Lägesrapport VÅRT EKONOMISKA LÄGE 2006 EN TIDNING FRÅN FÖRENINGSSPARBANKEN

Lägesrapport VÅRT EKONOMISKA LÄGE 2006 EN TIDNING FRÅN FÖRENINGSSPARBANKEN 8 mars FÄRSK TIDNING OM DAGENS KONFERENS! Maud Olofsson och Mona Sahlin är ense om det mesta utom tryggheten. FOTO: ULF BERGLUND På spaning efter nya jobb Maud Olofsson och Mona Sahlin överens miljöteknik, vård och omsorg ger arbeten MILJÖTEKNIK, VÅRD OCH OMSORG där finns de nya jobben. Det är Maud Olofsson (c) och Mona Sahlin (s) eniga om. Omställningen till användning av nya typer av energi kommer att skapa arbetstillfällen, tror de. Vi måste producera vår egen förnyelsebara energi här hemma. Det kommer att skapa både jobb och tillväxt, sa Mona Sahlin. Även Maud Olofsson betonade miljötekniken som en framtida jobbskapare. Vi behöver en grön industripolitik och man kan tjäna pengar på miljöansvar. Vi har redan en global marknad som väntar på våra lösningar, sa hon. SIDAN 2 3 Fånga publiken som en stjärna LENA PHILIPSSON vet hur man fångar en publik. Utgå ifrån dig själv, vad du är bra på och se glad ut, tipsar hon. SIDAN 15 I dag kan vi arbeta dygnet runt. Biologin är inte gjord för det. PROFESSOR Martin Ingvar förklarar varför vi fortsätter att pressa våra hjärnor med mer och mer avancerad teknik. SIDAN 10 Hans Blix håller sig till sanningen FÖR HANS BLIX, ordförande för Kommissionen om massförstörelsevapen, är sanning livsviktigt. Utan en riktig karta hittar man aldrig rätt, menar han. SIDAN 12 13 Elsa Danielsson, kommunalråd i Åre, Årets företagare Bicky Chakraborty, Mona Sahlin och FöreningsSparbankens vd Jan Lidén. Åre och Bicky årets vinnare SIDAN 5 7 VIMMELEXTRA Så fick deltagarna sina första jobb

2 Lägesrapport 8 MARS 2006 På var sin sida De nya jobben finns inom miljöteknik och vård och omsorg. Det är Maud Olofsson och Mona Sahlin överens om. Men det finns en tydlig skillnad mellan partierna synen på trygghet. OM FEMTON ÅR ska vi vara det första landet i världen som är oberoende av oljan. Så formulerade samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s) sin målsättning när hon talade på Vårt ekonomiska läge. Centerns partiledare Maud Olofsson ville se ett ännu tidigare stopp för oljeberoendet: 2015 kanske bör sättas som ett sista datum för företagen att producera bilar som går på bensin. På punkt efter punkt var de två rörande överens. Omställningen till nya energislag kan också ge många nya arbetstillfällen tror både Mona Sahlin och Maud Olofsson. Det är de fattiga ländernas tur att förbruka en större del av jordens resurser. Vi måste producera vår egen förnyelsebara energi här hemma. Det kommer att skapa både jobb och tillväxt, sa Mona Sahlin. småbarnsföräldrar måste själva få välja vilken typ av vård eller barnomsorg som de vill ha, menar hon. Men den stora skiljelinjen mellan partierna återfanns i synen på vad som är trygghet. Försämra inte arbetsrätten. Den ger mod och lust att förändra. Jag tror Sverige lämnade teko-industrin och varvindustrin snabbare än många andra länder just tack vare våra trygghetssystem. Det gjorde att folk inte klamrade sig kvar på samma sätt, sa Mona Sahlin. Vi måste gå från att vara matade fågelungar till att bli ivriga bävrar. Maud Olofsson, Centerns partiledare Miljöteknik skapar jobb Även Maud Olofsson betonade miljötekniken som en framtida jobbskapare. Vi behöver en grön industripolitik och man kan tjäna pengar på miljöansvar. Vi har redan en global marknad som väntar på våra lösningar, sa hon och tog vattenreningsföretaget Läckeby som ett exempel. De har redan startat ett dotterbolag i Kina och spår stora vinster de närmaste fem åren. Vård och omsorg var det andra området där de två partiföreträdarna trodde på nya jobb. Det brukar framställas som ett stort problem att vi lever allt längre. Det är väl fantastiskt, men det ställer stora krav på vård och omsorg, sa Mona Sahlin. Nu finns det dragspelare som uppträder på olika äldreboenden, men det kommer inte räcka som underhållning. När jag sitter på hemmet vill jag ha en elgitarrist som kan spela Springsteen och U2, sa hon som en skämtsam kommentar till de nya behoven inom äldreomsorgen. Maud Olofsson vill också se nya lösningar inom välfärdssektorn och pratade varmt om privata initiativ. Gamla och Maud Olofsson vill i stället att folk ska tjäna mer på att gå från arbetslöshet till arbete. Vi måste gå från att vara matade fågelungar till att bli ivriga bävrar, sa hon. Till angrepp I den efterföljande debatten gick Maud Olofsson till angrepp mot socialdemokraterna och Mona Sahlin. Jag noterar att Mona har de här idéerna om att öka företagsamheten, men hon gör något annat i regeringen. I valrörelsen försöker socialdemokraterna köpa väljarna med bidrag. Mona Sahlin svarade irriterat: Jag blir förbannad. Det handlar inte om bidrag när man får det man har betalat för, om olyckan är framme. Socialdemokraterna har sänkt vissa skatter för att gynna småföretagarna, menar hon. Men att sänka arbetsgivaravgifter och skatter på bekostnad av tryggheten ser hon inte som ett alternativ. Jag kommer att hävda tryggheten med dödsförakt, sa hon. MARIA ULLSTEN LINA WENNERSTEN Hur får vi fler jobb i Sverige? Sven-Erik Johannesson, 72 år, Markaryds Sparbank, Markaryd Genom att skapa fler lärlingsjobb. Unga människor borde inte ha rätt till full betalning från början. Richard Bolmgren, 41 år, Handelshögskolan, Stockholm Man måste öka företagsamheten, till exempel genom att låta arbetsgivare anställa på enklare villkor. Det måste bli lättare för småföretag att växa. Anna Paula Fortes, 35 år, Stockholms universitet, Stockholm En viktig faktor är att få in ungdomar och 60- till 70-talister. Många är välutbildade så kompetensen finns. Rekryterarna saknar ofta rätt utbildning så de ser inte vilken kompetens som behövs.

Lägesrapport 8 MARS 2006 3 om tryggheten De är sams om det mesta, men inte i synen på vad som är trygghet. Arbetsrättsligt skydd, menar Mona Sahlin. Det ska löna sig att gå från arbetslöshet till arbete, menar Maud Olofsson. FOTO: ULF BERGLUND Ann Cheng Ehrnfelt, 56 år, Chebe Trading, Södertälje Arbetsgivaravgifterna måste sänkas. Och man borde införa ett lärlingssystem som kan fungera som en inslussning i arbetslivet. En nyutbildad ska inte ha samma lön som en som jobbat länge. Kerstin Isaksson, 44, Hishultssparbank, Hishult Ibland tror jag att aktieägarna har lite för mycket att säga till om. Då blir det viktigare med vinst än jobb och många arbetstillfällen flyttar utomlands. Lena Swedenborg, 38, Förenings- Sparbankens HK, Stockholm Underlätta för småföretagare. Kanske införa en subventionerad sjukförsäkring för de som inte har så många anställda. Lars Olsson, 62, Spabanksstifelsen, Söderhamn Utlokalisera företag till orter där det finns arbetskraft. Det finns en enorm växtkraft ute i landet, fullt av arbetsamma och välutbildade människor. Se till så att företag växer där det finns folk att anställa.

Sveriges mest lokala bank finns ute i världen. Gör du? FöreningsSparbanken finns i Shanghai, New York, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors, Tallinn, Riga, Vilnius, Moskva, St Petersburg, Kaliningrad, Luxemburg, Marbella och Tokyo. www.fsb.se/global

Lägesrapport 8 MARS 2006 5 Humanist med fingertoppskänsla Chakraborty tar priset Han gillar stadshotell i svenska småstäder. Bicky Chakraborty har köpt flera och förvandlat dem till Elite Hotels. I dag fick han ta emot FöreningsSparbankens företagarpris. I DESSA DAGAR känns det som om jag vunnit en Oscar. Men jag vet inte om det är för bästa film, bästa regi eller bästa manliga huvudroll, sa Bicky Chakraborty när han tog emot årets företagarpris. Du är väl värd det, sa Mona Sahlin när hon överlämnade priset. Hotellkungen berättade också om sin drivkraft: Min drivkraft är att skapa och att vara bäst i klassen. Pengar är bara ett redskap. Bicky Chakraborty passade även på att ge sin syn företagandets roll i samhället: Välståndet skapas av företagare. Välfärden fördelas av politikerna. Växte upp i Calcutta Bicky Chakraborty har en intressant historia: Han växte upp i Calcutta, i en medelklassfamilj där utbildning ansågs vara viktigt. 1966 kom han till Sverige för att studera på Stockholms universitet. Det var under studietiden som det började klia Hotellkungen Bicky Chakraborty blev Årets företagare. Prispengarna, 25 000 kronor, skänker han till Svenska skidförbundet. Det första Bicky Chakraborty spanar in när han tar in på hotell är badrummet. Det är viktigt för mig, säger han. FOTO: ULF BERGLUND FÖRETAGAR- PRISET i entreprenörsfingrarna. Unge Bicky såg en affärsmöjlighet när han upptäckte att studentbostäderna stod tomma på sommarloven. Varför inte hyra ut rummen? Ja, på den vägen är det. Rumsuthyrningen övergick med tiden i hotellverksamhet. Några större summor att investera i nya hotell hade Bicky Chakraborty inte att tillgå. Sunkiga stadshotell fick nytt liv Det är här de sunkiga stadshotellen Min drivkraft är att skapa. Bicky Chakraborty kommer in i bilden. I småstad efter småstad stod de där och förföll och var naturligtvis till salu för den som ville förbarma sig över dem. Det ville Bicky Chakraborty. På 70-talet köpte han även Stora Hotellet i Örebro. Därefter köpte han Savoy i Malmö, ett hotell som blivit något av en favorit för Bicky Chakraborty. 17 hotell från Luleå till Malmö I dag består Elitekedjan av 17 hotell spridda mellan Luleå och Malmö. Tanken är att varje hotell ska ligga centralt och renoveras varsamt för att bevara historiska och kulturella värden. En annan hörnsten är maten. Det ska finnas bra restauranger på hotellen, lyder parollen. På så sätt lockas även matgäster till hotellen. Av de mer berömda restaurangerna kan nämnas Den vassa eggen som finns inrymd i Elite Hotel i Stockholm, samt Swea Hof i Göteborg. Socialt engagemang Utöver sitt entreprenörskap har Bicky Chakraborty ett socialt engagemang. Han är involverad i Unicefs vattenprojekt och projekt för barn. Han har också bidragit till ett sjukhus i hemstaden Calcutta. I dag fick han Förenings- Sparbankens företagarpris. ANNIKA HÄLLQVIST Därför fick Bicky Chakraborty priset FöreningsSparbankens motivering: Stor fingertoppskänsla var avgörande för att lyckas genomföra konststycket snabb expansionstakt med god lönsamhet, dessutom kombinerat med ett uthålligt koncept, bevarande av lokal särprägel och kulturarv samt ett stort humanitärt åtagande för behövande i världen. Bicky Chakraborty Yrke: Grundare och vd på Elite Hotels of Sweden, delägare i ett antal krogar. Familj: Hustru Ylva, dottern Caroline. Bor: Östermalm, Stockholm. Intressen: Spela tennis, titta på fotboll. ÅRETS TILLVÄXT- KOMMUN Åre vågar satsa Jan Andersson, Elsa Danielsson, Maud Olofsson och Jan Lidén. FOTO: ULF BERGLUND Vi har vågat göra saker. Det var kommunalrådet Elsa Danielssons förklaring till varför Åre blev årets tillväxt kommun. PRISET DELADES UT av Förenings- Sparbankens vd Jan Lidén och centerpartiets ordförande Maud Olofsson. Det är glädjande att priset går till en kommun som ligger så långt norrut, sa Maud Olofsson. Elsa Danielsson hade tagit med sig två vapendragare till Globen. Ordförande i Åres företagarförening Pocke Nilsson och kommunen näringslivschef Jan Andersson. Varför har ni lyckat så bra? Ville Kattis Ahlström veta. Ni har pratat om det hela dagen. Vi har visioner och vi jobbar tillsammans, svarade Elsa Danielsson. I dag bor 9 975 personer i Åre. Det är 154 fler än för ett år sedan. Det är ovanligt i en glesbygdskommun, sa Anders Flanking när han motiverade varför just Åre fått årets pris. Åre har som få andra kommuner i Sverige profilerat sig som mötesplats och gjort stora strategiska investeringar, hette det vidare i motiveringen. Bakom priset står Arena för tillväxt, där förutom FöreningsSparbanken även bland annat Ica samt Kommun- och landstingsförbundet ingår. Nässjö fick ett hedersomnämnande. MARIA ULLSTEN

6 Lägesrapport 8 MARS 2006 Vinnarkommunen Åres recept: Riktiga planer ÅRETS TILLVÄXT- KOMMUN! inget flum Under högsäsong finns nästan lika många byggnadsarbetare som skidåkare på torget i Åre. Här ska tre miljarder kronor investeras inför VM i utförsåkning 200. Åre är också den svenska glesbygdskommun där det startas flest nya företag. IBLAND RINGER kommunalråd och företagare från andra delar av landet och undrar vad hemligheten är. Hur kan det gå så bra för Åre? Oavsett vem de frågar blir svaret blir alltid detsamma: Det nära och målmedvetna samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet. En gång i månaden träffas politiker och företagare för att diskutera hur man tillsammans ska kunna öka antalet besökare med 50 procent på tio år. Det är inget hokuspokus. Men jobbar man så tätt som vi gör når informationen fram och man undviker en massa missförstånd. Annars blir det lätt så att man för dialogen i media, säger Pocke Nilsson som är ordförande i Åre företagarförening. Framgångsreceptet är att vi känner varandra och har förtroende för varandra och törs ventilera kontroversiella frågor. Vi är ju ingen beslutsfattande grupp. Men efter månadsmötet går var och en hem till Kommunen satsar rejält. 59 miljoner har gått till att utveckla området Åre strand, där det nu bland annat finns en konsertarena. Vi hade 20 olika event i somras för att dra hit folk, säger Åre kommuns näringslivschef Janne Andersson. sitt och där är vi ju beslutsfattare, säger kommunalrådet Elsa Danielsson (s). Konkreta planer Grunden lades hösten 2001 då Danielssons företrädare, en centerpartist, bjöd in till vad som blev Vision 2011. Det är ingen Byggprojekt på gång i Åre Åres varumärke är så starkt att det gör det möjligt för oss att sälja produkter allt längre bort. Greger Eriksson, Åre Bageri flummig målsättning utan en konkret plan för hur man kan öka antalet hotellsängar, restaurangstolar och kapaciteten i liftsystemet. Samt få folk att resa hit även under sommaren. Eller barmarkssäsongen, som man säger här. Målet är att inom tio år skapa 800 nya arbetstillfällen och få 1 000 nya invånare att flytta hit. Ska man överleva här uppe i Norrland är det den här typen av satsning som måste till, säger Pocke Nilsson. Sedan 2001 har 1,7 miljarder kronor investerats. Främst handlar det om de stora aktörerna som Skistar och det nya spahotellet Holliday Club. Dessutom har kommunen satsat 59 miljoner kronor på att utveckla Åre strand, området mellan järnvägen och Åresjön. Bland annat har man byggt en bro över järnvägen och en arena som gör det möjligt att få hit konferenser och konserter. Vi hade 20 olika event i somras för att dra hit folk, säger Janne Andersson som är kommunens näringslivschef. Även de små företagarna satsar Och när de stora satsar vågar även de små göra det. Ett exempel är Åre Bageri, ett företag med 18 anställda. Sedan 2001 har bagarna Greger och Lena Eriksson investerat 5 miljoner kronor. I maj väntar ytterligare en satsning på att bygga ut serveringen. På många andra håll kan man nog känna sig ganska ensam som egen företagare. Så är det inte här. Det känns klart tryggare för oss att investera när vi vet vilka planer Skistar och de andra stora aktörerna har för framtiden, säger Greger Eriksson. Greger och Lena flyttade hit för 30 år sedan just för att kunna åka skidor. Även när det är som mest att göra försöker Greger vara i backen minst en timme om dagen. Åres varumärke är så starkt att det gör det möjligt för oss att sälja produkter allt längre bort. Det gör det möjligt för oss att ha öppet året runt, säger han. MARIA ULLSTEN 1 VM-ARENAN. Bland annat en ny störtloppsbacke och en vägtunnel för 190 miljoner kronor. 2 NY LIFT. Skistar bygger ny åttastolslift för 60 miljoner kronor. 3 NY LIFT OCH NYA BACKAR. Skistar investerar 70 miljoner kronor. 4 HOTELL FJÄLLGÅRDEN bygger ut och renoverar för 50 miljoner kronor. 5 BOSTADSRÄTTER för turister och permanentboende bygger Peab för cirka 50 miljoner kronor. 6 VM-HUSET. VM-organisationen får nya kontor. 7 SJUKHUS BLIR BOSTÄDER. Åre Centrum AB har köpt och bygger om Åre sjukhus. 8 DÄHLIE-HUSEN. Björn Dählie bygger två fastigheter med bostadsrätter. 9 PARKENHUSET. Nybygge för butiker och turister. 10 JÄRNVÄGSSTATIONEN. Åre Centrum AB bygger ny järnvägstation med butiker för cirka 50 miljoner kronor. 11 HOLIDAY CLUB. Nytt stort hotell och andelslägenheter. 500 miljoner kronor har investerats hittills, ytterligare 300 miljoner planeras. Källa: Svenska Dagbladet På många andra håll kan man nog känna sig ganska ensam som egen företagare. Så är det inte här, säger Greger Eriksson och Lena som driver Åre Bageri. FOTO: STEFAN LINNERHAG Frukosten på bageriet har blivit en spontan träffpunkt för alla, från företagare och politiker till ortsbor, skidåkare och turister. Här bollar man idéer och skakar hand på affärer. Vi har marknadsfört frukosten under några år, men nu rullar det på av sig självt behöver man en hantverkare åker man ner till bageriet för där sitter säkert någon, säger Greger Eriksson. FOTO: STEFAN LINNERHAG

7 Lägesrapport 8 MARS 2006 7 Livet i Åre är inte all work and no play bageriföretagaren Greger Eriksson försöker klämma in åtminstone en timme i backen varje dag. FOTO: STEFAN LINNERHAG Glaskonstnären Annika: Vi har fått ett nytt liv Åre Glashytta är ett av Åres nyaste företag. Det är Annika Adling Weile och Ann-Katrin Larsdotter Edvardsson som har förvandlat det gamla stationshuset i grannorten Duved till en turistattraktion. Här finns ett alldeles speciellt klimat för entreprenörer. Alla har samma syfte, att dra hit folk. Annars skulle ingen klara sig, säger Annika Adling Weile. HISTORIEN OM HUR Åre fick en glashytta är en dröm för en kommunal näringslivschef i Norrlands inland. En ung kvinna ringer och säger: Hej, jag skulle vilja flytta till er och öppna en glashytta. Varpå näringslivschefen förmedlar kontakt med en annan ung kvinna, född på orten, som länge drömt om samma sak. Ett par månader senare har kommunen inte bara berikats med ännu en skattebetalande barnfamilj och ännu ett Annika Adling Weile och Ann-Katrin Larsdotter Edvardsson. FOTO: ROBERT TORMA företag utan även ytterligare en turistattraktion. Och fler jobb lär det bli. Det är bara en fråga om tid innan vi anställer någon. Helst skulle vi vilja ha en person i butiken och en som hjälper oss i verkstaden, säger Annika Adling Weile. Besökarna kommer även sommartid Hyttan slog upp dörrarna för allmänheten den 12 februari i fjol. Sedan starta eget-bidraget tog slut vid årsskiftet har intäkterna räckt till två löner. Det går bra, vi går runt. Frågan är förstås hur bra det går när snön smälter och turisterna åker hem. Glashyttan är öppen året runt. Men i somras hade hyttan faktiskt lika många besökare i juli och augusti som under högsäsongen. Sommaren är en behaglig period. Det kommer många utlänningar för att cykla, plocka bär och vandra. De är inte lika stressade, de har inget dyrt liftkort som tickar pengar när de inte åker skidor. Även glashyttan har nytta av varumärket Åre. Snart åker Annika och Ann- Katrin på mässa för att sälja sina produkter (som de formger och blåser själva) till resten av Sverige. Åre förknippas med kvalitet, alla vet att chokladen från Åre Chokladfabrik är så himla god. Och vi ska göra allt vi kan för att bidra till att stärka varumärket och Det går bra, vi går runt. Annika Adling Weile, Åre Glashytta göra Åre till ett mångsidigt turistmål där man kan göra annat än att åka skidor. Allting löste sig när vi flyttade hit Annika Adling Weile, hennes man Henrik och dottern Elvira, snart tre, har även goda personliga erfarenheter av samarbetet mellan kommunen och näringslivet. Vi har fått ett helt nytt liv! Allting bara löste sig när vi flyttade hit, vi fick dagisplats på ett par veckor. Vi har fått bra kontakt med kommunen och de jobbar verkligen för att det ska funka för folk att flytta hit. I fjol hann visserligen varken Annika eller Ann-Katrin åka skidor. Men i vinter har de unnat sig två lediga dagar i veckan. Vi har ju små barn båda två och vi måste hinna vara med dem och med våra män också. MARIA ULLSTEN

8 Lägesrapport 8 MARS 2006 Gravid fotomodell ett framtidsyrke? Gravida fotomodeller, höftledsoperationer och bilprovning. Det är några av de områden där Sveriges nya jobb skulle kunna skapas. I alla fall enligt Henrik Blomgren, programchef på IVA. Vår bild av vad folk egentligen jobbar med stämmer inte alltid med verkligheten, menar Henrik Blomgren, programchef på IVA. FOTO ULF BERGLUND JAG VET INTE OM VI var först med gravida kvinnor som fotomodeller, men vilken marknad, konstaterar Henrik Blomgren. Han arbetar på Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och menar att vår bild av vad folk jobbar med kanske inte alltid stämmer med verkligheten. Det händer mycket under ytan De branscher som ofta utmålas som heta och där framtidens jobb skulle kunna skapas är i själva verket små. Ganska få människor arbetar med bioteknik i stället är vård och omsorg den bransch som sysselsätter flest. År 2003 arbetade drygt 16 procent av Sveriges anställda inom vård och omsorg, även om branschen har minskat lite de senaste åren. I topp ligger också infrastrukturbranschen, som sysselsätter närmare 12 procent av svenskarna och så har det sett ut det senaste decenniet. Men staplar och statistik säger inte så mycket om vad som egentligen händer, tycker Henrik Blomgren. På ytan ser det ut som om det inte har förändrats så mycket inom infrastrukturområdet, men det snurrar väldigt mycket. Gränserna suddas ut Flera statliga företag har gjort dramatiska personalnedskärningar och ändå ligger branschen som helhet på ungefär samma nivå. SJ har till exempel minskat antalet anställda från 30 000 till omkring 3 000, påpekar han. Så det växer underifrån. Vi har haft Vi var bland de första i världen att källsortera, vi är bra på höftledsoperationer och har en avancerad bilprovning. Henrik Blomgren, programchef IVA en rejäl produktivitetsutveckling, säger Henrik Blomgren. Gränserna mellan branscher har börjat suddas ut. Klassiska industriföretag sysslar mer med tjänster och tjänsteföretagen blir alltmer industrialiserade. Jag tror att de på Ericsson skulle bli upprörda om jag kallade det för ett industriföretag, tar han som exempel. Den flytande bilden av hur arbetslivet ser ut bör man hålla i minnet när man pratar om var nya jobb kommer att skapas, tycker Henrik Blomgren. Och det händer mycket i Sverige som skulle kunna ge fler arbetstillfällen. Vi var bland de första i världen att källsortera, vi är bra på höftledsoperationer och har en avancerad bilprovning, utbrister Henrik Blomgren. LINA WENNERSTEN Här kommer de nya jobben, enligt Ams prognos för 2006: IT Försäljning Servicesektorn Förskola Gymnasieskola Teknik Bygg Sverige kommer att växa om vi blir spindeln i nätet Sälj miljöteknik till andra länder! Hantera den globala värdekedjan! Stefan Fölsters har tips för hur vi ska skapa nya jobb i Sverige. NÄR LKAB INVESTERAR tre miljarder i en ny anläggning skulle det i den gamla tidens Sverige ha betytt 200 nya jobb. I dag blir det 38 arbetstillfällen. Historien illustrerar läget. Det växer, men det blir inga nya jobb. Men vad ska man göra för att skapa arbetstillfällen? Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, tror inte på reallönesänkningar som självklar medicin för att återfå produktionsjobben till Sverige. Jag tror inte reallönesökningar är lösningen, men däremot en period där lönerna inte ökar i samma takt som BNP, säger han. I stället vill han lyfta fram två områden där han tror att Sverige har mycket goda förutsättningar att lyckas internationellt och skapa jobb här hemma. Stefan Fölster. För det första handlar det om att vara spindeln i nätet i det som ibland kallas basarekonomi, att ha hand om allt runtomkring produktionen design till exempel. Detta område är vi i Sverige duktiga på titta på Ikea och HM. Den som hanterar den globala värdekedjan vinner. Här finns goda förutsättningar för Sverige. Det andra området Stefan Fölster vill lyfta fram är miljön. Många länder har miljö- och infrastrukturproblem. Svenska företag kan göra stor nytta där genom att sälja miljöteknik. Men vi måste locka dem till att ha sin bas i Sverige. Det handlar inte om att tillverka vindsnurror och sälja till Kina eftersom de enkelt skulle kunna tillverka dem själva. Vi måste skifta resurserna från byggande till grundläggande forskning. Vi har mycket i pipelinen där och skulle behöva göra ett skifte. ANNIKA HÄLLQVIST

Kom in med ditt orange kuvert. Gå hem med en bitter pyroman. Låt oss se över din pension, så bjuder vi på en spännande bok (värde ca 60 kronor). Erbjudandet gäller till och med 31 mars. Välkommen in Läs mer om pension på www.fsb.se/pension

10 Lägesrapport 8 MARS 2006 Martin Ingvar, neurofysiolog och hjärnkirurg Stress kostar oss miljarder varje år Dagens narrar var Ulf Kvensler och Henrik Hjelt. Globalisering är ju roligt! Kan man skämta om globalisering och ekonomisk tillväxt? Ja, i alla fall lyckades Ulf Kvensler och Henrik Hjelt. De drog ned applådåskor i Globen när de dök upp mellan olika programpunkter. Men framgången kommer inte av sig själv. INFÖR ETT SEMINARIUM av den här typen jobbar vi en hel del med research om Förenings- Sparbanken och vilka ämnen talarna tar upp, berättar Ulf Kvensler som också är känd som en Sveriges främsta manusförfattare. Förstår publiken Att Henrik har jobbat som ekonom och Ulf som jurist bidrar till att de snabbt förstår på vilken nivå de ska lägga sina skämt. Vi vet och förstår vad publiken pratar om till vardags. Därmed kan vi ha en annan typ av skämt på ett seminarium än på en krogshow eller en firmafest, förklarar Henrik Hjelt. Deras roll under dagen var att vara publikens ställföreträdare och ställa lite dumma och elaka frågor kring seminariets innehåll. Högt i tak Det är inte alla företagsledningar som är så öppna som banken. De ville att vi skulle visa lite av nivån. Men de krävde aldrig att få läsa några konkreta skämt. Vi har träffat på företag där det finns många tabun, berättar Ulf Kvensler. Ulf och Henrik vill också tacka publiken på globen för att de inte var så reserverade. De var på hugget hela tiden. Helt klart finns det en gemenskap mellan dem, säger Ulf. Tillsammans med sina två kompanjoner Mikael Tornving och Mattias Konnebäck har Ulf och Henrik bolaget Humm där bland annat humor för företag är en nisch. HÅKAN LÖVSTRÖM Vi är sociala varelser som vill vara med. Därför väljer vi att hänga med i den tekniska utvecklingen, trots att den inte är enbart positiv. Det menar Martin Ingvar, hjärnkirurg och professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet. FOTO: ULF BERGLUND Pallar du avstängd mobil en hel dag? Skapar det lugn eller stress att veta att den är av? Teknik kan vara både himmel och helvete. Det är vi själva som bestämmer hur vi vill ha det i framtiden. STRESS KOSTAR samhället 25 miljarder per år. Det kan jämföras med tio miljarder för 25 år sedan. Men är det teknikens fel att vi stressar som aldrig förr? Ja och nej kan man kanske säga. Martin Ingvar, hjärnkirurg och professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet, säger så här: Tekniken är neutral. Det är hur vi använder den som är det icke neutrala. Tekniken ökar kraven Men visst ökar tekniken kraven på oss. Den ökar vår belastning och känslan av att inte ha egen kontroll. Den minskar rörelseutvecklingen och ökar kraven på närvaro, på att vara on line. Vi har dålig avgränsningen i tiden. I dag kan vi arbeta dygnet runt då gör vi det. Biologin är inte gjord för det. Den är gjord för att sova, arbeta hårt ibland och mindre hårt ibland. Vi är skapade med ett system för att minska fara och att det ska gå bättre för oss. Vi vill öka förutsägbarheten för att vi inte vi ska råka ut för fara. Det är därför vi inte vill stänga av mobilen. Det kan ju vara någon som vill något, säger Martin Ingvar. Vi skapar en bild av hur framtiden ska bli, vilket i sig stressar oss. Och mitt uppe i denna framtidsmålarverkstad och mitt i informationsflödet sitter en del av hjärnan som sållar informationen åt oss. Martin Ingvar kallar denna del av hjärnan för bibliotekarien. Bibliotekarien i hjärnan talar om vad jag behöver lära och anpassa mig till. Den sorterar information. Stressar man den minskar den. Och minskar den blir den mindre effektiv. I stället belastas andra delar av hjärnan. Då upplever vi stress. Känslan av att aldrig komma i fatt infinner sig. Men det är inte bara tekniken som stressar. I dag kan vi jobba dygnet runt, då gör vi det. Men vi är gjorda för att sova, arbeta hårt ibland och mindre hårt ibland. Martin Ingvar, professor och neurofysiologi och hjärnkirurg Risken för övertalighet stressar samtliga. Det är av sådan kaliber att det påverkar prestationen och kan ge hälsoeffekter. Vi vill vara med Vi är sociala varelser. Vi vill vara med. Det är en förklaring till de stora teknikskiftena i historien, anser Martin Ingvar. Att få vara med är en inneboende drivkraft. Det som drivit de stora teknikskiftena är individens känsla av att jag kan öka mitt sociala rum. Det är förklaringen till att mobiltelefonen slog igenom och att wap inte gjorde det. Men tekniken behöver inte vara en fiende. Den kan vara en bra kompis. Teknik kan ge framförhållning och flexibilitet. Det gäller bara att utveckla bra system. Här ser Martin Ingvar en marknad för teknikföretagen: Det är ett affärstillfälle som det vore synd att missa. ANNIKA HÄLLQVIST

