Kommunernas. väghållning. Kostnader, mängder och nyckeltal SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Transkript

1 Kommunernas väghållning 03 Kostnader, mängder och nyckeltal SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Förord För nittonde gången har Svenska Kommunförbundet samlat in uppgifter om kommunernas ansvar och kostnader för väghållningen. Årets rapport gäller ansvar och kostnader för år 03. Rapporten innehåller endast uppgifter om kommunernas sammanlagda ansvar och kostnader. Alla kommunvisa uppgifter och nyckeltal finns redovisade på förbundets sida för statistik: Där går det att själv göra de jämförelser som önskas avseende kostnader, mängder och nyckeltal. På samma adress går det även att se resultaten av de fyra föregående undersökningarna för åren 1998, 1999, 01 och 02. Årets enkät har besvarats av 221 kommuner, vilka tillsammans representerar 88 % av landets befolkning. I redovisningen har dessa kommuners uppgifter använts som grund för att räkna fram totala kostnader och mängder för landets samtliga kommuner. Nyckeltal som kostnader per invånare och kostnader per kvadratmeter har beräknats enbart utifrån de uppgifter som lämnats av kommunerna i årets enkät. Eftersom många av de kommuner som lämnat uppgifter inte kunnat besvara alla frågor och ett antal kommuner inte svarat alls bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Den kommunvisa och jämförande redovisningen på förbundets statistik-webb Webor bygger enbart på uppgifterna från de kommuner som svarat på enkäten för 03. Eventuella kostnadsskillnader kan förklaras med att kommunerna har olika principer för redovisning av ytor, att man har begränsad kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, vägstruktur, trafikbelastning, markförhållanden samt standard på vägar. Osäkerhetsfaktorerna till trots är vi övertygade om att det är möjligt att göra intressanta jämförelser kommuner emellan. Det är vår förhoppning att redovisningen kommer att kunna sporra till fördjupade analyser av kostnader och kvalitet i den egna kommunen, samt att den leder till diskussion också mellan kommuner. I ett vidare perspektiv kan resultaten av enkäten användas för att hävda kommunernas intressen i diskussioner med till exempel statliga myndigheter och annan omvärld. För att möjliggöra rättvisande jämförelser över tiden har alla kostnader som redovisas i tidsseriediagram räknats upp med nettoprisindex (NPI) till 03 års penningvärde. Kommunförbundet vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Carmita Lundin, Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion, carmita.lundin@svekom.se eller tfn Insamling, bearbetning och sammanställning av materialet har utförts av Sofia Hoffman, och analys av resultaten av Sofia Hoffman och Carmita Lundin. Svenska Kommunförbundet i augusti 04

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Kommunernas väghållningsansvar... 4 Kommunernas kostnader för väghållningen... 7 Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen Var finns de kommunvisa uppgifterna? Svenska Kommunförbundet 04 Adress: STOCKHOLM, tfn E-post: gata@svek om.se ISBN Text: Sofia Hoffman Form och produktion: Björ n Hårdstedt Tryck: Alfa Print, Sundbyberg Distribution: Tfn , fax Kommunernas väghållning 03

4 Sammanfattning Under 03 underhöll kommunerna drygt km kommunala gator och cirka kilometer enskilda vägar. Drift- och underhållskostnaderna för de kommunala gatorna minskade med drygt 3 % i fasta priser från 4,9 miljarder kronor (mdkr) 02 till 4,7 miljarder kronor 03. De tre största posterna i kommunernas kostnader för väghållningen är vinterväghållningen (27 %), gatubelysningen (2 %) och beläggningsunderhållet (19 %). Tillsammans står de för 71 % av kommunernas totala drift- och underhållskostnader. Jämfört med 02 minskade den totala kostnaden för beläggningsunderhåll med 8, %. Även kostnaderna för barmarksrenhållning och vinterväghållning minskade, med 6% respektive 6, %. Kommunernas totala saltförbrukning uppgick 03 till ton. Detta innebär en ökning med cirka ton jämfört med 02. Kommunernas totala investeringar i gator och vägar (exklusive enskilda vägar) summerades 03 till knappa 2,9 miljarder kronor. Jämfört med 02 är siffran i stort sett oförändrad. Investeringarna är uppdelade i investeringar i kommunala gator, investeringar i nyexploateringsområden samt investeringar av smärre karaktär. Den största posten är investeringar i kommunala gator som står för cirka 60 % av de totala investeringarna. Då många kommuner inte svarat på frågorna angående gjorda investeringar bör dessa siffror dock tolkas med viss försiktighet. Kommunernas kostnader för investeringar och drift & underhåll när det gäller enskilda vägar uppgick till cirka 170 miljoner kronor (mkr). Dessutom gav kommunerna ytterligare cirka 227 mkr i bidrag till vägföreningar och vägsamfälligheter. Påpekas bör att tillförlitligheten kring dessa siffror är relativt låg, eftersom många mindre kommuner, som torde ha ett stort ansvar för enskilda vägar, inte svarat på enkäten. Av de 1 kommuner som besvarade frågan om huruvida de följer Kommunförbundets kontoplan svarade 60 % ja. Kommunala gator Enskilda vägar Drift- och underhållskostnader mkr Investeringar mkr Drift- och underhållskostnader samt investeringar 170 mkr Bidrag 227 mkr Totalt 7 91 mkr 397 mkr Sammanfattning kommunal väghållning 03. Kommunernas väghållning 03 3

5 Kommunernas väghållningsansvar Km väg Av de 221 kommuner som har besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väghållningsansvar de har. I de ytuppgifter som redovisas nedan ingår inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och liknande som kommunerna ofta har huvudansvaret för. Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvudmän för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast vägföreningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden. Underhållen väglängd 33 0 Gator och vägar Kommunala gator Gc-väg/bana Enskild väg Sett till kilometer kommunala gator som kommunen har underhållsansvar för, är Stockholm den största kommunala väghållaren. På andra plats kommer Göteborg och på tredje respektive fjärde plats, Malmö och Halmstad. Räknar vi in de enskilda vägar kommunen har åtagit sig att sköta är Stockholm fortfarande den största kommunala väghållaren, följd av Gotland. På tredje plats kommer Skellefteå och på fjärde Växjö tätt följd av Göteborg. Gotlands och Skellefteås kommuner har mycket stora åtaganden av enskilda vägar. Deras vägnät består till 8 % respektive 72 % av enskilda vägar. Andra kommuner vilkas vägnät till stor del består av enskilda vägar är till exempel Hylte (90 %), Leksand (87 %) och Norsjö (8 %). Till kommunernas väglängd kommer även ca 33 0 km gångbanor och gång- och cykelvägar. Några kommuner har inte något väghållningsansvar alls, utan har överlåtit detta på enskilda väghållare. Kommunerna lämnar dock i regel bidrag till väghållningen. Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla kommuner tillsammans, drygt kilometer. I övrigt finns det cirka kilometer privat väg i landet utan statsbidrag, varav en stor del är skogsbilvägar som inte är öppna för allmän motortrafik, och knappt kilometer enskilda vägar med statsbidrag. Kommunalt underhållna gator och vägar 03. Längd Kommunala gator km 296 milj kvm Enskilda vägar på landsbygden km 70 milj kvm Totalt km 366 milj kvm Yta 4 Kommunernas väghållning 03

6 Gång- och cykelvägar samt gångbanor I kommunerna finns sammanlagt cirka 33 0 km gång- och cykelvägar samt gångbanor med kantstöd. Av de kommuner som besvarat enkäten har Stockholm, Malmö, Västerås och Uppsala mest gångoch cykelvägar och gångbanor mätt i antal kilometer. Göteborg besvarade inte frågan men har enligt tidigare års enkäter ett stort gångbaneoch gång- och cykelvägnät. Fördelat på antalet invånare har Bengtsfors (,8 m/inv), Gällivare ( m/inv) och Hallstahammar (9,6 m/inv) mest gång- och cykelvägar och gångbanor. Kommunerna har möjlighet att helt eller delvis överlåta ansvaret för renhållning av gångbanor inom detaljplanerat område till fastighetsägarna. En del kommuner har valt att överlåta ansvaret endast under vinter- eller sommarhalvåret, andra har helt och hållet lämnat över renhållningsansvaret, medan ytterligare andra sköter gångbanorna gemensamt med fastighetsägarna. I Stockholms, Västerbottens och Norrbottens län är det nästan uteslutande kommunerna som har ansvaret för gångbanorna, medan situationen är den omvända i exempelvis Skåne, Hallands och Gävleborgs län. Beläggningsunderhåll I årets enkät frågades inte efter hur stora ytor som är asfaltbelagda. Sedan 1993 har emellertid genomsnittet för andelen asfalterade vägytor legat runt 97 %, en procentsats som Antal kommuner Antal kommuner meter per inv vi använder oss av även i år. Vi har kunnat konstatera att kommunerna 03 har en sammanlagd vägyta på 296 miljoner kvadratmeter. Enligt procentsatsen ovan innebär detta att 287 miljoner kvadratmeter kommunal väg torde vara belagd med asfalt. Broar 33 Gc-väg/bana per invånare Gemensamt 9% Kommun 43% Fastighetsägare 48% Sommar Kommunerna ansvarar för sammanlagt cirka broar, såväl körbroar som gång- och cykelbroar. Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än tre meter, samt trumma med diameter större än tre meter. De kommuner som underhåller flest broar är storstäderna Stockholm med 1 1 broar, Göteborg med 421 och Malmö med 1 stycken. Median: 2,4 m/inv Medel: 3.0 m/inv Antal svar: 168 Ansvar för gångbanerenhållning Gemensamt 12% Kommun 38% Fastighetsägare 0% Vinter Totalsummorna har erhållits genom att differenser mellan uppgifterna för de kommuner som svarat både år 03 och 02 räknats ut. Därefter har det sammanlagda förändringstalet multiplicerats med föregående års (02) totalsummor, vilka i sin tur härstammar från de totalsummor som räknades fram 1983, då svarsfrekvensen för enkäten var näst intill hundraprocentig. Kommunernas väghållning 03

7 Antal kommuner Antal kommuner Trafiksignaler Kommunerna ansvarar för totalt cirka 2600 trafiksignalanläggningar med sammanlagt knappt signallyktor. Detta motsvarar cirka 19 signallyktor per anläggning. Av de 1 kommuner som svarat på frågan har 7 kommuner (främst mindre) uppgett att de inte har några trafiksignaler. Gatubelysning energi 2 Median: 1 kwh/inv Medel: 121 kwh/inv Antal svar: kw per invånare 2 1 Gatubelysning installerad effekt Watt per inv Cirkulationsplatser Median: 26,4 W/inv Medel: 31.9 W/inv Antal svar: 82 kommuner har besvarat frågan om cirkulationsplatser. Av dessa har 61 uppgett att de inte har någon cirkulationsplats. De resterande 144 kommunerna sköter och bekostar tillsammans 9 cirkulationsplatser, varav 91 återfinns i Göteborg, 0 i Malmö och 29 i Växjö. Stockholm har inte lämnat någon uppgift om antalet cirkulationsplatser i kommunen. På basis av det material vi fått in och de uppgifter som finns från tidigare år kan en tillförlitlig siffra för det totala antalet cirkulationsplatser i landet inte beräknas. Gatubelysning Gatubelysningen utgjorde 03 i genomsnitt 2 % av väghållningens drift och underhållskostnader. Totalt underhåller kommunerna cirka 2,1 miljoner ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som kommunen inte har väghållningsansvar för. Bland de 17 kommuner som besvarat frågan uppgick den förbrukade energin i genomsnitt till 121,3 kilowattimmar per invånare, medan medianförbrukningen låg på 1,4 kilowattimmar per invånare. Den installerade effekten för gatubelysningen i de 82 kommuner som lämnat uppgifter var i genomsnitt 31,9 watt per invånare. Medianen uppgick till 26,4 watt per invånare. Den låga svarsfrekvensen på frågan om installerad effekt medför att det råder stor osäkerhet kring dessa siffror. Kommunernas saltanvändning Många kommuner väljer att på olika sätt använda sig av salt som halkbekämpningsmedel i vinterväghållningen. För 03 har kommunerna uppgett att de använt cirka ton salt. Jämfört med 02 innebär denna siffra en ökning med omkring 00 ton. Av de 221 kommuner som skickat in enkäten har 179 kommuner besvarat frågan om saltanvändning. 37 kommuner, utspridda över landet, har angivit att de är helt saltfria. 6 Kommunernas väghållning 03

8 Kommunernas kostnader för väghållningen Endast kostnader som är direkt knutna till drift- och underhållsverksamheten, samt mindre ombyggnadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte omfattas av undersökningen. Kapitalkostnader för investeringar i anläggningar och kostnader för centralt övergripande administration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etcetera ingår inte i dessa kostnader. Årets sammanställning visar att kommunerna har minskat sina totala utlägg för drift och underhåll av gator och vägar med cirka 3 % i fast penningvärde jämfört med 02. Den totala kostnaden för 03, inklusive investeringar i samt drift och underhåll av enskilda vägar, har beräknats till miljoner kronor. Drift- och underhållskostnadernas fördelning Hur kommunernas väghållningskostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar) fördelade sig 03 redovisas i tabell och figur. Vad är normala kostnader för olika åtgärder? DoU-kostnadernas fördelning Verksamhetsområde Kostnader milj kr Beläggningsunderhåll 823 Vinterväghållning Barmarksrenhållning 448 Gröna ytor 7 Trafikanordningar 171 Trafiksignaler 93 Konstbyggnader 267 Dagvattenavledning 7 Gatubelysning För att göra kommunernas uppgifter om kostnader för de kommunala gatorna jämförbara, använder vi oss av nyckeltal som exempelvis kostnad per kvadratmeter kommunal gata eller kostnad per invånare. Tidigare års sammanställningar har visat att gruppen Storstadskommuner, som har fler än invånare, i de flesta fall har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter för de flesta åtgärder än övriga kommungrupper. I många fall är det endast storstadskommunerna som ligger över genomsnittsvärdet. Detta medför att jämförelser med medelvärdet bör göras med viss försiktighet. Genom att redovisa också medianvärdet i figurerna hoppas vi kunna förmedla en mer nyanserad bild av kostnadsläget. Beläggningsunderhåll (19%) Gatubelysning (2%) Vinterväghållning (27%) Dagvattenavledning (3%) Konstbyggnader (6%) Trafiksignaler (2%) Trafikanordningar (4%) Gröna ytor (3%) Barmarksrenhållning (11%) Kommunernas väghållning 03 7

9 Antal kommuner kr/kvm Antal kommuner Antal kommuner DoU-kostnader per kvadratmeter Median: 7,83 kr/kvm Medel: 8,41 kr/kvm Antal svar: kr per kvm DoU-kostnader per kommunstorlek OBS: exkl belysning & enskild väg Antal svar: 12 6, 7,7 8,6 9,8, Kommunstorlek (tusen inv) 3 22 D&U-kostnader per invånare Median: 279 kr/inv Medel: 0 kr/inv Antal svar: Kr per inv Beläggningsunderhåll per kvm Median: 2,23 kr/inv Medel: 2, /inv Antal svar: , 1 1, 2 2, 3 3, 4 4,, 6 6, 7 7, 8 Kr per inv Total drift- och underhållskostnad Som nämnts var den totala driftoch underhållskostnaden 3 % lägre 03 än året innan. Den totala kostnaden exklusive belysning och enskilda vägar uppgick till 3,6 miljarder kronor. Medianvärdet var 7,83 kronor per kvadratmeter. Av diagrammet framgår att det är kommunerna med flest invånare som har den högsta genomsnittliga totalkostnaden per kvadratmeter för drift och underhåll. Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 0 kronor och medianen 279 kronor per invånare. En övervägande del av kommunerna (92 %) ligger i spannet mellan 0 kronor och 00 kronor per invånare med betoning på intervallet 0 0 kronor. Beläggningsunderhåll Totalt uppgick kostnaderna för beläggningsunderhållet till cirka 823 miljoner kronor under 03. Detta innebär en minskning med cirka 8, % i jämfört med 02. Den genomsnittliga kostnaden för beläggningsunderhåll uppgick till 2, kronor per kvadratmeter och medianen till 2,23 kronor per kvadratmeter. Som diagrammet visar är det storstadskommunerna som lägger ned mest pengar på underhållsbeläggningar per kvadratmeter. Av de 221 kommuner som besvarat enkäten har fem kommuner uppgett att de inte lagt ned några pengar på beläggningsunderhåll under 03. Nio kommuner har lämnat frågan obesvarad. 8 Kommunernas väghållning 03

10 Vinterväghållning Vinterväghållningen kostade under 03 kommunerna 1 miljoner kronor. Den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållningen var 3,44 kronor per kvadratmeter och medianen 2,87 kronor per kvadratmeter. Kommunernas kostnader för vinterväghållning varierar naturligtvis med det geografiska läget och det lokala vinterklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på och gör egna jämförelser kan observera. De högsta genomsnittliga kostnadsnivåerna hittar man i Västernorrlands, Jämtlands och Stockholms län, tätt följt av Västerbottens och Gävleborgs län. Antal kommuner kr/kvm Beläggningsunderhåll per kommunstorlek 6 4 3,41 2 2,48 2,76 3,22 2,68 2,19 2, Kommunstorlek (tusen inv) Vinterväghållning per kvm 2 Median: 2,87 kr/kvm Medel: 3,44 kr/kvm 1 Antal svar: Kr per kvm kr/kvm ,97 Vinterväghållning per län 4,34 3,23 3,23 3,01 3,16 3,4 3,89 2,93 2,9 1,92 2,01 2,18 1,8 1,3 1,6,6 7,26 7,2,92 4,72 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD kr/kvm Vinterväghållning per kommunstorlek Antal svar: 17 4,84 4,09 4,23 3,16 2,96 3,4 6, Kommunstorlek (tusen inv) Kommunernas väghållning 03 9

11 Antal kommuner kr/kvm Antal kommuner Barmarksrenhållning per kvm 2 Median : 80 öre/kvm Medel: 96 öre/kvm Antal svar: ,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 4 Kr/kvm Barmarksrenhållning per kommunstorlek Kommunstorlek (tusen inv) 1 Antal svar: 168 0,68 0,84 1, ,49 0,83 1,41 Gatubelysning per ljuspunkt Kr per ljuspunkt 3 4,7 Median: 03 kr/ljp Medel: 06 kr/ljp Antal svar: Barmarksrenhållning Den totala kostnaden för barmarksrenhållningen uppgick under 03 till 448 miljoner kronor. Fördelat på kvadratmeter kommunal gata var den genomsnittliga kostnaden 96 öre, medan medianvärdet låg på 80 öre per kvadratmeter. Kostnaderna för barmarksrenhållning varierar avsevärt kommunerna emellan. Detta faktum kan delvis förklaras av kommunernas skiftande sätt att definiera vad som innefattas i posten barmarksrenhållning. Gatubelysning Under 03 summerade kommunernas kostnader för gatubelysning till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med cirka 7,8 % i fast penningvärde jämfört med 02. Den genomsnittliga kostnaden per ljuspunkt var 06 kronor och medianen 03 kronor. Investeringar Föga överraskande förekommer stora skillnader mellan kommunernas investeringar i om- och tillbyggnader av gator och vägar. De tre typer av investeringar som omfattas av enkäten är investeringar i kommunala gator, investeringar i nyexploateringsområden samt investeringar av smärre karaktär som konterats på driftbudgeten. Stockholm är den kommun som under 03 totalt sett investerat mest, hela 82 miljoner kronor. Därefter följer Göteborg, Lund och Örebro som investerat 7, 64, respektive 61 miljoner kronor. Partille, Svedala, Åre och Höör är de kommuner som investerat mest räknat per invånare. Kommunernas väghållning 03

12 Stockholm, Göteborg, Lund och Partille toppar listan över de kommuner som investerat mest i kommunala gator under 03. Fördelat på antal invånare i kommunen har Partille och Åre, med nästan dubbelt så stora investeringar som efterföljande två kommuner, de högsta siffrorna för investeringar i kommunala gator. Falun och Kungsör kommer på tredje och fjärde plats. Av de 187 kommuner som besvarat frågan har 23 uppgett att de inte gjort några investeringar i kommunala gator under det gångna året. De kommuner som investerat mest i nyexploateringsområden är Stockholm, Göteborg, Huddinge och Örebro. Svedala, Orust, Höör och Trelleborg har de högsta investeringarna per invånare. Endast 17 kommuner har lämnat svar på frågan om investeringar i nyexploateringsområden. Av dessa har 66 kommuner uppgivit att de inte har gjort några dylika investeringar under 03. När det gäller investeringar av smärre karaktär som konterats på driftbudgeten ligger Göteborg i topp, följt av Nacka, Borås och Botkyrka. Räknat per invånare har Älvsbyn, Norsjö, Nacka och storp investerat mest. Frågan om investeringar av smärre karaktär har besvarats av blott 140 kommuner, varav 78 uppgett att de inte gjort några investeringar alls. Många kommuner har av olika skäl inte kunnat svara på frågorna om investeringarnas omfattning. För att få en ungefärlig totalsumma för investeringar i landet under 03 har kommunerna delats in i fem grupper utifrån invånarantal, för vilka genomsnittsvärden per invånare räknats fram. Dessa fem medelvärden har sedan multiplicerats med invånarantalet i de kommuner i respektive grupp som inte besvarat frågorna. Slutligen har en summering över de av kommunerna själva redovisade och de uppskattade siffrorna gjorts. Den på detta sätt framräknade totalsumman uppgår till knappa 2,9 miljarder kronor. Kommunalt bidrag och kostnader för enskild väghållning Tillsammans betalade kommunerna ut cirka 227 miljoner kronor i kommunalt bidrag till enskild väghållning under 03, vilket motsvarar en ökning med 3,4 % i fast penningvärde i förhållande till 02. Bidrag ges till enskilda vägföreningar och vägsamfälligheter som själva sköter sin väghållning. 3 kommuner besvarade frågan om kommunalt bidrag. Av dessa uppgav 24 att de inte givit något bidrag till enskild väghållning under 03. Kommunernas sammanlagda kostnader för drift och underhåll av samt investeringar i enskilda vägar utanför tätorterna uppgick, enligt uppskattningar som bygger på uppgifterna från de svarande kommunerna, till cirka 170 miljoner kronor. För de 160 kommuner som besvarade enkätfrågan i år var den totala kostnaden för enskild väghållning cirka 12 miljoner. Påpekas bör att drygt hälften av dessa (8 kommuner) uppgav att de ej haft några kostnader för enskild väghållning under 03. Kommunernas väghållning 03 11

13 Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen miljarder kr kr per löpmeter I detta avsnitt beskrivs variationer i kommunernas sammanlagda mängder och kostnader under åren Alla kostnadsuppgifter uppges i 03 års priser enligt nettoprisindex (NPI). Mängder 3,62 3,78 3,71 3,74 3,79 Det har inte skett några drastiska förändringar i kommunernas totala väghållningsansvar sedan Jämfört med hur situationen såg ut för tio år sedan fanns det totalt cirka 00 kilometer mer väg 03. Ökningen är fördelad relativt jämt mellan enskilda vägar och kommunala gator med viss tonvikt på enskilda D&U-kostnader ,18 4,31 4,96,11 4, D&U-kostnader per löpmeter ,4 70,9 69,6 68,3 68,1 72,3 74,6 8,8 89,2 8, vägar. Antalet broar har under tioårsperioden ökat med cirka 00 stycken. När det gäller antalet anläggningar för trafiksignaler har en minskning med cirka 400 anläggningar skett under de tio senaste åren. En trolig förklaring till minskningen kan vara att antalet cirkulationsplatser istället ökat. Antalet ljuspunkter i gatubelysningen har under perioden legat på en relativt konstant nivå kring tvåmiljonersstrecket. För 03 beräknades det totala antalet ljuspunkter i gatubelysningen till cirka 2,1 miljoner. Kostnader Utvecklingen av den totala driftoch underhållskostnaden samt kostnaden per löpmeter i fasta priser kan studeras i diagram. Mellan 1993 och 1997 låg de totala kostnaderna på en relativt konstant nivå kring 3,7 miljarder kronor. ren därefter ökade kostnaderna och nådde 02 toppnivån,1 miljarder kronor. Under 03 sjönk kostnaderna något till cirka 4,9 miljarder kronor. Då det sammanlagda ansvaret för väghållningen inte förändrats avsevärt under de senaste tio åren följer den genomsnittliga drift- och underhållskostnaden per löpmeter väg en likartad utveckling som den totala kostnaden. Således låg den genomsnittliga kostnaden under åren 1993 till 1997 på en förhållandevis jämn nivå kring 70 kronor per 12 Kommunernas väghållning 03

14 löpmeter väg, för att sedan öka varje år fram till 02 års nivå på 89 kronor per löpmeter. Liksom den totala kostnaden sjönk genomsnittskostnaden under 03. Drift och underhåll kostade då kommunerna cirka 8 kronor per löpmeter väg. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Kommunförbundet samlat in statistik. Vinterväghållningen stod 03 för 27 % av den totala kostnaden, följd av gatubelysningen med cirka 2 % och beläggningsunderhållet med 19 %. De övriga drifts- och underhållskostnaderna består av kostnader för barmarksrenhållning, dagvattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafikanordningar och gröna ytor. Saltförbrukning Saltförbrukningen ökade mellan åren 1993 och 199 från till ton. De efterföljande två åren låg saltförbrukningen på en relativt konstant nivå och var totalt cirka ton ökade saltförbrukningen kraftigt, till rekordnivån ton, för att därefter successivt sjunka till ton 02. En liten ökning skedde under 03 då ton salt förbrukades. Figuren visar kommunernas saltförbrukning under perioden Vinterväghållning De milda vintrarna i slutet av 80- talet och början av 90-talet gjorde att kostnaderna för vinterväghållningen minskade och låg på förhållandevis låga nivåer under ett antal år. Under åren ökade dock kostnaderna för vinterväghållningen med totalt 19 %. Under 1997 minskade de med 14 % i förhållande till året innan och 1998 ökade kostnaderna för vinterväghållningen igen med hela 3 % till cirka 1,18 miljarder kronor. Under 1999 steg vinterväghållningskostnaderna ytterligare, till dryga 1,2 miljarder, för att 01 sjunka tillbaka till 1998 års nivå. 02 steg kostnaderna ånyo till knappa 1,2 miljarder, varefter de 03 återigen sjönk med 8 % till cirka 1,1 miljarder kronor. Tusen ton miljoner kr Kommunernas saltförbrukning Kostnader för vinterväghållning Kommunernas väghållning 03 13

15 miljoner kr miljoner kr Barmarksrenhållning Kostnaderna för barmarksrenhållning rörde sig under åren 1993 till 1998 mellan cirka 0 och 3 miljoner kronor. De högsta kostnadslägena under denna period nåddes 1993 och 1998, medan kostnaden var som lägst 199. Från och med år 1999 ökade kostnaderna varje år till toppnivån 483 miljoner kronor 02. Liksom många av de övriga kostnaderna sjönk kostnaden för barmarksrenhållningen under 03, då cirka 448 miljoner kronor användes för detta ändamål i kommunerna. Kostnader för beläggning Kostnader för gatubelysning Beläggningsunderhåll Kostnaderna för beläggningsunderhåll låg för tio år sedan på ungefär samma nivå som under 03. Dock har kostnaderna varierat under åren däremellan. Under 1994 och 199 sjönk kostnaderna för beläggningsunderhåll med sammanlagt cirka 9 % jämfört med 1993 års siffror. Därefter låg kostnaderna på en relativt konstant nivå fram till 1999, då en, i förhållande till kostnaderna 1998, nioprocentig ökning skedde. Under 01 steg kostnaderna ytterligare, till 96 miljoner kronor, och tioårsperiodens högsta nivå nåddes. Under 02 och 03 sjönk kostnaderna återigen, med, % respektive %. Kostnaderna i förhållande till beläggningsunderhållets omfattning har varierat under åren beroende på bland annat det ekonomiska läget i kommunerna. Totalkostnaderna för beläggningsunderhållet låg 1997 och 1998 på ungefär samma nivå. Emellertid ökade den underhållna ytan under 1998 vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden sjönk något. Mellan 1998 och 01 ökade kostnaden per kvadratmeter underhållen yta, för att under 02 och 03 återigen sjunka. Genomsnittskostnaden för beläggningsunderhåll var 03 cirka 9 % lägre än året innan. Gatubelysning Kostnaden för gatubelysning representerade 03 en fjärdedel av de totala drift- och underhållskostnaderna. Under tioårsperioden har kostnaden varierat mellan den läg- 14 Kommunernas väghållning 03

16 sta nivån på 874 miljoner kronor, vilken uppnåddes 1993, till den högsta på 83 miljoner 03. Mellan 199 och 1998 ökade kostnaderna successivt till strax under 1 miljard kronor. Året därefter sprängdes enmiljardgränsen då kostnaden för gatubelysning uppgick till miljoner. Under 01 och 02 sjönk kostnaden något, för att sedan stiga med cirka 8 % under 03. Investeringar Kommunernas totala investeringar har både under 02 och 03 uppgått till cirka 2,8 miljarder per år. Detta är en kraftig ökning jämfört med perioden då investeringarna höll sig på en relativt konstant nivå kring 1,2 1, miljarder. Från 1999 till 02 har alltså kommunernas investeringar mer än fördubblats. Frågan om samredovisade investeringar ställdes inte i enkäterna för 1999, 02 och 03. Istället frågades efter investeringar av smärre karaktär. Svarsfrekvensen på den senare frågan har varit relativt låg. Dessutom är det sammanlagda belopp som de svarande kommunerna uppgett att de lagt i investeringar av smärre karaktär litet i förhållande till de övriga två investeringsposterna. Av dessa anledningar väljer vi att inte redovisa denna uppgift här, utan hänvisar till de kommunvisa uppgifterna i förbundets statistik-webb WebOr ( Att frågeställningarna om investeringar ändrats något under den redovisade perioden innebär att jämförelser mellan de första sex åren och de sista tre bör göras med försiktighet. Vägverkets investeringar har under tioårsperioden fluktuerat mindre än kommunernas. Minskningar skedde under 1996 och steg investeringarna med över 1 miljard kronor, för att under 1999 falla tillbaka till 1996 och 1997 års nivåer. Periodens största investeringar gjorde Vägverket under 03. miljoner kr Totala investeringar Kommunala gator Nyexploatering Samredov. investeringar Totalt Vägverket Investeringar i kommunernas vägnät mätt i miljoner kronor. (Avser 03 års priser enl NPI) Kommunernas väghållning 03 1

17 Var finns de kommunvisa uppgifterna om kostnader och mängder inom väghållningen 03? De kommunvisa uppgifterna återfinns på Svenska Kommunförbundets statistik-webb Sidan kan även nås via förbundets nya hemsida Nedan åskådliggörs hur Webors nyckeltalsredovisning kan se ut. En mängd sökningar och jämförelser kan här göras. Sökningen kan fokuseras på ett eller ett par nyckeltal och flera kommuner, alternativt en kommun och flera nyckeltal. Analyserna kan dessutom göras årsvis eller som tidsserier. De uppgifter sökningarna resulterar i redovisas i tabeller och olika typer av diagram, beroende av vilka alternativ som väljs. Sökresultaten kan även sparas som Excel-ark för egen bearbetning. Du hittar fler bra skrifter om k ommunal väghållning på välj Publikationer. 16 Kommunernas väghållning 03

18 Kommunernas väghållning 03 17

19 Kommunernas väghållning 03 Kostnader, mängder och nyckeltal Fler exemplar kan beställas på tfn eller fax eller på välj Publikationer. ISBN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET