ÅrsreDOvisning Kil.se
INNEHÅLL Förord 4 Vision 5 Kils kommuns organisation 6 Vart går skattepengarna? 7 Förvaltningsberättelse 8 Personalstatistik 19 Sammandrag per nämnd och styrelse 22 Kommunstyrelsen 24 Miljö- och byggnadsnämnden 29 Tekniska nämnden 32 Kommunens VA-verksamhet 38 Resultaträkning VA-verksamhet 39 Balansräkning VA-verksamhet 40 Noter VA-verksamhet 41 Barn- och utbildningsnämnden 42 Socialnämnden 48 Samverkansnämnden 55 Valnämnden 57 Revisionen 59 Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB 61 Hantverkshuset i Kil AB 63 Kilsbostäder AB 64 Kilvision AB 65 KIL I KORTHET VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Sannerudsskolans om- och tillbyggnad stod klar till skolstarten i augusti. På Mons Backe togs första spadtaget för ytterligare en förskola som blir klar hösten 2015. Ett nytt resecentrum i Fagerås invigdes. Ett nytt utegym på Frykstahöjda tillkom, liksom en tillgänglighetsanpassad väg till utsiktsplatsen på toppen av slalombacken. Extra pengar avsattes för utformningen av Gröna Torget till en upplevelsepark. Kommunens resultaträkning 66 Kommunens balansräkning 67 Kommunens kassaflödesanalys 68 Kommunens noter 69 Sammanställd resultaträkning 72 Sammanställd balansräkning 73 Sammanställd kassaflödesanalys 74 Sammanställda noter 75 Redovisningsprinciper 76 Begreppsförklaring 77 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 3
FÖRORD När året som gått ska redovisas i text och siffror i Kils kommuns årsredovisning är det samtidigt en redovisning över hur kommunens största arbetsgivare, ett storföretag, bedrivit sin verksamhet och hur resurserna som står till förfogande använts. I koncentrerad form sammanställs på några sidor vad närmare 900 kommunanställda bidragit till för nära 12000 kommuninvånares nytta. Årets alla dagar. Årsredovisningen handlar i grunden om detta. Hur vi som kommun möter och svarar upp mot medborgarnas olika behov, de gamlas av vård, barnens behov av barnomsorg och utbildning. Hur gator och vägar underhålls. Hur kommunen ger förutsättningar för kollektivtrafik, företagande och fritidsverksamhet. Men också hur de kommunägda bolagen bidragit till nyttor och kommunens attraktivitet. Sammantaget en imponerande verksamhet med bred spännvidd. Allt under ledning av det lokala folkvalda parlamentet i form av politiska mål, prioriteringar och budgetar för drift och investering. Redovisningen visar också hur väl vi lyckats uppnå det som föresatts och hur vi hushållit med medborgarnas pengar. Årsredovisningen ger därmed en utmärkt grund och avstamp i det förbättringsarbete som pågår. Under avslutades två mycket stora investeringar. För miljön det betydelsefulla reningsverket och för lärandet den ombyggda Sannerudsskolan. I Fagerås tillskapades en modern och lättillgänglig bytes punkt, samtidigt som Högboda kunde inviga sin nya moderna Folkets Hus biograf. Starten av Lövenstrands projektet med attraktivt naturskönt och tätortsnära boende har väckt stort intresse och visar också det, kommunens ambition att inbjuda till fler Kilsbor. En viktig förutsättning för höga ambitioner är förstås ekonomin. Årets resultat är högt, de kommunala bolagen bidrar med det högsta någonsin. Det goda resultatet minskar lånebehovet detta investeringstunga år. Det stärker kommunens långsiktiga förmåga samtidigt som det ger ökad handlingsfrihet inför framtiden. Mikael Johansson Ks ordförande Georg Forsberg Ks vice ordförande 4 Förord KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013
vision Kil Den trygga MötesPlatsen, en KraFtKälla För UtveCKling OCH välmående Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss. Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen. Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv. Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen. Den FaMilJevänliga OCH OMHänDertaganDe KOMMUnen MeD valfrihet Den mest familjevänliga kommunen i regionen. Det bästa boendealternativet för alla åldrar. Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid. Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov. Kil.se värdegrund I Kils kommun respekterar vi alla människor oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Vi försäkrar oss om att alla ska känna sig bemötta med värdighet och respekt. Vi bemöter människor på det sätt vi själva vill bli bemötta. Kommunens alla verksamheter ska aktivt arbeta för jämställdhet och mångfald. Vi lyssnar aktivt och skapar möjlighet till dialog och delaktighet. Vi använder de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Vi ger våra medborgare bra service och goda tjänster till så låg kostnad som möjligt. Detta grundläggande synsätt präglar och genomsyrar allt vi gör och genomsyrar alla våra möten.
KILS KOMMUNS ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Samverkansnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden IT-enheten Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågor Naturvård Gemensam ledning Kultur och fritid Kost Näringsliv Bibliotek Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanläggningar Vatten och avlopp Samhällsnytta i Kil AB Kilvision AB Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kils Avfallshantering AB Kommunen samverkar i följande nämnder och gemensamma kommunalförbund: 1. Överförmyndarnämnden i samverkan 6. Fryksdalens samordningsförbund 2. Drift- och servicenämden 7. Värmlands läns kalkningsförbund 3. Hjälpmedelsnämnden 8. Värmlands läns vårdförbund 4. Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund 9. Gemensam kost- och servicenämnd 5. Region Värmland 10. Karlstadregionens krisledningsnämnd vid extraordinära händelser 6 KOMMUNSTYRELSEN KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
