Förord. I år är det jubileumsår! För tjugonde gången har Sveriges Kommuner och Landsting genomfört

Transkript

1 Förord I år är det jubileumsår! För tjugonde gången har Sveriges Kommuner och Landsting genomfört enkätundersökningen om nas ansvar och kostnader för väghållningen. Årets rapport behandlar kostnader för år 0 och mängder och längder vid årsskiftet 0/06. Denna gång ser rapporten något annorlunda ut än tidigare. Liksom föregående år innehåller den uppgifter om nas sammanlagda kostnader och ansvar och kostnadsutvecklingen över tid. För att främja överskådligheten och helhetsbilden av ansvar och kostnader, har vi i år emellertid valt att sammanfoga alla resultat kring en kostnadspost i ett stycke. De respektive posterna behandlas således utifrån ett helhetsperspektiv och det blir enklare för läsaren att tolka resultaten och eventuella förändringar i dessa. Till rapporten har vi också fogat en analys av bakomliggande orsaker till kostnadsutvecklingen för de två posterna beläggningsunderhåll och gatubelysning; två av de åtgärder som tillsammans med vinterväghållningen kostar mest för na. De avsnitten är hämtade från ett FoU-projekt inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings och Vägverkets FoU-grupp för gator och trafik. Projektet genomfördes av Anders Isaksson vid Institutet för ekonomisk forskning i Lund (KEFU). Alla kommunvisa uppgifter redovisas på Sveriges Kommuner och Landstings sida för statistik: Redovisningen i WebOr bygger enbart på uppgifterna från de som svarat på enkäten. Där kan användaren skapa egna nyckeltal utifrån invånarantal och mängd- och längduppgifter för att jämföra sinsemellan. Till årets redovisning har vi även valt att lägga ut en excelfil för nedladdning i WebOr, med de senaste årens svar från samtliga. Detta för att ytterligare öka möjligheterna till jämförelser och egna analyser. I år har 193 besvarat enkäten. Tillsammans representerar de 80 procent av landets befolkning. De svarande nas uppgifter har använts som grund för att med hjälp av medelvärden per invånare räkna fram totala kostnader och mängder för landets samtliga. Nyckeltal som kostnader per invånare och kostnader per kvadratmeter har beräknats enbart utifrån de uppgifter som lämnats av na i årets enkät. Eftersom många av de som lämnat uppgifter inte kunnat besvara alla frågor och ett antal inte svarat alls bör resultaten tolkas med viss försiktighet. I de diagram som visas i skriften har uppgifter om antalet svarande infogats för att läsaren skall kunna få en uppfattning om underlagets storlek. Eventuella kostnadsskillnader mellan kan ha många förklaringar. Några kan vara att na har olika principer för redovisning av ytor, att man har begränsad kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, vägstruktur, trafikbelastning, markförhållanden samt standard på vägar. Ytterligare en förklaring kan ligga i att na har olika organisatoriska strukturer med varierande grad av entreprenad. För att möjliggöra rättvisande jämförelser över tiden har alla kostnader som redovisas i tidsseriediagram räknats upp med nettoprisindex (NPI) till 0 års penningvärde. Sveriges Kommuner och Landsting vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Jan Söderström, SKL:s avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad. Insamling, bearbetning och sammanställning av materialet har utförts av Sofia Hoffman. Stockholm i januari 07 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulf Johansson och Bengt Westman

2 Sveriges Kommuner och Landsting 07 Adress: Stockholm, tfn E-post: ISBN: Text: Sofia Hoffman Form och produktion: Björn Hårdstedt Tryck: Katarina Tryck, Stockholm- Hammarby Distribution: Tfn , fax eller Kommunernas väghållning 0

3 Sammanfattning Under 0 underhöll na cirka km kommunala gator och cirka kilometer enskilda vägar. Drift- och underhållskostnaderna för de kommunala gatorna uppgick 0 till 4,8 miljarder kronor (mdkr); en ökning med 0 miljoner kronor sedan 03. Liksom tidigare år är de tre största posterna i nas kostnader för väghållningen vinterväghållningen (28 procent), gatubelysningen (2 procent) och beläggningsunderhållet ( procent). Tillsammans står de för 73 procent av nas totala drift- och underhållskostnader. Jämfört med 03 har alla dessa kostnadsposter ökat. Den största ökningen återfinns i kostnaden för vinterväghållning (+16 procent). Därefter följer beläggningsunderhållet, med en kostnadsökning på 1 procent. Gatubelysningen har ökat med 9 procent. Kommunernas totala saltförbrukning uppgick 0 till knappa ton. Denna siffra är bara marginellt högre än totalen för 03. Investeringarna har i enkäten delats upp på investeringar i befintliga kommunala gator och investeringar i nyexploateringsområden. När det gäller den senare posten är skillnaderna mellan år 03 och 0 stora. Investeringarna i nyexploateringsområden uppgick 0 till 3,7 miljarder kronor. Motsvarande siffra för 03 var 1,1 miljard. En stor del av dessa 3,7 miljarder (ca 60 procent) kan dock hänföras till investeringar i nyexploateringsområden i Stockholm. Investeringarna i befintliga kommunala gator uppgick 0 till cirka 1,9 miljarder kronor, vilket är i stort sett samma siffra som för 03. Kommunernas kostnader för enskilda vägar uppgick 0 till cirka 24 miljoner kronor. I summan ingår både investeringar och driftoch underhåll. Dessutom gav na ytterligare cirka 21 mkr i bidrag till vägföreningar och vägsamfälligheter. Påpekas bör att tillförlitligheten kring dessa siffror är relativt låg, eftersom många mindre, som torde ha ett stort ansvar för enskilda vägar, inte svarat på enkäten. Av de 18 som besvarade frågan om huruvida de följer Kommunförbundets kontoplan för kommunal väghållning svarade 7 procent ja eller delvis. Kommunala gator Enskilda vägar Drift- och underhållskostnader Investeringar mkr 630 mkr Drift- och underhållskostnader samt investeringar Bidrag 24 mkr 21 mkr Totalt 400 mkr 460 mkr Sammanfattning av kostnader för kommunal väghållning 0. Kommunernas väghållning 0

