Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren 2007-2010

Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren 2007-2010 25.5.2007 Utskick till fakulteterna för utlåtande

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Beskrivning av hur strategin har utarbetats...3 1.2 Definitioner...4 1.2.1 Närundervisning nätstödd undervisning distansundervisning...4 1.2.2 Allmänna kompetenser...5 1.2.3 Ope.fi-färdigheter...5 2 Vision för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi...6 3 Åtgärdsprogram för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren 2007-2010...6 4 Utvärdering av hur Strategin för virtualisering av undervisningen 2004-2006 har förverkligats...7 4.1 Allmänt...7 4.2 Organisation...7 4.3 Målgrupper och nätstödd undervisning vid fakulteterna...8 4.4 Undervisnings- och studiemiljön...8 4.5 Pedagogiskt och tekniskt stöd för användning av IT i undervisningen...8 4.6 Utveckling av kunnandet...9 4.6.1 Utveckling av personalens färdigheter i att använda IT i undervisningen...9 4.6.2 Utveckling av studerandenas allmänna färdigheter...9 4.7 Information, forskning och utvärdering...9 4.8 Åbo Akademis nätverk...9 4.9 Oförverkligade målsättningar...10 5 Nätstödd undervisning vid Åbo Akademi år 2010...10 5.1 Allmänna målsättningar för nätstödd undervisning år 2010...10 5.2 Organisation och finansiering år 2010...11 5.3 Nätstödd undervisning vid Akademin år 2010...13 5.4 Undervisnings- och studiemiljön år 2010...13 5.5 Stöd för utvecklingen av nätstödd undervisning år 2010...14 5.6 Utveckling av kunnandet år 2010...15 5.6.1 Utveckling av personalens ope.fi-färdigheter...15 5.6.2 Utveckling av de studerandes allmänna kompetenser år 2010...15 5.7 Forskning och utvärdering år 2010...16 5.8 Åbo Akademi som partner i nätverk år 2010...16 6 Uppföljning av strategin...17 Bilagor och underlag...17 Källor...17 2

1. Inledning 1.1 Beskrivning av hur strategin har utarbetats Åbo Akademi har haft en strategi för virtualisering av undervisningen sedan 2001. Den första godkändes 23.1.2001 och den andra 12.2.2004. För uppgörandet av den tredje strategin för virtualisering av undervisning tillsattes den 6.2.2007 en arbetsgrupp bestående av följande personer: Överassistent Hans-Erik Krokfors, ESF (ordf.), doktorassistent Gun Hedström, MNF, professor Helena Hurme, SVF, lärocenterpedagog Maria Byholm, Lärocenter Tritonia (sekr.), och lärcenterchef Tove Forslund, Lärcentret i Åbo (sekr.). Arbetsgruppen har sammanträtt fem gånger. Arbetsgruppen beslöt att frångå benämningen virtualisering av undervisning och använder i stället nätstödd undervisning. I likhet med den föregående strategin har även denna baserats på de undervisande enheternas strategier för virtualisering/nätstödd undervisning. Fakulteterna och övriga undervisande enheter uppmanades uppgöra egna strategier, vilka inlämnades per 30 april 2007 till arbetsgruppen. Arbetsgruppen har även strävat efter att följa linjedragningarna i Åbo Akademis IT-strategi för åren 2006-2010. Arbetsgruppen inlämnade ett utkast till Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren 2007-2010 till ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi, som behandlade utkastet på sitt möte 25.5.2007. Underlag för strategin för nätstödd undervisning har även införskaffats på följande sätt: - Ledningsgruppen för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi diskuterade målsättningarna med Akademins virtualisering på sitt möte 7.3.2007 - Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa behandlade strategin på sitt möte 14.5.2007 - Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo behandlade strategin på sitt möte 14.5.2007 - av direktören för Datacentralen vid Åbo Akademi, Stig-Göran Lindqvist, av Stefan Levander, sektionschef vid Datacentralen i Vasa, samt av lärcenterpersonalen i Åbo. Ledningsgruppens för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi förslag till Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren 2007-2010 föreligger här. Åbo den 25.5.2007 Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Ulrika Wolf-Knuts (ordf.) Brita Wårvik Gun Hedström Monica Nyholm Katarina Sandström Mikael Lindfelt Sol-Britt Arnolds-Granlund Helena Hurme Katarina Drugg Christer Rosengren Tom Björkfors Seth Granberg Silja Sandelin Tove Forslund (sekr.) Maria Byholm (sekr.) 3

