Kommunernas. väghållning. Kostnader, mängder och nyckeltal SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Transkript

1 Kommunernas väghållning 02 Kostnader, mängder och nyckeltal SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Förord För artonde gången har Svenska Kommunförbundet samlat in uppgifter om kommunernas ansvar och kostnader inom väghållningen. Årets rapport gäller ansvar och kostnader för år 02. Denna rapport innehåller endast uppgifter om kommunernas sammanlagda ansvar och kostnader för 02. Alla kommunvisa uppgifter och nyckeltal redovisas på Svenska Kommunförbundets hemsida för nyckeltal (kan även nås via Där kan man själv göra de jämförelser som önskas avseende kostnader, mängder och nyckeltal. På samma adress går det även att se resultaten av de tre föregående undersökningarna för åren 1998, 1999 och 01. Sammanlagt har 196 kommuner redovisat uppgifter i väghållningsenkäten och dessa kommuner representerar 8 % av hela landets befolkning. I denna redovisning har dessa kommuners uppgifter använts som grund för att räkna fram totala kostnader och mängder för landets samtliga kommuner. Eftersom många av de svarande kommunerna inte klarat att svara på alla frågor och ett antal kommuner inte svarat alls innebär det att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Den kommunvisa och jämförande redovisningen, som finns på hemsidan, bygger enbart på de svarande kommunernas uppgifter för 02. De kostnadsskillnader som finns kan förklaras med att kommunerna har olika principer för redovisningen av ytor, att man har dålig kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, vägstruktur, trafikbelastning, markförhållanden samt vägstandard. Trots dessa osäkerhetsfaktorer är vi övertygade om att det är möjligt att göra intressanta jämförelser kommuner emellan. Det är vår förhoppning att redovisningen kommer att användas vid fördjupade analyser av kostnader och kvalitet i den egna kommunen samt att den leder till diskussion kommuner emellan. Vid jämförelser mellan åren har alla kostnader räknats upp med nettoprisindex (NPI) till 02 års penningvärde. Kommunförbundet vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Carmita Lundin, Kommunförbundets gatuoch fastighetssektion, carmita.lundin@svekom.se eller tfn Insamling av materialet har utförts av Karin Eneström, och bearbetning, analys och sammanställning av Karin Eneström och Carmita Lundin. Parkskötseln ingår inte längre i denna nyckeltalsredovisning. Kvaliteten på nyckeltalen blev för låg, och någon insamling av uppgifter görs inte längre Svenska Kommunförbundet i november 03

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Kommunernas väghållningsansvar... 4 Kommunernas kostnader för väghållningen... 7 Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen Var finns de kommunvisa uppgifterna? Svenska Kommunförbundet 03 Adress: STOCKHOLM, tfn E-post: gata@svekom.se ISBN Projektledare: Carmita Lundin Text: Karin Eneström & Carmita Lundin Form och produktion: Birgitta Granberg & Björn Hårdstedt Tryck: Alfa Print, Sundbyberg Distribution: Tfn , fax Kommunernas väghållning 02

4 Sammanfattning 02 underhöll kommunerna km kommunala gator och km enskilda vägar. Drift- och underhållskostnaderna för de kommunala gatorna ökade från 01 med 3 % i fasta priser till 4,9 miljarder kronor. De tre största delarna i kommunernas kostnader för väghållningen är vinterväghållningen (28 %), gatubelysningen (23 %) och beläggningsunderhållet (21 %). Tillsammans står de för 72 % av kommunernas totala drift- och underhållskostnader. Jämfört med 01 minskade den totala kostnaden för beläggningsunderhåll med,1 %, kostnaden för barmarksrenhållning ökade med 19 % och vinterväghållningskostnaden ökade med 8,8 %. Kommunernas totala saltförbrukning uppgick till ton Detta innebär en minskning med ton jämfört med 01. Kommunernas totala investeringar i gator och vägar under 02 har ökat till ca 2,8 miljarder kronor. Dessa investeringar är uppdelade i investeringar i kommunala gator, investeringar i nyexploateringsområden samt investeringar av smärre karaktär. Den absolut största posten är dock investeringar i kommunala gator. Kommunens kostnader för investeringar, drift och underhåll av enskilda vägar uppgick till ca 10 miljoner kronor. Dessutom gav kommunerna ytterligare ca 21 miljoner kronor i bidrag till vägföreningar. Osäkerheten i dessa siffror kan dock vara stor, eftersom många mindre kommuner, som torde ha ett stort ansvar för enskilda vägar, inte svarat på enkäten. Sammanfattning kommunal väghållning 02 Kommunala gator Enskilda vägar Drift- och underhållskostnader mkr Investeringar 2 84 mkr Drift- och underhållskostnader samt investeringar 13 mkr Bidrag 216 mkr Totalt mkr 369 mkr Kommunernas väghållning 02 3