4 Kommunernas kostnader och ansvar för väghållningen Endast kostnader som är direkt knutna till drift- och underhållsverksamheten omfattas av undersökningen. Kapitalkostnader för investeringar i anläggningar och kostnader för centralt övergripande administration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etcetera ingår inte i dessa kostnader. Årets sammanställning ger en total drift- och underhållskostnad för gator och vägar, inklusive nas kostnader för enskilda vägar, på cirka,2 miljarder kronor. Jämfört med 03 har kostnaderna ökat med cirka 2 procent. Drift- och underhållskostnadernas fördelning Hur nas väghållningskostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar) fördelade sig 0 redovisas i figur nedan. DoU-kostnadernas fördelning Vad är normala kostnader för olika åtgärder? För att göra nas uppgifter om kostnader för de kommunala gatorna jämförbara, använder vi oss av nyckeltal som exempelvis kostnad per meter eller kvadratmeter kommunal gata eller kostnad per invånare. Meter- och kvadratmeteruppgifterna som används för att göra nyckeltal av summorna inkluderar inte gång- och cykelvägar, gångbanor eller enskilda vägar, utan består endast av de kommunala gatorna för blandtrafik eller biltrafik. Tidigare års sammanställningar har visat att gruppen Storstads, som har fler än invånare, har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter än övriga kommungrupper för flera av åtgärderna. Detta medför att jämförelser med medelvärdet bör göras med viss försiktighet. Genom att redovisa också medianvärdet i figurerna, i de fall det skiljer sig mycket från medelvärdet, hoppas vi kunna förmedla en mer nyanserad bild av kostnadsläget. Beläggningsunderhåll 90 mkr (%) Gatubelysning 1 18 mkr (2%) Vinterväghållning 1 3 mkr (28%) Dagvattenavledning 11 mkr (2%) Konstbyggnader 270 mkr (6%) Trafiksignaler 7 mkr (2%) Trafikanordningar 0 mkr (4%) Gröna ytor 12 mkr (3%) Barmarksrenhållning 460 mkr (%) Total drift- och underhållskostnad Som nämnts var den totala drift- och underhållskostnaden ett par procent högre 0 än 03. Den totala kostnaden inklusive belysning och enskilda vägar uppgick till,2 miljarder kronor. Medianvärdet var 13,70 kronor per kvadratmeter kommunal gata. Gruppen Stor särskiljer sig från de övriga grupperna med ett dubbelt så högt medianvärde per kvm. Detta värde bygger dock på endast en observation. Av diagrammet kan urskiljas att det till stor del är na med flest invånare som har de högsta genomsnittliga totalkostnaderna per kvadratmeter för drift och underhåll. Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 9 kronor och medianen 09 kronor per invånare. Kommunernas väghållning 0

5 Utveckling över tid Det har inte skett några drastiska förändringar i nas totala väghållningsansvar sedan Jämfört med hur situationen såg ut för tio år sedan är det totala väghållningsansvaret ungefär lika stort 0 som då. Antalet broar har under perioden ökat med cirka 00 stycken (8 procent). När det gäller antalet anläggningar för trafiksignaler har en minskning med cirka 300 anläggningar skett under de tio senaste åren. En trolig förklaring till minskningen är att antalet cirkulationsplatser ökat. Antalet ljuspunkter i gatubelysningen har under perioden legat på en relativt konstant nivå kring tvåmiljonersstrecket. För 0 beräknades det totala antalet ljuspunkter i gatubelysningen till cirka 2,1 miljoner. Utvecklingen av den totala drift- och underhållskostnaden (inklusive drift- och underhåll av enskilda vägar, men exklusive bidrag till enskild väghållning) samt kostnaden per löpmeter i fasta priser kan studeras i diagram. Mellan 1994 och 1997 låg de totala kostnaderna på en relativt konstant nivå kring 3,7 miljarder kronor. Åren därefter ökade kostnaderna och nådde 02 toppnivån,1 miljarder kronor. Under 03 sjönk kostnaderna, för att till 0 åter stiga till en nivå över miljarder kronor. Då det sammanlagda ansvaret för väghållningen bara förändrats marginellt under de senaste tio åren följer den genomsnittliga drift- och underhållskostnaden per löpmeter väg en likartad utveckling som den totala kostnaden. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Sveriges Kommuner och Landsting samlat in statistik. Vinterväghållningen stod 0 för 28 procent av den totala kostnaden, följd av gatubelysningen med cirka 2 procent och beläggningsunderhållet med procent. De övriga drifts- och underhållskostnaderna består av kostnader för barmarksrenhållning, dag- kr/kvm Antal miljarder kr kr per löpmeter Stor 14 DoU-kostnader per kvm i olika kommuntyper 18,9 37 Förorts Pendlings Glesbygds 1,9 12,6 Median: 13,7 Antal svar: 1 9,2 9,8 16,2 D&U-kostnader per invånare ,1 13,7 Median: 09 kr/inv Medel: 9 kr/inv Antal svar: Kr per inv 3,78 3,72 3,74 3,8 D&U-kostnader ,19 4, ,97,12 4,9, D&U-kostnader per löpmeter Kommunernas väghållning 0

6 meter vattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafikanordningar och gröna ytor. Dessa poster står vardera för ett par procent av de totala kostnaderna för väghållningen. Samtliga övriga kostnader har ökat i förhållande till föregående undersökning; några marginellt och andra mer. De tre poster som ökat mest sedan 03 är gröna ytor, trafikanordningar och trafiksignaler, som alla har kostnadsökningar kring 1 procent. Posten gröna ytor är dock svårbedömd, eftersom denna kostnad i några redovisas antingen som barmarkseller parkunderhåll och inte som en egen post. Kostnaderna för konstbyggnader ligger kvar på ungefär samma nivå som 03. Kostnaderna för dagvattenavledning har ökat med cirka 7 procent från totalt 7 miljoner kronor 03 till 11 miljoner under 0. Beläggningsunderhåll Ytor Av de 193 som har besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väghållningsansvar de har. Särskilt hög är svarsfrekvensen på frågan om längden kommunala gator. 2,27 Stor Meter gata per invånare i olika kommuntyper 4,12 4,2,28 8,91 Förorts Pendlings Glesbygds- 7,09,1 6,3 7,06 I de ytuppgifter som redovisas nedan ingår inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och liknande som na ofta har huvudansvaret för. Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvudmän för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast vägföreningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden. Stockholm är den kommun som i kilometer kommunala gator har det största väghållningsansvaret. Kommunen ansvarar för drift och underhåll av cirka 1 00 kilometer gata. Näst största väghållare är Göteborg, med ett ansvar för 1 20 km. Malmö besvarade inte enkäten i år, men enligt förra undersökningen underhåller kommunen 890 km kommunal gata, vilket placerar Malmö på en tredjeplats. Halmstad kommer därefter, med 63 km kommunal gata. Om vi däremot ser till km kommunal gata per invånare, ser läget annorlunda ut. Glesbygdsna Årjäng och Härjedalen underhåller 37 respektive 24 meter kommunal gata per invånare. Tredje största väghållaren relativt sett är Ljusnarsberg med 17 m per invånare. De som underhåller minst kommunal väg per invånare är Gagnef och Orust, med 0,3 respektive 0, meter per invånare. Diagrammet till vänster visar genomsnittlig längd kommunal gata per invånare för de nio kommungrupperna. Räknar vi in de enskilda vägar kommunen har åtagit sig att sköta är Stockholm fortfarande den största kommunala väghållaren, trots att kommunen inte ansvarar för underhållet av några enskilda vägar. Enligt föregående undersökning hade Gotland 03 ansvar för en Kommunalt underhållna gator och vägar 0. Längd Yta Kommunala gator km 290 milj kvm Enskilda vägar på landsbygden km 70 milj kvm Totalt kmr 360 milj kvm Kommunernas väghållning 0

7 sammanlagd väglängd, inklusive enskilda vägar, på km, vilket gör kommunen till den näst största väghållaren. Göteborg och Skellefteå delar på tredje platsen och Växjö följer tätt därefter med cirka km. Gotlands och Skellefteås har mycket stora åtaganden för enskilda vägar. Deras vägnät består till 8 procent respektive 72 procent av enskilda vägar. Andra vilkas vägnät till stor del består av enskilda vägar är till exempel Norsjö (8 procent), Älmhult (84 procent) och Tingsryd (83 procent). Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla tillsammans, drygt kilometer. I övrigt finns det cirka kilometer enskild väg i landet utan statsbidrag, varav en stor del är skogsbilvägar som inte är öppna för allmän motortrafik, och cirka kilometer enskilda vägar med statsbidrag. Till nas väglängd kommer även km gångbanor/trottoarer och gångoch cykelvägar. I de senaste årens enkäter har uppgifterna om km gång-, cykelvägar och gångbanor samlats in i en fråga. Eftersom svarsfrekvensen varit ganska låg på denna fråga valde vi till årets enkät att dela upp frågan i två; en där längden gång- och cykelvägar efterfrågas, och en annan där längden gångbanor/trottoarer ska uppges. Emellertid har denna uppdelning lett till en ännu lägre svarsfrekvens på frågan om gångbanor/trottoarer (48 procent). Detta innebär att siffran km är behäftad med viss osäkerhet. Av de som besvarat båda frågorna i enkäten har Stockholm, Göteborg, Uppsala och Jönköping mest gång- och cykelvägar och gångbanor mätt i antal kilometer. Malmö har enligt tidigare enkäter ett stort gångbane- och gång- och cykelvägnät. Fördelat på antalet invånare har Åmål (11,1 m/inv), Åsele (9,9 m/ inv), Arvidsjaur (9,8 m/inv) och Säffle (9, m/ inv) mest gång- och cykelvägar och gångbanor. Kommunerna har möjlighet att helt eller delvis överlåta ansvaret för renhållning av gångbanor inom detaljplanerat område till fastighetsägarna. En del har valt meter Antal Stor Meter gc-bana per invånare och kommuntyp Medel: 3,97 Antal svar: 88 2,6 2,9 4,2 2,6 7% Gemensamt 3% 8% Sommar 4,7 Förorts Pendlings Glesbygds-,1 4,1 Ansvar för gångbanerenhållning Kommun Fastighetsägare 33% 8% Vinter 4,8 9% Gemensamt Kommun Fastighetsägare att överlåta ansvaret endast under vinter- eller sommarhalvåret, andra har helt och hållet lämnat över renhållningsansvaret, medan ytterligare andra sköter gångbanorna gemensamt med fastighetsägarna. I Stockholms och Västerbottens län är det nästan uteslutande na som har ansvaret för gångbanorna, medan situationen är den omvända i exempelvis Skåne, Hallands och Örebro län. Kommunerna ansvarar för sammanlagt cirka broar, såväl körbroar som gång- och cykelbroar. Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än två meter, samt trumma med diameter större än två meter. Vägverket ändrade för ett antal år sedan definitionen av en bro, från måttet tre meter till två meter. För att definitionen av en bro ska vara enhetlig över hela landet valde Sveriges Kommuner och Landstings och Vägverkets FoU-grupp tidigare i år att anamma definitionen två meter. De som underhåller flest broar är storna Stock- 3,8 Kommunernas väghållning 0

