Temadag hälsa Asyl- och Migrant Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare
Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland ger bakterier problem Bölder och sårinfektion Halsinfektion Urinvägsinfektion Underlivsinfektion Lunginflammation Blodförgiftning
Resistens och multiresistens Resistens Bakterie överlever även om vi försöker döda den med antibiotika tål de antibiotika vi oftast använder Multiresistens Bakterien överlever tål många olika antibiotika i vissa fall finns inga antibiotika kvar som kan döda bakterien
Hur får man resistenta bakterier? Spridning och tillväxt Direkt Indirekt Droppsmitta Aerosol Luftburen smitta Livsmedelssmitta Antibiotikas betydelse Hygien eller brister i hygien Lokalvård Livsmedelshygien
Bärarskap jämfört med infektion Bärarskap Vi bär alla på 2 kg bakterier De finns i lagom mängd Balans mellan bakterierna Vi har nytta av dem om de finns på rätt ställe i rätt mängd Infektion Bakterier som växer till och börjar göra ofog på de ställen där de normalt ska finnas Bakterier tar sig till ställen i kroppen där de inte ska finnas.
Olika bakterier som kan bli resistenta Motståndskraftiga mot antibiotika Stafylokocker Hud Pneumkocker Luftvägar Enterokocker Urinvägar och blod Tarmbakterier stavformiga Urinvägar, blodförgiftning MRSA PNSP VRE E. Coli, Klebsiella med flera
Undvika spridning av bakterier Hygien Handhygien Tvål och vatten Handsprit Lokalvård Ordentlig rengöring Punktdesinfektion Antibiotika när det behövs Rätt antibiotika Tillräckligt länge STRAMA
Multiresistenta bakterier Gävleborg uppdaterad 2015-09-16 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ESBL Carba 0 0 0 0 0 0 0 ESBL 37 47 76 96 116 119 151 217 133 MRSA 12 26 12 26 36 35 50 50 59 PNSP 6 5 3 8 4 2 1 0 1 VRE 0 0 0 1 1 0 90 214 4 ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE
Multiresistenta bakterier Sverige, uppdaterad 2015-09-16 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ESBL Carba 2 4 4 9 16 23 40 47 60 ESBL 2098 2941 3690 4920 5666 7225 8131 8901 5923 MRSA 1129 1303 1478 1580 1881 2096 2452 2921 2127 PNSP 669 563 445 408 313 233 53 70 38 VRE 53 617 402 214 122 152 227 402 111 ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE
70 ESBL Carba hos Enterobacteriaceae i Sverige, uppdaterad 2015-09-16 60 60 50 47 40 40 30 23 20 10 0 16 9 2 4 4 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Incidens av MRB i Sverige, uppdaterad 2015-09-16 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ESBL carba ESBL MRSA VRE PNSP 100 80 60 40 20 Incidens av MRB i Gävleborg, uppdaterad 2015-09-16 ESBL MRSA VRE PNSP 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Handhygien Handdesinfektion med alkohol - skonsamt - effektivt - snabbt, enkelt - >2ml Handtvätt vid synlig smuts - flytande tvål - pappershanddukar - Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.
Handskar Byte av handskar mellan rent och orent arbete Byte av handskar mellan olika arbetsmoment hos samma boende Byte av handskar mellan boende/brukare Handskar skyddar inte alltid mot smittspridning Handskar skyddar mot blodsmitta Handsken får inte desinficeras
Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader. Telefontolk Trött Mager Ont i ländryggen Svettas ibland Hälsosamtal är ännu inte gjort Blodprov nästan normala Röntgen ländrygg normal Vad göra? Tuberkulos utredning HIV test
Kvinna 18 år från Eritrea Snuva och hosta i 1 månad Trött Aptitlös Illamående och kräks på morgnarna Vad ska man göra?
Tuberkulos Bakterie Mycobacterium tuberculosis Växer långsamt I sällsynta fall andra mycobacterier Mycobacterium bovis Mycobacterium africanum Lungor, lungsäck Hosta = kan smitta Spridd miliär Ofta smittsam Dessa smittar inte Skelett Urinvägar, tarm Hjärnhinnor 18
Wallgrens tidtabell
Tuberkulos och smittskyddslagen Läkare ska anmäla enl. SmL (Allmänfarlig sjukdom) Gratis besök Gratis behandling mot tuberkulos Patienten måste få information om sin infektion Patienten måste få och ska följa förhållningsregler Komma på regelbundna läkarbesök Inte ändra medicinering mot tuberkulos Patienten/sjukvården måste informera de/dem som utsatts för smitta (smittspåra)
Tuberkulossjukdom som kan vara smittsam Lungtuberkulos Droppsmitta Hostande vuxna Öppen tuberkulos Långvarig kontakt Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd PPF3 (3M) Enkelrum Isolering Behandling 10-14 dagar
Latent tuberkulos Infektion som ger positiv PPD test (tuberkulinreaktion) utan kliniska eller röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom
Patienter med latent tuberkulos Är friska, kan vaccineras Kan inte sprida tuberkulos Har en positiv tuberkulintest (PPD)
Riskfaktorer vid latent tbc för att insjukna i tbc Barn och ungdom < 19år Nyligen genomgången förlossning Nysmittad Samtidig sjukdom som påverkar motståndskraften exempelvis HIV, diabetes, cancer, grav undernäring Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får behandling för latent tuberkulos. Risken är störst de första två åren efter smittan Tibinide i 6 månader (9 månader vid nedsatt infektionsförsvar) Tibinide + Rifampicin i ett kvartal
Tuberkulos diagnos Långvarig hosta PPD Lung röntgen Upphostningsprov, Bronkoskopi, VSK Mikroskopi PCR Odling Upp till 8 veckor Typning Andra sjukdomssymtom Ryggont, tarmsjukdom, urogenital sjukdom, viktnedgång, meningit med mera Prov PPD, IGRA test, rtg, odling, PCR från infektion
Hur går det för dessa patienter? Mannen Kotkompression Trycker på ryggmärgen Opereras på neurokirurgen Behandling mot tuberkulos Kvarstående svaghet i benen Smittspårning? Kvinnan Har lungtuberkulos Upphostningar visar bakterier Behandling i 6 månader Besvärsfri. Smittspårning?
Strategier för tuberkulos kontroll Snabbt identifiera och behandla smittsamma tbc-fall Smittspåra, fånga källor och sekundärfall Behandla högriskgrupper
Riskgrupper som ska hälsoundersökas avseende tbc Personer som bott eller vistats i riskländer eller riskmiljöer De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger Sätt PPD Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm Klinisk undersökning av de med positiv PPD Eventuellt IGRA test
Tuberkulos Sverige och Gävleborg 800 40 700 35 Antal i Sverige 600 500 400 300 30 25 20 15 Antal i Gävleborg 200 10 100 5-1990 1995 2000 2005 2010 2015 0 Gävleborg Sverige
Gävleborg - Tbc bakgrund, uppdaterad 2015-09-16 Tbc Gävleborg smittland, uppdaterad 2015-09-16 35 35 30 30 25 25 20 15 10 Okänd Födda i annat land Födda i Sverige 20 15 10 Uppgift saknas Smittad utomlands Smittad i Sverige 5 5 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Tbc Gävleborg - Typ av infektion, uppdaterad 2015-09-16 30 25 20 15 10 Akut sjukdom Symtomfri Återinsjuknad 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Smittskyddsenheten Hepatit virus Hepatit A B C D E 34
Hur ter sig en Hepatit 35 Akut symtomatisk Prodromal fas Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber Gulsot (Ikterisk) fas Ögonvita och hud gula, avfärgad avföring, mörk urin Asymtomatisk Känner sig frisk Blodprov visar på leverskada och virus kan påvisas Kronisk = Mer än 6 månader Kan orsaka skrumplever och levercancer Hepatit B (och D) 5-95 % risk Hepatit C 50 70 % Hepatit A och E blir aldrig kroniska Smittskyddsenheten
36 Huvudsakliga smittvägar och inkubationstid Hepatit A Hepatit E Hepatit B Hepatit C Hepatit D Fekal oral 2-6 v Fekal oral 4-6 v Blod, sex 2-6 mån Blod 1-4 mån Följer Hepatit B 2-10 v Smittskyddsenheten
37 Förebygga smitta Hepatit A Vaccin Inte inta förorenad mat och dryck Hepatit E Inte inta förorenad mat och dryck. Det finns inget vaccin mot HEV Smittskyddsenheten
38 Förebygga smitta Hepatit B (och D) Vaccin mot HBV Undvika blodsmitta Bara ha skyddat sex Hepatit C Undvika blodsmitta Det finns inget vaccin Bra med skyddat sex Smittskyddsenheten
39 Behandling Hepatit A och E Ingen behandling brukar behövas Hepatit B, C och D Behandling finns vid kronisk sjukdom Levertransplantation Smittskyddsenheten
HIV
Smittvägar 1. Sexuellt 2. Via blod 3. Från mor till barn Gäller inte personer med HIV som står på stabil behandling och har icke-mätbara virus-nivåer i blodet!
Stora utmaningar med HIV i utvecklingsländer Bristfällig diagnostik och monitorering på många ställen. Många som fortfarande inte har tillgång till adekvat behandling. Gamla mediciner används med många biverkningar till följd. Stigma
Utmaningar med HIV i utvecklade länder däribland Sverige Många går med odiagnostiserad sjukdom (patients and doctors delay). Risk för smittspridning. >65% av de som diagnostiseras befinner sig i sent skede av sjukdomen. Risk för dödlighet trots behandling. Dålig uppföljning av behandling. Stor risk för resistensutveckling samt att patienten åter blir smittsam.
HIV-testning i Sverige Vilka ska erbjudas HIV-provtagning? Samtliga patienter som kommer från ett endemiskt område (Afrika, Asien, Sydamerika, Östeuropa) ffa kärleksinvandring, kvotflykting Samtliga patienter som löper högre risk att få HIV (ivmissbrukare, hetero- och homo-sexuella med riskbeteende) Alla med oförklarlig symtom/manifestation på immunbrist Alla gravida Alla som vill testa sig!
HIV-test Tidig upptäckt efter smittotillfälle Extremt få falskt negativa fall Falskt positiva fall förekommer, därför ska positivt test alltid verfieras innan svar lämnas Kort tid (2-3 dagar) för negativt svar, något längre för positivt svar. Snabbtest finns men måste alltid dubbelkollas!
Omhändertagande av nyupptäckt HIV-patient Täta besök på infektionsmottagning initialt. Provtagning med avseende på diverse dolda infektioner samt HIVrelaterade sjukdomar Stort fokus på psykosocialt stöd Bedömning av patientens immunförsvar Tidig behandling eller vänta? 90 % behandlas Smittspårning. Förhållningsregler
Smittsamhet Nuförtiden betraktas HIV pat med god följsamhet och virusfrihet > 1 år i princip som föga smittsam! Detta innebär att: Man kan sannolikt skaffa barn på naturligt sätt och kan föda naturligt Man behöver inte informera tillfälliga sexpartner om sjukdomen vid användande av adekvat skydd Inga mediciner behövs vid sticktillbud på pat som står under behandling och är virusfri
Grundskydd Personalvaccination Stelkramp, difteri, polio, mässling, påssjuka, röda hund, (kikhosta) Vaccin mot tuberkulos BCG rekommenderas till Personal inom infektionssjukvård, lungsjukvård och patologienheter Vaccination mot hepatit A vid utlandsresa (handhygien och livsmedelshygien) B vid risk för blodsmitta i arbetet och vid utlandsresor till vissa områden Influensavaccination 65 år och äldre samt medicinska riskgrupper för svår sjukdom av influensa Anhöriga till personer med mycket dåligt immunförsvar samt personal som arbetar med dessa personer
Tack!