5 Kommunernas väghållningsansvar tusen km väg ,0 Av de 196 kommuner som besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väghållningsansvar de har. Många har dock endast kunnat göra uppskattningar av väglängder och ytor. I ytuppgifterna ingår inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och liknande som kommunerna ofta har huvudansvaret för. Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvudmän för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast vägföreningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden. Underhållen väglängd 02 31,9 17,4 Kommunala gator GC-väg/bana Enskild väg Gator och vägar Räknat i kilometer väg av de kommunala gatorna som kommunen har underhållsansvar för, är Stockholm den största kommunala väghållaren, följd av Göteborg. På tredje plats kommer Malmö och på fjärde Halmstad. Räknar vi in de enskilda vägarna som kommunen har tagit på sig ansvaret för är Stockholm fortfarande den största kommunala väghållaren tätt följd av Gotland, på tredje plats kommer Skellefteå och på fjärde Göteborg. Gotlands och Skellefteå kommun har ett mycket stort åtagande av enskilda vägar och deras vägnät består till stor del av enskilda vägar på landsbygden, så mycket som 8 % respektive 72 %. Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla kommuner tillsammans, ca km. I övrigt finns det drygt km privat väg i landet utan statsbidrag varav en stor del är skogsbilvägar och inte öppna för allmän motortrafik. Det finns km enskilda vägar med statsbidrag. Till kommunernas väglängd kommer även km gångbanor och gång- och cykelvägar. Kommunalt underhållna gator och vägar 02 Längd (km) Yta (milj kvm) Kommunala gator km 30 milj kvm Enskilda vägar på landsbygden km 73 milj kvm Totalt km 378 milj kvm 4 Kommunernas väghållning 02

6 Några kommuner har inte något väghållningsansvar, utan har överlåtit detta på enskilda väghållare. Kommunerna lämnar dock i regel bidrag till väghållningen. Gång- och cykelvägar samt gångbanor Det finns sammanlagt km gång- och cykelvägar och gångbanor med kantstöd i kommunerna. Av de kommuner som besvarat frågan har Malmö, Stockholm, Västerås och Uppsala mest gångoch cykelväg mätt i antal kilometer. Göteborg besvarade inte frågan men har enligt tidigare års enkäter ett stort antal gång- och cykelvägar och gångbanor. Sett till antalet invånare har Åsele (16,6 m/inv), Ljusnarsberg (1,1 m/inv) och Bengtsfors (,7 m/inv) mest gång- och cykelvägar och gångbanor. Beläggningsunderhåll I årets enkät frågades inte efter hur stora ytor som är asfaltsbelagda. Sedan 1993 har emellertid andelen asfalterade vägytor legat runt 97 %, en procentsats som vi använder även i år. Vi har kunnat konstatera att kommunerna sedan 1999 har ökat sin sammanlagda vägyta till 297 milj kvm, av dessa är 288 milj kvm belagda med asfalt. Av de 196 kommuner som svarat på vår enkät har två kommuner uppgett att de inte lagt ner några pengar på beläggningsunderhåll under 02. Sex kommuner har inte besvarat frågan. Antal kommuner 2 1 Broar m/inv Kommunerna ansvarar för sammanlagt 6 00 broar, såväl körbroar som gång- och cykelbroar. Broarnas totala yta uppgår till 1,7 milj kvm. Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än tre meter, samt trumma med diameter större än tre meter. De kommuner som underhåller flest broar är storstäderna Stockholm med 1 0 broar, Göteborg med 417 och Malmö med 296. Trafiksignaler GC-väg/bana per invånare Kommunerna ansvarar för totalt anläggningar med sammanlagt signallyktor. Detta motsvarar cirka 16 signallyktor per anläggning. 60 kommuner (främst mindre) har uppgett att de inte har några trafiksignaler. Av de 196 kommuner som lämnat uppgifter har 19 inte besvarat denna fråga. Median: 2,9 m/inv Antal svar: 14 Kommunernas väghållning 02