vart går skattepengarna? Skola, förskola Förskola Grundskola Gymnasieskola 45,28 kr 10,84 kr 21,76 kr 7,92 kr Vård och omsorg Särskilt boende Eget boende Ekonomiskt bistånd 32,38 kr 8,23 kr 7,22 kr 2,77 kr Kommunal service 13,47 kr Bygglov, livsmedelstillsyn 0,56 kr Gator och vägar 3,01 kr Övriga verksamheter 5,30 kr Kils KOMMUns ÅrsreDOvisning vart går skattepengarna? 7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen upprättade bokslut per 31 december och årets resultat före extraordinära poster landar på 14,2 mnkr. Det budgeterade resultatet var från början 13,8 mnkr, men efter justeringar för tilläggsanslag var det vid årets utgång 5,5 mnkr, vilket innebar en positiv budgetavvikelse på 8,7 mnkr. Under hösten bildade Kils kommun en koncern med Samhälls nytta i Kil AB som moderbolag och sålde de kommunala bolagen till Samhällsnytta. Resultatet blev då efter extraordinära poster 58,5 mnkr. Delårsprognosen trodde på ett resultat på cirka 20 mnkr. Sedan dess blev skatteprognosen 2 mnkr lägre än förväntat, nämnderna gick nästan 7,8 mnkr sämre än budget och i delårsbokslutet förväntades en negativ avvikelse på cirka 5 mnkr. Pensionerna blev 3 mnkr dyrare än förväntat (det är en kostnad som kan vara svår prognostisera). År blev det ingen återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkringar. Det blev även ett överskott på finansnettot, det vill säga att räntekostnaderna var lägre än budgeterat tack vare den låga räntan. Kommunen hade en genomsnittlig låneränta på 2,4 procent. Kommunens finansiella mål uppfylldes delvis. Överskottsmålet om 2,5 procent av skatter och statsbidrag kan anses uppfyllt. Reinvesteringar gjordes med egna pengar. Kommunen lånade 57 mnkr för att betala sista delen av Sannerudsskolan. Alla nämnder hade inte en budget i balans vid årets utgång. De senaste tre åren har präglats av en mycket hög investeringsnivå. År investerade kommunen drygt 81 mnkr. Av dem utgjorde Sannerudsskolans sista del mer än 50 mnkr. Riktlinjer för komponentavskrivning, där avskrivningstiden ska spegla den verkliga livslängden på de olika objekten, togs fram. Nerskrivningar för cirka 3,8 mnkr belastade resul tatet och gäller de delar av Sannerudsskolan som revs. 8 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KIL OCH OMVÄRLDEN Befolkningen i Kil fortsätter att öka och var vid årets slut 11 889 invånare, en ökning med 88 personer. Det märks RESULTATETS UTVECKLING (mnkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Resultat 11,8 22,6 25,2 19,4 27,6 58,5 i de olika verksamheterna att befolkningen ökar. Tre nya förskole avdelningar öppnades och det finns ett stort intresse för att bygga på det nyplanerade Lövenstrandsområdet. En utmaning för kommunen är ungdomsarbetslösheten för dem mellan 18 24 år, ett problem för hela Värmland. Antalet arbetslösa ökade och det märks på ökningen av ekonom iskt bistånd. Flera verkstadsindustrier flyttade delar av sin verksamhet från Kil och det påverkar sysselsättningen i kommunen. RESULTATETS FÖRÄNDRING (mnkr) 2013 Förändring Verksamhetens netto 533,5 569,3 35,8 Avskrivningar 18,3 17,4 0,9 Skatteintäkter 451,6 462,7 11,1 Statsbidrag 133,1 145,2 12,1 Finansnetto 5,3 7,0 1,7 Extraordinära int/kostn 0 44,3 44,3 Årets resultat 27,6 58,5 30,9 EKONOMISK ÖVERSIKT JÄMFÖRELSE MED JUSTERAD BUDGET (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto 562,0 569,3 7,2 Avskrivningar 17,5 17,4 0,1 Skatteintäkter 465,6 462,7 2,9 Statsbidrag 127,9 145,2 17,2 Finansnetto 8,5 7,0 1,5 Extraordinära int/kostn 0,0 44,3 44,3 Årets resultat 5,5 58,5 53,0 Kommunen ska arbeta med god ekonomisk hushållning och ha en budget i balans, vilket betyder att intäkterna ska vara högre än kostnaderna. God ekonomisk hushållning betyder också att man ska hushålla med resurserna på ett effektivt sätt, så att invånarna i Kil får en likvärdig service och så att kommunen sätter undan medel till kommande generationer. Överskottet ökar det egna kapitalet och stärker den ekonom iska ställningen nu och för framtiden. Kommunens resultat räknat per invånare har ökat de senaste åren och så även. Kommunens skulder per invånare ökade också. Det är viktigt att tänka långsiktigt och arbeta efter uppsatta mål, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Nämnderna har bidragit till att många av kommunfullmäktiges mål är uppfyllda eller är på väg att uppfyllas. BEFOLKNINGSUTVECKLING KIL KOMMUN 2006-, SAMT KAPITAL PER INVÅNARE (tkr) 11 950 25 11 850 11 750 11 650 Vecka 1 Eget kapital 20 15 10 5 11 550 2006 2008 2010 2012 0 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 9
MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Kommentar Soliditeten ökade. Kil klarade minst 2,5 % i överskott av skatter och statsbidrag. Tack vare höga resultat ökade soliditeten och resultatet låg på minst 2,5 procent av skatter och statsbidrag. UTVECKLING Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska vara en attraktiv och framgångsrik kommun med ett gott företagsklimat som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till att öka befolkningen. Målet är att vi år 2020 ska vara minst 12 000 invånare. Kommentar Ett område med många mål, men samtidigt svåra att mäta och definiera när det man håller på med är klart. Många mål på olika enheter, intentionen är bra, men kanske för mycket att följa upp i tillägg till ordinarie verksamhet. Under målet utveckling är det många mål som är klara, men också mycket arbete som pågår, bland annat detaljplan arbete som förväntas bli klart 2015. MEDBORGARE Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Kommunen ska ge god service, erbjuda hög tillgänglighet och sätta medborgaren i fokus genom en aktiv dialog. Kommentar Många mål på nämndnivå gör det svårt att följa upp och genomföra alla mål. Medborgarmålen är det svåraste att mäta. Det handlar om att erbjuda hög kvalitet och snabba svar. Det är arbete som ständigt pågår och det är svårt att säga när man är klar. 10 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
MEDARBETARE Kommunfullmäktiges mål Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna får möjligheter att utveckla sig själva och verksamheten. Medarbetarna är kommunens viktigaste ambassadörer. Kommentar Många aktiviteter genomfördes i förvaltningarna. Tyvärr har en del förvaltningar så många mål som man inte hinner med. En del mål är svåra att mäta och därför svåra att säga när man är klar. Mycket är pågående arbete. Medarbetarmålet handlar om att Kils kommun ska vara attraktiv, mycket arbete är ständigt pågående och därför svårt att mäta. MILJÖ Kommunfullmäktiges mål Kommentar Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och kommande generationer. Mer än 25 procent av andelen livsmedel är ekologisk. Kommunen arbetade med att sänka andelen fossila bränslen i fastigheter och fordon. Vid upphandlingar tillämpas miljökrav när det går. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 11
KOMMUNENS EKONOMI Nämndernas budgetföljsamhet har försämrats de senaste tre åren. År hade valnämnden och barn- och utbildningsnämnden negativa avvikelser. Barn- och utbildningsnämnden hade ett stort underskott, som till stor del bestod av ökade personalkostnader i grundskola och förskola. till stor del för barn med behov av extra stöd. Redan vid förra årets bokslut var personalkostnaderna höga. Övriga nämnder visade ett resultat nära det budget erade. Både tekniska nämnden och socialnämnden visade på överskott, varav mycket berodde på en återföring av för högt betalda arbetsgivaravgifter för personer under 25 år och över 65 år. NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE 2011 (mnkr) 2011 2012 2013 Nämndernas budgetavvikelse 1,5 2,7 4,1 7,8 NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE (mnkr) 2013 Kommunfullmäktige 3,8 0,4 Kommunstyrelsen 0,8 0,3 Miljö- och byggnadsnämnden 0 0,2 Tekniska nämnden 1,1 0,1 Barn- och utbildningsnämnden 3 10,3 Socialnämnden 4,6 1,6 Övriga nämnder 0 0,1 Totalt 4,1 7,8 ÅRETS RESULTAT Kommunens resultat före extraordinära poster på 14,2 mnkr är drygt 13 mnkr sämre än 2013 års resultat. Tar man hänsyn till AFA-pengar 2013 var resultatet då cirka 18 mnkr och års resultat är ganska nära förra årets resultat. År fick kom munen full kompensation för det nya utjämningssystemet, vilket betyder att statsbidragen ökade med 17 mnkr mer än budget erat, dock blev skatteintäkterna 2,8 mnkr lägre än budget erat. Med dessa förändrade förutsättningar borde resultatet före extraordinära kostnader varit något högre. Förklaringen är att pensionerna och nämnderna kostade mer än budget erat. Budgetavvikelserna i nämnderna består till största delen av ökade personalkostnader. Resultatet efter extraordinära poster bestod av intäkter från försäljningen av de kommunala bolagen till moderbolaget Samhälls nytta i Kil AB. De totala intäkterna blev 81,5 mnkr. När kommunen sålde bolagen till moderbolaget kunde samtidigt en nedskrivning av aktiekapitalet på 37 mnkr göras. Det gav kommunen ett nettoöverskott av försäljningen på drygt 44 mnkr. Årets resultat efter extraordinära poster för Kils kommun blir på hela 58,5 mnkr, vilket bidrar till att öka det egna kapitalet från 192 till 250 mnkr. 12 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen lämnade ett överskott på 281 tkr. Många av målen uppfylldes, men samtliga mål som gäller nya planer slutförs 2015. Överskottet kan förklaras av bland annat föräldraledigheter och överskott i färdtjänsten. Kostnaden för Fagerås bytespunkt låg hos kommunstyrelsen. Totalt var 4 mnkr avsatta och slutsumman landade på 4,4 mnkr. Ombyggnaden av Sannerudsskolan slutfördes och den nya skolan invigdes till skolstarten i augusti. MILJÖ OCH BYGG Miljö- och byggnadsnämnden uppfyllde nästan alla mål och hade en positiv budgetavvikelse på 177 tkr. Avvikelserna består av föräldraledighet och en intäktsökning för bygglov och miljö tillsyn. Nämnden befarar en ökning i bygglovsansökningar framöver på grund av exploateringen av Lövenstrands området. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämnden uppfyllde 10 av 15 mål. Resterande mål är delvis uppfyllda eller så pågår arbetet. Tekniska nämnden lämnade ett överskott på 130 tkr. VA-verksamheten kostar mest och drog över budget med nästan 600 tkr. Självfinansieringsgraden var 96,7 procent, vilket var en förbättring. Positivt är att reningsverket minskat driftkostnaderna efter intrimning. Driftkostnaderna i Sannerudsskolan var lägre än tidigare tack vare energieffektiviseringar. Tekniska nämnden utförde investeringar för nästan 27,5 mnkr, bland annat cykelvägar, utegym och belysning på Frykstahöjda, renovering av lekparker och gatubelysning längs Björkvägen och i Bodetta. Det största projektet är starten på byggandet av ny förskola på Mons Backe med 106 platser. Den beräknas vara klar hösten 2015. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 13
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden uppfyllde inte så många av sina mål, men de flesta är på väg att uppfyllas. Nämnden lämnade ett underskott på 10,3 mnkr, en försämring med cirka 6,4 mnkr jämfört med 2013. Antalet barn i förskolan ökade med 28, därutöver ökade också antalet barn i särskolan. Vid 2013 års bokslut beslutades att nämnden skulle dra ned ett antal tjänster för att anpassa verklig heten till budget. Tyvärr har inte detta genomförts, i stället har cirka 10 nya tjänster tillkommit. Avvikelsen mot budget består främst av personalkostnader i förskola och grundskola, ökade skolskjutskostnader på grund av växelvis boende samt att förskolan startade 2 3 nya avdelningar och erbjöd förskola på obekväm tid. SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden avslutade med ett överskott på nästan 1,6 mnkr. Överskottet berodde främst på återbetalning av för högt debiterade sociala avgifter för personer under 25 år och över 65 år. Av 24 uppsatta mål var 19 uppfyllda och övriga håller på att uppfyllas. Socialnämnden arbetade med att minska placeringarna av barn och unga utanför kommunen, genom att arbeta med familjehem i Kil. Arbetsmarknadsenheten arbetar med att antalet unga med försörjnings stöd ska minska och man kunde se en svag utplaning den sista delen av året. När det gäller asylplatser för ensamkommande flyktingbarn måste Kil nu kunna erbjuda 10 platser. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ökade. SAMVERKANSNÄMNDEN Samverkansnämnden uppfyllde tre av fyra uppsatta mål. Det sista, att förtydliga kostnaderna för it, fortsätter man arbeta med 2015. Samverkansnämnden lämnade ett nollresultat. LEAN som arbetsfilosofi och metod infördes på it-enheten. 14 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KONCERNENS EKONOMI De kommunala bolagen lämnade ett samlat resultat på drygt 12 mnkr före skatter och extraordinära poster, vilket är det man får kalla all time high. År 2013 var bolagens samlade resultat 5 mnkr före skatt. I december såldes de kommunala bolagen till Samhällsnytta i Kil AB, som är helägt av Kils kommun. Kilsbostäder står för 8 mnkr av det samlade resultatet. Emellertid består 4,4 mnkr av vinsten från försäljningen av Kilvision till Samhällsnytta i Kil AB. Resultatet för Kilsbostäder 2013 var 1,8 mnkr, vilket är en förbättring på 6,2 mnkr. Bolaget hade färre vakanta lägenheter. Dessutom min skade kostnaderna för avskrivningar. Man kunde utföra mer underhåll som håller driftkostnaderna nere. Energi- och avfallsbolagen gjorde också förbättringar som påverkar resultatet positivt. Minskade kostnader för bränsle och kulvertnätet bidrog till resultatet. Resultatet för Kils Energi och Avfall var sammanlagt 3 mnkr (föregående år 1,8 mnkr). Lönsamma investeringar i bränslepannan gav effekt och repara tioner och underhåll minskade kraftigt. Hög tillgänglighet till pannan bidrog till lägre kostnader, vilket betyder att pannan gick fler timmar än tidigare och man slapp koppla in alternativ bränsle som olja och pellets. Kilvisions resultat var 282 tkr före skatter, vilket är 100 tkr bättre än 2013, och berodde på ökade intäkter från fiberanslutningar. Fokus var att få klart alla fiberanslutningar vid överlämningspunkterna till fiberföreningarna på landsbygden. Även i Kils tätort ökade fiberanslutningen och en del större företag installerade fiber. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 15
BALANSKRAVSAVSTÄMNING Balanskravsavstämning Årets resultat 58 489,0 Samtliga realisationsvinster 44 320,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14 169,0 Medel till eller från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 14 169,0 BALANSKRAVSAVSTÄMNING Balanskravet innehåller en reavinst till följd av försäljningen av de kommunala bolagen. Trots reavinsten kan kommunen uppfylla lagen om balanskravsresultat. En vinst uppstod i kommunens resultat på grund av omstrukturering av bolagen och bildande av moderbolaget Samhällsnytta. (mnkr) 2012 2013 Eget kapital 168,5 192,0 250,5 NYCKELTAL EGET KAPITAL Det egna kapitalet ökade med 58,5 mnkr, vilket mot svarade årets resultat. Det egna kapitalet visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Kommunens egna kapital har stärkts de senaste åren på grund av höga resultat, dock skulle det fortfarande vara negativt om pensionsskulden intjänad före 1998 lyftes in. Den redovisas utanför balansräkningen enligt blandmodellen, som föreskrivs i den kommunala redovisnings lagen. Kommunen gjorde ingen inlösen och den upparbetade skulden inklusive löneskatt var per den sista december 281,4 mnkr. (procent) 2012 2013 Soliditet 29 31,1 35,5 Soliditet exklusive koncernlån 36,2 38,4 39,1 SOLIDITET Soliditeten visar om kommunens ekonomi är tillräckligt stark för långsiktiga investeringar, det vill säga hur stor del som finansieras med egna pengar. På grund av ett högt resultat ökade soliditeten även. (mnkr) 2012 2013 Likvida medel 22,0 10,1 55,8 varav checkkredit 0,0 10,1 0,0 LIKVIDA MEDEL Likvida medel visar hur mycket pengar som fanns på banken vid årets utgång. En av anledningarna till ökningen är försäljningen av de kommunala bolagen till Samhällsnytta i Kil AB. 16 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
LIKVIDITET Likviditeten visar i procent hur tillgången till likvida medel är på kort sikt. Kommunen utnyttjade inte checkkrediten under året. (procent) 2012 2013 Likviditet 88,0 42,3 94,6 vid full utnyttjad kredit 166,2 129,5 171,1 KOMMUNENS LÅNESKULD Kommunen hade budgeterat med att ta upp 57 mnkr i nya lån och hamnade då på 355 mnkr. Av dessa vidarelånades 107,6 mnkr till de kommunala bolagen. Genomsnittsräntan per sista december var 2,40 procent och den genomsnittliga räntebindningen 4,56 år. (mnkr) 2012 2013 Låneskuld 286,0 298,0 355,0 varav vidareutlånat till koncernbolag 116,7 116,7 107,6 NETTOKOSTNAD Nettokostnaden visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som gick till verksamheten, avskrivningar, räntekostnader och ränteintäkter. Totalt fick Kil 607,9 mnkr i skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens netto kostnad utgjorde 93,7 procent av dessa. En ökning på finansnettot beror på ökade lån och därmed ökade räntekostnader. (procent) 2012 2013 Verksamhetens nettokostnad 92,3 91,2 93,7 Avskrivningar 3,0 3,1 2,9 Finansnetto 1,0 0,9 1,2 Totalt 96,3 95,2 97,7 SAMLAD REDOVISNING AV KOMMUNENS INVESTERINGAR Kommunens investeringstakt har varit hög de senaste åren med stora kostsamma projekt. Sista etappen av Sannerudsskolan avslutade under och totalt var det avsatt 165 mnkr till bygget det var också slutsumman. Byggandet av ny förskola på Mons Backe påbörjades under 2015 och beräknas vara klar hösten 2015. STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT (mnkr) Sannerudsskolan 7 9, total investeringskostnad (2011 ) 165 mnkr 51,3 Ny förskola, Mons Backe, blir klar 2015, totalt avsatt 32 mnkr 6,7 VA-sanering m m, Sannerudsgatan, blir klar 2015 6,6 Färdigställande av kvävereningsprojektet, total kostnad (2011 ) 52 mnkr 2,2 (mnkr) 2012 2013 Nettoinvestering 64,1 102,0 81,9 KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 17
FRAMTIDEN OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING Kils kommun står inför många stora projekt som påverkar hela kommunen. Exploateringen av Lövenstrand berör många som arbetar i kommunen. Den skapar intresse och förväntningar hos Kilsborna, men även hos personer och företag utanför kommunen. Projektet är kalkylerat till 38 mnkr och flera arbetstillfällen skapas under projekteringstiden, men det kan också förväntas ökade arbetsuppgifter för underhåll och drift av nya vägar, lekparker och så vidare. Kommunens befolkningsstruktur är gynnsam. Det betyder att ingen specifik åldersgrupp dominerar. Det gör det lättare att planera för den service kommunen måste erbjuda och även att planera för en ökad andel äldre som troligen har andra behov och önskemål än det som erbjuds idag. Skolan står inför en tuff utmaning att öka andelen behöriga till gymnasiet och samtidigt ta hand om ensamkommande flyktingbarn som har olika förutsättningar. Asylboende påverkar hela kommunen, skola, förskola, företag och föreningar. Kostnaderna för integration är svåra att förutsäga och kommer ganska snabbt. Kommunen måste planera för oförutsedda kostnader på ett annat sätt än tidigare. En annan utmaning är kommande pensionsavgångar och rekrytering av bland annat vårdpersonal. Det är ett problem för många kommuner och man kanske behöver samarbeta om hur man ska kunna göra vårdyrket attraktivt. Kils kommun har många spännande förändringar att arbeta med framöver, men det gäller att börja i god tid och ta fram långsiktiga planer och tydliga mål. Ekonomin har stärkts de senaste åren, men det är viktigt att komma ihåg kommunens historia på slutet av 90-talet då det lånades till driften och resultaten var negativa. Det är lätt att glömma när förändringarna snurrar snabbare och ambitionsnivån och viljan att utveckla kommunen är hög. Vikten av tydliga och rimliga mål kopplade till ekonomin är A och O för att lyckas och kunna hantera oförutsedda händelser. 18 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