1.2 Definitioner Strategin för nätstödd undervisning tar fasta på alla former av pedagogisk användning av IKT och nätet i näroch distansundervisning. Den inbegriper ibruktagandet av informationsteknik och nätet för distribution av material (presentationer i närundervisning via videoprojektor, kursmaterial i text-, ljud- och videoformat på webben och i lärplattformar, föreläsning via videokonferens mm.) och för kommunikationen i nätstödd undervisning (videokonferens, diskussionsforum, kontakt via olika plattformar mm.). Verksamheten omfattar även det stöd som erbjuds kursproducenterna i form av handledning, ope.fiutbildning och skriftligt material, samt utvecklandet av de studerandes s.k. allmänna färdigheter. Enligt Svenska datatermgruppen är distinktionen mellan begreppen IT och IKT i det närmaste omöjligt att upprätthålla, varför båda begreppen används parallellt i strategin. Nedan definieras begreppen som används i denna strategi. 1.2.1 Närundervisning nätstödd undervisning distansundervisning # t.ex. - videoprojektor & presentations program - video Studier på distans är möjliga, t.ex. enligt obligatorisk följande: närvaro på t.ex. - ev. närstudier kan obligatorisk seminarier, ersättas av nätstött närvaro på räkneövningar och arbete eller t.ex. tent deltagande via seminarier, - övningsuppgifter videokonferens räkneövningar och lärplattform lämnas in via - examination via nätet obligatorisk tent - skriftlig feedback - kursmaterialet - kursmaterial och (presentationsmateri och kommunikation via al, nätföreläsningar, information lärplattform animationer mm) på distribueras - handledning och nätet närvaro på t.ex. via nätet. grupparbeten via - övningsuppgifter desktopvideokonferens lämnas in via lärplattform - skriftlig feedback seminarier, via plattformen - handledning och grupparbeten via desktopvideokonferens räkne-övningar och tent - kursmaterial och information distribueras via obligatorisk nätet. närvaro på t.ex. seminarier, räkneövningar och tent - kursmaterial och information distribueras via nätet. Studier på distans är möjliga, t.ex. enligt följande: obligatorisk närvaro på t.ex. - ev. närstudier kan obligatorisk seminarier, ersättas av nätstött närvaro på räkneövningar och arbete eller t.ex. tent deltagande via närvaro på t.ex. seminarier, - övningsuppgifter videokonferens räkneövningar och lärplattform lämnas via - examination via nätet tent seminarier, - skriftlig feedback - kursmaterialet - kursmaterial och (presentationsmateri och kommunikation via al, nätföreläsningar, information lärplattform animationer mm) på räkneövningar distribueras - handledning och nätet via nätet. grupparbeten via - övningsuppgifter desktopvideokonferens tent lärplattform lämnas in via och - skriftlig feedback via plattformen - handledning och - övningsuppgifter lämnas grupparbeten via desktopvideokonferens in via lärplattform obligatorisk - skriftlig närvaro feedback på t.ex. och seminarier, kommunikation räkneövningar via lärplattform och tent - handledning - övningsuppgifter och grupparbeten in via lämnas lärplattform desktopvideokonferens feedback - skriftlig och kommunikation via lärplattform - handledning och grupparbeten via Studier på distans är Studier på distans är möjliga, t.ex. möjliga, t.ex. enligt obligatorisk följande: närvaro på t.ex. - ev. närstudier kan obligatorisk seminarier, ersättas av nätstött följande: närvaro på räkneövningar och arbete eller t.ex. tent deltagande via seminarier, - övningsuppgifter videokonferens - räkneövningar och lärplattform nätet ev. närstudier lämnas in via - examination kan via tent - skriftlig feedback - kursmaterialet - kursmaterial och (presentationsmateri ersättas av nätstött och kommunikation via al, nätföreläsningar, information lärplattform animationer mm) på distribueras - handledning och nätet arbete via nätet. grupparbeten eller via - övningsuppgifter desktopvideokonferens lärplattform lämnas in via deltagande via - skriftlig feedback via plattformen - handledning och grupparbeten via videokonferens desktopvideokonferens - examination via Studier nätet på distans är möjliga, - kursmaterialet t.ex. enligt följande: (presentationsmaterial, ev. närstudier kan - ersättas nätföreläsningar, av nätstött arbete animationer eller mm) på nätet deltagande via - videokonferens övningsuppgifter lämnas - examination via via lärplattform nätet - skriftlig kursmaterialet feedback (presentationsmateri via plattformen al, - handledning nätföreläsningar, och animationer grupparbeten mm) via på nätet desktopvideokonferens övningsuppgifter - lämnas in via! " Figur: Omarbetad utgående från VOPLA-projektets fält för nätundervisning. Källa: Sariola & Evälä, 2005, s. 28. 4

Närundervisning utan IKT-stöd. Varken presentationsprogram, videoprojektor eller nätet används i undervisningen. Av studerandena förutsätts närvaro på närundervisningen. IKT används i närundervisning. Dator+videoprojektor eller video el.motsv. används i närundervisningen. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Närundervisning med nätstöd. Nätstöd används på följande sätt: - nätet används för materialdistribution: Enbart kursmaterial och information distribueras via nätet, men nätet används inte för handledning och examination. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. eller genom att - nätet används även för interaktion: En del av undervisningen sker via nätet, t.ex. i form av videoföreläsning eller inlämning av övningsuppgifter och handledning via nätet. Läraren kommunicerar med studerandena antingen via asynkrona (icke-samtidiga) kommunikationskanaler, såsom lärplattformar och diskussionsfora, eller via synkrona (samtidiga) kanaler, såsom chatt eller (desktop-)videokonferens. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Distansundervisning via nätet. All aktivitet på kursen sker via nätet och det förutsätts inte närvaro av de studerande på studieorten. Kursen kan avläggas via nätet helt på distans, dvs. alla anvisningar för kursens lärprocess och examination finns på nätet. Kommunikation mellan lärare och studerande sker via asynkrona eller synkrona kanaler. Övningsuppgifter inlämnas via nätet, t.ex. via lärplattform. Examinationen sker via nätet, liksom feedback och bedömning. Undervisningen sker via schemalagd interaktion eller enligt deltagarnas individuella tidtabeller (självstudiekurs). Materialdistribution sker via nätet, men även tryckta publikationer används. Distansundervisning utan nätstöd. Kursen kan avläggas på distans men nätstöd utnyttjas inte i kursen (t.ex. läskurs). 1.2.2 Allmänna kompetenser Med akademiska (studie-)färdigheter, arbetslivsfärdigheter och allmänna kompetenser avses bl.a. informationskompetens, studieteknik, IT-färdigheter, förmåga till evaluering, reflektion och kunskapskonstruktion, muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter, teamarbete, ledarskap och självstyrning. 1 1.2.3 Ope.fi-färdigheter Centrala färdigheter i informationsteknik och användningen av IT i undervisningen definieras enligt tre ope.fi-nivåer i den nationella Kunskapsstrategin för utbildning och forskning 2000-2004: Ope.fi I grundläggande IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av lärplattformar mm.). Ope.fi II färdigheter att använda IT i den egna undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning, användningen av videokonferens i undervisningen, pedagogiska metoder mm). Ope.fi III specialfärdigheter, utbildarutbildning och färdigheter i att fungera som stödperson för användningen av IT i undervisningen. I Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning 2004 2006 sägs att målsättningen är att 100 % av den undervisande personalen vid universiteten vid programperiodens slut bör ha ope.fi I-färdigheter och 75 % bör ha ope.fi II-färdigheter. 1 Se bl.a. Levänen, Tervonen & Haapaniemi, 2005, ss. 8-14. 5

2 Vision för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Utbildningen vid Akademin karakteriseras av ett utökat studieutbud och av flexibilitet i studierna. De studerande har oberoende av boningsort jämlik möjlighet till och valfrihet i sina studier. Informations- och kommunikationstekniken integreras som en naturlig del i all verksamhet, så att detta stöder förverkligandet av universitetets centrala målsättning: forskning, undervisning och samhällelig service. Den nätstödda undervisningen bidrar till god kvalitet i undervisningen och effektivt genomförande av undervisningen samt bidrar till att förbättra Akademins konkurrenskraft och möjligheter till samarbete med inhemska och utländska universitet. Virtualiseringen stöder utexaminering av studeranden med sådana allmänna kompetenser som samhället förutsätter. Under strategiperioden utvecklas den nätstödda undervisningen till en del av den dagliga undervisningen. I slutet av perioden utnyttjar lärare, studerande och administrativ personal till fullo de möjligheter som IT erbjuder. Då används nätstödd undervisning i någon form i alla kurser. Åbo Akademi reserverar resurser för att garantera tillräckligt stöd till den nätstödda undervisningen och ser den som en central del av sin verksamhet. Vid strategiperiodens slut har alla lärare ope.fi I-färdigheter och 75 % ope.fi II-färdigheter. Varje studerande har under sin studietid kommit i kontakt med nätstödd undervisning. 3 Åtgärdsprogram för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren 2007-2010 Denna strategi fungerar som ett stöd och ett verktyg för virtualiseringen av undervisningen inom grund-, vuxen- och forskarutbildningen vid Åbo Akademi. Standardisering och virtualisering av administration och arbetsrutiner stöder denna utveckling och vice versa. Strategin försöker gestalta framtidsutsikterna och behövliga åtgärder inom detta område fram till år 2010. Åtgärdsprogrammet baserar sig på en beskrivning av det förväntade läget år 2010 inklusive behövliga åtgärder för att uppnå detta (kapitel 5). För virtualiseringsverksamheten anslås tillräcklig finansiering. Finansieringen riktas främst till de i strategin prioriterade områdena och aktiviteterna. Utvecklingen av den nätstödda undervisningen vid Akademin är en del av studieplaneringsprocessen och leds av ledningsgrupper. Fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper tillsammans med ämnesansvariga ansvarar i allt högre grad för att undervisningen utvecklas och för att de enskilda enheternas behov beaktas. Vid varje enhet utses kontaktpersoner för virtualiseringsverksamheten. Med nätstödd undervisning eftersträvas speciellt en kontinuerlig utveckling av kvaliteten på undervisningen, samt en effektivering som samtidigt medför ekonomiska inbesparingar. Möjligheter till flexibelt lärande och flexibel undervisning eftersträvas, liksom mångsidigt lärande genom större studentaktivitet och effektivare handledning. Akademins samarbete med andra universitet underlättas och konkurrenskraften förbättras. Ibruktagande av nätstöd i undervisningen berör all undervisning vid Akademin, men speciella satsningar görs under strategiperioden inom studierna på magistersnivå och inom forskarutbildningen. Överlag satsas på den undervisning där tillgängligheten och flexibla studieformer är speciellt viktiga, dvs. inom ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter, inom öppen universitetsutbildning och fortbildning, inom de kompletterande studierna för magisterstudier, inom magistersutbildningar och inom kurser med utländska studerande inom virtuellt studentutbyte, dvs. studerande som avlägger kurser via nätet före, efter eller i stället för vistelse på studieorten. 6

Personalen stöds i utvecklingen av undervisningen genom pedagogiska, tekniska och organisatoriska stödtjänster, koncentrerade i första hand till Lärcentret i Åbo, Lärocenter i Vasa och Datacentralen. I Åbo tilldelas ändamålsenliga utrymmen för ett permanent lärcenter och Lärocenter Tritonia garanteras utrymmen i Vasa. Vid de båda lärcentra finns tekniska och pedagogiska stödpersoner. Personalen bör erbjudas möjligheter att inom ramen för sitt arbete delta i ope.fi 2 -utbildningar. Deltagande i Learning in Networks-utbildningar (7-25 sp) och Ope.fi-portfolion (2-10 sp) är meriterande vid tjänstetillsättningar och beaktas för den personliga lönedelen. I personalens arbetsplaner och utvecklingssamtal bör nätundervisning (såväl kursutveckling som handledning på nätkurser) beaktas. Utvecklingen av studerandes allmänna färdigheter 3 stöds på olika sätt, bl.a. genom särskilda färdighetskurser, för vilka ges studiepoäng, och genom tydliga beskrivningar på eftersträvade färdigheter i ämnenas undervisning. Uppdatering av undervisningsutrymmenas utrustning har en hög prioritet. Dessutom satsas på studentdatorer med multimedieutrustning, vilka möjliggör nätstudier i ostörd miljö. 4 Utvärdering av hur Strategin för virtualisering av undervisningen 2004-2006 har förverkligats 4.1 Allmänt En beskrivning av Akademins nätstödda undervisning t.o.m. 2003 finns återgiven i Strategin för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi åren 2004-2006. I det följande ges en kort utvärdering av hur strategins målsättningar har uppnåtts inom ramen för Akademins virtualiseringsprojekt under perioden 2004-2006. Akademins virtualiseringsverksamhet finns även noggrant dokumenterad på webben i årliga rapporter till Rektor och Undervisningsministeriet. Undervisningsministeriet beviljade för åren 2004-2006, liksom för perioden 2001-2003, specialfinansiering för utveckling av universitetens virtualiseringsverksamhet. Detta har möjliggjort dels stödverksamhet (programvara, teknisk och pedagogisk handledning, personalutbildning), dels produktion av nätstödda kurser. De allmänna målsättningar som uppställdes i Strategin för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi åren 2004-2006 för den nätstödda undervisningen har i hög grad förverkligats och utgör en grund för den nu utarbetade uppdateringen. Den nätstödda undervisningen kan sägas ha blivit en integrerad del av universitetets verksamhet. Lärarna använder nätstödda lösningar utifrån sina egna specifika behov. Nya nätstödda lösningar underlättar kursadministrationen och bidrar till flexiblare kontakter mellan studerande och lärare. Åbo Akademi erbjuder de flesta studerande introduktionskurser i nätstödda miljöer och informationskompetens redan under det första studieåret. 4.2 Organisation Målet var att den nätstödda undervisningen skulle vara en del av Akademins basverksamhet vid strategiperiodens slut. Detta har uppfyllts i och med att Lärocenter Tritonia i Vasa grundades 2001 och 2 Se kapitel 1.2.3 3 Se kapitel 1.2.2 7

Lärcentret i Åbo 2003. De båda lärcentra har fortlöpande tjänsteförhållanden för sin verksamhet, tre vid Lärocenter Tritonia och två vid Lärcentret i Åbo. Medel för finansiering av en del av driftsverksamheten finns upptagna i Akademins budget. För den nätstödda undervisningen vid Akademin finns en ledningsgrupp bestående av representanter för de undervisande enheterna i Åbo och Vasa. 4.3 Målgrupper och nätstödd undervisning vid fakulteterna I enlighet med målen i strategin berör nätundervisningen nu alla undervisande enheter vid Akademin, men speciellt mycket nätstödd undervisning finns det där behovet av flexibla studiemöjligheter är stort. Av Akademins nätkurser utgjorde Öppna universitetskurserna år 2006 ca 35 %. Orsaker till att nätstödd undervisning inte är mer allmänt förekommande är bl.a. de andra reformer som genomförts under den föregående strategiperioden, vilket gjort att virtualiseringen inte kunnat prioriteras så som önskats, samt att nätundervisningen kräver förändrade rutiner, att mervärdet av nätundervisning inte har kunnat påvisas tillräckligt bra och att lärarna inte upplever sig ha resurser att producera sådan undervisning. 4.4 Undervisnings- och studiemiljön Målet i strategin var att alla allmänna auditorier skulle vara utrustade med fungerande föreläsningsutrustning och att lärarna och studerandena skulle ha tillgång till välfungerande datorer. En stor del av de allmänna föreläsningsutrymmena är försedda med nätansluten dator och videoprojektor. Det råder dock en viss oklarhet över vart man skall vända sig då utrustningen inte fungerar. Tillgången till studentdatorer är inte så bra som nätstudier förutsätter, eftersom dessa kräver kontinuerlig tillgång till dator och också möjlighet till ostörd omgivning. Den webbaserade bokningen av auditorier och utrustning på webben fungerar bra. IP-baserade videokonferensutrustning, inkl. brygga för flerpartskonferenser, samt programvara för desktopvideokonferens, har införskaffats. Lärarna kan även välja mellan två lärplattformar. Lärocenter Tritonia i Vasa erbjuder utrymmen, programvara och stöd för lärarna, medan Lärcentret i Åbo inte har fått egna utrymmen, vilket bromsat bl.a. effektivt teamarbete och multimedieproduktion. 4.5 Pedagogiskt och tekniskt stöd för användning av IT i undervisningen De båda lärcentra har haft hand om stödet för personalen i att producera nätundervisning. Stödet har getts som skriftligt stöd via webben, som individuell handledning eller grupphandledning, som personalutbildning eller i form av direkt produktion av media. Vissa enheter har avdelat egna stödpersoner för nätkursproduktioner eller haft personer som avdelats för att producera nätstödd undervisning. Datacentralen svarar för tekniskt kunnande, liksom för utvecklandet och införskaffandet av ny program- och hårdvara. Lärocenter Tritonia erbjuder produktionshjälp mer systematiskt än Lärcentret i Åbo, bl.a. tack vare samarbetet med yrkeshögskolorna i Vasa och tillgången till en undervisningsteknolog. Detta har bidragit till att en stor mängd digitalt material kunnat produceras vid Lärocenters EduTechLab. Forskarutbildningen har i rätt liten omfattning fått stöd inom ramen för lärcenterverksamheten, men EduTechLab producerar nu allt mer material även för forskarna. 8

4.6 Utveckling av kunnandet 4.6.1 Utveckling av personalens färdigheter i att använda IT i undervisningen En kartläggning av personalens ope.fi 4 - och IT-färdigheter och behov av utbildning genomfördes hösten 2006 av de båda lärcentra i samarbete med personalärenden. 386 personer besvarade enkäten. Totalt 169 personer besvarade frågan om vilken ope.fi-nivå de befinner sig på, av vilka 114 kunde göra en uppskattning av sin ope.fi-nivå: 67 % av de svarande har färdigheter motsvarande minst ope.fi I-nivå, 34 % minst ope.fi II-nivå och 6 % ope.fi III-nivå. Målsättningen i strategin var att alla lärare skulle besitta ope.fi I-färdigheter och ca 30 % ope.fi II-färdigheter. Korta kurser har erbjudits kontinuerligt för personalen. Lärocenter Tritonia erbjuder en nätstödd helhet i nätpedagogik, Learning in Networks 25 sp. LIN 25 sp utgör ett grundstudiepaket vid Pedagogiska fakulteten. 2006 skapades en Ope.fi-portfolio 2-10 sp, vilken erbjuder personalen en möjlighet att visa på ope.fifärdigheter införskaffade via korta kurser och egna produktioner. Inom universitetspedagogiken 12 sp ingår också en IKT-del. Personalen utnyttjar dock inte kursutbudet i den mån som kunde önskas. 4.6.2 Utveckling av studerandenas allmänna färdigheter 5 Fr.o.m. det nya studiesystemet 2005 har det satsats på studierådgivning, bl.a. genom att det vid Lärcentret i Åbo anställdes en studierådgivare som betjänar alla fakulteter samt att flera fakulteter kunnat anställa egna studierådgivare. En av tyngdpunkterna i studierådgivningen har varit utvecklandet av de studerandes akademiska färdigheter och arbetslivsfärdigheter. I de kurser i allmänna färdigheter där studerandena får studiepoäng är deltagarantalet stort, medan det främst är graduklubben, dvs. kurser för pro gradu-skribenter, som lockar deltagare fastän de inte ger studiepoäng. 4.7 Information, forskning och utvärdering För att hålla personalen informerad om tillgången till och nyheter inom stödtjänsterna skickar Lärcentret i Åbo kontinuerligt ut nyhetsbrev och Lärocenter Tritonia för en blogg med aktuell information. Utvärderingar av verksamheten görs kontinuerligt. Verksamheten har årligen rapporterats till Rektor och rapporterna är tillgängliga via webben. Lärocenter Tritonias verksamhet utvärderades 2003 och 2006. Lärplattformen Blackboard utvärderades år 2004 och 2006 utvärderades både Moodle och Blackboard av instruktörerna. En kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och av behovet av personalutbildning genomfördes hösten 2006. Forskning som bedrivs inom området mediepedagogik utnyttjas vid utvecklandet av LIN-kursernas innehåll, men i övrigt kunde mer forskning bedrivas inom temat vid Akademin, vilket skulle vara till nytta för utveckling av verksamheten. 4.8 Åbo Akademis nätverk Virtualiseringsverksamheten har lett till ett utökat samarbete inom Akademin, t.ex. mellan Åbo och Vasa, mellan personalen involverad i verksamheten vid de fristående institutionerna, samt mellan lärare från olika ämnen och fakulteter. Akademin har deltagit i olika nätverk inom ramen för Finlands virtuella universitet och har kunnat ta del av goda praxis och lärt sig av andras erfarenheter, men svenskspråkigt material har varit svårt att förhandla fram. I Vasa bedriver Tritonias lärocenter ett aktivt samarbete med nordiska universitet inom nätstödd undervisning. Gemensamma LIN-kurser genomförs med Lärum i Stockholm och olika utvecklingsprojekt 4 Se kapitel 1.2.3 5 Se kapitel 1.2.2 9

