Gator och vägar Södertörns nyckeltal 29 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21-9-28
2
1. INLEDNING... 4 2. DEFINITIONER... 4 3. VÄGYTOR... 5 4. BELÄGGNING... 7 5. VINTERVÄGHÅLLNING... 9 6. GATUBELYSNING... 11 7. FRAMTIDA NYCKELTAL... 13 3
1. Inledning Syftet med rapporten är att leverera en översiktlig bild av hur förhållandena på gator och vägar utvecklas i de olika Södertörnskommunerna, oftast satt i relation till kostnader för verksamheten. Rapporten ska ge politiker och tjänstemän med ansvar för gator och vägar en bild av likheter och skillnader mellan kommunerna. Om och när kommuner uppnår anmärkningsvärda resultat ska detta lyftas fram och goda exempel ska redovisas. Arbetsgruppen som tagit fram 29 års nyckeltal består av: Rolf Nilsson, ; Lennart Hyllengren, ; Gunilla Melkersson, ; Lars Höglund, ; Pauline Tjergefors, ; Thomas Sjöstrand, ; Lena Henlöv, samt Anna Ernström,. Ansvaret för gator och vägar fördelas mellan staten, kommunerna och enskilda. Rapporten behandlar endast de delar av vägnätet som kommunerna ansvarar för. Samtliga kommuner har ombetts kommentera sina nyckeltal - speciellt där resultatet avviker i större utsträckning mellan åren. Kommentarerna har sedan sammanställts i rapporten. 2. Definitioner Nyckeltalen är desamma som tidigare och följer de definitioner som SKL använder i sin enkät om den kommunala väghållningen. Kvaliteten på nyckeltalen är lika bra som de uppgifter som kommunerna har rapporterat till SKL. Beläggningsunderhåll Med beläggningsunderhåll avses de sammanlagda drift- och underhållskostnaderna för arbete på vägbana, underhållsbeläggningar, stensatta ytor, akut beläggningsunderhåll, övrigt beläggningsunderhåll såsom justeringar och lappningar samt underhåll av vägbanan. Vinterväghållning Med vinterväghållning avses enbart där kommunen har renhållningsansvar. Kostnaderna inkluderar snöröjning, halkbekämpning, bortforsling av snö, sandupptagning, gatuuppvärmning med mera. Även kostnad för beredskap för vinterväghållning ska tas med. Gatubelysning I kostnaderna för gatubelysning inkluderas kostnader för elenergi, förebyggande underhåll, underhåll efter felanmälan och förändringsåtgärder. Även kostnader för belysning av vägmärken och vägvisning ingår. 4
3. Vägytor Under perioden 25 till 29 har vägytan som kommunerna ansvarar för växt lika mycket som befolkningen har ökat, 7 procent. Befolkningen i Södertörnskommunerna som deltar i nyckeltalsjämförelsen var 432 personer. Störst är och därefter och. Samtliga kommuner har ökat sitt invånarantal. Antal invånare 12 1 8 6 4 Antal invånare 25 Antal invånare 26 Antal invånare 27 Antal invånare 28 Antal invånare 29 2 Den totala vägytan som kommunerna i nyckeltalsgruppen ansvarar för uppgick 29 till 11,9 miljoner kvadratmeter. Ökningen varierar mellan kommunerna. Vägytor i km² 3 5 3 2 5 2 1 5 1 25 26 27 28 29 5 5
Utökad vägyta satt i relation till hur invånarantalet utvecklats visar att det på kommunnivå inte finns samma enkla samband som på mer aggregerad nivå. ser ut att ha satsat kraftigt på vägar de senaste åren medan invånarantalet har ökat betydligt mer än vägytan i mer än hälften av kommunerna. Procentuell ökning av invånarantalet respektive vägyta mellan åren 25-29 3 25 2 15 1 inv vägyta 5 Störst kommunal vägyta per invånare har man i. Utbredda villa- och företagsområden som kommunen ansvarar för ger stor vägyta per invånare. och kommer som tvåa och trea när det gäller vägyta per invånare. Minst kommunal vägyta per invånare har som har en hög andel flerbostadshus. Vägyta per invånare 4 35 3 25 2 15 1 25 26 27 28 29 5 6
4. Beläggning I kommunernas sammanlagda drift- och underhållskostnader för arbete på vägbana ingår underhållsbeläggningar, stensatta ytor, akut beläggningsunderhåll, övrigt beläggningsunderhåll som justeringar och lappningar samt underhåll av grusvägar. De största kommunerna har också den högsta, sammanlagda kostnaden för beläggningsarbeten. I gjordes en extra satsning på beläggningsunderhåll under 26. Motsvarande satsning har skett i under 29. Då var satsningen på beläggningsarbeten den lägsta på fem år i. Beläggning kr totalt 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 7
Beläggning kr/ invånare 25 2 15 1 25 26 27 28 29 5 År 29 var det som satsade mest på beläggningsarbete utslaget per invånare. s extra satsning 26 slår igenom i diagrammet som den absolut största satsningen per kvadratmeter vägyta den senaste femårsperioden. Även 27 och 28 ligger jämförelsevis högt. Beläggning kr/m2 1, 9, 8, 7, 6, 25 26 5, 27 4, 28 3, 29 2, 1,, Att s invånare betalar jämförelsevis mycket för beläggningsarbeten kan förklaras av att är en kommun med många arbetsplatser, stora industrier, stor arbetsinpendling och hamn: verksamheter som sliter betydligt mer 8
på gator och vägar än personbilar. En buss motsvarar slitaget från 1 personbilar. En annan förklaring är att underhållet tidigare (före 25) har varit eftersatt. När gator och vägar nu restaureras måste ofta både beläggning, kantsten och gångbanor göras om vilket fördyrar underhållet väsentligt. har under år 29 satsat på det högtrafikerade vägnätet i kommunen och huvudsakligen använt specialbeläggningar vilket har medfört ett högre pris per kvadratmeter. I redovisade kostnader ingår även återskapande av trafikmålning på nybelagda ytor. 5. Vinterväghållning De två sista veckorna 29 föll mer snö än på länge och bidrog till att kostnaderna för vinterväghållningen blev de högsta under de fem år som nyckeltalen nedan omfattar. Vinterväghållningen uppgick till nästan 1 miljoner kronor för de åtta nyckeltalskommunerna. Vinterväghållning 29 (tkr) 12 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 Utslaget per invånare var det borna som betalade mest, strax följda av borna. 9
kr Vinterväghållning kr/invånare 35 3 25 2 15 1 25 26 27 28 29 5 Kostnaden per kvadratmeter för vinterväghållningen är klart högst i, följt av och. s kostnader för bortforsling av snö innebar ett stort överskridande av budget. Redovisade kostnader innefattar även reparationer av snöskador efter vintern. Dessa skador var betydligt fler och mer omfattande än de senaste vintrarna räknat från år 25. Vinterväghållning kr/m2 12, 1, 8, 6, Vinterväghållning 25 Kr/m2 26 Kr/m2 27 Kr/m2 28 Kr/m2 29 4, 2,, 1
6. Gatubelysning Antalet belysningspunkter ökar i samtliga kommuner utom i och. Antal belysningspunkter 18 16 14 12 1 8 6 4 25 26 27 28 29 2 Energikostnaderna har ökat under perioden i samtliga kommuner utom i där kostnaderna har minskat de två senaste åren. Där har en ökad satsning på byte till armaturer med lägre lampeffekt, ombyggnad av styrsystem för upptändning, installation av dimningsaggregat som sänker effekten med 2 procent vissa tider på dygnet samt att direktavläsning av förbrukning nu görs är de faktorer som främst medfört minskade kostnader i. I ökar kostnaderna på grund av ökade energipriser. Satsningen på armaturer med lägre lampeffekt äts upp av ökade energipriser. Total kostnad för gatubelysning 16 14 12 1 8 6 4 25 26 27 28 29 2 11
satsar mest på gatubelysning per invånare efter en kraftig ökning 29. Kostnaden per belysningsstolpe steg kraftigt under året. Även i har ökningen varit stor. har haft kontinuerliga, små ökningar varje år. satsar minst på gatubelysning per invånare. I, och har kostnader för belysning per invånare minskat under perioden. hade färre skadegörelser under 29, satsningen på utbyte av rostiga stolpar på gång- och cykelvägar i flerbostadsområden som genomfördes under 27-28 medförde både minskade akuta insatser och färre felanmälningar under 29. Gatubelysning kr/invånare 2 18 16 14 12 25 26 1 27 8 28 6 29 4 2 Kr/belysningspunkt 1 2 1 8 6 4 25 26 27 28 29 2 12
7. Framtida nyckeltal Dags att utveckla nyckeltal för trafik? Farthinder? Framkomlighet? Beläggning som andel av totala vägytan per år? Gatukostnadsersättningar? Energipriser? Gatubelysning, energiförbrukning per ljuspunkt? 13