Hälsoundersökningar för 55-åringar

1 (52) Kompetenscentrum för hälsa Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Studie Hälsoundersökningar för 55-åringar 2013-07-29 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Ann-Sophie Hansson Mats Hellstrand ASH Hälsoundersökningar för 55-åringar Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland 1

Förord Denna studie (i följande text benämnd 55-årsstudien ) har genomförts under åren 2011 och 2012, på anslag från Landstingsstyrelsen. Studien har genomförts i ordinarie primärvårdsmiljö, vid fem vårdcentraler som medverkat med att genomföra interventioner i form av hälsosamtal enligt Habos Hälsokurva. Därutöver har Vårdcentralerna medverkat i studiens olika moment, såsom med att skicka påminnelser, göra tidbokningar, labprovtagningar m.m.. Tack vare vårdcentralernas engagerade insatser har studien genomförts i enlighet med projektplanen. Särskilt riktas ett varmt tack till deltagande distriktssköterskor, både för noggranna arbetsinsatser i olika moment, men lika mycket för viktiga idéer och bidrag om hur rutiner och metoder kunnat utformas bättre under studiens gång. Likaså har engagerade vårdcentralschefer möjliggjort studiens genomförande. De har också säkrat vårdcentralens medicinska omhändertagande vid avvikande provtagningsvärden som har behövt följas upp. De utsedda medicinskt ansvariga läkarna för studien har varit viktiga i stödet till distriktssköterskorna samt bedömt behovet av medicinskt omhändertagande i varje enskilt fall. Ett varmt tack till er! Studien har inneburit omfattande provtagningar. Vårdcentralernas laboratoriepersonal har bistått i detta på ett avgörande sätt. Vårdcentralerna har som helhet påverkats av sin medverkan i projektet där all övrig personal därmed också har möjliggjort studiens genomförande. Det är särskilt värdefullt att 55-årsstudien kunnat genomföras inom ordinarie primärvårdsverksamhet. Därigenom finns det nu rikliga erfarenheter av vilka förutsättningar som krävs vid ett eventuellt breddinförande av hälsoundersökningar i primärvård. Vid studiens start önskade ytterligare några vårdcentraler delta. Tyvärr blev detta inte möjligt inom ramen för tidplan och avsatta medel. Deltagande vårdcentraler har varit: Achima Care vårdcentral, Sala Distriktssköterska Ann-Louise Lagerkvist Vårdcentralschef Gunnel Westerdahl Mitt Hjärta Fagersta Distriktssköterska Maria Snickars Distriktssköterska Anna-Karin Bergman Verksamhetschef BO Staffas/Chef Anna Hammarström Herrgärdets Familjeläkarmottagning Distriktssköterska Carina Bloom Distriktssköterska Ann Braneby Vårdcentralschef Annica Winroth Odensvi läkarmottagning Distriktssköterska Anne-Lise Thomassen Distriktssköterska Helene Ståhlgren Vårdcentralschef Jan Bergman Viksäng-Irsta Familjeläkarmottagning Distriktssköterska Irena Stendahl Distriktssköterska Marie Larsson Distriktssköterska Christopher Holmström Vårdcentralschef Margareta Ehnebom 2

Medicinskt rådgivande läkare har varit familjeläkare Peter Tilly som bedömt avvikande värden. Värdena har förmedlats till medicinskt ansvariga läkare på de deltagande vårdcentralerna för bedömning och åtgärd. På så sätt har den medicinska säkerheten i studien tryggats. En central del i studien har varit provtagningar och analyser. Klinisk Kemi har aktivt medverkat i detta och bidragit till kvalitetssäkrade analyser och rutiner. Ett varmt tack till överläkare Mattias Karlman, biomedicinsk analytiker Helen Schönfeldt och klinikchef Per Bjellerup, Klinisk Kemi. Professor Kent Nilsson, Centrum för klinisk forskning, har bidragit med handledning till projektledningen, bistått vid etisk prövning och metoddesign för studien. Forskningsassisten Tony Wiklund har medverkat med viktiga insatser vid utformning av formulär, för inmatning av data och sammanställning av slutlig datafil. Ett varmt tack till er! Familjeläkare/forskare Hans Lingfors, som är upphovsman till utformningen av Habo Hälsokurva, har också gett viktiga bidrag till studiens design samt bidragit med synpunkter under arbetets gång. Stort tack för det! I projektledningen har Rebecca Jensen fungerat som forskningsassistent och varit en centrala resurs som haft överblick, detaljkunskap och kontinuerligt stöttat och väglett distriktssköterskorna. Hennes arbete har varit av stor betydelse för studiens genomförande. Västerås i juli 2013 Ann-Sophie Hansson Forskningsansvarig Mats Hellstrand Projektledare 3

1. Sammanfattning... 5 2. Projektorganisation... 6 3. Bakgrund... 6 4. Syfte... 8 5. Hypotes... 8 6. Studiepopulation... 8 7. Bortfallsanalys... 8 8. Metod... 9 9. Statistisk analys... 12 10. Organisation... 12 11. Genomförande... 12 12. Resultat... 13 12.1 Deskriptiv analys... 13 12.2 Data vid baslinjemätning... 15 12.3 Förändringar vid ettårsuppföljning... 15 12.3.1 Biologiska markörer... 16 12.3.2 Levnadsvanor... 20 Tobak... 20 Alkohol... 20 Fysisk aktivitet... 20 Kostvanor... 21 12.3.3 Livskvalitet... 21 12.4 Förändringar av riskvärden... 23 13. Analys av jämförelsegruppen i förhållande till interventions- och kontrollgruppen... 26 13.1 Jämförelse av hela grupper... 26 13.2 Jämförelse av grupper med riskvärden... 27 14. Upptäckta individer med hög risk... 28 15. Diskussion... 29 15.1 Studiens resultat... 29 15.2 Studiens effekter... 30 15.3 Liknande studier... 30 15.4 Resultatens relevans... 31 Bilaga 1:... 34 Bilaga 2:... 35 Bilaga 3:... 36 Bilaga 4:... 37 4

1. Sammanfattning Studiens hypotes är att 55-åringar som erbjudits hälsosamtal vid uppföljning efter ett år har en statistiskt signifikant förbättrad hälsoutveckling avseende levnadsvanor, livskvalitet och biologiska markörer jämfört med 55-åringar som inte erbjudits hälsosamtal. Studiens resultat visar statistiskt signifikanta skillnader i förändring vad gäller de biologiska markörerna BMI, midjemått och midja-stuss-kvot i jämförelse mellan interventions- och kontrollgruppen, med positiva förändringar för interventionsgruppen. Däremot vad gäller vikt, blodtryck och blodsocker och blodfetter syns inte några avgörande skillnader i förändring mellan interventions- och kontrollgrupp. Inte heller vad gäller levnadsvanor och livskvalitet syns några skillnader i förändring mellan dessa grupper. Studiens hypotes kan således anses bekräftad vad gäller några av de biologiska markörerna. Studiens hypotes är inte bekräftad vad avser levnadsvanor och livskvalitet. Inom interventionsgruppen finns statistiskt signifikanta förändringar vid ettårsuppföljning vad gäller viktnedgång, sänkt blodsockervärde (HbA1c) och ökning av ansträngande fysisk aktivitet. Kontrollgruppen men inte interventionsgruppen har statistiskt signifikant minskat sin alkoholkonsumtion. Både interventions- och kontrollgrupp har statistiskt signifikant förbättrade kostvanor. I studiens design ingår en jämförelsegrupp som endast lämnade information vid ettårsuppföljningen, detta motiverat av antagandet att även kontrollgruppen kan ha påverkats av enkät, provtagningar, återkoppling på provtagningar och ettårsuppföljning. Analysen visar att jämförelsegruppen inte skiljer sig systematiskt åt från interventions- och kontrollgruppen vid ettårsuppföljningen. Ovanstående avser resultat där grupperna jämförs som helhet, dvs även i de fall där alla värden vid baslinje är bra. Hälsokurvan redovisar gröna värden (låg risk) där förbättringsåtgärd inte är aktuell, samt gula och röda värden (förhöjd risk) vid förbättringsbehov. Vid analys av deltagare med förbättringsbehov vid baslinjemätning inom interventions- och kontrollgruppen framkommer att båda dessa grupper vid ettårsuppföljningen har uppnått statistiskt signifikant förbättrade nivåer jämfört med deltagare i jämförelsegruppen med motsvarande förbättringsbehov. Detta gäller sänkt alkoholkonsumtion, förbättrad kost, ökad fysisk aktivitet samt minskad grad av stress/psykisk ohälsa. Detta talar för att deltagare med förbättringsbehov i både interventions- och kontrollgrupp har påverkats positivt av deltagandet i studien. Resultatet av studien Hälsoundersökningar för 55-åringar visar att det finns statistiskt signifikanta positiva effekter av hälsosamtal och de är till stor del logiskt sammanhängande; förändringar av BMI, midja-stuss-kvot och midjemått i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen samt minskad vikt, sänkt HbA1c och ökad fysisk aktivitet i interventionsgruppen vid ettårsuppföljning jämfört med vid studiens start. 5

Studien visar även att deltagare i både interventions- och kontrollgrupp som vid baslinjemätningen hade förbättringsbehov, vid ettårsuppföljning har statistiskt signifikant bättre nivåer på flera områden än jämförelsegruppen med samma behov av förbättringar. Slutsatser: - Hälsosamtal enligt metodik för Habos hälsokurva har positiva effekter vad gäller deltagarnas hälsoutveckling. - Effekterna är enligt resultaten måttliga på individ- och gruppnivå. Fördjupad analys av möjliga effekter för åldersgruppen på befolkningsnivå behöver genomföras. 2. Projektorganisation Forskningsansvarig: Ann-Sophie Hansson, med.dr./folkhälsochef, Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Huvudhandledare: Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland/Uppsala Universitet Sakkunnig: Hans Lingfors, med.dr./distriktsläkare, Primärvårdens FoU-enhet, Landstinget i Jönköpings län Projektledare: Mats Hellstrand, fil.mag./metodutvecklare, Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Forskningsassistent: Rebecca Jensen, fil mag., Kompetenscentrum för hälsa. 3. Bakgrund Cirkulationsorganens sjukdomar är ännu ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, trots att dödlighet i hjärtinfarkt närmast har halverats under de senaste tjugo åren 1. Totalt sett låg år 2010 dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar något högre i Västmanland jämfört med riket 2. Samhällsinriktade folkhälsoprojekt med hjärt-kärlprevention startade på 70- talet i Nordkarelen 3, i Västerbotten med start i Norsjöprojektet 1985 4, 5 och även i Live for Life-programmet utvecklat i Habo 6. Livsstilsinriktade 1 Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen. 2 Västmanlänningarnas hälsa 2010, Landstinget Västmanland. 3 P Puska, J T Salonen, A Nissinen, J Tuomilehto, E Vartiainen, H Korhonen, A Tanskanen, P Rönnqvist, K Koskela, and J Huttunen: Change in risk factors for coronary heart disease during 10 years of a community intervention programme (North Karelia project). Br Med J (Clin Res Ed). 1983 December 17; 287(6408): 1840 1844. 4 Norberg, M Wall, S Boman, K Weinehall L: The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications. Glob Health Action. 2010; 3: 10.3402. Published online 2010 March 22. doi: 10.3402/gha.v3i0.4643 5 Weinehall, L, Hellsten, G, Boman, K, Hallmans, G, Asplund, K, Wall, S. Can a sustainable community intervention reduce the health gap?---10-year evaluation of a Swedish community intervention program for the prevention of cardiovacular disease. Scand J Public Health Suppl. 2001; 56:59-68. 6 Persson, LG, Lindstrom, K, Lingfors, H, Bengtsson, C, Lissner, L. Cardiovascular risk during early adult life. Risk markers among participants in Live for Life health promotion programme in Sweden. J Epidemiol Community Health. 1998; 52(7):425-32. 6

hälsosamtal är viktiga element i Västerbottens hälsoundersökningar och i Hälsokurvan utvecklad vid Habo vårdcentral. Erfarenheterna från dessa hälsoundersökningar och ny forskning tyder på att det därigenom är möjligt att påverka människors hälsobeteende 7. Därutöver finns en studie på 35-åringars utveckling av hälso- och riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom beroende på om de deltagit eller inte deltagit i hälsosamtal enligt modell hälsokurvan vid 30 års ålder. Signifikant bättre värden för BMI, midja och kolesterol noterades hos de 35-åringar som deltagit i hälsosamtal fem år tidigare jämfört med de 35-åringar som deltog för första gången 8. Författarna kommenterar behovet av bredare randomiserade och kontrollerade studier för att ge ett starkare kunskapsunderlag. I Landstinget Västmanland genomfördes hjärt- och kärlprogrammet Hjärtvänliga Västmanland 1990-1999, där befolkningsinriktade och individinriktade satsningar kombinerades. Närmare 35 000 västmanlänningar deltog i primärvårdens hälsoundersökningar. Programmet har genererat fortsatt forskning, exempelvis relaterat till BMI-utveckling 9. Programmets mål var minskad dödlighet i hjärt- kärlsjukdom år 2000. Uppföljningen indikerade en positiv trend, som dock sammanföll med den nationella trenden. I sin avhandling redovisar Thorell (1993) erfarenheter av primärvårdsbaserad intervention för att uppnå förbättrad hjärt-kärlhälsa hos en vårdcentrals patienter 10. En slutsats är att måttligt intensiv intervention till personer i femtio års ålder med förhöjda riskfaktorvärden i form av rådgivning av läkare eller distriktssköterska kunde relateras till statistiskt signifikant sänkning av kolesterol och blodtryck vid ettårsuppföljning. Nu genomförd studie Hälsoundersökningar för 55-åringar i Västmanland är en randomiserad kontrollerad studie för att bidra till ökad kunskap om effekter av hälsosamtal för personer i 55-årsåldern, enligt metoden för Hälsokurvan 11, (se bilaga 1 och 2). Hälsokurvan är ett hälsopedagogiskt hjälpmedel som används vid livsstilsinriktade hälsosamtal för att ge en samlad bild av betydelsen av levnadsvanor, biologiska riskmarkörer och ärftlighet för hälsa och sjukdom i allmänhet och för hjärtkärlsjukdom i synnerhet. Verktyget, som tagits fram inom FoU-enheten, Landstinget i Jönköpings län, kan användas både i primäroch sekundärpreventivt syfte. I hälsosamtalet stäms av om personen är nöjd med sin hälsokurva och om inte, vad hon/han önskar förändra. Samtalet utmynnar i så fall i personens formulering av önskade förbättringar, hur de kan ske och eventuella behov av stöd. År 2008-2009 genomförde dåvarande Folkhälsoenheten inom Landstinget Västmanland en studie med hälsoundersökningar för 55-åringar i 7 Färnkvist L, m fl: Did a health dialogue matter? Self-reported cardiovacular disease and diabetes 11 years after health screening. Scand. J Prim Health Care, 2008;26: 135-139. 8 Lingfors H, Persson L-G, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med. 2009 Jan;48(1):20-4. Epub 2008 Nov 1. 9 Rosenblad A, Nilsson G, Leppert J: Intelligence level in late adolescence is enversly associated with BMI during 22 years of follow-up: results from det WICTORY study. Eur J Epidemiol (2012) 27:647-655 10 Thorell B.: Screening, case-finding and intervention on ischaemic heart disease risk factors. Avhandling, Uppsala Universitet 1993. 11 Persson L-G, Lindström Kjell, Lingfors H, Bög-Hansen E, Bengtsson C: Lev hela livet ett praktiskt interventionsprogram i Skaraborgs län. Allmänmedicin 1993. 7