7 Antal kommuner Antal kommuner Gatubelysning förbrukad energi Median: 113,9 kwh/inv Antal svar: 132 Cirkulationsplatser Av de 196 kommuner som besvarat årets enkät har 129 stycken uppgett att de har cirkulationsplatser, sammanlagt 804 stycken. 47 kommuner har svarat att de inte har någon cirkulationsplats och kommuner har lämnat frågan obesvarad. På basis av det material vi fått in kan vi inte beräkna en totalsiffra för antalet cirkulationsplatser i landet Förbrukad energi (kwh/inv) Gatubelysning installerad effekt Median : 24,9 W/inv Antal svar: 4 Kommunernas saltanvändning Många kommuner väljer att på olika sätt använda sig av salt som halkbekämpningsmedel i sin vinterväghållning. I årets undersökning har kommunerna uppgett att de använt ton salt. Av de 196 kommuner som besvarat enkäten har emellertid 31 kommuner inte uppgett hur många ton salt som använts. 37 kommuner har angivit att de är saltfria (vilket motsvarar 22 %) och tre kommuner har lämnat frågan helt obesvarad. De kommuner som har angivit att de är saltfria är utspridda i landet. Gatubelysning Gatubelysningen utgör i genomsnitt 23 % av väghållningens drift- och underhållskostnader. Totalt underhåller kommunerna knappt 2 milj ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som kommunen inte har väghållaransvar för. Den förbrukade energin var i genomsnitt 1,9 kwh/inv och medianen 113,9 kwh/inv. Endast 4 kommuner har svarat på frågan om installerad effekt vilket innebär att det råder stor osäkerhet om resultatet. I genomsnitt var den installerade effekten 27,7 W/inv och medianen 24,9 W/inv Installerad effekt (W/inv) 6 Kommunernas väghållning 02

8 Kommunernas kostnader för väghållningen Totala drift- och underhållskostnader Kostnaderna avser endast drift och underhåll samt mindre ombyggnadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte. Kapitalkostnader för anläggningar och kostnader för centralt övergripande gatuadministration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etc ingår inte i kostnaderna. Årets sammanställning visar att kommunerna har ökat sina utlägg för drift och underhåll av gator och vägar med 3 % i fast penningvärde jämfört med 01. Den totala kostnaden för 02 har beräknats till 037 mkr. Drift- och underhållskostnadernas fördelning Hur kommunernas väghållningskostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar på landsbygden) fördelade sig 02 redovisas i figurerna nedan. D&U-kostnadernas fördelning Beläggningsunderhåll Vinterväghållning Barmarksrenhållning Gröna ytor Trafikanordningar Trafiksignaler Konstbyggnader Dagvattenavledning Gatubelysning 2% 4% 2% 6% 3% 11% 21% 23% 28% milj kr Gatubelysning (23%) Beläggningsunderhåll (21%) Dagvattenavledning (3%) Vinterväghållning (28%) Konstbyggnader (6%) Trafiksignaler (2%) Trafikanordningar (4%) Gröna ytor (2%) Barmarksrenhållning (11%) Kommunernas väghållning 02 7

9 Antal kommuner Antal kommuner D&U-kostnader per kvm Median: 8,1 kr/kvm 1 Antal svar: kr/kvm D&U-kostnader per kommunstorlek kr/kvm (exkl belysning & enskild väg) 23,01 7,2 7,78 9,44,83,99 11, Kommunstorlek i tusen inv D&U-kostnader per invånare Median: 306,7 kr/inv Antal svar: kr/inv Vad är normala kostnader för olika åtgärder? För att göra kommunernas uppgifter jämförbara använder vi oss till exempel av kostnad per kvadratmeter kommunal gata eller per invånare. Tidigare års sammanställningar har visat att gruppen Storstadskommuner, som har fler än invånare, har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter för åtgärderna nedan än övriga kommungrupper. I många fall är det endast storstadskommunerna som ligger över genomsnittsvärdet (se diagrammet). Detta medför att jämförelser med genomsnittsvärdet bör göras med viss försiktighet. Av denna anledning har vi i årets sammanställning valt att i figurerna bara redovisa medianvärdet, vilket i detta fall bör vara bättre lämpat för jämförelse. Total drift- och underhållskostnad Som ovan nämnts var den totala drift- och underhållskostnaden 3 % högre under 02 jämfört med 01. Den totala kostnaden exklusive belysning och enskilda vägar uppgick till 3,9 mdkr. Medianvärdet var 8,1 kr/kvm. Av diagrammet framgår att det är kommunerna med flest invånare som har den högsta genomsnittliga totalkostnaden per kvadratmeter för drift och underhåll. Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 329 kr och medianen 307 kr per invånare. De flesta kommuner ligger mellan 0 kr och 00 kr per invånare med betoning på intervallet kr. 8 Kommunernas väghållning 02

10 Beläggningsunderhåll Totalt kostade beläggningsunderhållet 899 mkr under 02. Det är en minskning med 3 % jämfört med 01. Den genomsnittliga kostnaden för beläggningsunderhåll uppgick till 2,7 kr/kvm och medianen 2,46 kr/kvm. Antal kommuner 30 Beläggningsunderhåll per kvm Median: 2,46 kr/kvm Antal svar: 144 Som diagrammet visar är det storstadskommunerna som lägger ned mest pengar på underhållsbeläggningar per kvadratmeter. 0 0, 1 1, 2 2, 3 3, 4 4,, 6 6, 7 7, 8 kr/kvm 6 Beläggningsunderhåll per kommunstorlek kr/kvm 4 3, ,36 2,7 2,6 3,01 2,99 3, Kommunstorlek i tusen inv Kommunernas väghållning 02 9

11 Antal kommuner kr/kvm Vinterväghållning per kvm Median: 3,33 kr/kvm Antal svar: Vinterväghållning per län kr/kvm Vinterväghållning Vinterväghållningen kostade under 02 kommunerna mkr. Den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållningen var 3,83 kr/ kvm och medianen 3,33 kr/kvm. Kommunernas kostnader för vinterväghållning varierar naturligtvis med det geografiska läget och det lokala vinterklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på och gör egna jämförelser kan märka. De högsta genomsnittliga kostnadsnivåerna hittar man i Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län tätt följt av Stockholms län. AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z ACBD 6 kr/kvm Vinterväghållning per kommunstorlek ,43 3,28 3,6 4,76,18 4,77, Kommunstorlek i tusen inv Kommunernas väghållning 02

12 Barmarksrenhållning Totalt kostade barmarksrenhållningen kommunerna 476 mkr 02. Den genomsnittliga kostnaden var 1,08 kr/kvm körbana och medianvärdet 0,78 kr/kvm. Kostnaderna för kommunernas barmarksrenhållning varierar mycket, från under 8,7 öre till nästan 8,33 kr/kvm. Storstadskommunerna har en betydligt högre kostnad för barmarksrenhållning än övriga kommuner. Deras genomsnittliga kostnad ligger en bra bit över såväl riksgenomsnittet som medianvärdet men det är till största delen Stockholm som drar upp medelvärdet. Gatubelysning Under 02 var kommunernas kostnader för gatubelysning ca 990 mkr, vilket innebar en minskning med 2,1 % i fast penningvärde jämfört med 01. Den genomsnittliga kostnaden per ljuspunkt var 476 kr och medianen 46 kr. Antal kommuner Barmarksrenhållning per kvm 30 Median: 0,78 kr/kvm Antal svar: ,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 4 4,4 4,8 8 8,4 kr/kvm Barmarksrenhållning per kommunstorlek kr/kvm 4, 4 3, 3 2, 4, 2 1, 1 1,29 1,3 1, 0, 0,88 0,83 0, Kommunstorlek i tusen inv Gatubelysning per ljuspunkt Antal kommuner Median: 46 kr/ljp Antal svar: kr/ljp Kommunernas väghållning 02 11

13 Om- och tillbyggnader av gator och vägar Som man kan vänta sig är det stora skillnader mellan kommunernas investeringar i om- och tillbyggnader. Stockholm är den kommun som under 02 totalt sett investerat mest, hela 31 mkr. Därefter följer Göteborg, Lund och Örebro som investerat med 37, 131 respektive 92 mkr. Gällivare, Eda, Lomma och Lund är de kommuner som investerat mest räknat per invånare. Stockholm, Göteborg, Lund samt Örebro är de kommuner som investerat mest i kommunala gator. Ser man till invånarantal har Gällivare, Lomma, Eda och Lund investerat mest. Av de 196 svarande har 22 kommuner uppgett att de inte gjort några investeringar i kommunala gator och 27 kommuner har inte besvarat frågan. De kommuner som investerat mest i nyexploateringsområden är Stockholm, Göteborg, Eskilstuna och Lund. Sett till invånarantal har Nykvarn, Eskilstuna, Eda och Heby investerat mest. Endast 143 kommuner har lämnat svar på frågan om investeringar i nyexploateringsområden. Av dessa har 64 kommuner uppgett att de inte har gjort några investeringar. Mest investeringar i mindre ombyggnadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte har Göteborg, Falun, Borås och Malmö gjort. Räknat per invånare har Eda, Älvsbyn, Grästorp och Falun investerat mest. Av de 196 svarande har endast 63 kommuner uppgett att de inte gjort några investeringar alls, 76 kommuner har inte besvarat frågan. Många kommuner har av olika skäl inte kunnat svara på frågorna om investeringarnas omfattning. För att få en ungefärlig totalsumma för investeringar i landet under 02 har medianvärdet för investeringskostnaden per invånare räknats fram för de kommuner som svarat och detta värde har sedan multiplicerats med invånarantalet för de kommuner som inte svarat. Kommunalt bidrag och nedlagda kostnader för enskild väghållning Tillsammans betalade Sveriges kommuner ut ca 21 mkr i kommunalt bidrag för enskild väghållning under 02, vilket motsvarar en ökning med 2,4 % i fast penningvärde jämfört med 01. Bidrag ges till enskilda vägföreningar och vägsamfälligheter som själva sköter sin väghållning. 176 kommuner svarade att de under 02 betalade ut kommunalt bidrag för enskild väghållning. 19 av de svarande kommunerna gav inget bidrag alls och har inte besvarat frågan. I årets enkät ställdes frågan inte likadant som tidigare år, alltså går det inte att direkt jämföra svaren. I årets enkät frågade man också efter den totala kostnaden för enskilda vägar, som omfattar drifts- och underhållskostnaden samt kostnaden för investeringar. Av de 196 svarande var det 138 kommuner som besvarade denna fråga varav 63 stycken uppgav att de inte hade någon kostnad för enskild väghållning. De övriga 7 kommunerna hade tillsammans en kostnad för enskild väghållning på 1 mkr Kommunernas väghållning 02

14 Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen I detta avsnitt beskrivs variationer i kommunernas sammanlagda mängder och kostnader under åren Alla kostnadsuppgifter avser 02 års priser enligt nettoprisindex (NPI). 4 3 mdkr D&U-kostnader Mängder Det har inte skett några större förändringar i kommunernas totala väghållningsansvar sedan Totalt fanns 02 cirka 000 km mer väg, ökningen är fördelad relativt jämnt mellan enskilda vägar och kommunala gator med viss tonvikt på enskilda vägar. Antalet broar har under tioårsperioden ökat med 400 stycken. Antalet anläggningar för trafiksignaler har minskat med 460 stycken mellan 1992 och 02. Antalet ljuspunkter i gatubelysningen har ökat från 1,98 miljoner till ca 2 miljoner under tioårsperioden. Saltförbrukning Saltförbrukningen ökade kraftigt mellan åren 1992 och 199. Därefter har dock saltförbrukningen legat på en relativt konstant nivå och var totalt ton ökade dock saltförbrukningen igen, och det mycket kraftigt till hela ton. Under 1999 och 01 minskade saltförbrukningen igen till ton respektive ton för att under 02 minska ytterligare till ton. Figuren visar kommunernas saltförbrukning under perioden D&U-kostnader per löpmeter kr/löpmeter Kommunernas saltförbrukning ton salt/år Kommunernas väghållning 02 13

