Projektmaterial. Birka folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial PROJEKTNAMN Birka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Deltagare i projektet...3 Projekttid:...3 Bakgrund...3 Övergripande mål:...3 Projektmål:...3 Syfte:...3 Metod:...3 Projektets genomförande...4 Erfarenheter...4 Utvecklingstankar...5 Sammanfattning och utvärdering...6 Slutsats... 7 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 INLEDNING Deltagare i projektet Eva B. Åkerberg, allmänna linjen Gunnar Hultin, sociala linjen Hans-Erik Sundström, musiklinjen Heléne Draheim, kurator Mattias Nordqvist, musiklinjen Projekttid: 8 januari 5 juni 2002 Bakgrund Birka folkhögskola har cirka 180 elever fördelade på fyra linjer; Allmänna linjen, Musiklinjen, Sociala linjen och Fritidsledarlinjen. Under årens lopp har kommunikationen mellan personalen via datorn utvecklats. En del av lärarna använder sig mycket av datorn även i undervisnings-sammanhang och vissa inte alls. Vad gäller oss själva är vi ett gäng udda karaktärer, som inte är ett etablerat arbetslag med gemensamma elever. I stället har vi försökt hitta en minsta gemensamma nämnare som vi kan arbeta kring och som vi alla, och inte minst våra elever kan ha nytta av. Deltagandet i ITIS-projektet sker av flera skäl; *Möjligheten att förkovra oss vad gäller användandet av datorn som arbetsredskap *Få en ökad kunskap om datorns möjligheter *Att som en slags bonus få möjlighet att träffas och diskutera över linjegränserna Övergripande mål: Ökad användning av av arbetsredskapet datorn i skolarbetet. Projektmål: Att hitta och utveckla en metoder för att tillgodose elevernas efterfrågan om coaching och stöd i undervisning och annat utöver ordinarie undervisningstid. Syfte: Möjliggöra en utökad kommunikation mellan lärare och elev och öka lärarnas tillgänglighet utifrån elevernas behov. Metod: Inventera vilket behov av coaching/stöd eleverna har genom att samtala med dem och låta dem beskriva behoven; *Hur ser de ut? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 *I vilka sammanhang? *När är behovet av coaching/stöd störst? *om de har idéer om bästa sätt att tillgodose behoven Använda inventeringen som utgångspunkt för att utveckla olika metoder för stöd och coaching via datorn. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Liksom vi själva har våra elever mycket skilda erfarenheter och olika förhållanden till arbetsredskapet datorn. Det har visat sig finnas svårigheter i att tankemässigt och känslomässigt anamma nätkontakten som en möjlig stödform. Vissa elever kopplar aldrig upp sig medan andra är väldigt aktiva. De flesta av oss har nu lite trevande börjat använda datorn mer i kontakten med eleverna. Metoderna skiljer sig, utifrån vilka ämnen man undervisar i och hur kontakten med eleverna ser ut. Och så återigen.vår egen vana. Mattias: Är lärare på Musiklinjen, jazzprofilen. Han har valt ut tre musik- elever att nätkommunicera med, som har piano som biinstrument. All kommunikation sker via personliga . Kommunikationen används bland annat för diskussioner i övningsmetodik och musikteoriteknik. Och även för enstaka spörsmål av mer psykologisk och filosofisk natur. Eva: Är lärare på Allmän linje-hantverksprofilen och undervisar i olika hantverk. Hon har börjat hänvisa eleverna mer regelmässigt till att söka information på nätet vid olika frågeställningar, med påpekande om vikten av att vara källkritiska. För de elever som av olika anledningar inte befinner sig på skolan så mycket, har nu kommunikation via initierats. Hans-Erik: Är lärare på musiklinjen och undervisar i sång. Han har elevkontakt via datorn. Webbkamera med mikrofon används, eftersom mycket av undervisningen går ut på att se ut på visst sätt för ett optimalt sångresultat. Gunnar: Är lärare på Behandlingsassistentutbildningen. Hans elever är mycket ute på praktik under våren och han har påbörjat en stödjande kommunikation via e- mail. Hans teknik har blivit att väcka intresset för och etablera första kontakten via nätet genom småprat typ hej har Du sett, för då svarar de flesta av eleverna. När första kontakten väl är etablerad fortsätter han med korta enkla frågor för att få igång samtalet. Heléne: Arbetar som kurator. Har relativt nyligen börjat på Birka och har ännu inte etablerat så många elevkontakter. Har ännu inte hittat någon metod att börja arbeta med. Erfarenheter Mattias: I och med möjligheten att ha kontakt mellan lektionerna, blir det mer effektivt nyttjande av lektionstid. Han slipper repetera och påminna på lektionstid, det görs via nätet. Eleverna kan försäkra sig om att de spelar/övar rätt mellan lektionerna och eventuella fel kan snabbt rättas till. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 I vissa situationer är det lättare att uttrycka sig i skrift. Då hinner man tänka efter innan man svarar. Just nu kan den här kommunikationen kännas konstruerad. Mattias träffar ofta mina elever i korridoren. I stället för att prata vid det mötet, måste han skicka ner dem till datasalen för att skriva . Det blir inte naturligt och spontaniteten går förlorad. Det kan också vara svårt och omständigt att förklara vissa saker utan piano. En elev har varit mer flitig att skriva än de andra två. I det stora hela har det fungerat bra. Eva: Genom att lära sig utnyttja den oändliga information man kan få via nätet, kommer eleverna att kunna erhålla en fördjupad kunskap i just de tekniker de är intresserade av. Kommunikation via kan ge eleverna som inte är så ofta på skolan en större känsla av närvaro och samhörighet i gruppen. Det blir en bättre kontakt mellan elev och lärare och studietiden blir bättre utnyttjad. Hans-Erik: Det har visat sig att resultatet av kommunikation med webbkamera blir något bättre om både elev och lärare har bredbandsupp-koppling. Det blir en bättre synkronisering av ljud och bild. I dagsläget är dock stillbilder att föredra. Gunnar: Har insett att det hänger mycket på oss lärare, att driva på användandet av datorn i elevkontakten. Den spontana kontakten från elevhåll är, än så länge, inte stor. Heléne: Känner ett motstånd mot att börja prata med elever om kontakt via nätet, när de kommer för samtal. Har en förutfattad tanke om att ett sådant erbjudande kan mottas negativt. Förmodligen en känsla och tanke som grundar sig i en egen uppfattning att nätkommunikation är opersonlig och vida underlägsen det personliga mötet. Utvecklingstankar Mattias: Ser det här som en startsträcka, där vi efter hand får utveckla och förbättra detta sätt att jobba. Har fått tankar om att det här arbetssättet skulle kunna vara en höjdargrej när det gäller profilansvaret för jazz-utbildningen. Som lärare träffar man sina elever, vilket ju många gånger inte är fallet som profilansvarig. Via nätkommunikationen skulle man kunna få en bättre kontakt med både elever och lärare. Eva: Ser mycket positivt på användandet av nätkommunikation som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Då mycket av undervisningen handlar om praktiskt hantverk, skall Eva liksom Hans-Erik börja använda sig av webbkamera. Har eleven ett problem och sitter hemma, är det bara att fokusera kameran på alstret och problemlösningen kan börja. Hans-Erik: Ser också fördelar med att använda denna teknik som komplement. Han är tidvis ute på egna turnéer och ser en god möjlighet att under dessa perioder kunna upprätthålla kontakten med sina elever via nätet. Vid denna kommunikation Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 krävs stor tydlighet i språket och Hans-Erik hoppas att pedagogiken på sikt utvecklas. En utveckling som även kan vara till gagn i den ordinarie undervisningsformen. För en positiv utveckling är det en nödvändighet att kamera och internetanslutning finns tillgängligt i sångrummet. Han ser med stor spänning och förhoppning fram mot att webbtekniken utvecklas så att bättre rörliga bilder erhålls. Gunnar: Trägen vinner Det är bara att fortsätta, tills nätkommunikationen blir en etablerad form av möte. Den stora utmaningen blir hur vi kan få de elever som aldrig kopplar upp sig, att faktiskt börja göra det. Heléne: Genom att gå ut allmänt i elevgrupperna och informera om möjligheten till kontakt också via , undviks troligtvis hindret att det kan väcka negativa olustkänslor. Ett framtida Kuratorns veckobrev på nätet skulle kunna möjliggöra en ökad kommunikation över nätet. Gemensamt för oss alla är åsikten att kontakt via nätet aldrig får ersätta det personliga mötet. Det är däremot ett bra komplement. Nätkommunikationen ökar drastiskt tillgängligheten till oss och det är därför viktigt att sätta tydliga tidsramar för när vi är/vill vara tillgängliga. Tillsammans kan vi peppa varandra till att utveckla våra olika metoder och ha en dialog om våra elevers utvecklingsprocess. SAMMANFATTNING OCH UTVÄRDERING Projektet har pågått under del av vårterminen Projekttidens omfattning har varit alltför kort för att slutföra projektets intentioner. Vår ambition har därför varit att inom projekttidens ram påbörja det mer långsiktiga arbetet med att inkludera nätkommunikation som ett hjälpmedel i stödet till eleverna, i och mellan undervisningstillfällena. Vi ser projekttiden som en början på ett utvecklingsarbete, där vårens projekt utgör en bra grogrund för framtiden Den metod som beskrivs i rapportens början insåg vi ganska snart blev för tidsödande. I stället har vi valt att själv börja och i vår tur frågat eleverna om det är okej för dem. På grund av projekttidens längd är det omöjligt att utvärdera effekterna av införandet av nätkommunikation i kontakten med eleverna. Däremot är vi alla ense om att nätkommunikationen på ett bra sätt kompletterar gängse undervisningsstöd och den personliga kontakten med eleverna. Vi är dock lika ense om att den aldrig får ersätta det personliga mötet. Användandet av datorn som kommunikationsmedel ökar drastiskt tillgängligheten när det gäller elevernas möjlighet att nå oss. Det är därför viktigt för oss att sätta tydliga tidsgränser för denna tillgänglighet. Den enda gemensamma nämnaren för oss i denna grupp är att vi arbetar på Birka folkhögskola. Vi har olika elever och är på skolan olika mycket. Det har därför varit svårt att finna tid för mer formella, planlagda träffar. Vi har heller inte varit så aktiva när det gäller diskussioner på nätet. De informella möten som varit har dock gett en del informationsutbyte och stöd i utvecklingen av våra olika metoder. Vi har känt ett stöd i gruppen när det funnits behov av att bolla funderingar, hur göra för att det skall fungera Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Att införa nya sätt att ha kontakt med eleverna kräver ett tydligt positivt engagemang från vår sida, för att väcka elevernas intresse och nyfikenhet för det nya arbetssättet. Vi kan bli bättre på att entusiasmera om vi själva blir bättre, säkrare och får fortbilda oss. En eloge vill vi passa på att ge till vår arbetsplats, Birka folkhögskola, för en tillåtande och möjliggörande miljö med många entusiastiska kollegor. En stor utmaning för oss framåt är att väcka intresset och nyfikenheten hos de elever som idag aldrig använder datorn, som aldrig kopplar upp sig. Slutsats Projektets övergripande mål, delmål och syfte anses uppfyllt. Detta i och med att vi har gått från obefintligt respektive obetydligt användande av datorn i kontakten med eleverna, till att fyra av fem deltagare i gruppen nu praktiskt prövar olika metoder att stödja/coacha sina elever. Vilka effekterna blir av projektet får visa sig i en framtida utvärdering. Vad vi idag vet är att vi i projektgruppen blivit inspirerade och kommer att fortsätta En social vinst med detta projekt har varit att vi som arbetar på olika linjer har fått möjlighet att öka och förbättra kontakten mellan oss, vilket gynnar arbetsgruppen som helhet på skolan. Först skapa en relation, sedan nätkommunikation. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7