Fagerstaområdet (kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg), enligt Habos hälsokurva. Projektledare var Birgitta Ellénius. Data från Fagerstastudien utgör ett viktigt referensmaterial till föreliggande rapport 12. 4. Syfte Studiens syfte är att undersöka om hälsosamtal som intervention har positiv effekt på hälsoutveckling jämfört med kontrollgrupp och jämförelsegrupp. 5. Hypotes Studiens hypotes är att 55-åringar som erbjudits hälsosamtal vid uppföljning efter ett år har en statistiskt signifikant förbättrad hälsoutveckling avseende levnadsvanor, livskvalitet och biologiska markörer jämfört med 55-åringar som inte erbjudits hälsosamtal. 6. Studiepopulation Via landstingets IT-centrum har namn- och adressregister erhållits för samtliga personer födda år 1956 och 1957 och som vid studiens start (februari 2011) var listade hos tre familjeläkarmottagningar i Västerås (Odensvi läkarmottagning, Viksäng-Irsta familjeläkarmottagning, Herrgärdets familjeläkarmottagning) samt Achima Care (Sala) och Mitt Hjärta familjeläkarmottagning (Fagersta). Av tillfrågade forskningspersoner bor 61% i Västeråsområdet, 16% i Salaområdet och 24% i Fagerstaområdet. Populationen omfattar 1 320 personer. Exklusionskriterier var inte aktuella. 7. Bortfallsanalys Av inbjudna 440 personer i interventionsgruppen år 2011 tackade 52 % (229) ja till deltagande via undertecknat informerat samtycke. Vid ettårsuppföljningen valde 69 % (159) av dem att fullfölja sitt deltagande år 2012. I kontrollgruppen tackade 53% (231) ja till deltagande år 2011. Av dessa fullföljde 76% (176) sitt deltagande år 2012. Vid ettårsuppföljningen bjöds även jämförelsegruppen in, varav 52 % (227) tackade ja via undertecknat informerat samtycke. En kompletterande etisk ansökan sändes till Etiska prövningsnämnden i Uppsala, för tillstånd att genomföra bortfallsanalys med socioekonomisk profil. Ansökan godkändes. I diagram nedan redovisas deltagande vid baslinjemätning utifrån utbildning, arbete och födelseland. 12 Hälsoundersökningar för 55-åringar i norra länsdelen, Folkhälsoenheten, Landstinget Västmanland, september 2009. 8

Diagram 1: Deltagande vid baslinjemätning utifrån socioekonomiska faktorer. 60 50 40 30 20 10 0 >grundskola (n=747) grundskola (n=133) ej arbetslösåtgärd (n= 740) arbetslösåtgärd (n=140) Född utom EU (n=45) Född inom EU (n=835) Individer med mer än grundskola har deltagit i högre grad i studien än individer med endast grundskola. Detsamma gäller för inte arbetslösa samt individer födda inom EU. För att bedöma eventuella systematiska fel vad gäller bortfall mellan baslinjemätning och deltagande vid ettårsuppföljning har en analys gjorts av deltagare vid studiens start, deltagare vid ettårsuppföljning samt bortfallet mellan baslinje och ettårsuppföljning. Studerade variabler är vikt, midja-stusskvot och diastoliskt blodtryck. Skillnaderna mellan grupperna är marginella, se vidare bilaga 3. 8. Metod Populationen utgjordes av 1320 personer födda år 1956 och 1957, som per familjeläkarmottagning slumpades till interventions-, respektive kontroll- och jämförelsegrupp. Varje grupp kom att innehålla 440 personer. Jämförelsegruppen har tillfrågats endast i samband med ettårsuppföljningen. Motivet till att skapa en jämförelsegrupp var att även kontrollgruppen kan påverkas av deltagandet i form av provtagningar, svar på provtagningar, enkät och kommande uppföljning. Jämförelsegruppens data vid ettårsuppföljningen skulle kunna belysa denna effekt. Samtliga deltagare har fyllt 55 år under projekttiden. Datainsamling har genomförts vid baslinjemätning och vid ettårsuppföljning. Data består dels av hälsoenkät med fokus på levnadsvanor, psykosociala faktorer och livskvalitet (se bilaga 2), dels av provtagningar, innefattande blodtryck, längd, vikt, lipidstatus (LDL, HDL, triglycerider) och blodsocker (fasteplasmaglukos, HbA1c) 13. Provtagningar har genomförts inom familjeläkarmottagningarnas laboratorieverksamhet. Analyser har utförts av Klinisk kemi, Landstinget Västmanland. Familjeläkare Peter Tilly har varit knuten till studien som medicinskt 13 Även ämnesomsättning har analyserats (TSH och FT4) för att ge möjlighet att kontrollera vikt relaterat till tyreoideafunktion. 9

rådgivande läkare och förmedlat avvikande provresultat till medicinskt ansvariga läkare på respektive familjeläkarmottagning. Endast interventionsgruppen deltog i hälsosamtal enligt Hälsokurvans metodik, utförd av distriktssköterska på respektive familjeläkarmottagning. Erforderlig tid per person för interventionen har varit ca 60-75 minuter. I interventionen ingick även förändringsstöd i de fall så önskades. Alla som inbjöds att delta informerades om studiens syfte. De som önskade delta undertecknade svarsblanketten för informerat samtycke. En påminnelse sändes ut under studiens första år. Två påminnelser sändes ut vid ettårsuppföljningen. Varje deltagare har under första året fått återkoppling av provsvar och vid behov kallats till uppföljande besök på vårdcentralen. Efter 11-13 månader har en uppföljande enkät och erbjudande om nya provtagningar sänts till deltagarna i interventions- och kontrollgrupperna. Likaså har då 440 personer i jämförelsegruppen inbjudits att medverka, via informationsbrev och informerat samtycke. Samtliga fullföljande studiedeltagare har vid ettårsuppföljningen fått skriftlig återkoppling om provtagningarnas resultat, med hälsoråd samt information om förändringsstöd. Flödesschema för studiens metod och steg beskrivs på följande sida. 10

Tid och aktivitet Sept. - dec 2010: Rekrytering av fem vårdcentraler Jan. 2011: Skapa register över personer f. 1955-1956, listade hos de fem VC. Jan. 2011: Dessa listade slumpades till tre grupper Interventionsgrupp, 440 ind Kontrollgrupp, 440 ind Jämförelsegrupp, 440 ind Mars-nov. 2011: Information och tillfrågande postas till forskningspersonerna 440 ind 440 ind Mars-nov. 2011: Baslinjedata från deltagare, i form av labprover och besvarad enkät 231 delt (53% ) 209 ej delt. (47%) 229 delt (52%) 211 ej delt. (48%) Mars-nov. 2011: Intervention i form av hälsosamtal enligt Habos hälsokurva 231 delt Mars-nov. 2012: Ettårs-uppföljning, med labprover och enkät. 159 delt (69%) 72 delt. avböjt (31%) 176 delt (77%) 53 delt. avböjt (24%) Mars-nov. 2012: Information och tillfrågande postas till jämförelsegruppen Mars-nov. 2012: Datainhämtning från deltagare i jämförelsegruppen, i form av labprover och besvarad enkät 440 ind 227 delt (52%) 11

9. Statistisk analys Oparat T-test har använts i analyser av skillnader i förändringar över tid mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp vid normalfördelade utfallsvariabler. Parat T-test har använts för att analysera skillnader inom gruppen vid baslinje jämfört med ettårsuppföljning. Fördjupade analyser har utförts för deltagare i interventions-, kontroll- och jämförelsegrupp med förhöjda riskvärden och därmed förbättringsbehov. Jämförelser mellan alla tre grupperna (intervention, kontroll och jämförelsegrupp) vid normalfördelade variabler har genomförts med ANOVA. 10. Organisation Deltagande familjeläkarmottagningar har utsett en medicinskt ansvarig läkare, till stöd för distriktssköterskans bedömningar av behov av vårdkontakt vid oklara fall samt för samråd med projektets medicinske rådgivare. Organisation av utskick av material (inbjudningsbrev, informationsbrev, samtyckesformulär, enkätmaterial, labremisser) till de tre grupperna har hanterats i samverkan mellan projektledning och deltagande vårdcentraler. 11. Genomförande Januari februari 2011: Förberedelser av rutiner, enkäter, utskick, adresser och övrigt praktiskt inför utskick till forskningspersonerna. Fördjupad information till och avstämning med berörda familjeläkarmottagningar, avseende rutiner och ansvarsfördelning m.m. Fördjupad planering och avstämning med Klinisk kemi. Mars 2011: Utbildning i Hälsokurvan, Jönköping, för deltagande distriktssköterskor Mars maj 2011: Första fasen av utskick till interventions- och kontrollgrupp med information och inbjudan till deltagande, informerat samtycke, enkätarbete och provtagningar (baslinjeinformation). Återkoppling av provtagningar. Hälsosamtal med Habos hälsoprofil för interventionsgruppen. September december 2011: Andra fasen av ovanstående. Mars maj 2012: Första fasen av ettårsuppföljning som omfattar enkätarbete och provtagningar av interventions-, kontroll- och jämförelsegrupp åtföljt av hemsänd information till deltagarna med provtagningarnas resultat, hälsoråd samt information om rådgivningsresurser inom och utanför landstinget. September december 2012: Andra fasen av ovanstående. Januari maj 2013: Analys av resultat. Rapportskrivning. Projektet avslutades i maj 2013. 12

12. Resultat 12.1 Deskriptiv analys I detta avsnitt redovisas vissa grunddata från baslinjemätningen samt kommentarer om dess likheter och skillnader i förhållande till Fagerstastudien 2008-2009. I föreliggande studie ingår 687 individer, varav 229 i interventionsgrupp, 231 i kontrollgrupp och 227 i jämförelsegrupp. Eftersom jämförelsegruppen inte kände till studien år 2011, och alltså var opåverkad, har den inkluderats i underlaget för dessa diagram. Detta kan jämföras med 490 individer som deltog i Fagerstastudien. Diagram 2: Fördelning av blodtryck. Förstagångsmätning blodtryck alla grupper 80% 70% 60% 65% 71% 50% 40% 30% 31% 27% 20% 10% 0% Syst. < 140 Diast. < 90 Syst. 140-169 Diast. 90-104 Syst. 170 Diast. 105 4% 2% Resultatet visar att fördelningen av systoliskt och diastoliskt blodtryck är jämförbar med fördelningen i Fagerstastudien. Diagram 3: Body Mass Index (BMI). Body Mass Index (BMI) 70,0% 60,0% 60,2% 50,0% 42,2% 40,0% 30,0% 37,2% Kvinnor Män 20,0% 20,1% 20,5% 19,7% 10,0% 0,0% < 25 25-30 > 30 Jämfört med Fagerstastudien finns det en tendens till större andel med BMI 25-30 i föreliggande studie. Diagram 4: Andel som röker. Tobak 90% 80% 85% 85% 70% 60% 50% 40% Kvinnor Män 30% 20% 10% 0% 18% 14% 14% 3% Icke-rökare Rökare Snusar 13

Ytterligare en skillnad jämfört med Fagerstastudien är att andelen rökare i föreliggande studie är betydligt lägre. Diagram 5: Kolesterol (totalkolesterol). Kolesterol 100% 90% 80% 70% 69% 60% 50% 40% 49% Kvinna Man 30% 20% 10% 0% 13% 29% Kvinna <5,00 Man <5,00 Kvinna 5,00-7,09 Man 5,00-6,49 17% 23% Kvinna 7,10-9,00 Man 6,50-9,00 1% Kvinna >9,00 Man > 9,00 När det gäller kolesterol tycks fördelningen vara ganska likartad mellan de två studierna. Diagram 6: Alkoholkonsumtion hos alkoholkonsumenter. Alkoholförbrukning hos de som dricker 70% 60% 50% 47% 40% 30% 36% 35% 40% Kvinna Man 20% 10% 8% 12% 12% 11% 0% Kvinna <17 cl Man < 25 cl Kvinna 17-33 Man 25-50 Kvinna 34-50 Man 51-75 Kvinna > 50 cl Man > 75 cl Förklaring: Konsumtionen anges i diagram 6 i cl starksprit per vecka. Gräns för riskfylld konsumtion är enligt Vårdguiden ca 55 cl för män och ca 35 cl för kvinnor. Här visar resultatet från baslinjemätningen att en betydligt större andel individer i föreliggande studie tycks konsumera en större mängde alkohol per vecka jämfört med Fagerstastudien. Sammanfattning Det tycks således finnas en påtagligt mindre andel av deltagarna i föreliggande studie som röker dagligen jämfört med Fagerstastudien. Vidare när det gäller alkoholkonsumtion så finns en tydlig skillnad jämfört med Fagerstastudien, så att andelen både män och kvinnor i föreliggande studie skattade sin veckokonsumtion av alkohol nära eller högre än gränsen för riskbruk av alkohol. 14

12.2 Data vid baslinjemätning Vid studiens baslinjemätning erhölls följande data för interventions- respektive kontrollgrupp. Tabell 1: Data vid baslinjemätning. Medelvärden där inte annat anges. SD= standardavvikelse i-grupp k-grupp (SD) (SD) Totalkolesterol 5,76 (1,42) 5,85 (1,10) Triglycerider 1,33 (0,76) 1,37 (0,91) HDL 1,40 (0,43) 1,39 (0,38) LDL 3,76 (1,23) 3,87 (0,98) HbA1c 37,35 (5,94) 37,45 (7,58) Fasteplasmaglukos 5,91 (1,05) 6,02 (0,93) T4 10,84 (1,59) 11,08 (1,69) TSH 1,97 (0,92) 2,10 (1,07) längd 171,37 (9,92) 172,99 (9,55) vikt 80,47 (16,81) 81,44 (15,07) syst.bltr 131,64 (15,19) 132,58 (16,57) diast.bltr 82,30 (9,63) 83,54 (9,62) midja i cm 97,26 (13,08) 96,15 (10,72) stuss i cm 106,14 (8,22) 106,28 (7,41) BMI 27,25 (4,39) 27,13 (3,77) minuter ansträngande fys.akt senaste veckan 46,29 (66,67) 49,81 (68,48) cl starksprit senaste veckan 29,43 (27,76) 32,65 (30,60) kostpoäng 6,21 (2,54) 6,32 (2,62) andel dagligrökare 10,32% =16 av 155 11,3% =19 av 168 Kommentar: Svarsfrekvensen per grupp är 117-168, vilket avser de som fullföljt studien. Variationen i antal svar beror på varierande internt bortfall. Av tabellen framgår att det inte finns några betydande skillnader mellan interventions- och kontrollgruppen vid studiens start. 12.3 Förändringar vid ettårsuppföljning I följande tabeller redovisas förändringar mellan baslinjemätning och ettårsuppföljning, dels mellan interventions- och kontrollgruppen, dels inom grupperna. Exakta p-värden (sannolikhetsnivåer) redovisas för varje redovisat utfall. * (om p-värdet 0,05) ** (om p-värdet 0,005) *** (om p-värdet 0,001) 15

12.3.1 Biologiska markörer (förändringar anges i medelvärden) Vikt Analyserna visar ett icke signifikant resultat vad gäller viktförändringar mellan interventions- och kontrollgrupp (p=0,09). Däremot hade interventionsgruppen vid ettårsuppföljningen i genomsnitt minskat sin vikt med 0,79 kg jämfört med baslinjemätningen vilket är en signifikant förändring. Värdena i kontrollgruppen visar en icke signifikant minskning på 0,16 kg. Tabell 2: Viktförändringar mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 80,47 81,44 År 2 79,68 81,28 Viktförändr. -0,79-0,16 0,63 p=0,005 ** p=0,5 p=0,09 n=157 n=147 Midjemått Differensen mellan interventions- och kontrollgruppens förändringar vid ettårsuppföljningen är statistiskt signifikant (p=<0,001). Vid ettårsuppföljningen hade interventionsgruppen ett signifikant minskat midjemått med 1,5 cm, samtidigt som kontrollsgruppens värden visade tendens på ett ökat midjemått, dock inte signifikant 14. Tabell 3: Förändring av midjemått mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 97,26 96,15 År 2 95,73 96,78 Förändr. midjemått -1,53 0,63 2,16 p=0,001*** p=0,11 p=<0,001*** n=158 n=147 BMI BMI (Body Mass Index) 15 är ett vanligt förekommande mått beräknat på förhållandet mellan längd och vikt. Förändringen mellan interventions- och kontrollgrupp visar vid ettårsuppföljningen en statistiskt signifikant skillnad. Likaså är interventionsgruppens minskade BMI jämfört med år 1 signifikant. 14 I analyser av midjemått har två extrema värden exkluderats, då de bedömts vara osannolika. 15 BMI= vikt(kg)/längd x längd (m) 16

Tabell 4: Förändring av BMI mellan och inom grupperna.. Intervention Kontroll Differens År 1 27,25 27,13 År 2 26,91 27,09 Förändring BMI -0,34-0,04 0,300 p=0,001*** p=0,62 p=0,03* n=156 n=147 Midja-stuss-kvot Förändring av medelvärde i midja-stuss-kvot ger vid ettårsuppföljningen ett statistiskt signifikant utfall i jämförelse mellan interventions- och kontrollgruppen. Interventionsgruppen har en signifikant minskad midja-stusskvot och kontrollgruppen en signifikant ökad kvot. Tabell 5: Förändring av midjastusskvot mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 0,92 0,90 År 2 0,91 0,91 Förändr. midja-stusskvot -0,01 0,01 0,02 p=0,01** p=0,03* p=0,001*** n=158 n=146 Blodtryck Vid ettårsuppföljningen syns inga statistiskt signifikanta förändringar av blodtrycket mellan interventions- och kontrollgrupp och inte heller inom grupperna. Tabell 6: Förändring av systoliskt blodtryck mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 131,64 132,58 År 2 130,14 131,6 Förändr. systoliskt bltr -1,50-0,980-0,52 p=0,16 p=0,41 p=0,74 n=158 n=149 17

Tabell 7: Förändring av diastoliskt blodtryck mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 82,30 83,54 År 2 82,04 83,53 Förändr. diastoliskt bltr -0,26-0,01-0,25 LDL p=0,73 p=0,99 p=0,82 n=158 n=149 LDL, (Low Density Lipoprotein), har mätts 16. Vid kostförändringar med ökat intag av omättade fetter bör LDL-värdena sjunka. Mellan interventions- och kontrollgrupp finns inga statistiskt signifikanta förändringar vid ettårsuppföljningen. Inom båda grupperna tycks det dock ha skett en statistiskt signifikant förändring på så sätt att nivåerna av LDL har stigit. Tabell 8: Förändring av LDL-protein mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 3,76 3,87 År 2 3,94 4,06 Förändr. LDL millimol 0,18 0,19 0,010 HDL p=0,004** p=0,001** p=0,92 n=164 n=169 HDL, (High Density Lipoprotein), har mätts 17. Förändringar av HDL-värden är främst kopplat till regelbunden motion. Höjda HDL-värden är relaterat till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Mellan och inom interventions- och kontrollgrupp finns inga statistiskt signifikanta förändringar. 16 LDL, Low Density Lipoprotein, har ett högt innehåll av kolesterol. Överskottet som inte används ute i kroppens celler kan fastna på kärlväggarna och på sikt orsaka hjärt- och kärlsjukdom. Värdet bör inte överstiga 3,0 millimol/liter. Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting: www.vardguiden.se/sjukdomar-och-rad/omraden/sjukdomar-och-besvar/kolesterol/ 17 HDL, High Density Lipoprotein, städar upp i kärlen och tar med sig kolesterol tillbaka till levern. HDL-värdet bör vara minst 1,0 millimol/liter hos män och minst 1,2 millimol/liter hos kvinnor. Östrogen bidrar till att kvinnor före menopaus får ett högre HDL-värde. Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting: www.vardguiden.se/sjukdomar-ochrad/omraden/sjukdomar-och-besvar/kolesterol/ 18

Tabell 9: Förändring av HDL-protein mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 1,40 1,39 År 2 1,39 1,41 Förändring HDL -0,01 0,02-0,03 Triglycerider p=0,51 p=0,20 p=0,17 n=165 n=172 Triglycerider är en term för fetter och oljor i blodet. Höga triglyceridvärden bidrar till att täppa till blodkärl. Det finns inte heller här någon statistiskt signifikant förändring av triglyceridvärden mellan eller inom grupperna. Tabell 10: Förändring av triglyceridvärden mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 1,33 1,37 År 2 1,43 1,41 Förändring TRIG 0,10 0,04 0,06 Blodsocker i form av HbA1c p=0,15 p=0,40 p=0,53 n=165 n=172 Blodsockerprovet HbA1c 18 visar ingen statistiskt signifikant förändring mellan grupperna. Inom interventionsgruppen finns dock en signifikant sänkning av blodsockervärde vid ettårsuppföljningen. Tabell 11: Förändring av blodsockervärde mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 37,35 37,45 År 2 36,86 37,13 Förändring HbA1c -0,49-0,32-0,17 p=0,013* p=0,42 p=0,70 n=165 n=173 18 HbA1c, så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som ger ett mått på hur blodsockerhalten har legat två till tre månader innan provtagningen. Om man har diabetes är det vanligt att man lämnar detta prov för att fortlöpande kontrollera att behandlingen fungerar bra. Källa: www.1177.se 19

12.3.2 Levnadsvanor Tobak Vad gäller tobaksvanor syns inga förändringar varken mellan eller inom grupperna mellan år 1 och år 2. Antalet dagligrökare i interventionsgruppen var vid studiens start 16 (10%) och i kontrollgruppen 19 personer (11%) Alkohol Vad gäller alkoholbruk syns heller inga förändringar mellan eller inom grupperna mellan år 1 och år 2. Tabell 12: Förändring av alkoholkonsumtion mellan och inom grupperna. Mätt i centiliter starksprit/vecka. Intervention Kontroll Differens År 1 29,43 32,65 År 2 30,09 30,2 Förändring 0,66-2,46 3,12 p=0,79 p=0,24 p=0,32 n=119 n=148 Fysisk aktivitet Hälsoenkäten innehåller följande fråga: Hur många minuter har du under de senaste 7 dagarna utövat någon form av ansträngande fysisk aktivitet/träning, som fick dig att bli andfådd, motsvarande löpning? Räkna sammanlagd tid (minst 10 minuter åt gången). Skillnaden mellan de två gruppernas förändringar är inte statistiskt signifikanta. Inom interventionsgruppen finns dock en signifikant förändring, så att de ökade sin dos av ansträngande fysisk aktivitet, från 46 minuter till 72 minuter. Kontrollgruppen tenderar också att ha ökat sin ansträngande fysiska aktivitet, dock icke signifikant. Samtidigt tycks interventionsgruppen ha minskat veckotiden vad gäller måttlig fysisk aktivitet, såsom promenader, medan kontrollgruppen i högre grad tycks ha fortsatt med sin måttliga fysiska aktivitet. De två frågorna redovisas nedan 19. Resultatet bör tolkas med viss försiktighet då det bygger på endast en fråga. 19 Fråga 56: Hur många minuter har du under de senaste 7 dagarna utövat någon form av måttligt ansträngande fysisk aktivitet, motsvarande promenad? Räkna sammanlagd tid (minst 10 minuter åt gången)! Fråga 57: Hur många minuter har du under de senaste 7 dagarna utövat någon form av ansträngande fysisk aktivitet/träning, som fick dig att bli andfådd, motsvarande löpning? Räkna sammanlagd tid (minst 10 minuter åt gången)! 20

Tabell 13: Förändringar av ansträngande fysisk aktivitet, i minuter per vecka (medelvärden). Intervention Kontroll Differens År 1 46,29 49,81 År 2 72,48 60,81 Förändr. ansträngande fysisk aktivitet 26,19 11,00 15,19 p=0,01* p=0,13 p=0,22 n=124 n=145 Kostvanor Hälsokurvans kostenkät består av 22 frågor, som sammanräknade skapar ett fettindex med 2 8 poäng relaterat till kaloriförbrukning, samt fiberindex med 1-3 poäng. Låga värden i fettindex betyder låg konsumtion av hårt fett. Låga värden i fiberindex betyder riklig konsumtion av fiber. Detta ger möjliga värden på en skala från 3 11. Därtill kan slutvärdet reduceras med 1 poäng ifall den svarande kryssar att högst en gång/vecka äta godis, choklad, chips, glass, läsk, saft, juice, tårta, kakor, kex eller kaffebröd. Därmed erhålls en intervallskala från 2 11. I följande analyser innefattas endast de kostenkäter som var fullständigt besvarade både vid både baslinje och ettårsuppföljning. Det syns inga statistiskt signifikanta förändringar mellan grupperna vad gäller kostvanor som helhet. Båda grupperna har dock förbättrat sina kostvanor signifikant, interventionsgruppen möjligtvis något mer än kontrollgruppen. Tabell 14: Förändringar av kostvanor, i form av kostpoäng (medelvärden). Intervention Kontroll Differens År 1 6,21 6,32 År 2 5,50 5,97 Förändr. kostpoäng -0,69-0,35 0,35 p= 0,001*** p=0,04* p=0,16 n=117 n=138 Det syns inga statistiskt signifikanta förändringar av fettkvalitet mellan grupperna. Båda grupperna ha dock signifikant förbättrat sin fettkvalitet. Vad gäller fiberinnehåll i kosten syns inga förändringar mellan eller inom grupperna. 12.3.3 Livskvalitet Deltagarnas livskvalitet har följts upp med frågeformulären General Health Questionnaire 12 (GHQ12), WHO Quality of Life Bref, KASAM och Mastery. Även Hälsokurvans mått på stress/psykisk hälsa har analyserats. 21

GHQ12 General Health Questionnaire är en vedertagen enkät för skattning av mental hälsa, med poäng i form av en intervallskala från 0 till 36 baserat på tolv frågor med fyra svarsalternativ (0 3 poäng) där lägre värden betyder bättre skattat tillstånd. Analys med GHQ12 visar inga förändringar inom eller mellan grupperna. Tabell 15: Förändring i GHQ12 mellan och inom grupperna (medelvärden). Intervention Kontroll Differens År 1 10,54 9,97 År 2 10,60 9,59 Förändring GHQ12 0,06-0,38 0,44 p=0,89 p=0,20 p=0,40 n=157 n=171 Stress/Psykisk ohälsa enligt Hälsokurvan Hälsokurvan innehåller en fråga om stress (jäkt, högt tempo, psykisk press) under senaste året (fråga 46 i enkätbilagan) samt en fråga om sömnbesvär, allmän trötthet, nervösa besvär och depression/djup nedstämdhet. Dessa svar vägs samman i Hälsokurvans gradering av Stress/Psykisk ohälsa (skala 0-7) där låga värden är låg grad av stress/psykisk ohälsa. Det finns ingen skillnad mellan interventions- och kontrollgrupp vid ettårsuppföljning och inte heller inom interventionsgruppen. Kontrollgruppen har statistiskt signifikant förbättrat sin nivå. Tabell 16: Förändring av Stress/Psykisk ohälsa Intervention Kontroll Differens År 1 2,53 2,45 År 2 2,29 2,09 Förändring GHQ12 0,23 0,36 0,12 p=0,08 p=0,002** p=0,40 n=141 n=154 Övriga analyser av livskvalitet Analyser av resultat för KASAM, MASTERY och WHO Quality of Life Bref ger samma bild som analys av GHQ12, dvs inga förändringar mellan eller inom grupperna. 22

12.4 Förändringar av riskvärden Hälsokurvan ger en grafisk kurva där värden med låg risk hamnar i kurvans gröna fält, värden med hög risk hamnar i kurvans röda fält och däremellan finns ett gult fält. Grafiken från grönt till rött anges med värde 1 (grönt=låg risk) till 4 (rött=hög risk). Hälsosamtalet (interventionen) fokuserar förbättringsmöjligheter inom de områden där deltagarens värden finns inom fält 2 4 20, i följande text kallat riskvärden. Vid gröna värden finns inte behov av förändringar. I tabell 17-22 redovisas resultat för variabler där studiedeltagare vid baslinjemätning hade värden inom fälten 2 4, dvs. med måttlig till hög risk. Vad gäller alkoholkonsumtion, BMI och midja-stuss-kvot innehåller hälsokurvan olika gränsvärden för kvinnor och män. BMI Hälsokurvans gräns för förhöjt BMI är för kvinnor BMI 29 och för män BMI 27. Analyserna visar ett icke signifikant resultat vad gäller BMI-förändring mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp (p=0,13). Vid ettårsuppföljningen har interventionsgruppen statistiskt signifikant sänkt sitt BMI med i genomsnitt 0,45. Tabell 17: BMI-förändringar mellan och inom grupperna vid BMI år 1 29 för kvinnor samt 27 för män (medelvärden). Intervention Kontroll Differens År 1 30,58 29,92 År 2 30,13 29,83 BMIförändring -0,45-0,09 0,36 p=0,01* p=0,58 p=0,13 n=77 n=75 Viktförändringarna för dessa BMI-grupper med förhöjd risk, följer samma mönster med en statistiskt signifikant viktnedgång för de i interventionsgruppen på 1,11 kg (p=0,02, n=77). Midja-stuss-kvot Hälsokurvans gräns för förhöjd midja-stuss-kvot är för kvinnor 0,78 och för män 0,90. Analyserna visar en statistiskt signifikant förändring mellan interventions- och kontrollgrupp (p=0,03), samt inom interventionsgruppen. Även vid jämförelse bland deltagande kvinnor är förändringen mellan interventions- och kontrollgrupp signifikant. 20 Blodtryck redovisas ej separat då deltagare i både interventions- och kontrollgrupp med blodtryck >140/90 vid baslinjemätning bedömdes och behandlades som patienter. 23

Tabell 18:Förändringar i midja-stuss-kvot mellan och inom grupperna vid värden år 1 0,78 för kvinnor samt 90 för män (medelvärden). Intervention Kontroll Differens År 1 0,93 0,92 År 2 0,91 0,92 Förändring midja-stusskvot -0,02 0,00 0,02 p=0,002** p=0,37 p=0,03* n=145 n=131 Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion i Hälsokurvan anges i måttet centiliter starksprit/vecka. Hälsokurvans gräns för förhöjd alkoholkonsumtion är för kvinnor >17cl samt för män >25. (Gränsen för alkoholriskbruk är för kvinnor ca 35 cl och för män ca 55 cl). Analyserna visar inte någon statistiskt signifikant förändring mellan interventions- och kontrollgrupp (p=0,38). Däremot tycks kontrollgruppen ha minskat sin konsumtion. Tabell 19: Förändring av alkoholkonsumtion mellan och inom grupperna vid konsumtion >17 cl/vecka för kvinnor och >25 cl/vecka för män (medelvärden). Intervention Kontroll Differens År 1 44,7 47,01 År 2 40,08 39,41 Förändring alkoholkons. -4,66-7,65 2,99 p=0,09 p= 0,001*** p=0,38 n=67 n=90 Kontrollgruppens förändring är statistiskt signifikant även uppdelat på kontrollgruppens kvinnor (-5,83 cl, p=0,04, n=37) resp. män (-8,91 cl, p=0,004, n=53). Fysisk aktivitet Till Hälsokurvan finns en separat motionsenkät att användas när motionsfrågorna i den generella enkäten indikerar låg fysisk aktivitet. I 55- årsstudien har inte den separata motionsenkäten använts, då enkätmaterialet bedömts i så fall bli för alltför omfattande. I den generella enkäten ställs frågor om måttlig respektive ansträngande fysisk aktivitet, se sid 21. Gränsen för riskabelt låg fysisk aktivitet sätts i föreliggande studien till mindre än 30 minuters måttlig fysisk aktivet per dag och mindre än 60 minuters ansträngande fysisk aktivitet per vecka. Analysen av grupperna med riskvärden visar ingen statistiskt signifikant förändring mellan grupperna, men en förändring inom båda grupperna. 24

Tabell 20: Förändring av ansträngande fysisk aktivitet i minuter per vecka. Intervention Kontroll Differens År 1 10,98 11,51 År 2 45,52 37,51 Förändring ansträngande fysisk akt 34,54 26,00 8,54 p= 0,001*** p=0,004** p=0,53 n=48 n=71 Kost Kostpoäng >5 anges i hälsokurvan som förhöjd risk, vilket innebär att låga kostpoäng är positivt. 64 personer i interventionsgruppen samt 70 personer i kontrollgruppen hade vid baslinjemätning enligt hälsokurvan en kost som behövde förbättras. Värden och förändringar för dessa grupper redovisas här. Inte heller här syns någon statistiskt signifikant förändring mellan interventions- och kontrollgrupp. Däremot syns förändringar inom respektive grupp vid ettårsuppföljningen. Tabell 21: Förändring av kostpoäng mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 8,19 8,57 År 2 6,63 7,53 Förändring kostpoäng -1,56-1,04 0,52 p= 0,001*** p= 0,001*** p=0,17 n=64 n=70 Stress/Psykisk hälsa Hälsokurvan anger att förhöjd nivå av stress/psykisk ohälsa är 3 poäng eller högre. Ingen skillnad syns mellan interventions- och kontrollgrupp mellan deltagare med förhöjd nivå. Däremot finns det statistiskt signifikant förbättrade nivåer för både interventions- och kontrollgruppen vid ettårsuppföljningen. Tabell 22: Förändring av stress/psykisk ohälsa mellan och inom grupperna. Intervention Kontroll Differens År 1 4,30 4,13 År 2 3,50 3,27 Förändring kostpoäng -0,80-0,87 0,07 p= 0,001*** p= 0,001*** p=0,82 n=60 n=67 25

13. Analys av jämförelsegruppen i förhållande till interventionsoch kontrollgruppen 13.1 Jämförelse av hela grupper Vid ettårsuppföljning av interventions- och kontrollgruppen inbjöds även en jämförelsegrupp (440 individer) att delta i studien, med provtagningar och genom att besvara studiens enkät. Av dessa tackade 52% ja genom att underteckna informerat samtycke. Syftet med att innefatta en jämförelsegrupp är att få en opåverkad referensgrupp både till interventions- och kontrollgruppen, som båda kan ha påverkats genom baslinjeinsatser såsom provtagningar och besvarad enkät, med information om ettårsuppföljning. Analys av skillnader mellan de tre grupperna vid ettårsuppföljning har skett med ANOVA-test. Tabell 23: Medelvärden för interventions-, kontroll- och jämförelsegrupp vid ettårsuppföljning. i-grupp k-grupp j-grupp p-värde Totalkolesterol 5,84 5,97 6,17 0,02* HDL 1,39 1,41 1,47 0,10 LDL 3,95 4,06 4,20 0,04* HbA1c 36,86 37,18 37,26 0,81 Vikt 79,71 81,48 79,60 0,48 Syst.bltr 130,14 132,10 131,49 0,55 Diast.bltr 82,00 83,90 83,02 0,22 Midja i cm 95,82 96,90 95,60 0,56 Stuss i cm 105,63 106,07 105,86 0,90 BMI 26,94 27,02 27,08 0,95 Minuter ansträngande 69,6 59,4 54,9 0,31 fys.akt senaste veckan Cl starksprit senaste veckan 28,02 29,82 31,39 0,69 Kostpoäng 5,23 5,73 5,68 0,13 Stress/psykisk 2,38 2,13 2,29 0,52 ohälsa GHQ12 (lägre värde är positivt) 10,58 9,58 9,74 0,11 Kommentar: Medelvärdena kan skilja sig något från medelvärden i tidigare tabeller, då tabell 16 innefattar alla värden vid ettårsuppföljning. Därigenom innefattas några värden för interventions- och kontrollgrupp där värden saknas vid baslinjemätning. 26

Resultatet vid jämförelse mellan de tre grupperna visar att det finns en tendens till att interventionsgruppen har bättre värden för totalkolesterol och LDL jämfört med jämförelsegruppen. Det finns en tendens till bättre (lägre) kostprofil hos interventionsgruppen, främst jämfört med kontrollgruppen. Av tabellen framgår att jämförelsegruppen vid ettårsuppföljningen sålunda inte skiljer sig systematiskt åt från de övriga två grupperna. 13.2 Jämförelse av grupper med riskvärden I avsnitt 12.4 redovisas Hälsokurvans indelning av värden i fält 1 4 med färgsättning grönt-gult-rött. Värden med låg risk (nivå 1, med grön färg) är positiva. Värden inom nivå 2 4 behöver förbättras. Följande tabeller redovisar läget vid ettårsuppföljning för de personer inom interventions- och kontrollgruppen som vid baslinjemätning hade riskvärden. Dessa gruppers värden jämförs nedan med jämförelsegruppen och de personer som där hade riskvärden på samma sätt men som alltså endast mätts vid ettårsuppföljningen 21. Tabell 24: Jämförelse av värden vid ettårsuppföljning för deltagare med riskvärden (medelvärden). Variabel med gränsvärde i-grupp k-grupp j-grupp p-värde ANOVA 6,22 6,31 6,44 0,18 Totalkolesterol >5 mmol (n=121) (n=132) (n=171) Syst.bltr >140 mm 144,03 145,30 154,50 0,007** (n=34) (n=30) (n=40) diast.bltr >90 mm 90,90 88,33 99,56 0,001*** (n=20) (n=24) (n=27) Midja-stuss-kvot > 0,90 0,91 0,91 0,91 0,83 för män och 0,75 för kvinnor (n=146) (n=131) (n=178) BMI >27 för män och 30,81 30,40 31,78 0,09 >29 för kvinnor Fysisk aktivitet <205 min måttlig/vecka och <60 min ansträngande/vecka 22 cl starksprit senaste veckan,>17 cl/kvinnor och >24 cl/män (n=59) 45,52 23 (n=48) 40,08 (n=67) Kostpoäng >5 6,63 (n=64) Stress/psykisk hälsa >2 3,50 (n=60) (n=62) 37,51 (n=71) 39,41 (n=90) 7,53 (n=70) 3,27 (n=67) (n=72) 10,27 (n=91) 51,30 (n=102) 8,08 (n=91) 4,20 (n=89) 0,001*** 0,04* 0,001*** 0,001*** 21 Förhöjda blodtryck och kolesterolvärden har föranlett medicinsk bedömning och eventuell behandling för både interventions- och kontrollgrupp. Variablerna ingår i denna tabell då de ingår i hälsokurvan. 22 Denna avgränsning ingår ej i Hälsokurvan utan är utformad inom 55-årsstudien. 23 Mätt i antal minuter ansträngande fysisk aktivitet senaste 7 dagarna. 27

ANOVA-testet visar signifikansnivå vad gäller de två yttersta grupperna per variabel. Det innebär följande för tabell 24: Signifikansvärdet för systoliskt blodtryck avser mellan interventions- och jämförelsegrupp. Signifikansvärdet för diastoliskt blodtryck avser mellan kontroll- och jämförelsegrupp. Signifikansvärdet för fysisk aktivitet avser mellan interventions- och jämförelsegrupp. Signifikansvärdet för alkohol avser mellan kontroll- och jämförelsegrupp. Signifikansvärdet för kost avser mellan interventions- och jämförelsegrupp. Signifikansvärdet för stress/psykisk hälsa avser mellan kontroll- och jämförelsegrupp. 14. Upptäckta individer med hög risk Som bifynd har ett antal deltagare i studien upptäckts med allvarligt avvikande värden. Dessa har bedömts och fått behandling på sin vårdcentral och/eller på sjukhus innan allvarligare skada inträffat. Nedan följer några exempel på identifierade individer med hög risk. - En deltagare hade kraftigt förhöjda blodfetter och blodsockervärden, diagnosticerades som diabetiker och bokades till läkare inom tre dagar för behandling. - En annan person hade ett obehandlat blodtryck på 220/120 mm, förhöjt även vid förnyad provtagning. Personen bokades till jourhavande läkare för läkarbesök samma dag och blev av läkaren hänvisad till medicinakutmottagningen. - Ytterligare en patient hade kraftigt förhöjt blodtryck, 240/110 mm. Personen hade ingen behandling sen tidigare och det förhöjda värdena kvarstod efter ny provtagning. Deltagaren bokades till jourhavande läkare för läkarbesök samma dag för behandling. Vid uppföljande läkarbesök en vecka senare kvarstod de höga värdena och deltagaren skickades till medicinakuten. - En kvinnlig deltagare hade patologiska tyreoideavärden. Ny provtagning och dosändring. - En annan kvinnlig deltagare hade förhöjt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden. Efter uppföljande provtagningar beslutade läkaren om medicinering. - En manlig deltagare upptäcktes med höga blodsockervärden, ej tidigare behandlad. Han blev akut inlagd på medicinkliniken och får nu behandling för sin diabetes. - En kvinnlig deltagare hade förhöjt blodtryck och avvikande thyreoideaprover. Hon kallades in för uppföljande kontroll och får därefter medicinering. 28