Kapitel 1 2014-12-04

Relevanta dokument
Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Det svenska banksystemet

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Det svenska banksystemet

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2017:2

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Inledning om penningpolitiken

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Penningpolitiskt beslut April 2015

Möjligheter och framtidsutmaningar

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Globala Arbetskraftskostnader

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Redogörelse för penningpolitiken 2018

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitisk rapport April 2016

Finansiell stabilitet 2016:1

Handelsbanken januari september oktober 2012

Handelsbanken januari september oktober 2014

Är hushållens skulder ett problem?

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Penningpolitisk rapport. April 2015

Handelsbanken januari september oktober 2015

Kontracykliskt buffertvärde

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Penningpolitisk rapport september 2015

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2014:2

Inledning om penningpolitiken

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. April 2015

Handelsbanken januari mars april 2014

Handelsbanken Januari - mars april 2010

Min penningpolitiska bedömning

Handelsbanken januari juni juli 2014

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige

Handelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Stockholms besöksnäring. September 2014

Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Undermining our Future

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Stabiliteten i det finansiella systemet

Finansiell stabilitet 2014:1

Den finansiella krisen Mattias Persson

Analysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest

Penningpolitisk rapport juli 2015

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Introduktion till utlastningen SLS.

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Sveriges handel på den inre marknaden

Stockholms besöksnäring. November 2016

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Stockholms besöksnäring. December 2014

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Transkript:

Kapitel 1 2014-12-04

Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB)

Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram 1:2 Källa: Reuters EcoWin

Aktiemarknaden Index, 1 januari 2007 = 100 Diagram 1:3 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Skillnad mellan ränta på europeiska företagsobligationer och tyska statsobligationer Procentenheter 5 4 3 2 1 0 07 08 09 10 11 12 13 14 Företag, AA Företag, A Företag, BBB Diagram 1:4 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Riksbankens BNP-prognoser för euroområdet Procent Diagram 1:5 Källa: Riksbanken

De svenska hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst och index, 2000 kv 1 = 100 200 180 160 140 120 100 80 60 80 85 90 95 00 05 10 Skuldkvot Fastighetsprisindex Diagram 1:6 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens skulder Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Månadsförändring i procent uppräknad i årstakt Årlig procentuell förändring Diagram 1:7 Källor: SCB och Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 2014 Diagram 1:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer och eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 2014, procent Diagram 1:9 Källor: SNL Financial och Riksbanken

De svenska storbankernas likviditetstäckningsgrad (LCR) September 2014, procent 250 200 150 100 50 0 USD EUR SEK Alla valutor Diagram 1:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått December 2013, procent Medelvärde Swedbank Handelsbanken Nordea SEB 0 20 40 60 80 100 120 140 Diagram 1:11 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2013, procent Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Österrike Tyskland Portugal Grekland Luxemburg Medelvärde Irland Italien Belgien Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Litauen Rumänien Estland 0 100 200 300 400 500 De svenska storbankernas utländska verksamheter Diagram 1:12 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst 200 180 160 140 120 100 80 60 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 Diagram 1:13 Källor: SCB och Riksbanken

Bostadspriser i Sverige Index, januari 2005 = 100 240 220 200 180 160 140 120 100 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Bostadsrätter Villor Diagram 1:14 Källor: Valueguard och Riksbanken

Hushållens skuldkvot i olika länder Procent av disponibel inkomst Diagram 1:15 Källor: Eurostat, OECD, nationella statistikmyndigheter och Riksbanken

Justerad konsumtionstillväxt 2007-2012 Samband mellan skuldkvot och konsumtionstillväxt 2007-2012 Procent 10 10 MEX CZE 5 SVK HUN BEL AUS CAN 5 0-5 SVN FRA AUT ITA FIN USA DEU JPN EST ESP KOR SWE IRL PRT NOR GBR CHE NLD 0-5 DNK -10 Diagram 1:16-10 0 100 200 300 400 Hushållens skuldkvot 2007, procent Källor: OECD och Riksbanken

Bankernas redovisade bruttosoliditet September 2014, procent 6 5 4 3 2 1 n/a 0 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 1:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod utan övre gräns för buffertvärdet Procent Diagram 1:18 Källa: Riksbanken

Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Diagram 1:19 Källa: Riksbanken

Prognos för hushållens skuldkvot Procent Diagram R1:1 Källa: Riksbanken

Framskrivning av skuldkvoten baserat på de senaste 10 årens genomsnittliga ökning Procent Diagram R1:2 Källa: Riksbanken

Förändring i skuldkvoten jämfört med basscenario vid olika amorteringskrav Procent 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Antal år från införande av amorteringskrav Finansinspektionens förslag Rak amortering 40 år Rak amortering 35 år Rak amortering 50 år Diagram R1:3 Källa: Riksbanken

Svenska bankers tillgångar i förhållande till BNP samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar Procent 250 20 200 16 150 12 100 8 50 4 0 20 30 40 50 60 70 80 90 00 10 0 Totala tillgångar / BNP (vänster skala) Eget kapital / totala tillgångar (höger skala) Diagram R1:4 Källor: Hortlund (2005), Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005, November 2005, SCB och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Juni 2014, procent Swedbank Handelsbanken UBS SEB Nordea Deutsche Bank Danske Bank Credit Suisse DNB Intesa Sanpaolo Raiffeisen Erste Group Commerzbank BBVA HSBC Lloyds Banco Santander UniCredit BNP Paribas Société Générale RBS Crédit Agricole Barclays 0 5 10 15 20 25 Diagram R1:5 Källor: SNL Financial och Riksbanken

De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt redovisat eget kapital i förhållande till totala tillgångar Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 09 10 11 12 13 14 Kärnprimärkapital / Riskexponeringsbelopp Redovisat eget kapital / Totala tillgångar Diagram R1:6 Källa: Bankernas resultatrapporter

Redovisat eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 2014, procent Raiffeisen BBVA HSBC Banco Santander Intesa Sanpaolo Erste Group UniCredit RBS DNB Lloyds Swedbank UBS Barclays Danske Bank Credit Suisse Commerzbank SEB BNP Paribas Nordea Handelsbanken Société Générale Deutsche Bank Crédit Agricole 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Diagram R1:7 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Kapitel 2 2014-12-04

Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:1 Källa: Reuters EcoWin

Aktiemarknaden Index, 1 januari 2012 = 100 Diagram 2:2 Källa: Bloomberg

Räntor på företagsobligationer Räntepunkter Diagram 2:3 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Tioåriga statsobligationsräntor Procent Diagram 2:5 Källa: Reuters EcoWin

Emissioner på den svenska marknaden för företagsobligationer Miljarder kronor Diagram 2:6 Källa: Dealogic

Riskpremien på svenska företagsobligationer Skillnad mot en ränteswap, räntepunkter 250 200 150 100 50 0 08 09 10 11 12 13 14 Diagram 2:7 Källor: Nasdaq OMX och Bloomberg

Tioåriga statsobligationsräntor Procent 4 3 2 1 0 11 12 13 14 USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:8 Källa: Reuters EcoWin

Europeiska bankers kärnprimärkapitalrelation och avkastning på eget kapital Procent Diagram 2:9 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 Sverige Tyskland Frankrike Spanien Italien Diagram 2:10 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Räntor på säkerställda obligationer Procent 6 5 4 3 2 1 0 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 Italien Frankrike Spanien Tyskland Sverige Ränteswap Diagram 2:11 Källa: Barclays Research

Kapitel 3 2014-12-04

Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Bostadsrätter Villor Diagram 3:1 Källa: Valueguard

De svenska hushållens skulder fördelade på säkerhetstyp Årlig procentuell förändring 30 25 20 15 10 5 0 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Bostadsrätter Villor Konsumtionskrediter Övriga krediter Diagram 3:2 Källor: SCB och Riksbanken

Samband mellan hushållens upplåning och den rörliga bolåneräntan Årlig procentuell förändring och procent Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens totala skulder och disponibla inkomster Miljarder kronor 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 00 03 06 09 12 Skulder Disponibla inkomster Diagram 3:4 Källor: SCB och Riksbanken

Skuldkvoter för olika grupper, 2014 Procent, skulder som andel av disponibel inkomst 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Diagram 3:5 Källor: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken

Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Diagram 3:6 Källa: Riksbanken

De svenska hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper under 2014, endast bolånetagare Procent, skulder som andel av disponibel inkomst 600 500 400 300 200 100 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupper (deciler) Diagram 3:7 Källa: Riksbanken

Samband mellan andelen nya bolån med rörlig ränta och skillnaden mellan den rörliga och bundna räntan Procent och procentenheter 100 6 90 5 80 4 70 3 60 2 50 1 40 0 30 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Andelen nya bolån till rörlig ränta (vänster skala) Skillnad mellan rörlig och bunden ränta (höger skala) -1 Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

Skattad förändring av konsumtionen bland danska hushåll vid olika skuldkvoter Förändring i konsumtionen från 2007 till år s som andel av inkomsten under 2007 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 0 100 200 300 400 500 600 700 s = 2008 s = 2009 s = 2010 s = 2011 Diagram 3:9 Källa: Andersen et al. (2014)

De svenska hushållens ränteutgifter Procent, andel av disponibel inkomst Diagram 3:10 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens balansräkning Procent, andel av disponibel inkomst 700 600 500 400 300 200 100 0 71 75 79 83 87 91 95 99 03 07 11 Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens sparande Procent, andel av disponibel inkomst 20 15 10 5 0-5 -10 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:12 Källor: SCB och Riksbanken

Andelen bolånetagare som ökar, minskar eller har oförändrad skuld mellan 2013 och 2014, och beräknad återbetalningstid Procentandelar 23 4 9 Återbetalat hela skulden 0 till 10 år 15 10 till 30 år 30 till 50 år 16 10 Över 50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23 Diagram 3:13 Källa: Riksbanken

De svenska företagens skuldsättning Procent, totala skulder som andel av BNP 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:14 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska företagens totala upplåning Årlig procentuell förändring 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 97 99 01 03 05 07 09 11 13 Lån från svenska MFI Värdepapper i Sverige Totalt Lån från utlandet Värdepapper från utlandet Diagram 3:15 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska företagens upplåning från banker fördelade över säkerhetstyp Årlig procentuell förändring Diagram 3:16 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska företagens finansieringsvillkor Standardiserade nettotal (medelvärdet = 0 och standardavvikelsen = 1) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 09 10 11 12 13 14 Totala Färre än 20 anställda Diagram 3:17 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Konkursgrad för svenska företag Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 85 88 91 94 97 00 03 06 09 12 Diagram 3:18 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

Transaktionsvolymer på den kommersiella fastighetsmarknaden Miljarder kronor 160 140 120 100 80 60 40 20 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Kv3 Svenska köpare Utländska köpare Diagram 3:19 Källa: Pangea Property Research

Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande summa, index 2007=100 350 300 250 200 150 100 50 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:20 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Kapitel 4 2014-12-04

Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent 16 14 12 10 8 6 4 2 0 09 10 11 12 13 14 15 16 De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:1 Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken

De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 Diagram 4:2 10 11 12 13 14 15 16 Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och Riksbanken

Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 09 10 11 12 13 14 15 16 De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:3 Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram 4:4 Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2 09 10 11 12 13 14 15 16 De svenska storbankerna Andra europeiska banker Prognos, de svenska storbankerna Diagram 4:5 Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken

De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 09 10 11 12 13 14 Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas kärnprimärkapital, tillgångar och riskvägt exponeringsbelopp Miljarder kronor Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Förändring av de Svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procentenheter 20 15 17,3-9,7 +8,9 15,4 10-1,0 5 0 Kärnprimärkapitalrelation Kv 3 2014 Kreditförluster Resultat före kreditförluster Förändring av riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kv 3 2017 Diagram 4:8 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Fördelning av de svenska storbankernas likviditetsbuffertar September 2014, procent 50 40 30 20 10 0 SEK EUR USD Övriga Nivå 1 Nivå 2 Diagram 4:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska storbankernas genomsnittliga och lägsta LCR-nivåer i svenska kronor Procent Diagram 4:11 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 4:12 Källa: Riksbanken

Genomsnittlig löptid på emitterade svenska säkerställda obligationer Antal år 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 09 10 11 12 13 14 Diagram 4:13 Källa: The Association of Swedish Covered Bonds Issuers

Bankernas finansiering uppdelat efter löptid December 2013, procent Diagram 4:14 Källor: Liquidatum och Riksbanken