PERSONALSTATISTIK PERSONALKOSTNADER Kostnaderna för personalen, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 15,8 mnkr till 294,8 mnkr. Av ökningen består hälften av löneökning och den andra hälften av fler anställda. Antalet årsarbetare ökade med 13, (barn och ungdom +10, socialförvaltningen +6 och övriga 3). Dessutom ökade timanställningarna i både social- och barn- och utbildningsförvaltningarna. PERSONALKOSTNADER EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFTER (tkr) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2010 2011 2012 2013 ARVODEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Förtroendemannaarvodena ökade marginellt och uppgick till 2,1 mnkr fördelade på fasta årsarvoden 1,4 mnkr, sammanträdesarvoden 0,6 mnkr och förlorad arbetsinkomst 0,1 mnkr. ARVODE FÖRTROENDEVALDA EXKLUSIVE ARBETSGIVARAVGIFTER (tkr) 2 400 2 000 1 600 1 200 800 400 0 2010 2011 2012 2013 ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETARE ANSTÄLLDA (antal) Antalet tillsvidareanställda ökade med 10 personer till totalt 874. Samtidigt skedde en ökning med 13 årsarbetare, (anställdas sammanlagda arbetstid omvandlad till 1 200 1 000 800 600 Tillsvidare Årsarbetare hel tider), vilket gör att den genomsnittliga sysselsättnings- 400 graden ökade något. Av alla anställda arbetar nu 65 procent heltid. Fortfarande 200 0 2010 2011 2012 2013 är det männen som arbetar mest heltid. Där har andelen heltidsarbetande legat runt 85 procent de senaste 10 åren. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 19
Andelen kvinnor som arbetar heltid har däremot ökat från 50 procent till 60 den senaste femårsperioden. Det beror till största delen på att personalen i vården nu får välja sin sysselsättningsgrad. KÖNSFÖRDELNING PER FÖRVALTNING (procent) 100 80 60 40 20 0 Kommunledning, it, miljö och bygg Tekniska Män Kvinnor Barn- och utbildning Sociala Totalt KÖNSFÖRDELNING PER FÖRVALTNING Könsfördelningen vid förvaltningarna har i stort sett varit oförändrad under åren. Kvinnorna arbetar i socialförvaltningen och männen i tekniska förvaltningen. Ser man tio år tillbaka märks dock en liten förändring. År 2004 utgjorde männen 3 procent av de anställda i socialförvaltningen, medan de nu är 9 procent. PENSIONSAVGÅNGAR (antal) 40 30 20 10 PENSIONSAVGÅNGAR Diagrammet visar hur många som gått i pension mellan 2011 och samt hur många som förväntas gå i pension de närmaste åren. Det är svårt att göra prognoser i och med den rörliga pensionsåldern, men omkring 30 pensionsavgångar per år är det vanliga. 0-11 -12-13 -14-15 -16-17 -18 ÅLDERSSTRUKTUR (antal) 250 200 150 100 50 Män Kvinnor ÅLDERSSTATISTIK Trots relativt stora pensionsavgångar är medelåldern förhållandevis hög (48 år) och nästan varannan anställd har firat sin 50-årsdag. Antalet anställda under 30 år har emellertid ökat något de senaste åren. 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-20 Förvaltningsberättelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron ökade totalt något till 5,4 procent (5,1). Social förvaltningens sjukfrånvaro minskade något, men där fanns ändå det största sjuktalet. På barn- och utbildningsförvaltningen ökade sjukfrånvaron från 4,1 till 4,8 procent. Ökningen låg hos rektorsområdena medan frånvaron i förskolan låg på samma nivå som 2013. I förskolan var sjukfrånvaron störst, 6,6 procent mot 4,0 i skolan. Det skiljer sig även mellan de olika skolorna, från 2,6 till 5,7 procent. Likadant är det i socialförvaltningens olika enheter i äldreomsorgen, från 4,1 till 13,1 procent. Kommunledningskontoret har förhållandevis låg sjukfrånvaro, om man undantar kostenheten som ligger på 9,6 procent. Kostnaderna för sjukfrånvaron uppgick till totalt 4,2 mnkr (exklusive sociala avgifter). SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETSTIDEN FÖR ALL PERSONAL, FÖRDELAD PÅ ÅLDER OCH KÖN (procent) 6 5 4 3 2 1 0 <29 30-49 Män Kvinnor >50 Totalt Totalt SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETSTIDEN, FÖRDELAD PER FÖRVALTNING OCH ÅR (procent) 7 6 5 4 3 2 1 0 Kommunledning, it, miljö och bygg 2013 2012 Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 21
SAMMANDRAG PER NÄMND OCH STYRELSE DRIFTREDOVISNING Inklusive interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Kommunfullmäktige 2 940 6 291 6 291 0 6 734 443 Kommunstyrelsen 65 130 71 377 94 532 23 154 71 699 322 Miljö- och byggnadsnämnden 3 299 3 284 5 222 1 938 3 461 177 Tekniska nämnden 31 085 32 927 114 568 81 641 33 060 133 Barn- och utbildningsnämnden 261 182 273 752 297 450 23 697 263 433 10 319 Socialnämnden 190 829 194 202 260 842 66 639 195 800 1 598 Överförmyndaren 1 455 1 024 1 495 471 984 40 Valnämnden 2 279 697 418 152 127 Revisionen 638 680 680 0 685 5 Samverkansnämnden 359 346 16 057 15 711 346 0 Summa nettokostnad nämnder 556 919 584 162 797 834 213 669 576 354 7 808 Nettointäkt finansförvaltningen 584 457 642 651 49 587 642 650 581 818 60 833 Totalt 27 538 58 489 847 421 856 319 5 464 53 025 INVESTERINGSREDOVISNING Netto Netto Budget Budget 2013 avvikelse Kommunstyrelsen 85 868 54 157 60 985 6 828 Miljö- och byggnadsnämnden 7 0 0 0 Tekniska nämnden 16 346 27 523 35 515 7 992 Barn- och utbildningsnämnden 0 0 0 0 Socialnämnden 669 230 320 90 Totalt 102 890 81 910 96 820 14 910 NÄMNDERNAS NETTOUTFALL Socialnämnden Överförmyndare m.m. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 22 Sammandrag per nämnd och styrelse KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KOMMUNFULLMÄKTIGES EKONOMI Ordförande: Rita Gunnarsson Antal ledmöter: 35 DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Nämndverksamhet 2 940 6 291 6 291 0 6 734 443 Totalt 2 940 6 291 6 291 0 6 734 443 Kommunfullmäktige hade utöver arvoden till ledamöter i fullmäktige även budget för bygg kreditiv - räntor för Sannerudsskolan på 6 mnkr, räntorna ut gjorde cirka 1,7 mnkr. Utöver det gjordes en nedskrivning på 3,8 mnkr för de byggnader som revs. Invigning av bio i Högboda Folkets hus. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Sammandrag per nämnd och styrelse 23
KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Mikael Johansson Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Antal ledamöter: 11 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget Budgetavvikelse 2013 Intäkter 24 858 23 625 21 083 2 542 Personalkostnader 34 839 33 638 33 216 422 Övriga kostnader 56 579 62 389 60 550 1 839 Nettokostnad 66 560 72 402 72 683 281 Procentuell förändring av personalkostnader 3,45 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Den ska vidare ha uppsikt över nämnder och kommunala bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har också ansvar för kultur- och fritidsfrågor, kostfrågor och näringslivsfrågor. Övriga verksamhetskostnader KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGSUPPGIFTER Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förvaltning. Det är indelat i kansli-, ekonomi-, personal-, kommunikations-, tillväxt-, biblioteks- och kostenheterna. De sju enheternas huvudsakliga uppgifter är stödja och ge service till övriga förvaltningar, kommunens politiker och allmänheten. Kostenheten är en resultatenhet, som i huvudsak styrs av brukarna i socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I kommunledningskontoret ingår även energirådgivningen, som är en gemensam funktion för Kils, Forshaga, Grums och Munkfors kommuner. Kommunledningskontoret stödjer också kommunstyrelsen i det övergripande arbetet med att utveckla den kommunala servicen och kommunen i allmänhet. 24 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Den ombyggda Sannerudsskolan stod helt klar och invigdes i augusti. Det är den största kommunala investeringen i Kil någonsin både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Bygget har väckt intresse hos andra kommuner som står inför nybyggnation och renoveringar. Det ökade antalet förskolebarn i Fagerås gjorde att skolan omdisponerade sina lokaler inför det nya läs- året. Biblioteket i Fagerås flyttades till gamla gymnastiksalen. Det är en klar förbättring för besökarna, eftersom lokalen är större och luftigare, och det finns både kapprum och toalett. De nya bostadsområdena på Lövenstrand, Runnevål- Skommita och Viksta by började exploateras. Utbyggnaden genomförs i projektform. I december hölls ett första välbesökt informationsmöte på Kil Arena. Intresset för området är stort. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej EKONOMI Nämndens mål Implementera de nya riktlinjerna för investeringar i organisationen. Implementera det nya systemet för verksamhetsstyrning i organisationen. Kommentar Nya riktlinjer infördes. Noggrannare analyser ska föregå investerings beslut, så att överraskningar undviks. Man ska också ta hänsyn till driftkostnaderna vid investeringarna. Nämnderna vet att de själva står för ökade kapitaltjänstkostnader vid nya investeringar. Koncernövergripande regler för komponentavskrivning togs fram. Nya internhyror som täcker samtliga kostnader räknades ut. All rapportering av budget och bokslut sker numera i Stratsys. Det säkrar kvaliteten, eftersom nämnderna rapporterar i samma system. På enhets- och förvaltningsnivå behövs mer kontinuitet i arbete och uppföljning. Ny bytespunkt i Fagerås. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 25
UTVECKLING Nämndens mål Kommentar Tematiskt tillägg översiktsplan landsbygdsutveckling (LIS) antagen. Skommita-Tallåsen antagen plan. Uppfylldes ej. Planen färdigställs i juni 2015. Humletorp antagen plan. Uppfylldes ej. Planen ska ut på granskning under första halvåret 2015. Översiktsplan Nedre Fryken antagen. Uppfylldes ej. Planen antas andra kvartalet 2015. Beslut om nya föreningsbidragsregler. Uppfylldes ej. Senarelagt efter beslut av kultur- och fritidsutskottet. Behöver tas upp igen 2015. Genomföra 15 företagsbesök och Ytterligare ett 50-tal besök gjordes. möten med företagarorganisationer. Skicka ut nyhetsinformation till företag Snittet var 2 gånger per månad. via mail en gång per månad. Ge ut 2 nummer av nyhetsbladet Företag i Kil. Genomföra en företagsmässa i Kil. Uppfylldes delvis. Ändrades till afterwork för Kilföretagare 1 gång per halvår efter diskussion i företagarrådet. En afterwork genomfördes. MEDBORGARE Nämndens mål Ta fram handlingsplan inom projektet Förenkla Helt Enkelt. Införa minst 6 valda e-tjänster från E-tjänstepaket 2. Uppfylldes delvis. Uppfylldes delvis. Kommentar Kommunens ledningsgrupp godkände utkastet till handlingsplan i oktober. Planen blir färdig första halvåret 2015. Fem e-tjänster infördes: ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad, avanmälan om oljecistern, registrering av livsmedelsverksamhet, registrering av yrkesmässig hygienisk verksamhet och en tjänst för att lämna synpunkter på socialtjänst, socialpsykiatri samt äldre- och handikappomsorg. E-kontoret i Karlstad utreder juridiska oklarheter kring några av e-tjänsterna, till exempel bygglov. Därför infördes det ingen ytterligare e-tjänst. MEDARBETARE Nämndens mål Kommentar Genomföra en enkätundersökning om personaltrivseln inom kommunen. Uppfylldes ej. Socialförvaltningen genomförde nyligen en arbetsmiljöenkät. Det är bra om man kan göra det samtidigt i hela organisationen. Därför görs en enkät i egen regi bland samtliga anställda våren 2015 med hjälp av underlag från SKL. MILJÖ Nämndens mål Minst 25 % av inhandlade livsmedel ska vara ekologiska. Kils kommun ska förbli Fairtrade City. Kommentar Andelen ekologiska produkter var 28 %. 26 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
KOMMUNSTYRELSENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Nämnd- och styrelseverksamhet 2 900 2 347 2 347 0 2 390 43 Stöd till politiska partier 167 275 275 0 275 0 Övrig politisk verksamhet 3 247 3 359 3 359 0 3 331 28 Fysisk och teknisk planering 828 1 055 1 092 37 962 93 Näringslivsfrämjande åtgärder 1 506 978 1 035 57 1 433 455 Konsument- och energirådgivning 2 0 2 083 2 083 0 0 Turistverksamhet 275 245 253 8 279 34 Gator och vägar samt parkering 48 0 0 0 0 0 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 636 606 606 0 676 70 Räddningstjänsten 8 223 8 387 8 387 0 8 387 0 Totalförsvar och samhällsskydd 177 176 643 467 191 15 Allmän fritidsverksamhet 3 775 4 388 4 388 0 4 422 34 Stöd till studiestödsorganisationer 226 194 194 0 227 33 Allmän kulturverksamhet 1 082 935 935 0 841 94 Bibliotek 3 980 3 710 3 983 273 3 936 226 Idrotts- och fritidsanläggningar 858 24 41 17 19 5 Färdtjänst/Riksfärdtjänst 1 742 1 486 1 633 147 1 916 430 Arbetsmarknadsåtgärder 1 031 932 1 061 129 1 011 79 Arbetsområden och lokaler 664 38 38 0 38 0 Kommersiell verksamhet 160 124 0 124 100 24 Bostadsverksamhet 1 320 850 850 0 850 0 Buss-, bil- och spårbunden trafik 9 127 14 255 14 255 0 13 712 543 Gemensamma lokaler 5 519 7 697 7 739 42 7 864 167 Gemensamma verksamheter 17 945 19 564 39 335 19 771 19 039 525 Överförmyndaren 1 442 1 025 1 495 470 984 41 Totalt nämnden 66 560 72 402 96 027 23 625 72 683 281 Kommunstyrelsen hade totalt ett överskott mot budget på 281 tkr. Avvikelserna kommenteras nedan. Näringslivsfrämjande åtgärder: Projektet Fiber till byn avslut ades med ett överskott och en budget post avsatt till Karlstads universitet utnyttjades inte. Bibliotek: Överskott på grund av föräldra ledigheter och lönebidrag för vikarierande personal. Färdtjänst och riksfärdtjänst: Färre utnyttjade tjänsten än beräknat. Buss-, bil- och spårbunden trafik: Underskottet beror dels på Kils andel av underskottet för Värmlands trafik 2013 ( 100 tkr), dels på driftprojektet Flytt av Fagerås bytespunkt som pågick och slutfördes ( 441 tkr). Gemensamma lokaler: Hyresökningen för kommunhuset blev lägre än budgeterat. Gemensamma verksamheter: Kostenheten fick ökade kostnader i samband med att Sannerudsskolans kök byggdes om, lönen för upphandlingsstrategen var felbudgeterad och kostnader för LEAN-utbildning var inte med i budgeten. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Kommunstyrelsen 27
INVESTERINGAR Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Utveckling Lövenstrand 979 500 479 Viksta By 204 430 226 Fördjupad ÖP Nedre Fryken 317 300 17 Plan nytt bostadsområde Runnevål 6 0 6 Plan nytt industriområde Humle 134 125 9 Åtgärder för säker ledningsplats 99 0 99 LIS-områden 58 75 17 Skommita-Tallåsen 223 260 37 Utvecklingsprogram för Kils tätort 356 350 6 Inbrottslarm Kommunhuset 325 245 80 Ombyggnation Sannerudsskolan 51 349 58 700 7 351 Totalt nämnden 54 051 60 985 6 934 Utveckling Lövenstrand är ett projekt som pågår till 2017. Den totala budgetramen för projektet är 38 mnkr. Planerna för Viksta by, fördjupad översiktsplan för Nedre Fryken, nytt industriområde Humletorp och för Skommita-Tallåsen färdigställs 2015. Plan för nytt bostadsområde Runnevål, LIS-områden och inbrottslarm i kommunhuset avslutades. Sannerudsskolans ombyggnad som pågått sedan 2010 avslutades. Den totala investeringskostnaden blev 165 000 tkr. Utvecklingsprogrammet Kils centrum färdig ställdes. De två projekten Åtgärder för säker ledningsplats och Plan för nytt bostadsområde Runnevål avslutades 2013, men vissa kostnader gick över på. FRAMTIDEN Utveckling och förbättringsarbeten är viktiga fokusområden för kommunstyrelsen den kommande planperioden. 28 Kommunstyrelsen KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Leif Askeröd Förvaltningschef: Alija Tandirovic Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget 2013 Budgetavvikelse Intäkter 1 660 1 938 1 455 483 Personalkostnader 3 832 3 648 3 596 52 Övriga kostnader 1 127 1 574 1 320 254 Nettokostnad 3 299 3 284 3 461 177 Procentuell förändring av personalkostnader 4,80 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSBESKRIVNING Nämndens verksamhet utgörs till betydande del av myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och bygglagen. Miljömålen ingår i allt högre grad i tillsynsarbetet. Nämnden arbetar med nya detaljplaner, ajourhållning av befintliga planer, primärkartan och adressregistret. Naturvårdsarbetet ligger även det under nämndens ansvar. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Miljöavdelningen genomgår ett generationsskifte. En ny förvaltningschef och en ny miljö- och hälsoskyddsinspektör anställdes i början av. Nämnd - sekreteraren vid miljöavdelningen gick i pension, och tjänsten fördelades mellan kommunledningskontoret och miljöavdelningen. Miljö- och hälsoskyddsinspektören som var ansvarig för handläggning av enskilda avlopp gick också i pension. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Miljö- och byggnadsnämnden 29
MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej EKONOMI Nämndens mål Kommentar Hålla ramen. Nämndens överskott mot budget var 177 tkr. UTVECKLING Nämndens mål Revidera gamla planer, relevanta och aktuella planer. Arbeta med vandringsleder och informationsmaterial 2016. Utveckla kontakterna med näringslivet gott samarbete. Aktivt deltaga i landsbygdsutveckling. Uppfylldes delvis. Kommentar Arbetet pågår. Ansvariga är samhällsplanerarna på tillväxtenheten. Beslut om prioritering tas i miljö- och byggnadsnämnden. Tillsyn med underhåll skedde på samtliga vandringsleder. För att underlätta handläggningen och få ett enhetligt skyltbestånd i hela kommunen togs en rutin för vägvisning i natur fram. En naturguide trycktes i 3 000 exemplar. Informationsmaterial från Naturvårds verket om allemansrätten placerades i turistbyrån och medborgarhörnan. Handläggningstiden av ärenden skedde enligt lag och tjänstegarantier. En LIS-plan togs fram av kommunstyrelsen, men överklagades. Miljö- och byggnadsförvaltningen bidrog med sakkunskap. MEDBORGARE Nämndens mål Kommentar Snabb handläggning. Handläggning av ärenden skedde enligt respektive avdelnings tjänstegaranti. Gott bemötande och bra information. Hemsidan uppdaterades kontinuerligt. Vi har flera tjänstegarantier som vi lever upp till. MEDARBETARE Nämndens mål Kommentar Målet är en väl fungerande förvaltning där alla medarbetare känner sig delaktiga. MILJÖ Nämndens mål Informationsinsatser i förskolor och skolor om miljö- och klimatfrågor. Informera och främja energisnålt och miljövänligt byggande. Kommentar Projektet Giftfria skolor och förskolor genomfördes. En rapport presenterades för miljö- och byggnadsnämnden och lämnades till barn- och utbildningsnämnden. För bygglov ställs energikrav enligt lag. 30 Miljö- och byggnadsnämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
NÄMNDENS EKONOMI DRIFTREDOVISNING Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget 2013 avvikelse Nämnd- och styrelseverksamhet 148 147 147 0 210 63 Övrig politisk verksamhet 972 1 045 1 138 93 1 070 25 Fysisk och teknisk planering 854 659 1 323 664 887 228 Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning 1 041 1 078 1 850 772 877 201 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 284 355 764 409 417 62 Totalt nämnden 3 299 3 284 5 222 1 938 3 461 177 KOMMENTARER DRIFT Totalt gjorde miljö- och byggnadsnämnden ett överskott mot budget på cirka 177 tkr. De största differenserna finns i fysisk och teknisk planering, där föräldraledighet gav ett överskott, och i miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning där personal gick dubbelt delar av året, vilket gav ett underskott. På intäktssidan fick nämnden in mer än budgeterat för bygglov och miljöskydd. Dessutom slutfördes projektet Norra Hyn Leader, som drevs tillsammans med Forshaga kommun. FRAMTIDEN Vi förväntar oss med största sannolikhet fler bygglovsärenden än tidigare år, eftersom nya bostadsområden i Lövenstrandsområdet exploateras. På Runnevål finns det plats för 15 villatomter. Försäljningen pågår och byggstarten är planerad till våren 2015. I Viksta by planeras byggstart för 38 radhus och parhus sommaren 2015. Skommita är också ett område som exploateras, där det är planerat för 15 20 villatomter. Byggstarten blir tidigast hösten 2015. Planeringen av området vid Tallåsen påbörjades, med 13 villatomter och ett flerbostadshus med maximalt 60 lägenheter. Med nuvarande bemanning på miljösidan klarar nämnden åtagandet som tillsynsmyndighet. Förhoppningsvis kan ärendena handläggas enligt tjänste garantierna, trots fler ärenden, och förhoppningsvis visar enkätundersökningen lika gott resultat som. KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Miljö- och byggnadsnämnden 31
TEKNISKA NÄMNDEN Ordförande: Berndt Björkman Förvaltningschef : Jan Westerberg Antal ledamöter: 7 EKONOMISKT RESULTAT (tkr) Redovisning Budget 2013 Budgetavvikelse Intäkter 72 800 81 640 72 682 8 957 Personalkostnader 15 724 18 354 18 578 224 Övriga kostnader 88 160 96 214 87 164 9 049 Nettokostnad 31 084 32 928 33 060 132 Procentuell förändring av personalkostnader 16,73 % BRUTTOKOSTNADER Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Överskottet i intäkter och motsvarande underskott i övriga kostnader beror främst på återställande asfaltering efter fiberdragning. Förvaltningens kostnader uppgick till cirka 8,3 mnkr och cirka 8,6 mnkr fakturerades Relacom. VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska nämnden har huvudansvaret för tekniska förvaltningen. Förvaltningen består av tre avdelningar: VA-verken, fastighetsavdelningen och gatuavdelningen. Dessutom finns det en administrativ stab med förvaltningschef, nämndsekreterare och assistent samt säkerhetsrådgivare. VA-verken ansvarar för dricksvatten och rening av spillvatten. Det finns tre vattenverk i kommunen: Fryksta, Nilsby och Högboda samt tre reningsverk: Kil, Nilsby och Högboda. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastig heter, vilka innefattar 54 650 kvm lokaler. Här ryms många av kommunens skolor, förskolor, idrottshallar, äldre- och gruppboenden, brandstationer, sociala aktiviteter, fritidsverksamhet med mera. Fastighetsavdelningen ska tillgodose lokalbehovet för verksamheterna. Där ingår ny- och ombyggnader, lokalplanering, hyresadministration, fastighetsdrift samt ansvar för akuta reparationer och planerat underhåll. Avdelningen har sju medarbetare och beställer tjänster av entreprenörer i olika ramavtal. Gatuavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunala gator och vägar samt enskilda vägar med statsbidrag. Parkverksamhet ingår också, liksom drift och skötsel av kommunens industrispår samt ledningsnätet för VA-försörjning. 32 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET VA-VERKEN Kvävereningsprojektet slutfördes. Årsmedelvärdet för kväve understiger gränsvärdet på 15 mg/l, och beräknas till cirka 13 mg/liter. Verksamheten betalade tillbaka 700 tkr i felaktigt debiterade abonnentavgifter. GATUAVDELNINGEN Boende på Gärdesgatan har haft problem med missfärgat vatten. Det beslutades att nya ledningar skulle läggas. Snöfattiga vintrar medförde relativt låga kostnader för vinterväghållning, även om det i slutet av året var mycket halkbekämpning. Gatubelysningskostnaderna ökade. Orsaken var att de nya natriumarmaturerna hade kvalitetsproblem. FASTIGHET Energikostnaderna minskade, mycket tack vare att den nya Sannerudsskolan togs i drift. Andra energibesparande åtgärder bidrog också. Kostnaderna för både el och värme minskade. En ny förskola började byggas under hösten. Den beräknas vara klar hösten 2015. MÅLUPPFYLLELSE Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej EKONOMI Nämndens mål Tekniska nämnden ska följa investeringsplan och driftbudget. Kommentar Överskott i driften med 132 tkr. UTVECKLING Nämndens mål Tekniska nämnden ska alltid vara remissinstans vid nyetablering av bostadsområden och industrimark. Tekniska nämnden ska delta aktivt i utvecklingen av landsbygdsområden, bland annat genom drift av enskilda vägar med statsbidrag. Tekniska nämnden ska ta fram en utvecklingsplan för Frykstaområdet och Lövenstrandsområdet. Uppfylldes delvis. Kommentar KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Tekniska nämnden 33
MEDBORGARE Nämndens mål En servicegaranti för leverans av dricksvatten ska tas fram. Kommunens belagda gator ska återbeläggas vart 20:e år. En ökad tillgänglighet på våra enskilda vägar med statsbidrag ska ske genom att minska tiden för avstängningar. Ett ökat underhåll på våra fastigheter ska ske för att vi ska kunna erbjuda våra verksamheter attraktiva lokaler. Uppfylldes delvis. Uppfylldes delvis. Kommentar Återbeläggning sker efter 20,7 år. Återbeläggningsgraden är 4,8 %. Nämnden försökte korta tiden genom förstärkningsåtgärder som att lägga ut mer grus och bäringsunderlag. Kostnaden för underhållet var 63 kr/kvm. MEDARBETARE Nämndens mål Kommentar Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna får Uppfylldes delvis. möjligheter att utveckla sig själva och verksamheten. Medarbetarna är kommunens viktigaste ambassadörer. Sjukfrånvaron ska minska från år till år. Sjukfrånvaron minskade från 2,68 % till 2,22 %. I samband med medarbetarsamtal ska en plan för utveckling tas fram för varje anställd. MILJÖ Nämndens mål Gång- och cykelvägsplanen ska följas. Tekniska nämnden ska ta fram miljökrav som gäller för upphandlingar. Den totala sträckan för gång -och cykelvägar ska öka under planperioden. Energiförbrukningen i fastigheter som tekniska nämnden ansvarar för ska minska med 5 % tills utgången av år 2016. Detta utifrån 2012 års siffror. Kommentar Uppfylldes Tekniska nämnden tog inte fram specifika miljökrav. delvis. Miljöaspekterna vägs dock in i de flesta upphandlingar. Nya gång- och cykelvägar byggdes längs Sannerudsgatan och Långgatan. Fjärrvärme och övrig uppvärmning minskade med 24 % från 2013. Elanvändningen minskade med 7 %. 34 Tekniska nämnden KILS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING