Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
ITIS-rapport HT-02 Hagabergs folkhögskola Eva Persson Birgitta Modéus Ann-Margaret Wikner-Hellberg Annelie Ek 1
Innehållsförteckning Introduktion...sid 3 Syfte...sid 4 Tillvägagångssätt...sid 4 Resultat...sid 9 Diskussion...sid 11 Litteraturförteckning...sid 12 2
Introduktion På Hagabergs folkhögskola hade vi alltmer börjat uppmärksamma att många elever hade ett okritiskt förhållningssätt till informationssökning på Internet. Andra problem vi lagt märke till, var brister i förmågan att sovra i informationsflödet, att göra egna reflexioner, att själv formulera egna slutsatser och att presentera ny kunskap för andra på ett intressant och begripligt sätt. Det blev därför naturligt att gemensamt utgå från denna problematik i ITiS-projektets två grupper på skolan. Vi valde tillsammans ämnet: Sök, finn, granska, reflektera och producera Vårt arbetslag har bestått av fyra lärare från tre olika sammanhang på skolan; synskadelinjen, invandrarlinjen och allmänna linjens grundkurs. Detta arbetslag arbetar alltså inte tillsammans i det ordinarie arbetet, utan konstruerades inför ITiSprojektet. I det inledande planeringsarbetet var vi inriktade på att arbeta med klass A2 (Allmänna linjen, årskurs 2). Vår tanke var, att det skulle bli mer givande både för eleverna och oss, om elevgruppen hade tidigare vana vid PBL-arbete och studieteknik. Vi övergav dock den idén, eftersom vi normalt inte har någon koppling alls till den klassen. Alla fyra ITiS-lärarna skulle då varit helt nya för klassen under de veckor projektet pågick, vilket inte verkade vara någon bra utgångspunkt. Då en av oss undervisar i svenska i klass Ag (Allmänna linjens grundkurs), valde vi istället att genomföra ITiS-projektet i denna klass. Ag består av nio elever, och har en mycket heterogen sammansättning beträffande ålder, mognad, bakgrund, studievana, koncentrationsförmåga och motivation. I klassen finns elever med läs- och skrivsvårigheter, samt elever med svaga kunskaper i svenska språket. Två av eleverna är synskadade, och läser på halvtid. ITiS låg alltså utanför deras ordinarie studier, men en av dem valde ändå att deltaga i projektet. Vi ställdes således inför flera utmaningar: Att skapa motivation för ämnet och arbetssättet Att få samarbete och ansvarstagande att fungera för varje elev 3
Att ge eleverna redskap att söka kunskap och ha ett källkritiskt förhållningssätt Att inspirera till egen reflexion Att stödja eleverna att formulera egen kunskap Att hjälpa den synskadade eleven till ett fungerande datoranvändande Att hjälpa elever med språksvårigheter/läs- och skrivsvårigheter att förstå och hantera information Tack vare ett väl fungerande samarbete med klassföreståndaren (som ej deltog i ITiS), förbereddes klassen för projektarbetet bl.a. genom att för-träna PBL i liten skala tidigare under höstterminen. ITiS-projektet genomfördes under tre veckor, med sju 90-minuterspass per vecka. Under denna tid disponerade vi datasalen de allra flesta lektionerna. Syfte Vi ville med vårt ITiS projekt se om vi kunde utveckla undervisningsmetoder som kunde hjälpa eleverna att lära sig att: Kritiskt granska material Sovra i olika former av information Lära sig problematisera Sammanställa eget material utifrån olika källor Göra attraktiva presentationer av sina arbeten med hjälp av IT-stöd. De elever som var mycket datorovana ville vi hjälpa att lära sig använda Word för att göra attraktiva dokument. De som var vana vid att använda Word ville vi lära grunderna i att presentera material med hjälp av Power Point. Tillvägagångssätt Efter att ha delat in oss i två lärargrupper skulle vi nu försöka få till tider då vi kunde träffas och planera i vår lilla grupp. Rent praktiskt var det lite svårt i början att ordna planeringstid. Lärargruppen var en konstlad sammansättning. Vi hade aldrig arbetat ihop tidigare och vi sågs heller inte på dagarna förutom våra planerade möten. Det fick bli några lunchmöten men vi avsatte också senare torsdagseftermiddagar till detta. De första möten vi hade diskuterade vi PBL och vad det innebar för var och en 4