Lägesrapport 8 MARS 2006 11 Vad ska vi göra i Sverige var frågan för dagens paneldebatt. Svarade gjorde Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv, Hans Blomgren från Industri- och vetenskapsakademien och FöreningsSparbanken prognoschef Cecilia Hermansson. FOTO: ULF BERGLUND Sverige måste tänka nytt Vad ska vi göra i Sverige nu när jobben försvinner till Bangalore och Baltikum? Hur ska Sverige då hänga med i det internationella racet? Det var frågan som ställdes till Stefan Fölster från Svenskt näringsliv, Hans Blomgren från Industri- och vetenskapsakademien och bankens egen prognoschef Cecilia Hermansson. HENRIK BLOMGREN talade om behovet av nya visioner. Vi måste tänka nytt, tänka om. Få upp nya frågor på dagordningen och ta bort andra som inte längre är relevanta. Och om att vi måste börja titta längre bort. En gång växte Sverige på grund av internationalisering och för att Europa växte. I dag är det andra delar av världen som växer, då får vi tänka annorlunda. Globaliseringen borde vara en viktig del av höstens valrörelse. Cecilia Hermansson: Det var lättare att var politiker när varvsindustrin flytttade ut på 1970-talet. I dag måste politiker bli mer trädgårdsmästare och skapa grogrund den strukturomvandling som är nödvändig. Åk till Danmark Hon talade också om vad hon kallad incitatmentsstruktur. Det finns för små anledningar att gå från arbetslöshet till arbete. Enligt Hermansson borde svenska politiker åka till Danmark på studiebesök lite oftare. Där är det lättare att säga upp folk samtidigt som ersättningsnivåerna för arbetslösa är högre än i Sverige. Stefan Fölster tycker att spelreglerna för mindre företag bör skrivas om. Det finns för små anledningar att gå från arbetslöshet till arbete. Cecilia Hermansson, prognoschef, FöreningsSparbanken I dag talar vi om rätt till heltid, när blir det rätt till livstid och rätt till anställning för mina kompisar? Både som individer och som politiker måste vi ta större ansvar för oss själva. Vissa kommuner lyckas skapa bra företagarklimat, andra gör det inte. Vissa individer tar ansvar för sina egna liv, andra gör det inte. Enligt Fölster är den svenska definitionen av trygghet helt fel. Vi har gjort det otryggt att var företagare och skapa jobb. Du kan bli kriminell om du betalar in momsen fel månad. Öka säljet Visserligen kommer cirka 60 000 nya jobb skapas i år, enligt flera prognoser. Men bara 40 000 av dessa arbetstillfällen är riktiga, osubventionerade jobb. Det är ungefär lika mycket som den arbetsföra befolkningen ökar med. Och detta sker alltså under toppen av en högkonjunktur. Hans Blomgren var mer optimistisk. Vi glömmer ofta att vi redan är bra. Nu handlar det om hur vi kan bli bättre. Vi måste öka säljet. MARIA ULLSTEN Att sälja har aldrig ansetts fint i Sverige. Den inställning måste vi ändra på, säger professor Bo Dahlbom. FOTO: ULF BERGLUND Det pågår en global femkamp Svenskarna måste lära sig sälja. Vi måste sluta tycka det är ofint att vara kommersiella, säger professor Bo Dahlbom vid IT-universitetet. GOBALISERING, automtisering, kommersiealisering, systematisering och rationalisering. Det är grenarna i den ständigt pågående globala femkampen i tillväxt, enligt Bo Dahlbom. Och i flera av dem ligger Sverige rätt bra till. Till exempel så har vi alltid varit duktiga på att ta till oss ny teknik. 1970 var Sverige världens robottästate land. Under hela 1900-talet tog vi till oss ny teknik först. Det ska vi fortsätta med. Vi ska sluta vara så rädda för globaliseringen. Redan i början av 1900-talet hade SKF säljkontor i 100 länder. Då var vi mästare på globalisering, sa han. En annan svensk mästargren är det fruktade fenomenet jobbless growth. Det är ju samma sak som att öka produktiviteten. Och det har Sverige alltid varit jättebra på. Lära oss att sälja När det gäller kommersialisering ser det inte lika bra till. Vi är inte särskilt duktiga affärsmän, vi tycker det är lite fult. Att sälja vård och utbildning tycker vi är rent omoraliskt. Det måste vi sluta upp med. Nu måste vi lära oss att sälja. Teknik förändrar samhället. Vissa jobb försvinner, nya skapas. Så har det varit under hela 1900-talet och så kommer det fortsätta. Men nu har den tekniska utvecklingen gått i stå. Vad hände till exempel med 24-timmars myndigheten som lanserades för fem år sen? Det borde vara här nu, sa Dahlbom. Även bankernas internettjänster fick sig en känga. För tio år sedan låg Sverige före när vi fick internetbanker. Sedan dess har inte mycket hänt. Gränssnittet är snyggare, det är allt. Teknik skapar sysselsättning Teknik skapar ny sysselsättning. Vi är inte längre bönder och arbetare. Det betyder inte att jordbruket försvunnit eller att vi inte längre tillverkar någonting. Det innebär bara att tekniken har gjort att det inte längre behövs bönder för att tillverka mat, eller några arbetare. MARIA ULLSTEN

12 Lägesrapport 8 MARS Hans Blix, ordförande för Kommissionen om massförstörelsevapen: Sanningen framför allt Till skillnad från många av världens politiska och ekonomiska ledare är Hans Blix en man med respekt för sanningen. USA ville ha krig i Irak av flera skäl. Man valde att åberopa ett som man trodde skulle sälja, men som inte var sant, sa Hans Blix i sitt anförande i Globen. Nej man skapade en grogrund för den. Fick man demokrati? Inte än åtminstone. En sak är att vi ibland måste handla innan vi kan ha all fakta. En annan är att mycket görande och låtande i världen styrs av önsketänkande, ogrundade övertygelser eller rent skoj, säger Hans Blix. DET VAR EN AV Sveriges verkliga internationella hjältar som idag tog tunnelbanan till Globen för att tala på Vårt ekonomiska läge. Frågan är om någon av t-baneresenärerna som samtidigt färdades söderut på den gröna linjen kände igen den korte Mest av allt behöver alla länder säkerhet mot krig. Det internationella samhället är ännu primitivt som ett europeiskt land på medeltiden. mannen i pälskeps och röd halsduk. En hjälte slår sällan på egen trumma. Det känns ofta smickrande att vara i centrum. Men jag lider inte av Jantelagen: jag tror inte jag är någonting, svarar han på frågan om han saknar det internationella rampljuset. Man struntade i sanningen Hans Blix var chef för de 700 FNinspektörer som inte hittade några massförstörelse vapen i Irak. Trots det påstod bland annat den brittiska premiärministern Tony Blair motsatsen. Utan en sann bild av verkligheten en riktig karta kan man inte nå några mål, sa Blix. Struntar man i sanningen går det lätt på tok, helt eller delvis. Kriget i Irak störtade visserligen Saddam Hussein. Men fick man slut på terrorismen? Trivs i Sverige Det är uppenbart att Hans Blix njuter av att vara tillbaka i Sverige, av att åka tunnelbana och återigen bo permanent i samma hyreslägenhet i innerstan som han och hustrun Eva flyttade in i 1968. Det är skönt att vara hemma. Framför allt att åter leva samman med Eva, min fru. Genom våra olika jobb utomlands tvangs vi leva som särbos i ungefär tio år, säger han. Eva Blix var Sveriges ambassadör för arktiska och antarktiska frågor innan hon gick i pension. Hans Blix är numera ordförande för kommissionen om massförstörelsevapen. Jag reser fortfarande mycket. Jag gjorde tio interkontinentala resor förra året och lika många europeiska. Men ibland far vi tillsammans. I morgon åker vi till Frankrike. MARIA ULLSTEN Hans Blix Ålder: 77 år. Familj: Gift med Eva, två vuxna söner och barnbarnet Melanie, 1. Bor: Hyreslägenhet i Stockholms innerstad. Gör: Ordförande för kommissionen om massförstörelsevapen. Tidigare chef för FN-inspektörerna i New York och generaldirektör för det internationella atomenergiorganet IAEA. Hobby: Går gärna och tittar på konst och orientaliska mattor. Dold talang: Jag är ganska bra på att se vad som kan förena olika ståndpunkter. Jag är också ganska bra på att laga mat, särskilt tillsammans med Eva. Hon är ännu bättre. Vi lagar för det mesta vår egen pomeransmarmelad. Jag är helt övertygad om att kärnkraften är på väg tillbaka. Den är i dag mycket säkrare och pålitligare än för 30 år sedan, säger Hans Blix. FOTO: ULF BERGLUND

Lägesrapport 8 MARS 2006 13 Dag Hammarskjöld hade rätt, tycker jag, då han skrev att FN inte tillkommit för att leda till himmelriket utan för att hjälpa oss undvika helvetet.

14 Lägesrapport 8 MARS 2006 Hur fick du ditt första jobb? Kontakter är bästa sättet att få jobb visar siffror från Ungdomsstyrelsen. Mellan 60 och 85 procent av alla jobb tillsätts den vägen. Vi ställde frågan Hur fick du ditt första jobb? till folk i lunchvimlet. TEXT LINA WENNERSTEN FOTO ULF BERGLUND HÖRT under dagen Hans råd till ungdomarna var väl Klipp er och skaffa er ett jobb? Expertkommentatorn Henrik Hjelt kommenterar Carl Eric Stålbergs inledningstal. Trevligt att stå här bredvid dig. Sist jag var i Globen stod jag bredvid Roger Pontare. Konferencier Kattis Ahlström till konferencier Peter Nygårds. Åh fan! Peter Nygårds svarar på Kattis Ahlströms påstående att Roger Pontare faktiskt har mer hår än Nygårds. Fuzia Chigner, 44 år, Ericsson, Stockholm Jag ringde till Ericsson och fick komma på intervju. Jag fick jobb på kontoret och är fortfarande kvar på Ericsson. Tillväxten sker i mogna företag som inte har anställningsbehov. Dessa företag skulle ges förutsättningar så att de vill anställa. Carl Eric Stålberg Stig Victorin, 59 år, SEB, Bromma På tips från en personalkonsulent som jag träffade när jag gjorde lumpen i Strängnäs. Konsulenten tipsade om att SEB kunde vara en intressant arbetsgivare för mig, så jag kontaktade dem och började på utlandsavdelningen. SVT 24 SÄNDER HELA KONFERENSEN PÅ FREDAG KL 09.30 Anders Glenmark, 52 år, artist, Stockholm Jag har nog aldrig haft något jobb utan mer försnillat pengar. Nej, men den första gång jag minns att jag fick betalt var när jag spelade trummor med ett dansband. Jag var så ung att jag var rädd att de skulle be mig gå. Några stoppade dricks i mina axelklaffar. Thomas Orup Eriksson, 47 år, Stockholm Jag fick spela tamburin med pappa på Ålandsbåten när jag var i tioårsåldern. Då fick jag två spänn av trummisen, men jag fick inget av pappa. Niklas Strömstedt, 48 år, artist, Stockholm Det hittade jag på själv när jag var åtta, nio år. Jag ställde mig vid ett ställe där de sålde julgranar och så erbjöd jag mig att hjälpa till att bära. Ibland fick jag inget, men de flesta var snälla så jag fick några kronor. Av vissa fick jag till och med en tia och det var mycket pengar då. Förändringstakten kommer att öka och modellen måste justeras. Konferencier Peter Nygårds råkade släppa fram floskelmonstret. Jag kan inte släppa tanken på Jan Guillo som PRO-ordförande. Konferencier Kattis Ahlström i en kommentar till Mona Sahlins framtidsvision. Kattis Ahlström, 39 år, journalist, Stockholm Det fixade jag själv. Jag plockade jordgubbar i Torekov en sommar när jag gick i sjuan. Det var jättejobbigt men kul att få egna pengar, fast jag minns inte hur mycket. Vi var många som jobbade tillsammans, så det var spännande. Joan Wohlner, 63 år, Engelska skolan Norr, Kungsholmen Mitt första jobb i Sverige var som hemspråkslärare. Jag var ny här från USA så jag sökte utannonserade jobb. Derek Wohlner, 35 år, Engelska skolan Norr, Farsta Jag praktiserade på Amnesty och så blev det en öppning där och jag fick jobbet som flyktinghandläggare. Jag var på rätt plats vid rätt tid. Anette Gustavsson, 50 år, egenföretagare, Mönsterås Genom mina föräldrars kontakter. De kände en person på ett kontor där jag sedan fick ett tillfälligt jobb. Ola Drehmer, 40 år, Häradssparbanken, Mönsterås De ordnade ett jobbforum på universitetet där man kunde gå runt och prata med olika arbetsgivare. Jag fick napp på en revisionsfirma. Kristina Sandberg, 65 år, Sparbanken Nord, Piteå Det var ju på 50- talet. Genom en bekant till mina föräldrar fick jag jobb på Handelsbanken i Piteå. Så redan då var kontakter viktigare än arbetsförmedlingen. Per-Åke Hellström, 54 år, egenföretagare, Piteå Det var som snickare och jag var kanske 19 år då. Jag tror att jag sökte upp företaget själv för det var inte via annons. Jag jobbade på samma.

Lägesrapport 8 MARS 2006 15 Nyhet! I år kom 1 500 medarbetare för att mingla och se showen. Lena Philipssons tips på hur du fångar en publik: Utgå ifrån dig själv, vad du är bra på och odla din egen karaktär. Se glad ut! Då blir alla andra glada och publiken slappnar av. FOTO: JONAS LINELL Lena kan läxan utantill Lena Philpsson är van att arbeta hårt. Dessutom har hon en fallenhet för att lära sig texter utantill. Bägge egenskaperna har hon haft stor nytta av i jobbet som programledare för årets schlagerfestival. I kväll står hon på samma scen som sin låtskrivare, Orup. EFTER DEBUTEN SOM programledare i den första delfinalen i årets schlagerfestival fick Lena hård kritik. Många tittare tyckte att skämten var för grova. Och Lena själv dömdes ut som såväl oproffsig som sur och på dåligt humör. Min humor är så här, det här är mitt sätt att skämta. Jag tycker att jag är rolig, försvarade hon sig i Aftonbladet efter det första framträdandet i Leksand den 18 februari. Men vid den andra delfinalen i Karlskrona en vecka senare hände något. När Lena började se glad ut blev alla andra också glada. Hon sa samma saker som förut, men log och då blev det plötsligt jättebra, säger My Ströbäck som jobbar med Lena Philipsson på konsertarrangören Ema Telstar. Manus jobbas fram kollektivt. Tillsammans med regissören Hans Marklund och ytterligare några personer tillbringar Lena ofta hela arbetsdagar i tv-huset på Gärdet i Stockholm. Hon är aktiv själv, i både skämten och tonen. All tid mellan scenrepetitionerna går åt till att plugga manus, eller pratorna som man säger bakom kulisserna. Texten skrivs ner på kort, men bara utifall att Lena skulle komma av sig. Men jag vill kunna det utantill, säger Lena som förr skrev det mesta materialet själv. De senaste två skivorna har dock Orup skrivit. Har du börjat bli nervös inför finalen? Det har jag inte hunnit tänka på ännu. Jag är helt fokuserad på Göteborg nu på lördag, jag tar en vecka i taget! Vad är mest nervöst, att tävla eller att programleda i Melodifestivalen? Det är värre att bara ha tre minuter på sig att göra ett intryck. I jämförelse är det lätt att ta en och en halv timme. Lena Philipsson Vad är ditt tips till unga som vill göra samma karriär som du? Man kan inte fuska. Det finns inga genvägar. Det är bara hårt arbete som gäller. Tillsammans med GES och Linda Lampenius stod Lena för underhållningen under kvällen. MARIA ULLSTEN Ålder: Fyllde 40 år den 19 januari. Familj: Pojkvän, barnen Noa, 12, och Saga, 7. Bor: Lägenhet i Stockholm. Dold talang: Är duktig på att måla tavlor. Vårt ekonomiska läge 2006 8 mars 2006 Lägesrapport PRODUKTION: Redaktörerna i Stockholm AB 08-56208690 www.redaktorerna.se PROJEKTLEDARE: Håkan Lövström, Nordiska Tidningsbolaget Anette Ringius, FSB Viktoria Svanström, Redaktörerna TRYCK: Svenska Tryckcentralen, Vällingby 2006

16 Lägesrapport 8 MARS David Laturnus har haft en del att göra i dag. Han är en av tre kökschefer i Globen. I kväll ska vi servera middag till 1 288 personer, säger han lugnt. Laga REDAN I TORSDAGS i förra veckan började man laga det första. Crème brulé med espressosmak (se recept här nedan) kan göras flera dagar i förväg utan att förlora i kvalitet. Men det är inte bara middagen som ska lagas. Deltagarna får frukost, lunch och kaffe. Totalt serverar vi 4 500 måltider under dagen, säger David Laturnus. Som om inte det vore nog finns även en hel del annat att hålla reda på. Vi måste se till att vi har tillräckligt med servetter och värmeljus, allt måste beställas i tid. Knappt har kvällens tallrikar dukats av förrän David Laturnus kastar sig över nästa projekt. Vi ska göra en buffé till deltagarna i schlagerfestivalen. Tonfisken finns med, avslöjar han. Strax före jul var David Laturnus i Sundsvall och servade mat till ännu fler. Då hade vi 4 200 personer som skulle äta julbord i Tipshallen. Det gick bra, säger han. Den största utmaningen var ändå idrottsgalan, som ägde rum i Globen i höstas. Där skulle maten serveras i tid så att gästerna hann äta upp innan tv började sända direkt. festmaten hemma Då är timing allt. Tv börjar ju sända oavsett om maten kommit av borden i tid. Har du några tips till Sveriges alla amatörkockar? Vissa råvaror kan man inte byta ut. Smör är smör, margarin är inte mat. Han tycker att det är bättre att använda mindre grädde än att ersätta den med lättare produkter. Man kan göra potatismos på olivolja (se recept) och i stället ha riktig grädde i såsen. Laturnus kommer från Kanada och har bott i Sverige sedan 1998. Tidigare har han bland annat arbetat på Operakällaren, Stallmästaregården och det nya Clarion Hotel vid Skanstull. MARIA ULLSTEN Fixa en sjötungsrulad med skaldjursbrandade. Alla recept är beräknade för 10 personer. SOTAD GRAVLAX MED HONUNGS- OCH SENAPSSÅS En bit gravad lax, den tjocka mittenbiten. 1 dl grov, stark senap 75 ml honung dill och ett par skivor kavring till garnering Torka av laxen med hushållspapper. Skär bort skinnet och det gråbruna fettet på mitten. Hetta upp en gjutjärnspanna, utan fett i. Stek laxen max en minut per sida. Den ska bara bli en sotad yta. Kyl ner laxen fort. Gör såsen. Blanda senap och honung i en skål, rör ihop. Skiva laxen så tunt du kan. Använd en riktigt vass kniv. Pensla såsen på assietterna som laxen ska serveras på. Lägg upp laxen. Garnera med dill och smulad kavring. SJÖTUNGSRULAD FYLLD MED SKALDJURSBRANDADE 1,2 kilo filé (cirka 20 filéer, sjötungan kan bytas ut mot rödtunga) 1 kg mjölig potatis 2 dl mjölk 0,5 dl hackad bladpersilja 0,5 dl hackad dill Ett par kvistar färsk timjan 1 dl olivolja 100 gram räkor (skalade) 100 gram kräftstjärtar (skalade) salt svartpeppar ströbröd en skvätt vitt vin Skala och koka till potatisen i vatten med mjölk och timjan. Mjölken ger finare färg, timjan god smak. Pressa potatisen. Låt den stå. Sätt ugnen på 165 grader. Hacka persilja och dill. Hacka räkor och kräftstjärtar grovt. Gör potatismosen. Häll i olivoljan medan du rör mosen slät. Det ska inte bli en lös puré, utan ha en fast konsistens (så kallad brandade). Mängden olivolja kan variera beroende på potatissort. Blanda dill, persilja, kräftstjärtar och räkor i potatismoset. Smaka av med salt och nymalen svartpeppar. Klicka mosen i en spritspåse, använd munstycket med den största öppningen. Gör en rulad av varje filé. Linda runt ditt pekfinger så att det blir ett hål i mitten. Fyll varje rulad med potatismos. Häll upp ströbröd på en flat tallrik. Doppa ruladens bägge ändar i ströbrödet. Smörj en långpanna med lite olja. Lägg ruladerna i panna. Skvätt över lite vitt vin, helst samma som du tänker dricka till (chablis passar bra). Stek i ugn i 15 20 minuter. ESPRESSO CRÈME BRULÉ 0,5 liter vispgrädde 1 dl röd mjölk 1 vaniljstång 1 dryg deciliter socker 6 äggulor malda espressobönor efter smak (snabbkaffe funkar också) Vispa socker och äggulor pösigt med elvisp. Sätt ugnen på 150 grader. Dela vaniljstången och skrapa ur innehållet. Koka upp grädde, mjölk, vanilj och kaffe. Sila. Låt den heta gräddmjölken svalna något. Häll den försiktigt över ägg och sockerblandningen, lite i taget. Vispa kraftigt hela tiden (annars blir det omelett). Låt blandningen stå i 10 minuter tills bubblorna försvinner. Häll upp i 10 små ugnsfasta formar, kaffekoppar går bra. Fyll en långpanna med ett par cm vatten. Ställ formarna i långpannan, sätt försiktigt in i den varma ugnen. Grädda cirka 30 minuter eller tills smeten stelnat. Kyl ner snabbt. Så här långt kan du göra det dagen innan. Strö på brun farin. Karamellisera med en gasbrännare strax före serveringen. Crème Brulé med espressosmak blir gott till dessert. Strunta i dina anställdas tjänstepensioner. De kommer att tacka dig senare. Det är inte alltid lätt att hinna med att tänka på de anställdas pensioner, och samtidigt sköta företaget. Låt oss se över era pensionslösningar, så får du mer tid över både för dina medarbetare och för affärerna. Välkommen in till Årets Affärsbank eller besök oss på www.fsb.se/tjanstepension