Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Transkript

1 l Jämförelse av Lokalkostnader POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se

2 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund Inledning Syfte Arbetsgrupp Metod och avgränsning Omfattning 5 3 Nulägesbeskrivning 7 4 Resultat Fastighetsförvaltning Lokalanvändning 2

3 3(28) Södertörns nyckeltal Jämförelse av lokalkostnader Sammanfattning Detta är andra året som jämförelse av kommunernas lokalkostnader har gjorts. Fortfarande finns vissa brister i de underlag som används. Bland annat tillämpas olika redovisningsmetoder i kommunerna som vi inte har kunnat justera för i alla delar. Olika organisation av fastighetsförvaltningen i kommunerna bidrar även till att lokalkostnaderna hanteras olika. Förbättringar som genomförts jämfört med förra året är att både och nu ingår i redovisningen. Vidare har en särskild definitionslista tagits fram som ska innebära successivt bättre kvalitet i de underlag som tas fram. Av resultatet för 27 kan sägas följande. De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 8-15 procent av kommunernas totala bruttokostnader. redovisar den högsta andelen (14,6 %) och (7,9 %) den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan 9-11 procent. uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 348 kronor) som är 35 procent högre än (988 kr) som har den näst högsta kostnaden. ligger lägst (87 kronor) om man undantar Bokyrka där vissa kostnader belastar verksamheten direkt och inte ingår i underlaget. Att avviker så mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har man en mer marknadsmässig prissättning på delar av lokalbeståndet. En annan faktor är att i s kostnader ingår även viss infrastruktur i lokalhyran för verksamheten. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativt gammalt. Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. har störst yta per invånare (5,5 kvm) medan har minst yta (4,4 kvm). Övriga kommuner ligger mellan 4,5-5, kvm/invånare. Södertörn ligger lägre än det genomsnitt som anges för SKL: s kommungrupp. Två andra mått som studerats är hur många nyttjare (barn, elever, äldre) per kvadratmeter som använder våra verksamhetslokaler och vad det kostar per nyttjare. Inom grundskola och gymnasium ligger antal kvadratmeter per elev för Södertörnskommunerna nära övriga landets kommuner. Fristående skolor har dock mindre ytor. Kostnaden per elev ligger på Södertörn ganska lika som övriga kommuner och friskolor. För gymnasieskolor ligger Södertörn, utom (och för kostnad/elev), lägre än övriga både när det gäller ytor och kostnad per elev.

4 4(28) 2 Bakgrund 2.1 Inledning Att kunna göra jämförelser av lokalkostnader mellan kommunerna på Södertörn är ett komplement till övriga jämförelser som görs inom olika verksamhetsområden och för personal. Lokalkostnadernas nivå påverkar ett antal andra nyckeltal där man jämför sig med andra, vilket gör det väsentligt att veta vad lokalerna kostar och att jämföra dessa kostnader med andra kommuner. Att göra jämförelser av lokalkostnader är också viktigt för styrningen av investeringsnivån och investeringsalternativ. Men ska även vara ett underlag för att påverka hur vi använder lokalerna (ytor och tidsanvändning) samt produktiviteten när det gäller fastighetstjänsterna. 2.2 Syfte Det övergripande syftet med södertörnsjämförelserna är: Ge kommunernas politiska ledningar en översiktlig bild av dels kostnadsoch serviceförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc. Det övergripande syftet inom lokalgruppen är att få fram jämförbara underlag på kommunernas lokalkostnader så att mått och nyckeltal kan redovisas varje år i samband med de årliga nyckeltalsredovisningarna. Underlagen ska också kunna användas för analys av skillnader och likheter mellan kommunernas mått och nyckeltal. 2.3 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med en representant från varje kommun deltar. Nykvarn har inte deltagit i gruppens möten. Sammankallade och samordnare är Bo Garneij. Arbetsgrupp: Peder Ricknell, Jesper Schönberg, Stig Öhman, Björn Wahlberg, Lennart Hyllengren, Petra Karlsson-Ekström, Ulla Lindström, Per Olov Lindfors, Jan Nilsson, Bo Garneij,

5 5(28) 2.4 Metod och avgränsning Respektive kommun har inventerat och samlat ihop sina ekonomiska uppgifter enligt den överenskomna definitionslista som arbetsgruppen utarbetat. Definitionslistan bygger i stora drag på de definitioner som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram i sitt arbete med Kommunnyckeln. En övergripande sammanställning och jämförelse av resultaten har gjorts så att kommunerna kan jämföras, så långt möjligt. Följande kända avgränsningar har konstaterats under arbetets gång: - Att jämföra fastighetsorganisationer är beroende av att det finns tydliga definitioner, förbrukningstal och areabegrepp och att definitionerna tillämpas i praktiken vid kontering och redovisning. Det har inte kunnat verifieras att kommunerna gör på likartat sätt. - Det material som har använts som underlag i analyserna utgår från de officiella räkenskaperna som finns i respektive kommun. - Kommunerna har olika organisatoriska lösningar för sin fastighetsförvaltning vilket medför olika redovisningsmetoder. - Generellt finns oklarheter om hur redovisning av lokalkostnader hanteras i de olika kommunerna. - Skillnader i redovisade siffror har inte kunnat analyseras i tillräcklig utsträckning för att hitta variabler som ger rättvisande förklaringar till dessa skillnader. - Jämförelse med 26 har inte gjorts eftersom redovisningsprinciperna ändrats I hyrs de flesta lokalerna ut med kallhyra och därför saknas kostnader för mediaförsörjning (värme och energi). - Nykvarn ingår inte i arbetsgruppen. 2.5 Omfattning Utgångspunkt och definitioner Som utgångspunkt för gruppens arbete har använts SKL:s dokument Nyckeltalsinsamling instruktioner och definitioner. SKL har använt dessa definitioner för insamling och redovisning av nyckeltalsjämförelser inom kommunernas fastighetsförvaltning 25. Utifrån SKL: s dokument har arbetsgruppen utarbetat en egen definitionslista där även egna definitioner ingår. Definitionslistan blir i fortsättningen utgångspunkt för de förändringar och tillägg som görs kommande år. Följande lokalkategorier har används i Södertörnsrapporten: Förskolor Grundskolor Gymnasier Äldreomsorg - Särskilt boende Övrig vård och omsorg Särskilt boende för funktionshindrade

6 6(28) Förvaltningslokaler Övriga lokaler För kommentar och definitioner till de olika indelningarna ovan samt övriga definitioner hänvisas till definitionslistan Södertörns Nyckeltal Lokalkostnader Definitioner. Areabegrepp Det som föreslagits ska användas är BRA bruksarea. SKL definierar BRA med bruksarea avses area av nyttjande enhet eller annan grupp sammanhörande mätvärde utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdet angiven beteckning. Det har dock visat sig att någon kommun använder sig även av begreppet LOA lokalarea (själva lokalens area) i sina kvadratmeter. Hänsyn har tagits till detta och ytan har anpassats till begreppet BRA. Kostnadsposter De kostnadsposter som redovisas i rapporten utgår från etablerade begrepp och stämmer med de definitioner som SKL använder sig av, förutom posten kapitalkostnad som Södertörnsgruppen själv beslutat ska ingå. Följande huvudgrupper har använts: Kapitalkostnad Drift Underhåll Övriga kostnader Extern hyra

7 7(28) 3. Nulägesbeskrivning Generellt kan sägas när det gäller organisation att fyra kommuner (,, och ) driver fastighetsförvaltningen i egen regi med kommunen som ägare av lokalerna. Övriga tre kommuner (, och ) har lagt över sina verksamhetslokaler i ett helägt kommunalt bolag inom respektive kommun. De kommunala bolagen står även som står ägare till lokalerna. Detta förhållande kan ha viss inverkan på kostnadsnivå, redovisningsmetoder, hyresmodeller, investeringsprocess etc. En annan faktor som har direkt påverkan på lokalkostnaderna är när samt i vilken takt och omfattning som lokalerna har byggts. I dagsläget finns tre beskrivningar (, s och s utbyggnadstakt redovisas på särskild bild och ingår inte i rapporten) och jämförelser av hur den historiska utvecklingen har sett ut av förskole- och skolutbyggnaderna.

8 8(28) 4. Resultat Kostnaderna för verksamhetslokalerna avser 27 års redovisning. Den redovisning som rapporten omfattar har delats upp i två huvudområden: Fastighetsförvaltning (inre effektivitet) Lokalanvändning (yttre effektivitet) Det kommunala fastighetsbeståndet De kommunala verksamhetslokalerna fördelar sig ytmässigt mellan de olika lokalkategorierna enligt följande för Södertörnskommunerna totalt. Övr lokaler 19% Förskolor 12% Förv lokal 6% Handik Säbo 3% Äldre Säbo 1% Grundskolor 38% Gymnasier 12% Skol- och förskoleverksamheterna tar i anspråk största delen av de kommunala verksamhetslokalerna eller 62 procent av den totala ytan. Mellan kommunerna varierar fördelningen något såtillvida att har störst andel äldre- och handikappboenden (totalt 23 %), har störst andel förskolor (13 %) och grundskolor (45 %), har störst andel gymnasielokaler (15 %) och förvaltningslokaler (7 %) och störst andel övriga lokaler (26 %). Kommunernas befolkning Befolkningens ålderssammansättning (den 31/12 27) återspeglar ganska väl hur mycket lokaler det finns inom de olika kategorierna. har störst andel barn och ungdomar medan har högst andel ålderspensionärer.

9 9(28) Befolkning december 27 fördelat på åldersgrupper 1% 11,7% 12,4% 11,7% 16,9% 13,4% 14,8% 13,3% 8% 6% 54,4% 54,5% 54,4% 53,1% 5,8% 53,1% 52,2% 4% 2% 33,9% 33,1% 33,9% 29,9% 35,8% 32,1% 34,6% % är den kommun som ligger närmast ett riksgenomsnitt för befolkningens ålderssammansättning. Övriga Södertörnskommuner har i huvudsak en betydligt större andel barn och ungdomar samt färre äldre än riksgenomsnittet. ligger någonstans mitt emellan Södertörns genomsnitt och rikets genomsnitt. Övergripande kostnader De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 7-14 procent av kommunernas totala bruttokostnader. redovisar den högsta andelen och den lägsta. siffra är i och för sig lägre än s men här saknas bland annat kostnader för energi som gör s siffror inte jämförbara med övriga kommuner. Det har visat sig svårt att hitta jämförelse med andra kommuner eller andra sektorer när det gäller detta nyckeltal. En jämförelse som finns är högskoleverket som redovisar nyckeltalet andel lokalkostnad av omslutning som för 27 uppgår till 14,2 procent för samtliga högskolor. Detta nyckeltal motsvarar ungefär nyckeltalet för Södertörn. Antal invånare Verksamhetens bruttokostnader, Mnkr Totala lokalkostnader, Mnkr Andel lokalkostnader i % 7,% 9,6% 14,6% 9,2% 9,7% 7,9% 1,7% 9,8% Lokalkostnad per invånare, kr Jämförelsen med högskoleverket visar att de flesta Södertörns ligger lägre än landets högskolor och att endast har ett högre tal.

10 1(28) 4.1 Fastighetsförvaltning Totala lokalkostnader Här redovisas totala lokalkostnader. I denna post ingår kapitalkostnader, driftkostnader, underhållskostnader och övriga kostnader (administration, försäkringar etc.). Diagrammet avser total kostnad per kvadratmeter för kommunens verksamhetslokaler. Då ingår såväl egna lokaler (inklusive lokaler som hyrs av eget kommunalt bolag) samt externt inhyrda lokaler. Kostnad (kr) per kvm uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 348 kronor) vilket är mer än 35 procent högre än (988 kr) som har näst högst kostnad. Övriga kommuner, utom, ligger mellan kr/kvm. Bokyrka siffror är inte jämförbara eftersom energikostnaderna inte ingår. Att avviker så pass mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har en mer marknadsprissättning på delar av lokalbeståndet. Andra faktorer är att i s kostnader ingår viss infrastruktur (bullervallar, vägar, vissa mindre vägövergångar) i lokalhyran för verksamheten samt även kostnader för markskötsel (barmarksunderhåll/vinterväghållning) för fastigheterna. s nivå beror på att lokalbeståndet är relativ gammalt samtidigt som man är på väg att genomföra nyinvesteringar i verksamhetslokaler. De totala kostnaderna kan delas upp i fem delposter utslaget på den totala lokalytan: Kapital, drift, underhåll, övrigt samt externa hyreskostnader. har inte kunnat lämna uppgifter på de fem olika delposterna. Kapitalkostnader Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på investerat kapital.

11 11(28) och redovisar ungefär lika höga kostnader. har den klart lägsta kostnaden. Orsaker till de stora skillnaderna kan främst förklaras av att haft få nya byggnationer medan expanderat (förskola, grundskola och gymnasium) relativt kraftigt senaste årtiondet. Internräntenivån i kommunerna varierar mellan 4,5-5,5 procent. Kapitalkostnad (kr) per kvm Driftkostnader ligger högst och klart lägst. s låga kostnad (54 kr/kvm) beror till stor del på att man till största delen har kallhyror och att mediakostnader belastar verksamheterna direkt. ligger markant mycket högre än övriga vilket inte kan förklaras utan närmare analys. ligger lägre än övriga kommuner vilket kan hänga ihop med ett högre underhåll (se nedan). Övriga kommuner ligger relativt lika mellan kronor/kvm. Driftskostnad (kr) per kvm

12 12(28) Underhållskostnader Med underhåll avses planerat underhåll som tidigare också benämnts långtidsplanerat eller periodiskt underhåll. uppvisar den klart högsta kostnaden vilket till del kan förklara den låga driftkostnaden. Kapitalkostnaden ligger lägre i vilket kan förklara det högre underhållet. visar en annan bild med en låg kapitalkostnad och en låg underhållskostnad. Det kan till viss del förklaras med att en del av underhållet redovisas som driftkostnad, men även denna post ligger lågt för. För verkar bilden stämma med en hög kapitalkostnad och lågt underhåll. Underhållskostnad (kr) per kvm Övriga kostnader Här syns en ganska splittrad bild av kostnadsnivån. har den högsta kostnaden medan och inte redovisat några siffror alls för denna post. De stora skillnaderna mellan kommunerna tyder i första hand på olika redovisningsprinciper. Det innebär att kostnaderna för administration redovisas i de övriga posterna eller saknas helt eller delvis. Eller att har en större administration för sin fastighetsförvaltning. Övriga kostnader (kr) per kvm

13 13(28) Inhyrda lokaler I diagrammet visas kostnaden för inhyrda lokaler oavsett verksamhet. redovisar den högsta kostnaden följt av. och ligger något lägre än övriga kommuner. hyr relativt dyra lokaler, jämfört med de andra kommunerna, för delar av sin omsorgsverksamhet för funktionshindrade. Av det totala lokalbeståndet hyr Södertörnskommunerna cirka 1 procent av extern hyresvärd. Störst andel inhyrda lokaler har och kommun med 22 respektive 2 procent av den totala ytan. Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm Totalkostnad per lokalkategori Genom att dela upp lokalkostnaderna på de olika lokalkategorierna får man en bild av hur fastighetsförvaltningen belastar de olika verksamheterna. De olika kategorierna är - Förskolor - Grundskolor (inklusvie särskola och fritidshem) - Äldreomsorgslokaler särskilt boende - Lokaler övrig omsorg - särskilt boende (funktionshindrade/psykiatri) - Förvaltningslokaler (central administration) - Övriga lokaler (t ex bibliotek, sporthallar, kulturhus, badhus) s siffror är inte jämförbara med övriga kommunerna eftersom mediakostnaderna saknas.

14 14(28) Förskola visar den högsta kostnaden följt av Hudddinge medan har lägst kostnad. Förklaringar till siffrorna kan vara att och har högt födelseöverskott som innebär kontinuerlig utbyggnad. Även har haft relativt stor utbyggnad av förskolan det senaste decenniet. har påbörjat utbyggnad inom förskoleverksamheten. Kostnad (kr) per kvm Grundskola Grundskolans lokalkostnader visar likartad bild som för förskolan. visar på den högsta kostnaden, följt av och. Även här kan noteras att haft relativt stor byggnation av nya skolor sedan år 2. Medan ännu inte haft någon utbyggnad alls till skillnad mot förskolan. 1 4 Kostnad (kr) per kvm

15 15(28) Gymnasium visar den högsta kostnaden. Främsta förklaring kan vara att man nyligen byggt en ny skola (färdig hösten 25). De övriga kommunerna ligger närmare varandra utom som ligger klart lägst. skulle här visa en högre kostnad, om inte energikostnaden saknades, vilket beror på en stor ny-, till- och ombyggnad. Kostnad (kr) per kvm Äldreomsorg särskilt boende Här ligger kostnaden per kvm mer nära varandra, utom, även om bilden är densamma som för övriga kategorier. I s siffror ingår även lokaler för övrig omsorg eftersom man inte har kunnat fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och övrig omsorg. 1 6 Kostnad (kr) per kvm

16 16(28) Övrig omsorg särskilt boende Inom särskilt boende för funktionshindrade är siffrorna mer osäkra eftersom det finns svårigheter med att fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och funktionshindrade. Därav att inte finns med. Övriga kommuner har försökt göra en fördelning av koststnaderna mellan äldreomsorg och funktionshindre. Av redovisade siffror visar den högsta kostnaden vilket beror på att man har inhyrda lokaler för verksamheten. Kostnad (kr) per kvm Förvaltningslokaler Kostnaderna för de administrativa lokalerna visar en ganska splittrad bild med ett spann mellan kr/kvm. s höga kostnader beror sannolikt på att man hyr en relativt dyr lokal för den centrala administrationen. s låga kostnader beror på att här ingår ett fåtal äldre byggnader som till stor del är avskrivna. Övriga kommuner visar på en viss spridning. 2 5 Kostnad (kr) per kvm

17 17(28) Övriga lokaler Jämförelse är svårare att göra här eftersom alla lokaler som inte passar in i några av de övriga grupperna ingår i denna gruppering. Det innebär att övriga lokaler består av olika typer av lokaler vilket gör det generellt svårt att jämföra denna kategori. Kostnaderna skiljer därför sig åt en del. redovisar högst kostnad följt av och Kostnad (kr) per kvm

18 18(28) Skadegörelse Skadegörelse kan delas upp på yttre och inre skadegörelse. Exempel på yttre skadegörelse är klotter och glaskrossning. Inre skadegörelse är sådant som uppenbart sker invändigt. Kommunerna har redovisat lite olika, vilket förklarar de stora skillnaderna i kostnader per invånare. Vad man redovisat framgår Nedan visas den samlade bilden av kostnaderna per invånare för skadegörelse i kommunerna. har inte lämnat några siffror och har endast ett lägre uppskattat belopp. redovisar den högsta kostnaden och den lägsta, undantaget. Som framgår nedan är det endast och som redovisas både den inre och yttre skadegörelsen. uppgår skadegörelsen till 11 mnkr för samtliga kommuner. Skadegörelse 27 - tkr kr/inv Yttre Inre Yttre Inre/yttre Inre/yttre

19 19(28) Delar man upp kostnaderna för faktiskt skadegörelse i tkr på de olika verksamheterna framgår att det är inom grundskolan som de mesta skadegörelsen finns. Den samlade bilden ut för samtliga kommuner visas i nedanstående diagram. Absoluta merparten av skadegörelsen sker i kommunernas grundskolor. tkr Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Funk hindr Förvaltningslokaler Övriga lokaler

20 2(28) 2 Lokalanvändning Med lokalanvändning avses hur vi använder de kvadratmetrar som disponeras. Hur många nyttjare (barn, elever, äldre etc.) som finns i lokalerna och vad det kostar per nyttjare. De nyckeltal och kostnadsmått som redovisas används normalt även av andra aktörer. Övergripande Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. Inom Södertörn har lägst yta per invånare medan har den högsta. Södertörn ligger totalt lägre än det nyckeltal som SKL anger som genomsnittet för landets kommuner (6 kvm/invånare). Jämförelsen visar att Södertörn ligger lägre än SKL: s genomsnitt som är 6 kvm/invånare. Lokalinnehav kvm per invånare 6, 5,5 5, 4,4 4,7 5, 5, 4,5 5, 4,8 4, 3, 2, 1,, Ser man till de totala lokalkostnaderna (både egna plus inhyrda) per invånare hamnar på den högsta kostnaden medan får den lägsta (exkl. ). Variationerna inom Södertörn är dock i övrigt inte så stora, om man undantar. Tdigare jämförelser med andra kommuner visar att Södertörn ligger något högre än dessa kommuner. Lokalkostad per invånare, kr/inv

21 21(28) Antal kvadratmeter och kostnad per barn i förskola Antal kvadratmeter per barn i förskola visar att och därefter har störst yta per barn medan och ligger betydligt lägre. Genomsnitt för Södertörn ligger på 1,5 kvm per barn. Södertörnskommunerna delar in sig i två grupper, en grupp på kvm och en grupp på 9-1 kvm per barn. Antal kvadratmeter/barn 14, 12, 1, 11,5 8,9 11,1 1,6 9,7 11,7 1,1 1,5 8, 6, 4, 2,, Kostnaden per barn i förskola visar att har den högsta kostnaden vilket bland annat beror på många små enheter. Därefter kommer, och. redovisar den lägsta kostnaden om man undantar. s siffra är lägre huvudsakligen p g a att mediakostnaderna inte ingår i beloppet ovan (vid enkel kalibrering blir s mediakostnad cirka 4 1 kr/kvm). Kostnad per barn, kr

22 22(28) Antal kvadratmeter och kostnad per elev i grundskola Ytan för eleverna i grundskolan visar på viss spridning. ligger högst med 19,8 kvm och lägst med sina 14,3 kvm. Antal kvadratmeter/elev 2, 19,8 18, 16, 14, 17, 14,3 15,1 15,6 15,9 16, 15,7 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Här har vi gjort ytterligare en jämförelse med andra kommungrupper plus fristående skolor (jämförelsesiffrorna avser 26). antal kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Fristå sk Storstad Förort Större stad Jämförelsen visar att Södertörnskommunerna (i genomsnitt) ligger något lägre än snittet för samtliga kommuner. Även om förorter och större städer ligger något lägre. Anmärkningsvärt är att nyckeltalet för fristående skolor ligger så mycket lägre än de kommunala skolorna. Kostnader per kvadratmeter och elev visar att har den högsta kostnaden och den klart lägsta, eller knappt än hälften av s. Övriga kommuner ligger mellan kronor per elev.

23 23(28) Kostnaden per elev för samtliga landets kommuner var 14 4 kr år 26 och för fristående skolor samma år 14 5 kr (enligt Skolverkets databas). Södertörnskommunerna ligger således både över och under rikets genomsnitt. Kostnad per elev, kr Antal kvadratmeter och kostnad per elev i gymnasiet Ytan för eleverna i gymnasiet visar på en ganska stor spridning vilket kan bero på hur många och vilken sorts utbildningslinjer de olika gymnasieskolorna har. och har de största ytorna per elev, cirka 19 kvadratmeter medan har knappt 13 kvadratmeter. Antal kvadratmeter/elev 25, 23,6 21,4 2, 15, 15,3 15,5 11,7 17,2 14,6 17,9 1, 5,, Även här har en jämförelse gjorts med övriga kommungrupper och fristående skolor (jämförelsesiffrorna är från 26). Jämförelsen visar att storstäder och förorter har en mindre yta än Södertörn och detsamma för kommunsnittet. Gymnasieskolor i Kommunalförbund visar en något högre

24 24(28) nyckeltal. Även inom gymnasieskolan har de fristående enheterna klart lägre antal kvadratmetrar per elev, vilket bland annat kan hänga ihop att den typ av utbildning som bedrivs vid dessa enheter har ett mindre behov av stora lokaler samt att man hyr in sig i externa lokaler för viss typ av undervisning. Överhuvudtaget är jämförelsen av kvadratmeter per elev svårare inom gymnasieskolan eftersom det beror på vilken typ av utbildning som bedrivs. antal kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Fristå sk Kommunalförb Storstad Förort Större stad Lokalkostnaden per elev i gymnasiet visar att har den högsta kostnaden, knappt 24 kr, och därefter kommer. har nyligen byggt ett nytt gymnasium, vilket delvis bör förklara kostnadsnivån. Övriga kommuner ligger avsevärt lägre och särskilt och och har en kostnad som är cirka 35-4 procent av s. Kostnad per elev, kr

25 25(28) Samtliga rikets kommuner hade 26 en kostnad per elev på 17 5 kr och samtliga kommunalförbund samma kostnad. Fristående skolor ligger något lägre än de olika kommungrupperna. Samtliga Södertörnskommuner utom och ligger lägre än dessa siffror. 19 Kostnad per elev, kr Södertörn Samtliga k Fristå sk Kommunalförb Storstad Förort Större stad

26 26(28) Äldreomsorg särskilt boende och har störst antal kvm/plats i särkskilt boende. redovisar lägst antal kvm/plats. En relativ stor skillnad kan noteras mellan högsta och lägsta nyckeltalet vilket kräver ytterligare analys för att förklaras. En förklaring är t ex att i s siffror ingår även särskilt boende för funktionshindrade. Lokalkostnaden per brukare varierar också mycket mellan kommunerna, från 6 kronor () till 153 (). Antal kvadratmeter/plats 12, 1, 8, 98,3 15,1 11,7 87,4 72,2 76,9 85,6 6, 57,5 4, 2,, Kostnad per plats, kr

27 27(28) Övriga områden För övriga områden såsom särskilt boende, förvaltningslokaler och övriga lokaler har endast 3-4 kommuner lämnat underlag för nyckeltalen. Det har även varit svårare att jämföra de siffror som lämnats och att hitta orsakssamband till skillnaderna mellan kommunerna. Siffrorna redovisas ändå, utan närmare kommentarer, för att det ska framgå vilka uppgifter som respektive kommun har lämnat. Funktionshindrade särskilt boende har inte kunnat lämna uppgifter på dessa boenden eftersom de redan ingår under äldreomsorg ovan och att det har gått att separera grupperna. Nyckeltalen varierar mycket mellan kommunerna och en orsak kan vara hur respektive kommun har räknat antalet nyttjare (brukare). Även en viss variation kan finnas hur de bokförda siffrorna har redovisats. Antal kvadratmeter/plats 25, 2, 192,1 15, 1, 66,2 82,5 5, 38,3 11,5, Kostnad per plats, kr

28 28(28) Förvaltningslokaler Alla kommuner utom har lämnat underlag. Antalet kvadratmeter per anställd är högst i, därefter och. När det gäller kostnaden har högst kostnad följt av, medan har lägst. Antal kvadratmeter per anställd 5, 45, 47, 45, 4, 35, 33,4 35,2 3, 25, 2, 21,1 26,7 15, 1, 5,, Kostnad per anställd