av oss. Förvirringen var ofta stor när vi träffades om hur detta arbete skulle kunna genomföras men ju längre tiden gick klarnade saker och ting och det kändes roligt att arbeta tillsammans. Vi har lärt känna varandra djupare och det är stimulerande att ta del av varandras kompetenser. Eftersom vi skulle gå in i en klass där eleverna hade stor spridning i ålder, mognad och språk misstänkte vi att det skulle krävas en hel del stöd även från klassläraren. I gruppen fanns representanter från olika lärattityder (se Jacobssons artikel). Klassens lärare var positiv till projektet och vi ville i ett tidigt stadium informera honom om hur vi hade tänkt genomföra detta projekt. Vi kom överens med klassläraren att vi skulle hålla oss till något som kunde anknyta till hans ämnen. Vi pratade om att välja ett geografiskt område och sedan fördjupa oss i områdets historia. Tidigare under höstterminen hade klassen sökt kunskap om Kondoren. Eleverna hade därför en liten erfarenhet av hur man arbetar med PBL när vi sedan kom in och presenterade vårt projekt. Det blev naturligt att vi skulle vara kvar i Sydamerika, två av eleverna har också sitt ursprung från dessa trakter. Då gruppen behöver mycket lärarhandledning och är ovana vid detta arbetssätt kom vi fram till att vi skulle styra vilket område som skulle undersökas. Vi enades om rubriken Sydamerika - Indianer. Sedan vi introducerat ämnet, bl a med hjälp av musiken El Condor Pasa delades eleverna upp i två grupper med fyra stycken i varje. En grupp skulle arbeta med Maya-indianer och den andra gruppen med Inka-indianer. Vi var två handledare per grupp. En brainstorming gjordes i varje grupp. Efter en inventering och sortering beslutade sig grupperna för vilka frågor de skulle arbeta med. Vi delade upp projektets mål i övningsmål och faktamål. Dels skulle eleven ges möjlighet att öva: Samarbete Söka och sammanställa information med hjälp av datorn Berätta för andra om vad de kommit fram till Redovisa med hjälp av datorn Kritiskt granska information 5
Eleven skulle också efter arbetets slut veta mer om Inka/Mayafolkets kulturer: När, var och hur detta folk levde Känna till några orsaker till att denna kultur har förändrats. Vi bestämde att varje lektion skulle börja i lektionssalen. Där kunde vi samlas och diskutera dagsläget, ta upp frågor som kommit upp. Eleverna hade sedan möjlighet att arbeta i datasalen under projekttiden. Eleverna började med att arbeta självständigt med sina uppgifter. Vår uppgift som lärare var att finnas till hands som handledare om någon körde fast. Vid tredje lektionspasset första veckan planerade vi in en lektion där vi skulle ta upp vikten av att kritiskt granska texter och bilder på Internet. För att visa klassen ett sätt som man kan redovisa på användes Power Point. I presentationen fanns dels lite allmän information om Internet och hur den fungerar, dels viktiga punkter som man bör tänka på när man söker information på nätet Tips på hur man kan tyda webbadresser Vikten av att veta vem som lämnar materialet man använder sig av Vara säker på att informationen är aktuell Jämföra material mot olika källor I presentationen fanns också tips på vad de skulle tänka på när de skriver sina egna arbeten Namn Datum Vilka webbadresser de hämtat texter och bilder från. Det fanns ett visst motstånd i klassen från början att använda datorn både som informationssökande hjälpmedel och att använda den i sitt skrivande. Under de här veckorna kunde vi se att elevernas inställning förändrades. En elev som sa sig ha datafobi kunde med lite uppmuntran sätta sig vid datorn. Under projektets gång sökte han information på Internet. Han kunde då även se fördelar med Internet när han upptäckte färskare information på nätet än han hittat i böckerna. Samma elev skrev också ett dokument i Word som sedan blev ett inslag i gruppens information blad om indianer. De två gruppernas arbetsprocess såg lite olika ut. 6
Maya-gruppen: Den här gruppen sökte efter svar enligt PBL. Alla i gruppen arbetade med samma frågor. De letade ute på Internet och fann hur svårt det kan vara att veta var informationen kommer ifrån. Det tar tid och det kan vara svårt att ta ställning till om uppgifterna går att använda i det egna arbetet. Flera av eleverna gick hem och jämförde informationen de fått med andra källor. I början var ansvarstagandet mycket varierande hos de olika eleverna. Detta orsakade irritation och besvikelse, och blev föremål för samtal på basgruppsmötena. Därigenom lyckades gruppmedlemmarna komma vidare i sitt arbete och under den sista veckan var alla påtagligt nöjda med gruppens gemensamma arbetsinstats. Inka-gruppen: Här arbetade eleverna lite annorlunda från början. Gruppen bestod av flera starka individer. Flera av dem hade svårt att förstå fördelarna med PBL metoden. De ansåg att det var slöseri med tid att arbeta med samma frågeställningar. Varje elev hade därför hittat sin uppgift och delat upp sökandet mellan sig. En av gruppmedlemmarna blev sjuk nästan i en vecka och då insåg gruppen det värdefulla i att alla söker svar på de gemensamma frågorna. Vi handledare argumenterade också för den kunskapsprocess som PBL innebär. På basgruppsmötet diskuterades detta och gruppen beslutade sig för att gemensamt komma fram till svaren. Båda grupperna tog ett lektionspass i början av vecka två för att fördjupa sig i en film. Här fick eleverna möjlighet att jämföra en del av den information de fått på Internet. Vi pratade i handledargruppen om hur vi på den korta tid vi hade i klassen skulle kunna erbjuda datalektioner. Ett litet intresse fanns hos vissa elever efter Power Point presentationen att prova detta i sin redovisning. Ett lektionspass användes till genomgång i Power Point. På handledarträffarna har vi informerat varandra om vad som händer i de båda grupperna och hur var och en tycker att arbetet fortskrider. Det har varit lite olika behov av hjälp i datasalen mellan grupperna. Eftersom den ena gruppen bestämde sig för att använda sig av ett för dem helt nytt sätt att redovisa, krävdes lite mer tid i datasalen i denna grupp. En av eleverna med dyslexi fann att datorn kan vara ett redskap. Inka-gruppen börjar sammanställa sitt material redan i slutet av andra veckan. En av eleverna är mycket intresserad och arbetar mer flitigt med presentationen. Vi pratar 7
mycket om vikten av samarbete och att alla är delaktiga i grupparbetet. Gruppen bestämmer sig för att även göra ett litet informationshäfte som de kan dela ut till resten av klassen. Nu blir alla i gruppen aktiva vid datorn. Texterna skrivs och sätt ihop i Word. Bilder hämtas och klistras in i Word. En elev i gruppen är synskadad men hon var redan mycket datorvan och behövde inte mycket handledning på datorområdet. På basgruppsmötena fungerade hon både som ordförande och sekreterare. Maya-gruppen Gruppen är ojämn i mognad och det är tydligt att det är skillnad i elevernas insatser i början av projektet. På basgruppsmötet berättar alla vad de fått reda på och alla får möjlighet att reflektera över arbetet. Eleverna i den här gruppen vill redovisa med en väggtidning. De skriver sina texter i Word och hämtar bilder och klistrar upp materialet de samlat ihop på ett stort pappersark. Alla i gruppen använder sig av datorn för att sammanställa informationen. Elever som inte har svenska som modersmål och dessutom var datorovana upptäckte fördelar med att skriva på dator (stavningstödet). På handledarmötet är vi överens om att det är roligt med olika redovisningsformer. Vi stämmer av att allt fungerar i de två grupperna och planerar fredagens redovisningslektion där vi alla fyra handledarna ska vara med. Sista projektveckan arbetar båda grupperna hårt med sina arbeten. En mer tydlig gruppkänsla börjar märkas. Vid sista basgruppsmötet kommer båda grupperna fram till att tid ska avsättas för generalrepetition inför fredagens redovisningar. Inka-gruppens tålamod sätts på prov. Tekniken spelar oss ett spratt men efter en del fixande får gruppen den sista stunden som är kvar av lektionen för att gå igenom hur allt ska vara. Båda grupperna lämnar lektionen med en viss spänning. Hur ska redovisningen gå? Redovisningarna från båda grupperna visar att alla har arbetat och engagerat sig i sin uppgift. Båda grupperna berättar med ord och bild för varandra vad de kommit fram till. Efter redovisningarna gjorde eleverna en utvärdering. Eleven skulle besvara 7 frågor och sammanfattningsvis svarade alla att de lärt sig något nytt. Det kom fram i svaren att det finns svårigheter i att hämta information på nätet. Ett enormt flöde av 8
information finns men att välja ut material som går att använda kräver kunskap och ett kritiskt tänkande. Under den korta tid som projektet pågick (3 veckor) fördjupades samarbetet och respekten för varandra ökade. Samarbetet kulminerade vid redovisningen av projektet då alla deltog med stort engagemang. Kommentarer som flera av eleverna gav vid utvärderingen var att de kände sig stolta och nöjda med sina arbeten. De var överens om att samarbete var viktigt för att gruppen skulle kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Klassen samlade sina intryck från projektarbetet i följande ord: Stolt Kunskap och samarbete Inte rädd- stark Erfarenhet Tålamod och vilja Intresserad Samarbete Duktiga Resultat Vi tycker att arbetet med Ag-eleverna och deras ITiS projekt gick över förväntan. De tog sina uppgifter med stort engagemang och allvar. Gruppen som arbetade med Mayaindianerna arbetade enligt traditionell PBL metod dvs. att alla arbetade med samma frågeställningar för att sedan träffas och delge varandra sina resultat i basgruppsmöten. Gruppen som arbetade med 9
Inkaindianerna delade upp sina frågeställningar på olika personer. Sina svar meddelade de varandra i basgruppsmöten. De gick sedan vidare i sitt sökande. Som tidigare nämnts i beskrivning av arbetsprocesserna utvecklades eleverna i sitt kunskapssökande och kom till insikt om PBLs fördelar. Alla elever använde sig av skolans datorer under arbetets gång. Efter lektionen om källkritik var eleverna betydligt mer uppmärksamma på att inte ta till sig all fakta som de hittade i sitt ämne, utan ifrågasatte först varifrån informationen kom och hur den förhöll sig till de fakta de tidigare fått. Vid redovisningen presenterade de också vilka källor de hade hämtat sina kunskaper ifrån. En elev som tidigare vägrat att använda datorer började använda datorn som ett hjälpmedel i sitt sökande efter kunskap. En elev, som har dyslexi, lärde sig att använda PowerPoint och redovisade gruppens arbete med hjälp av Power Point. Vid utvärderingen uttryckte han hur stolt han var över sitt arbete. Vi tycker att vi uppfyllde ITiS intentioner med eleverna. När det gäller oss själva hade vi olika utgångspunkter. En del av oss hade aldrig arbetat problembaserat och utvecklades i hur man kunde arbeta pedagogiskt utifrån problembaserat lärande. Några av oss hade ingen positiv erfarenhet av PBL. I detta projekt fick vi se hur bra PBL metoden kan fungera och att ett positivt resultat kan uppnås. Vi fick se att eleverna blev entusiastiska då de var delaktiga i problemformuleringarna och frågeställningarna. De upplevde att de lärt sig mycket och samtidigt utvecklats som människor. När det gäller hur vi lärare har utvecklat våra kunskaper om datorns möjligheter är våra lärdomar olika p g a våra tidigare kunskaper i ämnet. Vi tycker att vår kännedom om datorns möjligheter har ökat genom vår specialpedagogiska handledning. Den var av hög klass och gav kännedom om hur man kan anpassa datorer för synskadade, använda dyslexiprogram och digitala bilder. Flera av lärarna i gruppen var ovana vid Power Point men fick ökade kunskaper genom en av kollegerna i projektet. Datorn som hjälpmedel i undervisningen har fått en ökad status i lärargruppen. 10
Diskussion Vi har lärt oss att tänka källkritiskt. På vårterminen hade vi skaffat oss kunskap om källkritik genom att läsa diverse litteratur. Därför blev temat för Haga ITiS källkritik. Efter att ha genomfört projektet är både eleverna och vi lärare bättre på att vara kritiska mot källor. Vi har upplevt glädjen och lyxen att arbeta i lärarlag.i den heterogena elevgrupp som Ag är, var det den höga lärartätheten som möjliggjorde att varje elev växte under projektet och lyste av stolthet vid redovisningen. Dock är det orealistiskt att ha så hög lärartäthet i vardagen. Det tar tid och kraft för PBL ovana lärare och elever att komma in i PBL pedagogiken. Men under projektets gång insåg både lärare och elever PBLs fördelar. Ändå var projektet i Ag styrt av lärarna när det gäller temaval och gruppval. Detta var på inrådan av klassläraren i Ag. Samtliga elever i Ag har fått insikt i hur PBL fungerar och nästa projektarbete kommer att gå lättare. Vi lärare har fått kunskap om förstoringsmöjligheter på dator för synskadade, hur man kan använda digitala bilder, Power Point m.m. samt om dyslexiprogrammet Lexia. Men teorin måste nötas in praktiskt. 11
Litteraturförteckning ITiS Studiematerial: 1. Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? ; Anders Jakobsson Malmö högskola/lunds universitet www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/415.pdf 2. Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning vid Skönsbergs skola, Sundvall; Lars Karlstrand Rektor vid Skönsbergs skola www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/321 3. Källkritik på Internet, Kolla Källan ; www.skolverket.se/skolnet/kolla 4. Hadenius, Patric: Leta och lita på Internet (Brevskolan, 1998) 12