8 Antal kr/kvm Beläggningsunderhåll per kvm Median: 2,69 kr/kvm Medel: 2,84 kr/kvm Antal svar: , 1 1, 2 2, 3 3, 4 4,, 6 6, 7 7, 8 Kr per kvm Beläggningsunderhåll per kvm i olika kommuntyper,2 Stor 2,7 3,79 2,67 2,6 Förorts Pendlings Glesbygds- Median: 2,69 kr/kvm Medel: 2,84 kr/kvm Antal svar: 16 2,16 2,91 2,98 holm och Göteborg med 772 respektive 433 broar. 2,34 I årets enkät har vi även frågat efter antalet tunnlar i kommunen. Posten innefattar tunnlar för gång-, cykel-, bil- och spårbunden trafik. Totalt sett underhåller Sveriges cirka 1 00 tunnlar. Att döma av kommentarerna från några tycks denna fråga ha varit aningen svår att svara på; dels för att uppgifter om antalet tunnlar inte alltid finns dokumenterade, dels för att det i vissa fall kan vara svårt att skilja på om till exempel en cykel- eller gångtunnel under en bilbro bör betraktas som bro eller tunnel. Siffran 1 00 rymmer i ljuset av detta viss osäkerhet. 181 har besvarat frågan om cirkulationsplatser och minirondeller. Av dessa uppgav 46 att de inte har någon cirkulationsplats. De resterande 13 na sköter och bekostar tillsammans 49 cirkulationsplatser och minirondeller. Uppskattningsvis underhåller landets sammanlagt drygt 100 cirkulationsplatser. Ungefär hälften av cirkulationsplatserna finns i kommungrupperna stor och större. Kostnader Totalt uppgick kostnaderna för beläggningsunderhållet till cirka 90 miljoner kronor under 0. Detta innebär en ganska kraftig ökning (1 procent) jämfört med 03. Den genomsnittliga kostnaden för beläggningsunderhåll uppgick till 2,84 kronor per kvadratmeter och medianen till 2,69 kronor per kvadratmeter. Som diagrammet visar är det storstadsna och de större na som lägger ned mest pengar på underhållsbeläggningar per kvadratmeter. Av de 193 som besvarat enkäten har en uppgett att de inte lagt ned några pengar på beläggningsunderhåll under 0. Endast fyra har lämnat frågan obesvarad. Variationer Kostnaderna för beläggningsunderhåll har sedan 199 successivt stigit till toppnivån 966 miljoner år 01. De två efterföljande åren sjönk kostnaderna till 824 miljoner 03. Under 0 har kostnaderna för beläggningsunderhåll återigen stigit. Kostnaderna för beläggningsunderhåll var en av de två poster som undersöktes i den analys som nämns i förordet till denna skrift. I rutan intill sammanfattas slutsatserna om de bakomliggande orsakerna till kostnadsförändringar i beläggningsunderhållet. Svarsfrekvensen på frågan om kostnader för beläggningsunderhåll är en av de högsta i enkäten. Detta kan tolkas som att posten utgör en av de stora och viktiga kostnaderna i väghållningen, att uppgifterna om dessa kostnader finns väl dokumenterade, vilket gör frågan enklare att besvara, och att frågan är av stort intresse. Kommunernas väghållning 0

9 Analys av kostnadsutvecklingen inom beläggningsunderhåll Någon tydlig trend över kostnadsutvecklingen för beläggningsunderhåll är svår att urskilja. En viktig iakttagelse är däremot att dessa kostnader fluktuerar mellan åren. När det gäller beläggningsunderhållets kostnader kan de i grova drag karaktäriseras på följande vis. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet gjorde att de flesta i landet blev tvungna att vidta besparingsåtgärder. I många drabbades beläggningsunderhållet hårt av budgetnedskärningarna, vilket syns i statistiken över hur mycket som satsades på beläggningsunderhåll. Det var vid den här tiden som det började bli mer påtagligt att en underhållsskuld höll på att byggas upp i na. Kostnaderna ökade sen i slutet av 90-talet, vilket kan bero på att na fick en något bättre ekonomi som möjliggjorde satsningar på beläggningsunderhåll. Dock rymmer de högre siffrorna även höjda priser, som kanske till viss del orsakades av de kartellbildningar bland marknadsaktörerna för asfaltbeläggning som senare kom att avslöjas. I flera sjönk återigen de totala kostnaderna i början av 00-talet, vilket kanske beror på att beläggningsunderhåll återigen prioriterades lägre än sektorerna skola, vård och omsorg. En annan, positiv, orsak till lägre kostnader kan säkert också tillskrivas kartellavslöjandena. Många av na i studien vittnar om att priserna på upphandlat beläggningsunderhåll sjönk märkbart de närmaste åren efter kartellavslöjandena. Ett antal i studien har berättat om satsningar inom beläggningsunderhåll där extra budgetmedel har tillskjutits av politiker under 0. En ökad medvetenhet om underhållsskulden kan följaktligen noteras i några. Det kan också vara så att kopplingen mellan mål som till exempel trafiksäkerhet och tillgänglighet och drift och underhåll lyfts upp, och fått genomslag i fördelningen av ekonomiska medel. Studien visar vidare att flera olika faktorer kan ligga bakom variationerna i kostnaderna för beläggningsunderhåll över tid och mellan. En är politiska beslut om extra tilldelade medel till eller sparbeting för beläggningsunderhåll. I vissa fall kan det röra sig om betydande extra tillskott i förhållande till den ordinarie budgeten. Det är emellertid vanligt att dessa tillskott är av tillfällig karaktär, vilket leder till att variationerna mellan åren kan bli stora. Den här typen av extra anslag levereras ofta med kort varsel och om det inte ryms inom det gällande entreprenadavtalet krävs extrainsatser av entreprenören eller en snabb upphandling av arbetet. Villkoren vid denna typ av snabba förfaranden blir ofta sämre än vid planerat arbete. Detta gör att kostnaden per kvadratmeter lagd asfalt sannolikt blir högre än om framförhållningen varit bättre. Under de senaste 1 åren har det även varit vanligt att beläggningsunderhåll varit föremål för sparbeting, vilket också bidragit till kostnadsförändringar. Att skjuta på beläggningsunderhållet får naturligtvis följdverkningar; en underhållsskuld byggs upp vilket gör att allt större summor måste satsas för att det löpande underhållet ska klaras av och underhållsskulden samtidigt ska minska. Dessutom blir underhållet dyrare när slitaget på gatorna blir större och skador på bärlager eventuellt uppstått. En annan faktor som påverkar nivån på ekonomiska medel för beläggningsunderhåll är dess koppling till vinterväghållningen. De två posterna hänger ihop såtillvida att verksamhetsområdena ofta har en totalbudget. Om kostnaderna för vinterväghållning varit större än beräknat ett år, blir beläggningsunderhållet följaktligen lidande när mindre pengar blir över för detta ändamål. Följden blir att planerade projekt inom beläggningsunderhåll skjuts framåt i tiden. När det gäller skillnader i kostnader mellan jämförbara ger undersökningen att dessa ofta tros bero på olikheter i sätten att redovisa kostnader för beläggningsunderhåll. Främst är gränsdragningen mellan vad som ska räknas som underhåll respektive investering ofta otydlig. Emellertid torde även de övriga faktorerna kunna leda till skillnader mellan liknande. Kommunernas väghållning 0

10 kwh/invånare kwh/ljuspunkt Stor Gatubelysning, förbrukad energi per inv Förorts Glesbygds Pendlings- 130 Medel: 11 kwh/inv Antal svar: Gatubelysning, förbrukad energi per ljuspunkt Stor Förorts Pendlings Glesbygds Medel: 433 kr/ljp Kommunalt bidrag och kostnader för enskild väghållning Tillsammans betalade na ut cirka 21 miljoner kronor i kommunalt bidrag till enskild väghållning under 0. Bidrag ges till enskilda vägföreningar och vägsamfälligheter som själva sköter sin väghållning. 181 besvarade frågan om kommunalt bidrag. Av dessa uppgav 28 att de inte givit något bidrag till enskild väghållning under 0. Vid förra undersökningen, 03, svarade 3 på frågan, och av dessa betalade 24 inte något bidrag till enskild väghållning. Detta skulle kunna tyda på att antalet som ger bidrag till vägföreningar och vägsamfälligheter har minskat under de senaste två åren. Kommunernas sammanlagda kostnader för drift och underhåll av samt investeringar i enskilda vägar uppgick under 0 till cirka 24 miljoner kronor. Detta är en ökning med cirka 14 procent jämfört med 03. Av de 147 som besvarade frågan uppgav 68 att man inte haft några kostnader för enskilda vägar under året. Mer information om nas engagemang i enskild väghållning ges i Sveriges Kommuner och Landstings skrift om ämnet som kommer ut inom kort. Gatubelysning Gatubelysningen utgör en av de största posterna i nas väghållningsbudget. Totalt underhåller na cirka 2,1 miljoner ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som man inte har väghållningsansvar för. Drygt 7 procent av det totala antalet ljuspunkter som na underhåller finns på allmänna vägar. Bland de 11 som besvarat frågan uppgick den förbrukade energin i genomsnitt till 11 kilowattimmar per invånare, eller 433 kwh per ljuspunkt. Jämfört med senaste undersökningen har den genomsnittliga förbrukade energin per invånare minskat med drygt 6 kwh. I diagrammen kan avläsas att glesbygdsna, tämligen väntat, har högst förbrukning per invånare. När det gäller förbrukad energi per ljuspunkt ligger dock de övriga na med färre än invånare högst. Under 0 summerades nas kostnader för gatubelysning till 1 18 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med cirka 9 procent jämfört med 03. Den genomsnittliga kostnaden per ljuspunkt var 38 kronor och medianen 29 kronor. Av diagrammen framgår att storna har en avsevärt högre kostnad per ljuspunkt jämfört med de övriga grupperna. Näst mest kostar gatubelysningen i snitt i de övriga na med mindre än invånare. Orsaker till kostnadsvariationerna för gatubelysningen diskuteras i rutan nedan. Kommunernas väghållning 0

11 Antal 30 2 Gatubelysning, kostnad per ljuspunkt Median: 29 kr/ljp Medel: 38 kr/ljp Antal svar: Kr per ljuspunkt kr/ljuspunkt Stor Kostnad per ljuspunkt i olika kommuntyper Förorts Medel: 38 kr/ljuspunkt Antal svar: Glesbygds Pendlings Analys av kostnadsutvecklingen inom beläggningsunderhåll Kostnaderna för gatubelysning följer i stor utsträckning energikostnaderna, och eftersom elpriset har haft en stigande trendkurva har också de totala kostnaderna för drift och underhåll av gatubelysning varit stigande. Kommunerna har dock delvis lyckats hålla kostnaderna konstanta tack vare energibesparande åtgärder som byte till lågenergilampor eller att släcka belysningen under vissa tider. Kostnaderna för gatubelysning domineras av elkostnaderna medan underhållet utgör en liten del av de totala drift- och underhållskostnaderna. Kommunerna som deltagit i studien anser i allmänhet att de höga energikostnaderna till stor del beror på dålig konkurrens på marknaden som i princip kontrolleras av ett fåtal företag, ett klassikt oligopol där priserna också blir därefter. Det har stor betydelse för kostnadsläget om kommunen har haft turen eller skickligheten att binda elpriset några år vid ett gynnsamt tillfälle. Studeras de kommunvisa nyckeltalen från enkäten under ett antal år kan man konstatera att kostnaderna ibland ökar kraftigt från ett år till ett annat. Det beror då ofta på att ett flerårigt upphandlingsavtal för el har löpt ut och i den nya upphandlingen har prisnivån blivit betydligt högre än tidigare. Det förefaller dock vara ganska vanligt att na har löpande pris i sina elavtal eller binder priset för en kortare tidsperiod. Det är sällsynt att den enskilda förvaltningen handlar upp elen utan det sköts oftast centralt i kommunen. Det är också vanligt att flera går samman vid elupphandlingen, vilket särskilt gäller mindre. När det gäller i vilken utsträckning na har bytt till lågenergilampor varierar bilden mellan de olika na. Några har gjort en rejäl satsning och bytt större delen av beståndet vid ett tillfälle, det vanligaste är dock att byte sker kontinuerligt men i olika takt. Många klagar över att det är svårt att få extra anslag för att byta ut ett större antal vid ett tillfälle. Detta trots att återbetalningstiden är kort på grund av de höga energipriserna. De som har bytt en stor del av beståndet vittnar om att det har varit en mycket bra investering. I flera där man kontinuerligt byter till lågenergilampor har kostnaderna tack vare detta kunnat hållas på en konstant nivå trots kraftiga elprishöjningar. Ett annat sätt att spara på energikostnaderna är att släcka gatubelysningen helt eller delvis i vissa områden under ett antal timmar nattetid, vilket främst sker i bostadsområden. Nedsläckning av gatubelysningen i några av de studerade na har bidragit till att kostnaderna har kunnat hållas konstanta. Någon besparing har inte varit möjlig men de kostnadsökningar som hade blivit följden av de stigande energipriserna har följaktligen kunnat undvikas. Kommunernas väghållning 0 11

12 Antal kr/kvm kr/kvm 2 1 Vinterväghållning, kostnad per kvm Median: 3,41 kr/kvm 22 Medel: 4,30 kr/kvm Antal svar: Kr per kvm 9 7, ,18 Vinterväghållning, kostnad per kvm i olika län 3,11 4,4 3,31 2,92 3,08 2,63 2,90 2,17 1,88 7,02 2,9 3,62 4,6 4,3 6,90 8,36 6,21 6,16 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD 9,64 Vinterväghållning, kostnad i kommuntyper,97 4,77 2,4,3 2,92 3,71 3,66 3,21 Vinterväghållning och saltanvändning Vinterväghållningen kostade under 0 na 1 30 miljoner kronor. Även denna kostnad visar en ökning jämfört med 03 på cirka 16 procent. Den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållningen var 4,30 kronor per kvadratmeter och medianen 3,40 kronor per kvadratmeter. Kommunernas kostnader för vinterväghållning varierar naturligtvis med det geografiska läget och det lokala vinterklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på och gör egna jämförelser kan observera. De högsta genomsnittliga kostnadsnivåerna hittar man i Jämtlands, Stockholms, Värmlands och Västernorrlands län, tätt följda av Norrbottens och Västerbottens län. Variationen över tid i kostnaderna för vinterväghållningen visas i diagrammet. Under 0 uppgick kostnaderna för vinterväghållningen till 1,3 miljarder. Sett över perioden innebär detta en toppnotering. Variationerna i kostnader för vinterväghållning är större än för de flesta andra kostnadsposter. Detta faller sig naturligt med tanke på att väderförhållandena växlar. Stor Förorts Pendlings Glesbygds miljoner kr Kostnader för vinterväghållning Kommunernas väghållning 0

13 Många väljer att på olika sätt använda sig av salt som halkbekämpningsmedel i vinterväghållningen. År 0 har na sammanlagt använt cirka ton salt. Jämfört med 03 innebär denna siffra en ökning med omkring 00 ton. Emellertid kan ökningen vara ännu något större, då 03 års siffra förmodligen var aningen högt räknad. Av de 193 som skickat in enkäten har 12 besvarat frågan om saltanvändning. Av dessa har 24, utspridda över landet, angivit att de är helt saltfria. I diagrammet visas genomsnittlig saltanvändning per invånare i de respektive länen. Observera att uppgifterna för Hallands, Jämtlands och Västerbottens län bygger på tämligen få svar. Gotland besvarade inte enkäten i år, varför Gotlands län inte finns med i redovisningen. Variationen över tid i nas sammanlagda saltförbrukning visas i diagram. kg/kvm Tusen ton ,3 2,7 4,4, 3, Saltanvändning i olika län 8,2 7, 13,2 11,2,0 4,7 AB C D E F G H K M N O S T U W X Y Z AC BD 7 7,2 Medel:, kg/inv 3,4 2,6 2,8 2,4 2,6 Saltförbrukning , ,4 0,7 0, , Barmarksrenhållning Den totala kostnaden för barmarksrenhållningen uppgick under 0 till 460 miljoner kronor. Denna kostnad ligger kvar på ungefär samma nivå som den gjorde 03. Fördelat på kvadratmeter kommunal gata var den genomsnittliga kostnaden 1,12 kronor, medan medianvärdet låg på 83 öre per kvadratmeter. Kostnaderna för barmarksrenhållning varierar avsevärt na emellan. Detta faktum kan delvis förklaras av nas skiftande sätt att definiera vad som innefattas i posten barmarksrenhållning. Två har uppgivit att de inte har några kostnader för barmarksrenhållning. Det nedre diagrammet visar att gruppen stor har ett betydligt högre medelvärde per kvadratmeter än övriga grupper. Stockholm drar upp medelvärdet i denna grupp, men även Göteborg ligger tämligen högt över genomsnittet för landet. Skillnaden mellan medelvärdet och medianvärdet visar också att det är ett mindre antal som drar upp medelvärdet, medan de flesta na (64 procent) ligger i spannet mellan 0, och 1, kronor. Antal kr/kvm Barmarksrenhållning, kostnad per kvm Median: 0,83 kr/kvm Medel: 1,12 kr/kvm Antal svar: ,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 4 4,4 4,8,2 9,6 Kr per kvm,9 Stor Barmarksrenhållning, kostnad i kommuntyper 1,4 1,3 0,9 0,9 0,7 Förorts Pendlings Glesbygds- Median: 0,83 kr/kvm Medel: 1,12 kr/kvm Antal svar: 160 1,2 0,9 1,2 Kommunernas väghållning 0 13

14 kr/invånare Trafiksignaler Kommunerna ansvarar för totalt cirka 2600 trafiksignalanläggningar med sammanlagt knappt signallyktor. Detta motsvarar ungefär 19 signallyktor per anläggning. Av de 18 som svarat på frågan har 64, främst i kommungrupperna pendlings-, glesbygds-, varuproducerande, medelstora ( inv) och mindre (), uppgett att de inte har några trafiksignaler. Investeringar Under 0 investerade Sveriges uppskattningsvis,63 miljarder i kommunala vägar och nyexploateringsområden. Denna siffra innebär nästan en fördubbling av de sammanlagda investeringarna under 03. Emellertid kan största delen av ökningen hänföras till de stora investeringar i nyexploateringsområden som gjorts i Stockholm. Även om man bortser från Stockholms investeringar har dock investeringarna i nyexploateringsområden ökat med cirka 0 procent. Investeringarna fördelar sig med drygt 30 procent på befintliga gator och knappt 70 procent i nyexploateringsområden. Föga överraskande förekommer stora skillnader mellan nas investeringar i ny-, om- och tillbyggnader av gator och vägar. De typer av investeringar som omfattas av enkäten är investeringar i ny- och ombyggnad av kommunala gator, inklusive investeringar i mindre 344 Stor 1470 Investeringar per invånare i kommuntyper Befintliga gator Nyexploatering Förorts Pendlings Glesbygds Befintligt medel: 143 kr/inv Befintligt median: 67 kr/inv Antal svar: 1 Nyexp medel: 136 kr/inv Nyexp median: 69 kr/inv Antal svar: 149 åtgärder som konterats på driftbudgeten, och investeringar i nyexploateringsområden. Tidigare var den förra uppdelad i två delar investeringar av smärre karaktär som konterats på driftbudgeten och investeringar i kommunala gator. Med anledning av att svarsfrekvensen på frågan om investeringar av smärre karaktär varit låg, slogs den till årets enkät ihop med frågan om investeringar i kommunala gator. Stockholm är den kommun som under 0 totalt sett investerat överlägset mest, hela 2,3 miljarder kronor. delen av dessa, 8 procent, avser investeringar i nyexploateringsområden. Därefter följer Göteborg, Uppsala och Helsingborg som investerat totalt 168, 12 respektive 6 miljoner kronor i befintliga kommunala gator och nyexploateringsområden. Stockholm toppar naturligt också listan över de som investerat mest räknat per invånare. Vaggeryd, Vallentuna och Partille kommer därefter. 14 har inte gjort några investeringar vare sig i befintliga kommunala gator eller i nyexploateringsområden under 0. Vaggeryd, Partille och Åre har alla investerat mer än 00 kronor per invånare i befintliga kommunala gator under 0. Eskilstuna och Älvkarleby kommer därefter med cirka 900 respektive 7 kronor per invånare. Av de 1 som besvarat frågan har 32 uppgett att de inte gjort några investeringar i kommunala gator under det gångna året. Den kommun som investerat i särklass mest i nyexploateringsområden är som nämnts 94 Stockholm. Investeringen i nyexploateringsområden per invånare uppgår där till kronor. Vallentuna har investerat näst mest i nyexploateringsområden, med drygt kronor per invånare. Därefter är hoppet ganska stort till Vaggeryd som hamnar på tredje plats. Här har man investerat knappt 640 kronor 14 Kommunernas väghållning 0

15 Kommunala gator Nyexploatering Samredov. investeringar Totalt Jfr Vägverket Investeringar i nas vägnät mätt i miljoner kronor. (avser 0 års priser enl NPI) per invånare i nyexploateringsområden. 149 har lämnat svar på frågan om investeringar i nyexploateringsområden. Av dessa har 40 uppgivit att de inte har gjort några sådana investeringar under 0. I diagrammen kan avläsas de genomsnittliga investeringarna per invånare i de respektive kommungrupperna. Frågan om samredovisade investeringar har inte ställts i enkäterna sedan Under åren har istället frågats efter investeringar av smärre karaktär. Svarsfrekvensen på den senare frågan har varit relativt låg. Dessutom är det sammanlagda belopp som de svarande na uppgett att de lagt i investeringar av smärre karaktär litet i förhållande till de övriga två investeringsposterna. Av dessa skäl väljer vi att inte redovisa denna uppgift här, utan hänvisar till de kommunvisa uppgifterna i förbundets statistik-webb WebOr ( I årets enkät har vi också valt att väva in frågan om investeringar av smärre karaktär i posten investeringar i befintliga kommunala gator. Fluktuationerna i Vägverkets investeringar skiljer sig från variationsmönstret i nas investeringar. Minskningar skedde under 1996 och steg investeringarna med över 1 miljard kronor, för att under 1999 falla tillbaka till 1996 och 1997 års nivåer. Periodens största investeringar gjorde Vägverket under 03. Under 0 minskade Vägverkets investeringar åter med knappt 2 miljarder jämfört med 03. Parkunderhåll I årets enkät har vi återinfört en fråga om kommunens kostnad för parkunderhåll. I frå- kr/invånare Stor Parkunderhåll, kostnader i kommuntyper Medel: 180 kr/inv Median: 17 kr/inv Antal svar: Förorts Pendlings Glesbygds gan ingår kostnader för drift, underhåll och övriga kostnader (såsom administrations-, lokal-, fordons- och projekteringskostnader m m) för anlagda parker och naturmark. Skogsskötsel omfattas inte av frågan. Under 0 uppgick nas totala kostnader för parkunderhåll till knappt 1,6 miljarder kronor. Senast frågan ställdes i enkäten var 01. Motsvarande siffra var då, i 0 års priser, drygt 1, miljarder kronor. Genomsnittskostnaden per invånare uppgår till 180 kronor, medan medianvärdet per invånare ligger på 17 kronor. Allra mest pengar på parkunderhåll lägger man i Trelleborg, där kostnaden uppgår till cirka 8 kronor per invånare. Lomma kommer därefter med 0 kronor per invånare, och Surahammar, Helsingborg och Kävlinge ligger alla på en kostnad per invånare kring 40 kronor. Bland de tio som har högst kostnader för parkunderhåll ligger fem i Skåne län. Endast Orust har uppgivit att man inte har några kostnader för parkunderhåll. I diagrammet kan avläsas den genomsnittliga kostnaden per invånare i de nio kommungrupperna. Kommunernas väghållning 0 1

16 Var finns de kommunvisa uppgifterna om kostnader och mängder inom väghållningen 0? De kommunvisa uppgifterna återfinns på Sveriges Kommuner och Landstings statistik-webb Sidan kan även nås via förbundets hemsida Förutom den ordinarie redovisningen i systemet finns på första sidan i WebOr även en excelfil med svaren från samtliga som deltagit i enkätundersökningen för nedladdning. Nedan åskådliggörs hur WebOrs nyckeltalsredovisning kan se ut. En mängd sökningar och jämförelser kan här göras. De uppgifter sökningarna resulterar i redovisas i tabeller och olika typer av diagram, beroende av vilka alternativ som väljs. Sökresultaten kan även sparas som excelark för egen bearbetning. Du hittar fler bra skrifter om kommunal väghållning på 16 Kommunernas väghållning 0