätta när det verkar så svårt/hopplöst? Läs mer på sid i Barnövervikt i praktiken

43 öka i vikt? (forts) Om barnet väljer en låg siffra på skalan, undersök i vilka situationer vikten är ett problem. Och när vikten är inget problem? Framtidsfrågor: När du känner att du har tid och möjlighet att satsa på ditt viktarbete, vad kommer du göra då? Hur kommer din mamma (pappa etc.) märka att du har påbörjat detta arbete? Vilken hjälp kommer du att behöva från din familj och andra nära dig (föräldrar, kompisar, skolan etc.) när du har påbörjat detta arbete? Läs mer på sid i Barnövervikt i praktiken

44 Tack! 44