inom nätstödd kommunikation har pågått sedan 2001 med Umeå universitet, vilket har lett till att svenskspråkigt material för personalutbildningar har producerats. 4.9 Oförverkligade målsättningar Vid en utvärdering av hur den förra strategins målsättningar har uppfyllts bör man ta i beaktande att virtualiseringen är ett område, där särskilt den tekniska utvecklingen är mycket snabb och många av de förslag som gjorts därför aldrig kommer att genomföras samt att man kommer på nya lösningar som är svåra att förutspå. Följande mer allmänna målsättningar har inte förverkligats under föregående strategiperiod, men kan fortfarande anses aktuella: - Lärcentret i Åbo har inte fått egna utrymmen. - Nätstödd undervisning (produktion och handledning) har inte beaktats i lärarnas arbetsplaner, förutom i enstaka fall. - Ett system med hjälparbetskraft för nätkursproduktion har inte tagits i bruk. - Nätundervisning har inte ökat det internationella samarbetet inom undervisningen i den grad man kunde ha önskat och virtuellt studentutbyte har inte ännu kommit igång. - Ämnena har inte uppgjort målsättningar för nätstödd undervisning. - Alla lärare besitter inte de ope.fi-färdigheter som ställts upp som mål. - Utvecklingen av studerandes allmänna färdigheter har inte stötts i samma mån i Vasa som i Åbo. - Ledningsgrupperna och de båda lärcentra har inte tagit initiativ till forskning om nätstödd undervisning vid Akademin. - Akademin har inte deltagit särskilt aktivt i Finlands virtuella universitets nätverk, varken i de disciplinsspecifika nätverken eller nätverken som producerat stödtjänster. Svenskt material har inte producerats inom nätverken i den mån som Akademin hade hoppats på. 5 Nätstödd undervisning vid Åbo Akademi år 2010 5.1 Allmänna målsättningar för nätstödd undervisning år 2010 Nätstödd undervisning har blivit en integrerad del av universitetets verksamhet. När- och nätundervisning kompletterar varandra för att bästa möjliga undervisning och lärande skall uppnås. Målgrupp för den nätstödda undervisningen är alla grund-, vuxen och forskarstuderande vid Åbo Akademi. Speciella satsningar görs under strategiperioden inom studierna på magistersnivå, där antalet studerande som studerar vid sidan av förvärvsarbete ökar, och inom forskarutbildningen. Överlag satsas på den undervisning där tillgängligheten och flexibla studieformer är speciellt viktiga, dvs. inom ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter, inom öppen universitetsutbildning och fortbildning, inom de kompletterande studierna för magisterstudier, inom magistersutbildningar och inom kurser med utländska studerande inom virtuellt studentutbyte, dvs. studerande som avlägger kurser via nätet före, efter eller i stället för vistelse på studieorten. Det är dock viktigt att alla studerande under sin studietid får erfarenhet av nätstödda studier inom sin utbildning. Målsättningen med den nätstödda undervisningen är att med hjälp av tekniska verktyg och pedagogiska metoder kontinuerligt utveckla kvaliteten på undervisningen, effektivera den och samtidigt göra ekonomiska inbesparingar. Akademins samarbete med andra universitet underlättas och konkurrenskraften förbättras. Studerandenas allmänna färdigheter utvecklas för att motsvara samhällets krav. 1. Inbesparingar och effektivitet uppnås bl.a. genom - att nätundervisningen förbättrar de studerandes praktiska möjligheter att kunna avlägga examen inom den begränsade studietiden och minskar antalet som avbryter sina studier genom att göra det möjligt för de studerande att slutföra sina studier trots att de inte bor på studieorten - att nätundervisningen förbättrar möjligheterna till skalfördelar genom samarbete mellan Akademins ämnen, mellan grund- och vuxenutbildning, samt mellan Akademin och andra universitet 10

- handledning via desktop- och gruppvideokonferens som möjliggör samtidig kommunikation utan resor - effektiverad kursadministration då nätet används för dokumentation och distribution av kursinformation och material, samt för anmälningar, statistik och utvärdering - att kursmaterial kan utnyttjas av flera lärare och lätt uppdateras. 2. Kvaliteten på utbildningsverksamheten förbättras genom - ökad tillgänglighet och ökade jämlika möjligheter till utbildning: En viktig målsättning med nätstödd undervisning är att erbjuda flexibla studier och bättre tillgång till kursmaterial i elektronisk form, för att ge de studerande bättre möjligheter att ta examen inom utsatt studietid och till flexiblare arbetssätt, samt för att Akademin bättre skall kunna utnyttja lärare och experter oberoende av hans/hennes vistelsesort. - att undervisningens kvalitet förbättras: Undervisningen blir mer variationsrik och genomskinlig. Kontinuerlig uppdatering av kursmaterialet och innehållsmässig koordinering mellan lärare möjliggörs. I den nätstödda undervisningen används metoder som aktiverar de studerande och mångsidigt testar deras kunskaper och färdigheter. S.k. mammutkurser kan åtgärdas genom att alternativa nätkurser erbjuds. - att det erbjuds bättre förutsättningar för lärande: Kvaliteten på lärandet förbättras genom ökad egen aktivitet och effektiverad handledning. Den nätstödda undervisningen möjliggör sådana studieformer och multimediala hjälpmedel som motiverar studerandena. De studerande organiserar och tar därmed även ett större ansvar för sitt eget lärande samt producerar också eget inlärningsmaterial. Inhämtandet av innehållet i sådana kurser som tidigare har erbjudits som läs- och självstudiekurser underlättas av nätstöd. 3. Ökade färdigheter och erfarenheter hos de studerande: I de flesta kurser används nätstöd i högre eller lägre grad och studerandenas planering av studierna sker via elektroniska hjälpmedel. Detta och särskilda färdighetskurser ger de studerande ökade kompetenser för nätstödda studier och jämlik beredskap för ett samhälle där det i allt högre grad krävs allmänna färdigheter 6. 4. Förbättrat samarbete och ökad konkurrenskraft: En målsättning med den nätstödda undervisningsverksamheten är även att underlätta samarbetet inom Akademin, samt mellan Akademin och andra finländska och utländska universitet och högskolor. Samarbetet med övriga universitet kan inbegripa virtuellt student- och lärarutbyte, gemensam kursutveckling och gemensamt kursutbud. Akademin bör även kunna marknadsföra sig som ett universitet som erbjuder undervisningsformer som lockar studerande i konkurrensen med andra universitet och högskolor. 5.2 Organisation och finansiering år 2010 För ledningen av Akademins utveckling av den nätstödda undervisningen finns en gemensam ledningsgrupp. Dessutom finns det en ledningsgrupp för verksamheten i Vasa och en för lärcenterverksamheten i Åbo. Vid fakulteterna finns referensgrupper eller motsvarande som tar initiativ till och på olika sätt stöder utvecklingen av undervisningen. Vid varje ämne finns en kontaktperson för virtualiseringsverksamheten. Lärcentret i Åbo är en samarbetsorganisation som koordinerar Datacentralens, Åbo Akademis biblioteks, Fortbildningscentralens och AV-centralens stöd för utveckling av undervisning och de studerandes allmänna färdigheter. Teamarbete är ledstjärnan inom lärcenterverksamheten. I Vasa och Jakobstad handhar Lärocenter Tritonia och Datacentralen den praktiska verksamheten. Datacentralen svarar för tekniskt kunnande, liksom för införskaffandet, utvecklandet och driften av ny program- och hårdvara. På båda orterna har Yrkeshögskolan Novia integrerats i Akademins lärcenter- och virtualiseringsverksamhet. Stödverksamheten tilldelas tillräckliga resurser för att på ett effektivt sätt kunna utveckla undervisningen. 6 Se kapitel 1.2.2 11

För verksamheten existerande tjänster: - Lärcenterchef, huvudsakligen för Åbo (1 årsverke, Studieförvaltningen) - Studierådgivare (1 årsverke, Studieförvaltningen) - AV-amanuens, för Åbo (1 årsverke, AV-centralen/Språkcentret) - Lärocenterpedagog, för Vasa (1 årsverke, ÅAB) - IT-planerarpersonal (totalt ca 1 årsverke, Datacentralen). För den gemensamma verksamheten i Åbo samt i Vasa och Jakobstad reserveras årligen medel för följande: - IT-systemansvariga och applikationsplanerare för lärverktyg (lärplattformar, desktop- och gruppvideokonferens, nya applikationer för lärande, såsom multimedia, bloggar&wikis, video- och ljudmaterial, enkätverktyg mm.) (2 årsverken) OBS! Dessa betjänar undervisning, forskning och administration. - FVU-konsortieavgift - Licenser för lärverktyg och programvara - Kurser och handledning för studerande i allmänna färdigheter (IT, studieteknik, informationssökning mm.). För genomförandet av verksamheten i Åbo reserveras årligen medel för följande: - Multimedieproducent (6 mån.) - Planerare för personalutbildning och nätpedagogisk handledning för kursproducenter (7 mån.) - Planerare för kurser i allmänna färdigheter för studerande (3 mån.) - Ope.fi-utbildning - Utrustning för undervisning och lärande (videoprojektorer, datorer, webbkameror mm.) - Material och övriga tjänster. För genomförandet av verksamheten vid Akademin i Vasa och Jakobstad reserveras årligen följande medel: - Multimedieproducent (3 mån.) - Utrustning för undervisning och lärande (videoprojektorer, datorer, webbkameror, interaktiva tavlor mm.) - Ope.fi-utbildning. Orakelfunktionen och närstödsverksamheten har utvecklats så att en grupp personer arbetar heltid som orakel och närstödare, vilket möjliggör att personalen får IT-tekniskt stöd även i användningen av programvaror för lärande, för kommunikativ teknik och multimedia, samt att studerandena i datorklasserna i ASA och Academill kan få handledning. I personalens arbetsplaner beaktas nätundervisning (såväl kursproduktion som handledning på nätkurser). Dimensioneringen av undervisningen i arbetsplanerna baseras inte på kontaktundervisning utan beaktar att undervisningen kan ske på olika sätt. Åtgärdsförslag: Ledningsgrupper, fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper samt kontaktpersoner för lärcenterverksamheten vid ämnena utses. Lärcenterverksamheten i Åbo tilldelas tillräckligt med resurser för effektiv stödverksamhet i Åbo. För lärcenterverksamheten utarbetas rutiner och organisatoriska och fysiska förutsättningar för teamarbete. Lärocenter i Vasa och Datacentralen tilldelas tillräckligt med resurser för effektiv stödverksamhet i Vasa och Jakobstad. Arbetsfördelningen mellan de olika stödenheterna i Vasa klargörs. För uppföljning av den tekniska utvecklingen och det tekniska stödet tillsätts en koordineringsgrupp med representanter för Datacentralen och de båda lärcentra, vilken sammanträder regelbundet. Datacentralen ges resurser för att utveckla orakel- och närstödsfunktionen. Samarbetsformer mellan Akademin och YH Novia inom virtualiserings- och lärcenterverksamheten utarbetas genom att en gemensam arbetsgrupp tillsätts. Ansvar: Åbo Akademis ledning och fakulteterna. 12

5.3 Nätstödd undervisning vid Akademin år 2010 I de flesta kurser används en lärplattform eller annat verktyg som stöd för undervisningen, för att på så sätt garantera att alla studeranden under sin studietid får erfarenhet av nätundervisning. Utvecklingen av nätstödd undervisning är en naturlig del av ämnenas kursplanering och görs inom ramen för normal undervisningsplanering. Därutöver finns det möjlighet för ämnena att ansöka om finansiering för produktionen av större helt nätstödda kurshelheter. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten skaffar tilläggsresurser för kursproduktionen. Nätet används för distansstudier men också som stöd för närundervisning. Funktioner i Akademins lärplattformar integreras med övriga kursplaneringsverktyg för att underlätta användningen. De studerande kan lätt hitta information om nätstödda kurser. Enskilda lärares initiativ till nätundervisning uppmuntras även i fortsättningen, men ämnesansvarigas och fakultetsledningens ansvar för att ämnet erbjuder nätstödd undervisning ökar. Fakultetsledningen ber årligen ämnena göra upp målsättningar för den nätstödda undervisningen samt rapportera genomförd nätstödd undervisning och behov av stöd. De studerande erbjuds möjlighet att avlägga JOO-studier, vilket förutsätter finansiering för studerandenas deltagande i kurser vid andra universitet och flexibilitet i utbildningsprogrammen som möjliggör valfria biämnen. Åtgärdsförslag: Ämnena ställer årligen upp målsättningar för användningen av nätet i undervisningen samt utvärderar genomförd nätundervisning och utreder utvecklingsbehoven inom undervisningen. De båda lärcentra planerar tillsammans med de ämnesansvariga olika åtgärder för att öka användningen av nätstöd i undervisningen vid ämnet (t.ex. handledningar och utbildningar i användningen av nätstödda verktyg för personalen). Medel för nätkursproduktion ges till sådana projekt som är i linje med Akademins målsättningar. Ledningsgruppen skaffar och fördelar resurser för nätkursproduktion. Fakulteterna ges resurser för de studerandes JOO-studier. Ansvar: Ämnesansvariga, referensgrupperna och ledningsgrupperna. 5.4 Undervisnings- och studiemiljön år 2010 Målsättningen är att alla allmänna auditorier är utrustade med fungerande föreläsningsutrustning och servicen för utrustningen fungerar. Vid Akademin finns datorsalar och utrymmen där lärare och studerande kan arbeta ostörda. Datorerna i datorklasserna är utrustade med den programvara som behövs för att avlägga nätkurser. Vid de båda lärcentra kan lärare och studerande självständigt eller med tillgänglig handledning använda olika slags utrustning och specialprogramvara för kursproduktion och studier. För kursproduktionen har läraren kontinuerligt tillgång till ett utbud av olika moderna nätstödda lärverktyg, där de kan välja sådana verktyg som bäst motsvarar de egna behoven. Blackboard avvecklas inom strategiperioden, men en tillräckligt lång övergångsperiod ges beaktande lärarnas resurser. Akademins webbpubliceringssystem (CMS) är anpassat också för undervisning. Nya tillämpningar för lärande (t.ex. för direktuppspelad video, wiki, blogg) testas och tas i bruk. Videokonferenstekniken integreras med mobiltelefoni och desktopteknik. Utrymmena för gruppbaserade videokonferenser kompletteras så att de alla ger möjlighet att sända och ta emot olika format av data. Funktion för arkivering av digitalt undervisningsmaterial är i bruk, liksom även programvara för plagiathantering. Lärarna använder allt mer elektroniskt material i sina kurser. Åtgärdsförslag: Lärcentret i Åbo och Lärocenter Tritonia i Vasa garanteras ändamålsenliga utrymmen. Alla allmänna undervisningsutrymmen utrustas med fungerande föreläsningsutrustning och det uppgörs processbeskrivningar för hur servicen i utrymmena sköts. 13

Studentdatorernas förses med multimedieutrustning och en del placeras så att möjligheterna till ostörd självinlärning beaktas. Fakulteterna i samarbete med Datacentralen ansvarar för att lärarnas datorerna är tillräckligt uppdaterade för att möjliggöra användningen av olika lärverktyg. Vid de båda lärcentra avdelas personal som har som uppgift att stöda lärare och övrig personal samt de studerande i användningen av teknisk utrustning och programvara. De båda lärcentra utrustas med ändamålsenlig utrustning och programvaror, som testas, dokumenteras och presenteras för Akademins personal. Nya nätstödda lärverktyg testas och tas först i testbruk av intresserade för att sedan snabbt kunna introduceras för övrig personal. Rutiner skapas för gemensamma anskaffningar av programvara för Akademins personal och Lärocenter Tritonias kunder. Akademins webbpubliceringssystem anpassas för undervisningens behov. Programvara för plagiathantering införskaffas. Lärarna uppmuntras använda och ges handledning i användningen av elektroniska böcker och tidskrifter i undervisningen. Ansvar: Fakulteterna, Datacentralen, de båda lärcentra, biblioteket och Informationsavdelningen. 5.5 Stöd för utvecklingen av nätstödd undervisning år 2010 Akademin satsar på att stöda personal som producerar nätstödd undervisning, men stöder även annan utveckling av undervisningen. Stödet för lärare inom grund-, forskar och vuxenutbildning handhas i första hand av de båda lärcentra, Datacentralen och ÅAB. Stödpersonerna arbetar för de båda lärcentra och är specialister på sina egna områden, men har en god kännedom om allt tillgängligt stöd och om fakulteternas verksamhet. Flexibel hjälparbetskraft finns tillgänglig för nätkursproduktion. Vid Lärcentret i Åbo finns en multimedieverkstad, i likhet med EduTechLab vid Lärocenter Tritonia, som dels stöder lärarna i att själva producera multimedia men som också gör multimedieproduktioner för lärarna. De båda lärcentra i Åbo och Vasa utbyter erfarenheter och kunnande inom stödverksamheten och fungerar som innovatörer. Lärarna klarar även av att på egen hand producera nätstödd undervisning, eftersom de ges möjlighet att inom sin arbetsplan delta i personalutbildningar. Det finns arenor för erfarenhetsutbyte mellan lärarna. Vid varje ämne finns kontaktpersoner för virtualiseringsverksamheten, vilka får behövlig handledning för uppdraget. De fungerar som en kontaktlänk mellan den enskilda läraren och de båda lärcentra och kan bl.a. hänvisa kolleger till tillgängligt stöd. Åtgärdsförslag: I Åbo grundas en multimedieverkstad vid Lärcentret, utrustad med behövlig programvara och med tillgänglig stödperson specialiserad på produktion av multimedia. Även för IT-planerare för lärplattformarna och pedagogisk handledning finns resurser. I Vasa tilldelas Lärocenter resurser för att i samarbete med Datacentralen utveckla EduTechLabverksamheten. Mervärdet av nätundervisning dokumenteras. Åtgärder vidtas för att uppmuntra all undervisande personal att utnyttja de möjligheter som nätundervisning erbjuder. Detta kan göras t.ex. genom att erbjuda demonstrationer och introduktioner i ny programvara vid ämnena, genom att fakulteterna på personaldagar tar upp nätstödd undervisning och genom att ämnesansvariga ser till att det ställs upp ämnesvisa målsättningar för den nätstödda undervisningen. Ansvar: Fakulteterna, ämnesansvariga och de båda lärcentra. 14

5.6 Utveckling av kunnandet år 2010 5.6.1 Utveckling av personalens ope.fi-färdigheter 7 År 2010 besitter alla lärare ope.fi I-färdigheter. Omkring 75 % av dessa har ope.fi II-färdigheter, vilket de kan påvisa antingen med hjälp av Ope.fi-portfolio på 2-10 sp, avlagd Learning in Networks-utbildning (8-25 sp), Universitetspedagogik-kursen eller motsvarande. Ope.fi-portfolion och Learning in Networksutbildningarna är meriterande vid tjänstetillsättningar och tas i beaktande för den personliga lönedelen. Akademin satsar speciellt på att all ny undervisande personal från början får en introduktion i utvecklingen av nätstödd undervisning och att de gör upp en plan för hur de uppnår ope.fi II-färdigheter. Inom personalutbildningen reserveras tillräckliga resurser för att kontinuerligt erbjuda personalen de kurser och den handledning de behöver för att uppnå ope.fi II-nivå. Personalen i Åbo, Vasa och Jakobstad erbjuds samma möjligheter till information och utbildning. Ämnesansvariga stöder personalen genom att uppmuntra till kontinuerlig fortbildning. Referensgrupperna ansvarar för att personalen vid den egna fakulteten erbjuds utbildning i sådan form och med sådant innehåll som bäst motsvarar behoven. Personalen utnyttjar den utbildning som erbjuds. Åtgärdsförslag: Kartläggningar av ope.fi-färdigheter och kursbehov genomförs kontinuerligt bland Akademins lärare. Referensgrupperna definierar årligen fakultetsvisa behov. Detta utgör underlag för planeringen av kursverksamheten, som dels utgörs av allmänna kurser öppna för alla och dels av skräddarsydda utbildningar. För personalens deltagande i Learning in Networks-utbildningarna, kurser som kan ingå i Ope.fiportfolion 2-10 sp och lokala nationella seminarier/konferenser avsätts tillräcklig finansiering för att möjliggöra att den undervisande personalen når ope.fi II-nivån. Ope.fi-portfolion och Learning in Networks-utbildningarna görs meriterande vid tjänstetillsättningar och tas i beaktande för den personliga lönedelen. De båda lärcentra utnyttjar videokonferens och nätföreläsningar för genomförandet av gemensamma informationsseminarier och personalutbildningar i Åbo, Vasa och Jakobstad. För ny undervisande personal erbjuds ett introduktionspaket omfattande information om stödtjänster för undervisningen och en individuell plan för utvecklandet av ope.fi-färdigheter. Kursen i Universitetspedagogik genomförs i samarbete med de båda lärcentra och innehåller ett större inslag av IT och nätpedagogik. Utvecklingen av en större helhet (25-60 sp) i Universitetspedagogik initieras, där det ingår kurser i nätpedagogik (Learning in Networks, TieVie eller motsarande). Ansvar: Fakulteterna, referensgrupperna, ämnesansvariga, de båda lärcentra och personalärenden. 5.6.2 Utveckling av de studerandes allmänna kompetenser 8 år 2010 Akademin satsar på att ge de studerande så goda förutsättningar som möjligt att avlägga nätkurser (tekniska färdigheter, studieteknik och utrustning). Nätstöd ingår i olika grad i de flesta kurser vid Akademin, vilket gör nätstudier till en naturlig del av studierna. Stödet gäller studerande inom grund-, vuxen- och forskarutbildningen. För varje examen uttalas vilka allmänna färdigheter en studerande bör besitta och i kursdatabasen i MinPlan beskrivs vilka allmänna färdigheter varje kurs ger. De studerande övar under sin studietid sådana allmänna kompetenser som behövs för effektiva studier och ett kommande yrkesliv. Detta uppnås dels genom integrering av övningar i dessa kompetenser inom ramen för ämnenas undervisning, dels genom särskilda färdighetskurser. Lärarna kan även beställa skräddarsydda kurser för sina studerandegrupper. Deltagande i kurser i allmänna färdigheter är obligatoriskt och de studerande ges sp för kurserna. Studerandena kan visa på sina allmänna kompetenser i sin CV/meritportfolio. För att underlätta graduskrivandet ges de studerande 7 Se kapitel 1.2.3 8 Se kapitel 1.2.2 15

stöd i användningen av behövlig teknik och programvara. Åtgärdsförslag: De båda lärcentra koordinerar de särskilda kurserna i allmänna färdigheter och utarbetar tillsammans med Arbetsforum en portfolio för studerandenas dokumentation av sina allmänna färdigheter. För särskilda färdighetskurser avsätts finansiering. Fakulteterna ger sp för kurser i allmänna färdigheter. Egenlärarna uppmuntrar sina studeranden att utnyttja stöd för nätstudier och kurser i allmänna färdigheter. Underlag utarbetas för beskrivningar av allmänna färdigheter i kursdatabasen i MinPlan. Ansvar: Fakulteterna, de båda lärcentra, arbetsforum och egenlärarna. 5.7 Forskning och utvärdering år 2010 Forskning om nätstödd undervisning vid Akademin stöds. Minst ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt för seniorforskare och pro gradu-projekt har beviljats finansiering. Kontinuerliga utvärderingar görs av olika delar av virtualiseringsverksamheten (kursutveckling, stödfunktionernas verksamhet, erfarenhet av nätkurser mm). Statistiken över den nätstödda undervisningen sammanställs årligen enligt kriterier som möjliggör jämförelser och utgör underlag för utveckling av undervisning och stödtjänster. Åtgärdsförslag: Virtualiseringsverksamheten utvecklas i samarbete med forskningsprojekt om virtualiseringen vid Akademin. Referensgrupperna och de båda lärcentra genomför kontinuerligt utvärderingar av virtualiseringsverksamheten. Underlag för jämförbar statistik och rapportering utarbetas utgående från nationella rekommendationer för mätare. Fakultetsledningen samlar in statistiken. Ansvar: Ledande forskare inom relevanta ämnesområden, fakultetsledningen, referensgrupperna och de båda lärcentra. 5.8 Åbo Akademi som partner i nätverk år 2010 De båda lärcentra samarbetar om nätstödd undervisning inom ramen för Finlands virtuella universitet med övriga universitet i landet. Samarbetet med Sveriges nätuniversitet samt de övriga nordiska länderna utvecklas. Internationellt virtuellt studentutbyte har inletts. Åtgärdsförslag: Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa följer med utvecklingen vid Finlands virtuella universitet och bevakar den svenskspråkiga servicen. Fakulteterna och språkcentret ser till att de, där det finns anledning, är representerade och tar en aktiv roll i ämnesnätverken inom Finlands virtuella universitet. Ämnena tar en aktiv roll i att skapa kontakter till lämpliga utländska samarbetsparter med tanke på kursutveckling och virtuellt studentutbyte inom det egna ämnet. De båda lärcentra och internationella enheten utreder möjligheterna till internationellt virtuellt studentutbyte. Ansvar: Fakulteterna, de fristående institutionerna, de båda lärcentra och Internationella enheten. 16

6 Uppföljning av strategin Akademins strategi för nätstödd undervisning uppföljs årligen i samband med rapportering av verksamheten av Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi, Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa samt av Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo. Bilagor och underlag Fakulteternas virtualiseringsstrategier 2007-2010: http://www.abo.fi/virtuellauniversitetet/allmant/strategi.htm. Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning 2004 2006 http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/julkaisut/2004/liitteet/opm_231_opm13.pdf?lang=sv. Kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och behov av personalutbildning (hösten 2006): http://www.abo.fi/lc/pu/kartlaggning/opefikartlaggning06_rapport.pdf. Kunskapsstrategin för utbildning och forskning 2000-2004 http://www.minedu.fi/opm/julkaisut/1999/liitteet/svenskau/ii.html. Rapport om resultaten av Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo åren 2001-2006: http://www.abo.fi/virtuellauniversitetet/allmant/rapporter/rapporter.htm. Rapport om utvärdering med instruktörerna i Blackboard och Moodle (hösten 2006): http://www.abo.fi/lc/rapporter/utvarderingbbmoodle06.pdf. Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren 2004-2006 (godkänd av Akademins styrelse 12.2.2004): http://www.abo.fi/virtuellauniversitetet/allmant/virtualiseringsstrategin2004-2006.pdf. Åbo Akademis IT-strategi för 2006-2010 (godkänd av Akademins styrelse 27.10.2005): http://www.abo.fi/dc/admin/dd/its/itstrategin-rapport47.pdf. Källor Levänen, K., Tervonen S. & Haapaniemi, T.: Verkko-opetuksen tuottamat akateemiset kompetenssit ja mitoitus. Kuopio 2005. Sariola, J. & Evälä, A.: Verkko-opetuksen laatu yliopisto-opetuksessa. Verkko-opetuksen laadunhallinta ja laatupalvelu -hankkeen raportti I. Helsinki: Yliopistopaino 2005: http://www.vopla.fi/tiedostot/artikkelit/vopla_esiselvitys.pdf. Svenska datatermgruppen: http://www.nada.kth.se/dataterm/. 17