15 mkr/år Kostnader Vinterväghållning Utvecklingen av den totala driftoch underhållskostnaden samt kostnaden per löpmeter i fasta priser kan studeras i figurerna. Mellan 1993 och 1997 låg kostnaderna på en relativt konstant nivå. Kommunernas totala kostnader för väghållningen per löpmeter väg ökade något mellan 1997 och skedde ingen större förändring medan de ökade kraftigt med ca 600 mkr under 01. Under 02 ökade de med ytterligare 3 % jämfört med 01. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Kommunförbundet har samlat in statistik. Vinterväghållningen stod 02 för 28 % av den totala kostnaden följd av gatubelysningen med ca 23 % och beläggningsunderhållet med 21 %. De övriga drift- och underhållskostnaderna består av kostnader för barmarksrenhållning, dagvattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafikanordningar och gröna ytor. Det är kostnaderna för vinterväghållning, beläggningsunderhåll samt barmarksrenhållning som har varierat mest under perioden. Övriga åtgärder har legat på en relativt jämn kostnadsnivå under perioden Vinterväghållning De milda vintrarna i slutet av 80- talet och början av 90-talet gjorde att kostnaderna för vinterväghållningen minskade och låg på förhållandevis låga nivåer under ett antal år. Under åren ökade dock kostnaderna för vinterväghållningen med totalt 19 %. Under 1997 minskade de med 14 % och 1998 ökade kostnaderna igen med hela 3 %. Under 1999 och 01 låg kostnaderna kvar på ungefär samma nivå som 1998 men minskade något under ökade kostnaden för vinterväghållningen igen med ca 9,3 % jämfört med 01. Barmarksrenhållning Kostnaderna för barmarksrenhållning har varierat relativt kraftigt under tioårsperioden. Mellan 1992 och 199 minskade dessa kostnader med hela 2 %. Under perioden 199 till 1998 låg kostnaden på en relativt jämn nivå. Därefter har barmarksrenhållningskostnaderna stadigt ökat och 01 var de 3 % högre än 199, där den mest markanta ökningen på 13 % skedde mellan 1998 och Under 02 ökade kostnaden kraftigt igen, med hela 19 % i förhållande till Kommunernas väghållning 02

16 Beläggningsunderhåll Kostnaderna för beläggningsunderhåll minskade mellan 1992 och 199 med 23 % ökade dock kostnaderna och fortsatte att öka Under 1997 låg kostnaderna för beläggningsunderhåll 18 % under 1992 års nivå och drygt 2,3 % under 1993 års nivå. Under 1998 minskade kostnaderna marginellt ökade kostnaderna med 9,1 % och 01 med ytterligare 12 %, för att sedan minska igen under 02 med,1 %. Kostnaderna i förhållande till beläggningsunderhållets omfattning har varierat under åren beroende på bland annat det ekonomiska läget i kommunerna. Under 1998 minskade kostnaden något, men låg i stort sett på samma nivå som Samtidigt ökade den underhållna ytan. Under 1999 och 01 ökade såväl kostnaderna som andelen belagd yta ganska mycket. Andelen belagd yta ökade något under 02 medan kostnaderna, som nämnts ovan, minskade med,1 %. Gatubelysning Kostnaden för gatubelysning representerade 02, liksom 01, nästan en fjärdedel av de totala drift- och underhållskostnaderna. Denna kostnad har varierat under perioden. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad är 18 %. Lägsta mkr/år Beläggning mkr/år Belysning kostnaden hade kommunerna 1993 (862 mkr) och den högsta 1999 (1 021 mkr) minskade kostnaderna med nästan %, för att under 1994 öka kraftigt med 11 %. Kostnaderna minskade relativt mycket under 199 och ökade sedan successivt fram till 1999 med totalt drygt 12 %. Under 01 vände trenden och kostnaderna sjönk med 1 %, till mkr, för att under 02 minska något igen med 2,1 % till 990 mkr. Investeringar i kommunernas vägnät mätt i miljoner kronor. (Avser 02 års priser enl NPI) Kommunala gator Nyexploatering Samredov. investeringar Totalt Vägverket Kommunernas väghållning 02 1

17 Var finns de kommunvisa uppgifterna? De kommunvisa uppgifterna återfinns på Svenska Kommunförbundets statistik-webb (kan även nås från förbundets startsida och verksamhetsområdessidan Kommunal teknik). Nedan visas hur Webors nyckeltalsredovisning kan se ut. Man kan göra alla tänkbara sökningar och jämförelser. Sökresultat kan visas i olika typer av diagram och även sparas som Excel-ark för egen bearbetning. Av alla de sökmöjligheter som kan göras, har vi nedan valt en jämförelse mellan nettoflyttningen i några län. I samma jämförelse skulle vi kunna lägga in en eller flera kommuner eller kommungrupper baserade på geografi, typ eller storlek. Vi skulle också kunna välja ett helt annat nyckeltal för vårt urval. Om väghållningen är inte kommit upp på Webor när du läser detta, är det bara en tidsfråga. Arbetet pågår när detta skrivs. 16 Kommunernas väghållning 02

18 Kommunernas väghållning 02 17

19 Kommunernas väghållning 02 Kostnader, mängder och nyckeltal Fler exemplar kan beställas på tfn eller fax ISBN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET